{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0000","innehåll": "Boken utrymningsdimensionering är utgiven av Boverket"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0002","innehåll": "Förord   Denna rapport ersätter Boverkets rapport om utrymningsdimensionering från februari 2004 och beskriver två metoder för utrymningsdimensionering, förenklad och analytisk dimensionering. Uppdateringen innebär att de senaste ändringar i Boverkets Byggregler BBR 11 (BFS 2005:17) har inarbetats i rapporten."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0002","innehåll": "Rapporten är framtagen för att förtydliga hur Boverket anser hur avsnitt 5:3, utrymning vid brand, i byggreglerna kan uppfyllas. Det utesluter dock inte att andra lösningar kan användas för att uppfylla byggreglerna. Föreskrifter och allmänna råd i BBR 5:3 som inte särskilt har kommenterats eller förtydligats har inte återgivits i rapporten. Det är därför viktigt att se rapporten som ett komplement till föreskriften och andra handböcker och inte som en komplett projekteringsanvisning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0002","innehåll": "För förenklad dimensionering har enstaka råd och anvisningar ändrats, medan underlag för analytisk dimensionering har kompletterats med så kallad scenarioanalys. Vidare ges vissa riktlinjer för hur utrymningsvägar kan utformas för att underlätta för personer med funktionshinder, hur brandskyddet i särskilda boenden för personer med vårdbehov kan utföras samt rekommendationer för utformning av utrymningslarm. Ytterligare råd för hur utrymning av personer med funktionshinder kan underlättas kan fås i handikappombudsmannens riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning. "}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0002","innehåll": "Rapporten är gjord i samverkan med Håkan Frantzich, Lunds tekniska högskola. Referensgrupp har varit Boverkets expertgrupp för brandfrågor."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0004","innehåll": "Avsikten med utrymningsdimensionering är att personer i en byggnad ska kunna lämna byggnaden vid brand utan att utsättas för kritiska förhållanden. En byggnad ska även kunna utrymmas säkert i händelse av bombhot, gasutsläpp m.m. men detta behandlas inte specifikt i rapporten. Utrymning kan också innebära att förflyttningen sker till en så kallad säker flyktplats inom byggnaden."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0004","innehåll": "En utrymningssituation innebär att personerna ska uppfatta att det brinner, förstå att det brinner, kunna omformulera det till ett beslut att utrymma samt kunna ta sig ut ur byggnaden. Det betyder i sin tur att byggnaden måste vara försedd med anordningar som underlättar denna process. Personer har olika lätt att förstå en brandsituation beroende på i vilken lokal personen är i (hemma, på arbetsplatsen, i affären etc.) och i vilken roll personen är i (hemmavarande, arbetstagare, kund etc.). Där man vistas mer sällan eller är obekant med miljön är det svårare att förstå brandsignaler och att omsätta dessa till ett beslut att utrymma. Dessutom finns det naturligtvis också variationer mellan olika personers förmåga (allmän variation, tidigare erfarenheter, utbildning, funktionshinder, grad av vakenhet) att hantera en brandsituation. Det är bland annat därför det ställs olika krav på olika byggnader och för olika verksamheter."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0005","innehåll": "Faktorer som är aktuella för att underlätta för personer att utrymma är dels tekniska installationer, dels sådana som är kopplade till lokalens utformning och dess verksamhet. Till de förra kan vi exempelvis räkna: • brandlarm för att tidigt upptäcka branden, • utrymningslarm för att underlätta förståelsen av situationen, • belysning och utrymningsskyltar för att lättare hitta vägen ut, • dörrar som är lätt identifierbara och lätt öppningsbara."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0005","innehåll": "Till de senare faktorerna kan vi bland annat räkna: • logisk placering av utrymningsvägarna, • goda siktförhållanden i lokalen för att få en god överblick, • närvaron av utbildad personal som kan hjälpa till med utrymningen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0005","innehåll": "Generellt sett måste målsättningen med ett system för utrymning vara att det i så stor utsträckning som möjligt är självinstruerande. Ett logiskt system som är uppbyggt kring de normala gångvägarna i en byggnad och med genomtänkta, väl fungerande tekniska system har en god möjlighet att fungera även vid brand."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0006","innehåll": "Inledning (BBR 5:31) Kraven enligt BBR är att byggnaden ska utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Det innebär att verksamheten i och utformningen av byggnaden avgör på vilken nivå brandskyddet skall vara. Verksamheter med större risk för personskada, till exempel samlingslokaler, hotell och vårdanläggningar, förses med ett mer omfattande skydd. Kraven i BBR innebär också att brandskyddet måste underhållas och att funktionen kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. I många fall är utrymningen dessutom beroende av en fungerande organisation som bland annat övar regelbundet. Därmed inte sagt att byggnaden kan garantera en total säkerhet under alla omständigheter."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0007","innehåll": "Utrymning kan ske antingen direkt till en säker plats i det fria eller till en säker flyktplats inom en byggnad. Den första strategin är den klart dominerande och också den önskvärda. För att byggnaden skall kunna utrymmas måste utrymningsvägen vara säker och möjlig att använda. Det ställer krav på framkomlighet och gångavstånd i och till utrymningsvägarna. Utrymning till en så kallad säker flyktplats kan också ske. Detta är en ovanlig strategi men kan tillämpas i exempelvis höga hus där en utrymning till det fria kan vara alltför tidskrävande att genomföra."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0008","innehåll": "Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en byggnads utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras, till exempel genom att förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat alternativ kan vara att förse byggnaden med utrymme, foajé eller liknande inom egen brandcell, i direkt anslutning till respektive trappa. De som har svårt att gå i trappor kan då vänta i brandcellen till dess att hjälp med förflyttning till annan våning anländer. Denna strategi är vanligt förekommande på vissa vårdanläggningar där utrymning till en intilliggande vårdavdelning kan ske. Liknande strategi kan med fördel användas även i andra verksamheter. Den intilliggande brandcellen kan vanligen inte betraktas som en så kallad säker flyktplats, se avsnitt 3.2, utan utgör en tillfällig utrymningsplats varifrån utrymningen sedan kan fortsätta till det fria. Det viktiga i sammanhanget är att vara medveten om att människor har olika möjligheter att sätta sig i säkerhet och att det bör beaktas vid projekteringen av brandskyddet. För att personer med funktionshinder ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer förutsätts att byggnaden är utformad så att det kan underlättas till exempel genom att: • utrymningsvägen är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och dylikt, • öppningsanordning till dörr i utrymningsväg sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol och är lätt att förstå och hantera, • larmknappar för att aktivera brandlarm och utrymningslarm sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol, • personer med funktionshinder kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0009","innehåll": "För att minska risken att personer blir instängda i återvändsgångar eller nischer bör sådana göras så korta som möjligt och helst undvikas. Trappa som passerar förbi dörr till det fria kan exempelvis förses med grind som tillsammans med tydlig markering gör personer uppmärksamma på att inte fortsätta ner i en källare."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0009","innehåll": "Personer som utrymmer ska skyddas från nedfallande byggnadsdelar. Det är till exempel aktuellt i de fall där glas används som takmaterial eller fasadmaterial. Även ett undertak kan utgöra en fara och dessa, inklusive infästningsdetaljerna, bör därför utformas så de inte faller ner under brandens tidiga skede, det vill säga normalt de första 10 minuterna."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0011","innehåll": "Begrepp 3.1 Utrymningsväg Med utrymningsväg avses en väg från en brandcell till det fria eller till annan säker plats. Utrymningsvägen kan utgöras av: • en utgång direkt till det fria eller till en säker flyktplats eller • en gångväg; korridorer, trapphus, loftgångar i eller utanför byggnaden som leder till det fria eller till en säker flyktplats."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0012","innehåll": "Inom en byggnad är därför utrymningsvägen i normala fall alltid brandtekniskt avskild från annan verksamhet. Internkorridorer inom en brandcell, på ett kontor eller en vårdavdelning, är vanligtvis inte utrymningsvägar. Det är inte kommunikationsytan som sådan som avgör om den behöver utformas som en utrymningsväg. Det beror helt på om utrymning kan ske innan kritiska förhållanden uppstår. Däremot är korridor i hotell en utrymningsväg och placeras i en egen brandcell. En loftgång är normalt en utrymningsväg men behöver inte, om den är öppen mot det fria, vara brandtekniskt avskiljd från intilliggande lägenheter."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0013","innehåll": "Med utrymning till det fria menas att utrymningen sker till gata eller motsvarande plats utomhus. En terrass på en byggnad eller en kringbyggd gård kan normalt inte anses vara säker plats i det fria, såvida inte gatan kan nås via en trappa, portik etc. Området omedelbart utanför utgången till det fria ska vara fritt från hinder, buskar, snö med mera. Utrymning kan också ske till en säker flyktplats, se avsnitt 3.2."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0014","innehåll": "3.2 Säker flyktplats Säker flyktplats utgörs av ett brandtekniskt särskilt väl avskilt rum (eller flera), som kan motstå ett fullständigt brandförlopp. Brandoch brandgasspridning till en säker flyktplats ska förhindras. Miljön i den säkra flyktplatsen ska under detta brandförlopp vara sådan att personer ska kunna vistas där under hela förloppet och ha möjlighet till kommunikation med yttervärlden."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0015","innehåll": "Nomenklatur Beteckning Betydelse B Bredd i förbindelse, m F Flödeskonstant, personer/sm l Längd, m n Antal personer, - tkrit Tid till kritiska förhållanden, s tvarse Varseblivningstid, s tbeslut&reaktion Besluts- och reaktionstid, s tförflyttning Förflyttningstid, s (tdörr + tgång) tdörr Passagetid genom dörr, s tgång Gångtid, s RTI Response time index, √ ms v Gånghastighet, m/s"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0017","innehåll": "4 Utrymningsdimensionering 4.1 Översikt Det finns två metoder att dimensionera utrymning efter • Förenklad dimensionering • Analytisk dimensionering"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0018","innehåll": "Den första innebär att byggnaden följer Boverkets rekommendationer. Om dessa inte uppfattas som lämpliga för det aktuella objektet kan analytisk dimensionering användas. Större krav ställs då på byggherrens verifierings- och kontrollfunktioner. Analytisk dimensionering kan baseras på beräkning, provning eller objektsspecifika försök, samt kombinationer av dessa. Även en kvalitativ analys med ett logiskt resonemang kan ingå som en del i den analytiska dimensioneringen. I denna rapport ges rekommendationer till hur förenklad dimensionering och analytisk dimensionering genom beräkning kan användas. Rapporten ger underlag för scenariobaserade beräkningar. Förenklad dimensionering utgör ofta utgångspunkten vid projektering och dessa rekommendationer presenteras därför först. Mer detaljerad information som behövs för att kunna använda den analytiska metoden presenteras i kapitel 6."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0019","innehåll": "4.2 Verifiering och kontroll Det är vanligtvis enkelt att se om ställda krav är uppfyllda om den förenklade dimensioneringen används. Verifieringen innebär då att se till att alla relevanta krav i BBR och andra rekommendationer från Boverket är uppfyllda."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0019","innehåll": "Om byggherren väljer att verifiera utrymningssäkerheten med hjälp av analytiska metoder ställs det högre krav på verifieringen. I BBR 5:13 och 5:14 anges krav och råd för när analytisk dimensionering är nödvändig och hur den dimensioneringen ska gå till. Där anges också kraven för hur dimensionering med hjälp av beräkning ska kontrolleras."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0020","innehåll": "För de fall då verifieringen baseras på ett logiskt resonemang måste det kunna styrkas till exempel genom tidigare utförda och dokumenterade utredningar eller försök."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0021","innehåll": "Analytisk dimensionering ska användas för byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Exempel på byggnader eller lokaler där analytisk dimensionering bör ske är mycket stora eller öppna samlingslokaler i flera plan eller under markplanet såsom stora idrottsarenor, större affärsgallerior eller diskotek under markplanet. Andra exempel då analytisk dimensionering bör användas kan vara för höga byggnader, cirka 50 meter eller fler än 16 våningar, komplexa byggnader som större sjukhus eller komplexa byggnader under mark, exempelvis undermarkstationer för järnväg. Kännetecknande för alla dessa verksamheter är att de kan vara svåra att utrymma från eller att där kan vistas ett mycket stort antal personer. I flertalet av dessa fall bör riskanalyser utföras för att verifiera personsäkerheten."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0022","innehåll": "I andra fall är det inte nödvändigt, men fullt möjligt, att använda analytisk dimensionering för att projektera utrymningssäkerheten för personerna i en byggnad."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0023","innehåll": "De beräkningar som görs bör redovisa hur osäkerheter hanteras till exempel i form av känslighetsanalyser. Alla beräkningar för utrymningssäkerhet ska dessutom underkastas en dimensioneringskontroll. Den bör utföras av en person som tidigare inte varit inblandad i projektet. Uppgifter rörande verifiering och kontroll bör dokumenteras i byggnadens brandskyddsdokumentation."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0025","innehåll": "5 Underlag för förenklad dimensionering 5.1 Tillgång till utrymningsvägar (BBR 5:311) Grundkravet är att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar från lokaler där personer vistas mer än tillfälligt. Med oberoende menas att en av utrymningsvägarna ska kunna blockeras av brand utan att det hindrar de övriga från att användas. Det innebär också att skilda utrymningsvägar inte får passera genom samma utrymme på sin väg till det fria. Gemensam tvättstuga, garage och liknande lokaler i flerbostadshus anses vara sådana lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt. Vissa lokaler kan vara försedda med endast en utrymningsväg, se avsnitt 5.3."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0026","innehåll": "Utrymning genom annan lokal En av utrymningsvägarna får utgöras av horisontell passage genom en annan lokal, utförd som egen brandcell, se figur 1. Utrymningsvägen och passagen dit måste alltid vara tillgänglig utan hjälp av nyckel, kod, passerkort eller liknande. Från den angränsande lokalen ska det vidare finnas tillgång till utrymningsvägar, som leder direkt till det fria. Även dessa måste då vara tillgängliga utan hjälp av nyckel, kod, passerkort eller liknande. Fönster får i detta fall inte räknas som utrymningsväg. Övriga utrymningsvägar från lokalen som utryms på detta sätt får inte heller de utgöras av fönster."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0027","innehåll": "Exempel på när detta kan utnyttjas är i skolor och i sjukhus där utrymning kan ske från en vårdavdelning till en annan. Det som avgör lämpligheten är om det enkelt går att orientera sig till utrymningsvägen även i den angränsande lokalen. Utrymningsskyltar kan behövas för att underlätta orienteringen i den angränsande lokalen. Förhöjda krav på till exempel ytskikt, motsvarande kraven för utrymningsväg, ställs inte på den angränsande lokalen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0028","innehåll": "Gemensam del av utrymningsväg En korridor inom en egen brandcell, en loftgång eller dylikt som ligger i direkt anslutning till den bostad eller lokal som utnyttjar korridoren, kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar, utom när det gäller samlingslokaler, se figur 2. Hotellrum i egen brandcell har på så sätt tillgång till två oberoende utrymningsvägar, eftersom korridoren utanför är utformad som egen brandcell och har utgångar i två olika riktningar. Om den gemensamma delen är avsedd som utrymningsväg för fler än 150 personer bör den delas upp i mindre enheter i lägst brandteknisk klass E 15-C."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0029","innehåll": "Flera våningsplan i samma brandcell Består bostaden eller lokalen av fler än ett våningsplan inom samma brandcell ska det finnas minst en utrymningsväg från varje våningsplan. Entresolplan räknas i sammanhanget som våning. Ett mindre entresolplan, avskiljt med räcke eller liknande, behöver inte förses med utrymningsväg från entresolplanet om det endast utgör en mindre del av lokalens area och inte är uppdelat i flera rum. Detta kan accepteras under förutsättning att personer på entresolplanet tidigt upptäcker att de ska utrymma, det vill säga om ett automatiskt aktiverat utrymningslarm har installerats. Utrymningslarmet förutsätts då aktiveras om branden riskerar att spärra utrymningsvägen från entresolplanet. Det förutsätts vidare att utrymningsvägar finns via våningen nedan entresolplanet. Om förenklad dimensionering används bör gångavståndet till utrymningsvägen beräknas enligt anvisningarna för gångavstånd i tabell 2, kap. 5.6. Läktare i en samlingslokal behandlas i avsnitt 5.11 under rubriken Samlingslokal (BBR 5:371)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0030","innehåll": "Småhus I småhus ska även källaren ha tillgång till två utrymningsvägar. Den ena kan utgöras av ytterdörren till våningsplanet ovanför. Den andra består normalt av en utvändig källartrappa eller fönster med tillräcklig storlek, se avsnitt 5.2."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0031","innehåll": "Utrymning via trapphus I byggnad där utrymning sker via trapphus, utformade som utrymningsvägar, ska trapphusen lägst utformas enligt tabell 1. Begreppen trapphus Tr1 och trapphus Tr2 definieras i avsnitt 5.4."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0032","innehåll": "Hiss Hiss kan inte utgöra utrymningsväg såvida den inte särskilt utformats för detta. Hissen kan i så fall användas som utrymningsväg för personer som kan ha svårigheter att förflytta sig i trappor. Det är lämpligt att för varje byggnad särskilt utreda vilka konsekvenser en brandhiss medför."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0033","innehåll": "Lös inredning i utrymningsvägen Grundförutsättningen är att det inte bör förekomma lös inredning i en utrymningsväg eftersom den försvårar framkomligheten, kan skymma utrymningsskyltarna och kan dessutom utgöra en brandfara i sig. Byggreglerna reglerar inte lös inredning, men kravet på fri bredd i utrymningsvägar och de stränga ytskiktskraven pekar på att det är olämpligt med lös inredning i utrymningsvägar. I arbetslokaler kräver Arbetsmiljöverket att såväl utrymningsvägar som vägarna till dessa ska hållas fria från hinder, AFS 2000:42."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0034","innehåll": "I vissa situationer är det dock svårt att helt undvika att möbler m.m. placeras i exempelvis en trappa som används som utrymningsväg i ett boende för äldre. Man bör dock sträva efter att minimera mängden brännbart material även i detta fall till exempel genom att välja en möbel utan stoppning. I lagerlokaler kan speciella golvmarkeringar användas för att undvika att utrymningsvägar och gångvägen till dessa blockeras."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0035","innehåll": "Utrymningsvägens placering Utrymningsvägarna från en lokal bör placeras så långt från varandra som möjligt. På det sättet minskas risken för att en brand blockerar flera utrymningsvägar. Byggnadens normala kommunikationsvägar bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas som utrymningsvägar, eftersom dessa är väl kända av de personer som vistas i byggnaden."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0036","innehåll": "5.2 Fönster som utrymningsväg (BBR 5:312) Det förutsätts att personer som väntar på att få utrymma via fönstret inte blir direkt utsatta för brand eller brandgas och att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Alla fönster i en lokal behöver inte utföras som utrymningsväg. Utrymningsväg via fönster är ett sämre alternativ än via en dörr. Tillfredsställande utrymning antas kunna ske under vissa förutsättningar, bland annat beroende på om räddningstjänstens utrustning behövs för utrymningen. Byggnader bör i första hand kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. De fönster som används för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och ha mått enligt BBR 5:312. Fönster får inte utgöra utrymningsväg om utrymning genom annan lokal tillämpas, se avsnitt 5.1 under rubriken Utrymning genom annan lokal. Utrymning via fönster uppfyller inte kravet på tillfredsställande utrymning för de lokaler som är särskilt utformade för personer med funktionshinder. Organisatoriska åtgärder och särskilda byggnadstekniska åtgärder som brandhiss, utökad brandcellsindelning och horisontell utrymning bör beaktas vid utformningen av dessa lokaler."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0037","innehåll": "Fönster i källare i småhus bör ha en minsta bredd av 0,6 m, en minsta höjd av 0,5 m och vara sidohängt. För att kunna nå fönstret bör en väggmonterad plattform eller liknande monteras på insidan. Avståndet från plattformen till fönstrets underkant bör inte överstiga 1,2 m. Öppningens underkant bör vara i nivå med marken utanför."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0038","innehåll": "Utan hjälp av räddningstjänsten När personerna själva förväntas kunna ta sig ut genom fönsteröppningar, tillåts dessa som utrymningsväg från: • bostäder (dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov), kontor, klassrum i skolor och liknande för maximalt 50 personer, om fönstrets underkant eller balkongräckets överkant är beläget högst 2,0 m över marken utanför. Varje fönster får räknas som utrymningsväg för 30 personer, • bostadsrum enligt avsnitt 5:374 i BBR. Barn i en förskola förväntas inte själva kunna utrymma genom fönster."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0039","innehåll": "Med hjälp av räddningstjänsten Om räddningstjänstens utrustning är en förutsättning, får utrymningen ske via fönster från: • bostäder, dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov, • mindre (< 200 m2) kontor eller jämförbart utrymme i egen brandcell, under förutsättning att högst 15 personer utrymmer denna väg."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0040","innehåll": "I det senare fallet förutsätts det att räddningstjänsten har normal insatstid samt utrustning och personal i tillräcklig omfattning för att fönsterutrymning ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt. Om insatstiden är längre än 10 minuter bör utrymning ske på ett sätt som inte kräver hjälp av räddningstjänsten. Undantagsvis kan 20 minuter accepteras för friliggande trevånings bostadshus. Information om räddningstjänstens insatstid, resurser och förmåga finns i kommunernas handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Plats ska finnas för uppställning av räddningstjänstens fordon om dessa är nödvändiga för att kunna utrymma via fönster. I vissa byggnader är det tillfredsställande att använda bärbara stegar."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0041","innehåll": "Fönster i takfall Fönster i takfall eller takkupa, som ska användas som utrymningsväg men inte kan nås direkt med räddningstjänstens utrustning, bör förses med handledare, om avståndet mellan fönster och takkant överstiger 0,5 m, samt fasta stegpinnar, nödbalkong eller liknande om taket nedanför lutar mer än 1:4."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0042","innehåll": "5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313) En dörr direkt till gata eller motsvarande, se avsnitt 3.1, kan vara enda utrymningsväg från en liten lokal som är lätt överblickbar, belägen i markplanet och som endast innehåller ett begränsat antal personer. Vad som avses är en lokal i ett våningsplan och belägen i en egen brandcell samt avsedd att rymma upp till 30 personer, exempelvis mindre butik, banklokal och frisersalong. För sådana publika lokaler bör avståndet till utgången inte överstiga 15 m. Med lätt överblickbar menas att utgången bör vara synlig från praktiskt taget alla platser i lokalen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0043","innehåll": "En enda utrymningsväg är tillräcklig också från andra mindre utrymmen, där personer bara vistas tillfälligt. Exempel är källarförråd, vindsförråd, fläktrum, hissmaskinrum och liknande. Gångavståndet till en utrymningsväg bör då inte överstiga 30 m. I avsnitt 5.1 anges exempel på mindre utrymmen som måste ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. En enda utrymningsväg är också tillräcklig i vissa högre byggnader där trapphusen speciellt utformats med tanke på detta, se avsnitt 5.4."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0044","innehåll": "5.4 Trappor Fyra olika typer kan urskiljas med avseende på förmågan att begränsa brand- och brandgasspridning: • trapphus Tr1, • trapphus Tr2, • avskilt trapphus och • öppen interntrappa."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0045","innehåll": "Dessutom finns två typer av trappor som speciellt bör kommenteras: • rulltrappa och • spiraltrappa. Ytterligare krav på trappor och ramper anges i BBR 8:232. Alla trapphus som ingår i utrymningsväg ska mynna direkt i det fria."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0046","innehåll": "Trapphus Tr1 (BBR 5:314) Trapphus Tr1, se figur 3, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Passage in till trapphuset ska alltid ske via en brandsluss. Om fläktar och liknande används för att hindra brand- och brandgasspridningen bör dessa dimensioneras med analytiska metoder. Säkerheten ska i detta fall visas kunna motsvara säkerheten i ett trapphus med öppen sluss mot det fria. Funktionen ska kunna upprätthållas även vid strömbortfall i byggnaden. Det övertryck som skapas av mekanisk ventilation får inte vara större än att dörrar kan öppnas till eller i utrymningsvägen. Källare får inte stå i förbindelse med trapphus Tr1 eller med den intilliggande brandslussen. En vind får ansluta till trapphuset via en brandsluss. Slussen mot vindsvåningen behöver inte vara öppen mot det fria. I markplan ska trapphuset mynna direkt i det fria."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0048","innehåll": "Trapphus Tr2 (BBR 5:315) Trapphus Tr2, figur 4, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Intilliggande lokaler skall, förutom vad som anges nedan, alltid ansluta till trapphuset via ett utrymme i egen brandcell. Det gäller även på markplanet. Utrymmet ska utgöras av en trapphall eller liknande, utan någon egentlig verksamhet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0049","innehåll": "Källare får anslutas till trapphuset via en brandsluss såvida trapphuset inte utgör enda utrymningsvägen för våningar över källarplan. Brandsluss bör för att undvika spridning av brandgaser till trapphuset förses med brandgasventilation eller övertrycksventilation. Vindsutrymmen med enbart lägenhetsförråd får anslutas direkt till trapphuset utan mellanliggande sluss om dörren utförs i lägst klass EI2 60-C. Vindsutrymme med lägenhetsförråd behöver inte förses med annan utrymnings- eller tillträdesväg."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0050","innehåll": "Utgör trapphuset enda utrymningsvägen för byggnaden får det inte finnas någon direkt förbindelse mellan Tr 2-trapphuset och källaren. Om inte nedgång till källaren sker utifrån, kan förbindelse mellan bottenplanet och källaren exempelvis utformas som en separat trappa från entréplanet till källaren. En sådan anslutning får endast ske med brandsluss om trappan i sig inte utformas som en brandsluss."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0051","innehåll": "Avskilt trapphus Ett avskilt trapphus ansluter inte till bostad eller lokal via någon form av sluss. Trapphuset är beläget i egen brandcell och ger ett visst skydd mot spridning av brand och brandgas. Ett sådant trapphus är vanligt i exempelvis kontors- och bostadshus."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0052","innehåll": "Öppen interntrappa Den öppna interntrappan, utan avskiljande väggar, kan ingå i den väg som leder till en utrymningsväg. Trappan finns alltså inne i en brandcell och är ingen utrymningsväg."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0053","innehåll": "Rulltrappa Rulltrappor bör undvikas som del i en utrymningsväg. En rulltrappa är inte lika tillgänglig som en fast trappa på grund av underhållsarbeten m.m. vilket bör beaktas om rulltrappan ingår i den gångväg som leder till en utrymningsväg. Gånghastigheten i en stillastående rulltrappa är lägre jämfört med en traditionell trappa."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0054","innehåll": "Spiraltrappa Spiraltrappor kan vara svåra att gå i och bör därför inte användas som utrymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor, till exempel i vårdanläggningar, om inte annat kan påvisas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0055","innehåll": "Spiraltrappor bör också undvikas som utrymningsväg från samlingslokal. Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder. Den ofta lägre kapaciteten för utrymning via spiraltrappor bör beaktas. Det kan ske till exempel genom att begränsa antalet personer som utrymmer den vägen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0056","innehåll": "Tabell 1. Utformning av trapphus som skall användas som utrymningsväg i byggnader med flera våningsplan. Verksamhet i Utgör trapphuset Antal Trapphus Anslutning till Övrigt 3 lokalerna enda utrymnings- våningar i utformas som till källare vägen från lokalerna1 byggnaden och vind 2 Ingen restriktion Nej - 8 Avskilt trapphus Dörr enligt i egen brandcell BBR 5:6. Ingen restriktion Nej 9-16 Minst ett ska Källare via Nödbelysning vara minst Tr2. brandsluss. Vind ska finnas. via dörr EI2 60-C. Ingen restriktion Nej 17 - Minst ett ska Källare får inte Nödbelysning vara Tr1 och stå i förbindelse ska finnas. övriga minst Tr2. med Tr1. Vind via Analytisk dimenbrandsluss till sionering4 Tr1. För Tr2 gäller: källare via brandsluss och vind via dörr EI2 60-C. Bostad5 Ja - 16 Tr2 Källare får inte Maximalt stå i direkt förbin- gångavstånd delse6 med trapp- till trapphus7. huset. Vind får Nödbelysning ansluta via dörr ska finnas EI2 60-C. om > 8 vån. Kontor och Ja - 8 Tr2 Källare får inte stå Maximalt därmed jäm- i direkt förbindel- gångavstånd förbara se6 med trapp- till trapphus7. utrymmen huset. Vind via enbart dörr EI2 60-C. Kontor och Ja 9-16 Tr1 Källare får inte Maximalt därmed stå i förbindel- gångavstånd jämförbara se med trapp- till trapphus7. utrymmen huset. Nödbelysning ska finnas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0056","innehåll": "1. En utrymningsväg kan i vissa fall utgöras av fönster, se avsnitt 5.2. 2. Avser vind med enbart lägenhetsförråd. 3. Trapphus i byggnad med mer än 2 våningsplan bör ha allmänbelysning, enligt avsnitt 5.10. 4. Analytisk dimensionering bör användas som metod för att verifiera att säkerheten är tillfredsställande. 5. Ej för särskilda boenden för personer med vårdbehov. 6. Exempel på utformning anges i avsnitt 5.4. 7. Avståndet från lägenhetens ytterdörr fram till trapphuset bör inte överstiga 10 m om det inte kan påvisas på annat sätt att utrymningen kan ske på ett tillfredsställande sätt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0057","innehåll": "5.5 Avskiljande från andra utrymningsvägar (BBR 5:32) Utrymningsvägar i en byggnad ska normalt vara utförda som egna brandceller. När en loftgång utomhus är utrymningsväg behöver den inte avskiljas från intilliggande lägenheter. Trapphus bör dock vara avskilt från det fria och från loftgången i lägst brandteknisk klass E 15 och E 15-C för dörrar, såvida inte loftgången är inglasad, se BBR 5:6."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0057","innehåll": "Dörr som förbinder två utrymningsvägar bör utföras i lägst klass E 15-C för att hindra att en brand sätter båda utrymningsvägarna ur funktion. Två utrymningsvägar från en samlingslokal får bara ha sådan förbindelse via en mellanliggande foajé eller motsvarande, avskild från utrymningsvägarna i minst brandteknisk klass EI2 30-C."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0058","innehåll": "När trapphus är inbördes förbundna med varandra genom en korridor eller motsvarande utrymme, utförd som egen brandcell, bör trapphusen avskiljas från korridoren, i lägst brandteknisk klass E 15-C. Detta gäller för vart och ett av trapphusen. Är något av trapphusen Tr1 eller Tr2 gäller de krav som ställs i samband med sådana trapphus."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0058","innehåll": "Trapphus som uppförs utöver vad som behövs ur utrymningssynpunkt får ha öppen förbindelse med entré eller motsvarande i bottenvåningen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0059","innehåll": "Långa korridorer Långa korridorer, vilka används som utrymningsvägar, bör delas upp med dörrar i klass E 15-C på minst var sextionde meter, för att förhindra utbredd brandgasspridning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0060","innehåll": "5.6 Gångavstånd till utrymningsväg (BBR 5:331) Gångavståndet i en brandcell till närmaste utrymningsväg bör inte överstiga avstånden i tabell 2 såvida inte en analytisk dimensionering visar annat. Under tabellen finns angivet hur gångavståndet bör beräknas, se även figur 6."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0061","innehåll": "I en lokal som skyddas med en automatisk vattensprinkleranläggning får gångavstånden ökas med en tredjedel. Anläggningen förutsätts vara heltäckande och dimensionerad för aktuell verksamhet samt vara utförd enligt lägst den kvalitetsnivå som beskrivs i SBF 120. Sprinklern bör ha ett RTI-värde ≤ 50 √ ms."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0062","innehåll": "Om utrymningsvägen utgörs av fönster minskas det tillåtna gångavståndet i tabellen till en tredjedel."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0063","innehåll": "Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande: • Om den verkliga gångvägen (som kan vara beroende av möblering, uppställning av maskiner eller dylikt) inte på förhand kan fastställas, bör vägen mätas genom att anta att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, se figur 6a."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0064","innehåll": "• Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen motsvara dubbla sin verkliga längd. I bostäder, kontor samt garage som endast utnyttjas för uppställning av fordon, dock endast 1,5 gånger den verkliga längden."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0065","innehåll": "• Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal, där i stället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0066","innehåll": "Motivet till den andra punkten ovan är att gynna lokaler där utrymningsvägarna är placerade långt från varandra, se figur 6a. Avstånden till en utrymningsväg bör mätas så att dimensioneringen utförs för det mest ogynnsamma fallet, se figur 6b."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0067","innehåll": "Tabell 2. Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg. Förutsättningar Exempel Avstånd Om framkomlighet och överblickbarhet är Vissa lokaler inom betongvarufabriker 60 m goda och brandbelastningen högst 50MJ/m2, mekaniska verkstäder, samtidigt som risken för uppkomst av brand bryggerier är liten. Verksamheten får inte medföra risk för snabb brandspridning. Om persontätheten är liten samtidigt som Bostäder, kontor och därmed jäm- 45 m berörda personer till största delen kan förliga lokaler, garage, lager-, förväntas ha tillräcklig lokalkännedom hantverks- och industribyggnader i allmänhet. Om persontätheten inte är liten, eller Vissa samlingslokaler såsom butiker, varu- 30 m berörda personerna vårdas eller har mindre hus, restauranger, undervisningslokaler, god lokalkännedom, eller om verksamheten teatrar och biografer, mässhallar och andra medför risk för snabb brandspridning. publika lokaler Trä- eller plastvarufabriker. Höglager i industrin Vårdlokaler. Om det finns särskild risk för uppkomst av Lokaler med omfattande hantering 15 m brand, eller om utrymning av lokalen är av brandfarliga ämnen. Vissa samlingsförenad med stora svårigheter. lokaler såsom danslokal och pub med alkoholservering."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0070","innehåll": "5.7 Gångavstånd inom utrymningsväg (BBR 5:332) Gångavståndet inom en utrymningsväg, till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller motsvarande, bör inte överstiga 30 m om utrymningsmöjligheter finns i minst två riktningar. Om utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör avståndet inte överskrida värdena i tabell 3 om det inte kan påvisas på annat sätt att utrymningen kan ske på ett tillfredsställande sätt. Värdena anger den verkliga sträckan och behöver inte mätas enligt de råd som anges i avsnitt 5.6."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0071","innehåll": "Tabell 3. Gångavstånd inom utrymningsväg. Verksamhet Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning I trapphall, korridor eller motsvarande för bostad, 10 m skola eller kontor I loftgång för bostad eller 15 m kontor i loftgångshus I trapphall, korridor eller motsvarande för hotell 7 m eller vårdanläggning"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0072","innehåll": "5.8 Passagemått i utrymningsväg (BBR 5:341) En utrymningsväg bör vara minst 0,9 m bred och 2,10 m hög. Räcken och liknande får inkräkta med högst 0,1 m på vardera sidan. Det fria passagemåttet i en dörröppning bör vara minst 0,80 m. Karmdaghöjden bör vara minst 2,0 m. Korridorer bör av tillgänglighetsskäl vara minst 1,3 m breda, se vidare BBR kapitel 3. Utrymmesbehovet bör anpassas så att även personer med rörelsesvårigheter kan ta sig fram. I boken Bygg ikapp handikapp (2001) finns ytterligare rekommendationer om utrymmesbehov för personer med funktionshinder."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0073","innehåll": "I brandceller för fler än 150 personer bör det fria passagemåttet i varje utrymningsväg vara minst 1,2 m. På detta mått får dörrblad inkräkta maximalt 50 mm. Den totala bredden av samtliga utrymningsvägar bör vara minst 1,0 m per 150 personer. Om en av utrymningsvägarna blockeras bör de övriga ha sådan bredd att 1,0 m motsvarar 300 personer. För att bedöma om en brand har möjlighet att blockera två utrymningsvägar som är placerade nära varandra kan avståndet 5 m mellan dem utgöra ett riktmärke för när båda anses vara blockerade."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0074","innehåll": "Utrymningsvägen får inte bli smalare i utrymningsriktningen utöver vad som anges ovan. När två eller flera utrymningsvägar utmynnar i en gemensam del inne i byggnaden bör utrymningsvägen från det gemensamma utrymmet ha en bredd, eller motsvarande kapacitet, som minst motsvarar summan av bredderna för de utrymningsvägar som mynnar i det gemensamma utrymmet. Detta gäller under förutsättning att utrymningen från lokalerna sker samtidigt och då kräver en högre kapacitet jämfört med om en lokal i taget utryms."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0075","innehåll": "Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 m. För att minska olycksrisken för personer med funktionshinder kan ett större avstånd vara motiverat, se BBR avsnitt 3. En ramp bör vara kortare än 6 m mellan vilplanen och bör inte luta mer än 1:12. Ytterligare krav och rekommendationer rörande nödvändigt passageutrymme för bland annat bårtransporter anges i BBR avsnitt 8."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0076","innehåll": "Antal personer Dimensioneringen av utrymningsvägarnas bredd bör grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen. Erfarenheter av liknande verksamheter kan utgöra grund för bedömningen. Personernas fördelning i lokalen och över tiden bör beaktas. Man bör också beakta att lokaler kan användas för andra verksamheter än den huvudsakliga. Tabell 4 kan användas för att uppskatta maximala antalet personer i en byggnad om det inte är känt på annat sätt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0077","innehåll": "Tabell 4. Dimensionerande persontäthet per m2 nettoarea för olika verksamheter. Verksamhet Persontäthet, personer/m2 Samlingslokal såsom teater, samlingssal och liknande med sittplatser antalet sittplatser eller 1,7 för stående och sittande 2,5 Bibliotek 0,2* Restaurang antalet sittplatser eller 1,0* Pub 3,0 Danslokal 2,5 Varuhus 0,5 Kontor 0,1 Konferensrum 0,7* Värden markerade med * baseras på nettoarean minskad med arean för lös inredning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0078","innehåll": "Utrymning från flera våningsplan I byggnader med flera våningsplan i olika brandceller bör gemensam utrymningsväg dimensioneras för det våningsplan som har behov av bredast utrymningsväg. Det förutsätts då att utrymningsvägen enbart förväntas betjäna ett våningsplan i taget. Om flera våningsplan samtidigt kommer att utnyttja utrymningsvägen bör detta beaktas. Har brandcellen flera våningsplan förutsätts det normalt att personerna på dessa utrymmer samtidigt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0079","innehåll": "5.9 Dörr i utrymningsväg (BBR 5:342) Dörr, som leder till en utrymningsväg, ska utformas så att det är tydligt att det är en utrymningsväg. Den bör därför avvika från omgivningen till exempel vad avser färgval. Dörrar till och i utrymningsvägar ska vara utåtgående i utrymningsriktningen. Undantag medges för dörrar: • från bostäder och hotellrum, • från en lokal där ett måttligt antal (cirka 30) personer med kännedom om utrymningsvägarna vistas, till exempel klassrum i skolor, mindre kontor och verkstadsindustrier, samt entrédörr bostadshus, • från en mindre lokal, som butik, serveringslokal eller liknande, om dörren kan nås inom 15 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0080","innehåll": "Skjut- och roterdörr Skjutdörr kan användas som dörr till utrymningsväg och som dörr i utrymningsväg om den öppnar vid strömavbrott. Roterdörr bör normalt undvikas som dörr till eller i en utrymningsväg då den utgör ett sämre alternativ för utrymning jämfört med slagdörr. Ur tillgänglighetssynpunkt ska en roterdörr i en entré vara kompletterad med en slagdörr alldeles intill, se BBR 3:122 och 3:125. Om skjut eller roterdörrar inte kan passeras, till exempel vid strömavbrott ska den kompletteras med en slagdörr."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0081","innehåll": "Öppningssätt Dörrar som finns i utrymningsvägen eller som leder till den ska lätt kunna öppnas. Det gäller oavsett om dörren är låst eller olåst. Det innebär också att det tydligt ska framgå hur dörren kan öppnas. Låsta dörrar med fördröjd öppning får inte förekomma."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0082","innehåll": "Dörrar bör kunna öppnas med ett trycke som trycks nedåt eller genom att dörren trycks utåt. I samlingslokaler bör panikbeslag användas eller lämpligt utformade utrymningsbeslag, om de öppnar dörren med ett (1) handgrepp. Standarderna SS-EN 179 och SS-EN 1125 redovisar exempel på utformning av öppningsbeslag. Öppningsbeslag bör placeras cirka 1,0 m över golv."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0083","innehåll": "Dörrar ska normalt kunna öppnas utan nyckel eller verktyg. Låsta dörrar, som kräver nyckel för att kunna öppnas, får användas om de bara används av ett litet antal (ca 10) personer, och om samtliga personer kan förväntas ha tillgång till nyckel. Detta förutsätts vara fallet i bostäder, på mindre kontor och i liknande lokaler. Vred får användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för ett måttligt antal (cirka 30) personer. Vredet bör inte vara försett med kåpa. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0084","innehåll": "Elektrisk öppning Låsta dörrar, som enbart kan öppnas med tryckknapp på elektrisk väg, bör undvikas. Sådana dörrar kan istället ha ett beslag enligt SSEN 179. Om tryckknapp ändå utnyttjas, som det enda sättet att öppna dörren, bör knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och vara så stor att den omedelbart uppmärksammas som öppningsknapp. Öppningsknappen bör vara placerad 0,9 – 1,0 m över golvet. Öppningsknappen bör vara tydligt utmärkt med en skylt, som är minst 10 cm x 15 cm, och belyst när personer väntas använda dörren, det vill säga även vid utrymning. Skylten bör vara försedd med lämplig figur samt texten ”Nödöppning” eller liknande. Dörren ska kunna öppnas även vid strömavbrott. Dörr som leder från en samlingslokal får inte enbart ha en tryckknapp som öppningsmekanism utan bör förses med beslag enligt ovan. Skjutdörr bör inte öppnas enbart med elektrisk tryckknapp."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0085","innehåll": "Låsta dörrar som enbart öppnar via en signal från ett automatiskt brandlarm får inte förekomma eftersom utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0086","innehåll": "Låsta dörrar I lokaler, exempelvis i kontor, butiker, samlingssalar och liknande, där dörrar avsedda för utrymning hålls låsta under vissa tider kan ha elektrisk kontroll av att samtliga dörrar är upplåsta under den tid personer vistas i lokalen. Kontrollen ska vara samordnad med någon för driften väsentlig funktion, till exempel huvudbelysningen. Strömavbrott eller annat fel får inte sätta denna kontroll ur funktion."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0087","innehåll": "Öppningskraft Dörrarna ska vara så utformade att berörda personer klarar av att öppna dem, se figur 7. Den högsta kraften för att öppna en dörr bör understiga 130 N, även vid ogynnsamma situationer som exempelvis vid övertryckssättning av trapphus. I dagligt bruk kan en kraft att trycka upp dörren runt 40-70 N anses som rimligt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0088","innehåll": "Figur 7a. Kraft för att öppna dörren max 130 N. Figur 7b. Kraft för att trycka ner handtaget max 70 N."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0089","innehåll": "Kraften som behövs för att trycka ner ett trycke bör enligt SS-EN 179 inte överstiga 70 N för utrymningsbeslag. För att personer med funktionshinder ska kunna öppna dörren kan ofta lägre kraft vara motiverad."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0090","innehåll": "Återvändande Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar samt om utrymning sker genom annan lokal, se avsnitt 5.1. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0091","innehåll": "Trösklar Trösklar bör undvikas för att underlätta utrymningen för till exempel äldre och rörelsehindrade personer. Om trösklar är nödvändiga, bör de om möjligt vara fasade och lägre än 25 mm. För att upprätthålla kravet på brandcellsindelning krävs i vissa fall att en dörröppning är försedd med tröskel alternativt att dörren är försedd med släplist, falltröskel eller motsvarande."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0092","innehåll": "5.10 Utrustning (BBR 5:35) Vägledande markering (BBR 5:351) Vägledande markeringar, så kallade utrymningsskyltar, ska finnas i lokaler där utrymningsvägarna inte kan förväntas vara kända. Exempel på sådana lokaler är hotell, samlingslokaler och vårdanläggningar (utom förskola och liknande). Detta gäller även övriga publika lokaler om det inte är uppenbart obehövligt. Utrymningsskyltar ska även finnas i lokaler som saknar dagsljusinsläpp, som garage och källare, samt i lokaler inom vilka det är svårt att orientera sig. Exempel på sådana kan vara kontor och skolor som är svåra att överblicka. Vägledande markeringar ska normalt vara försedda med nödbelysning, se även avsnittet om nödbelysning nedan. Ytterligare föreskrifter om utrymningsskyltar i andra lokaler finns utgivna av Arbetsmiljöverket (AFS 2000:42)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0093","innehåll": "Skyltarna bör placeras i lokalen så att det är tydligt var utrymningsvägarna är placerade. Skyltar bör därför placeras högt till exempel över en dörröppning. Skyltar bör dessutom placeras vid riktningsförändringar, förgreningar eller på andra ställen där det finns risk för misstag, till exempel i en trappa som fortsätter förbi det våningsplan där utrymningen sker till det fria."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0094","innehåll": "Utrymningskyltar bör utformas enligt Rådets direktiv 92/58/EEG, och ska vara belysta eller genomlysta. Med genomlyst skylt avses här en skylt där belysningskällan är placerad i en armatur, bakom själva skylten. En belyst skylt belyses från en ljuskälla placerad framför skylten. Denna ljuskälla kan vara inbyggd i en armatur tillsammans med skylten eller vara en mot skylten riktad ljuskälla. Utrymningsskyltar bör monteras i en armatur tillsammans med belysningskällan. Skyltar som, med hjälp av till exempel lysdioder eller lysrör, belyses uppifrån genom en plastskiva eller liknande kan motsvaras av en genomlyst skylt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0095","innehåll": "Belysningsstyrkan för en utrymningsskylt bör anpassas så att skylten är tydligt synlig i den lokal den används. Att ange en absolut miniminivå för belysningsstyrkan är svårt att göra eftersom vetenskapliga utredningar saknas i dagsläget. För genomlysta skyltar i ljusa lokaler som till exempel kontor och skolor kan 80 cd/m2 på den sämst lysande delen av de vita ytorna utgöra en utgångspunkt vid bedömningen. Hög belysningsstyrka kan vara motiverad i lokaler med dagsljusinsläpp. I mörkare delar av en byggnad kan lägre belysningsstyrka på skylten ändå ge motsvarande vägledning. Belysningen av utrymningsskyltar får dämpas till lägst 2 cd/m2 när belysningen i lokalen är låg till exempel i en teater eller biograf under föreställning. Gränsvärdet 2 cd/m2 gäller på hela skylten, det vill säga även den gröna ytan. Belysningsstyrkan bör återgå till normalnivån vid brandlarm och när belysningen i lokalen tänds. Skyltens höjd (gröna fältets höjd) beräknas med följande formel:   Höjd m = Betraktningsavstånd m / Konstant"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0096","innehåll": "Det förutsätts då att skyltens bredd är större än höjden. Konstanten har följande värden: • Belyst skylt: 100. • Genomlyst skylt: 200."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0096","innehåll": "Minsta skylthöjd bör vara 0,10 m. I vissa samlingslokaler som exempelvis varuhus och större butiker bör minsta skylthöjd vara 0,20 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0097","innehåll": "Allmänbelysning (BBR 5:352) Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar. Där utrymningsvägen mynnar i det fria bör det på utsidan finnas allmänbelysning. I trapphus i byggnader med fler än två våningsplan räcker det med att koppla två efterföljande ljuspunkter till olika gruppsäkringar. Motivet till detta är att ett fel inte ska orsaka att all belysning upphör att fungera. Samma resonemang kan föras gällande jordfelsbrytare. Om denna löser ut bör det inte innebära att all belysning slocknar. Elkablar, för belysning i trapphus Tr1 eller Tr2 och i intilliggande korridorer och motsvarande, bör bibehålla sin funktion i minst 30 minuter vid brandpåverkan eller skyddas i lägst EI 30. Detta gäller i de delar av byggnaden som betjänas av de aktuella trapphusen. Kablarna behöver inte skyddas i de delar av byggnaden som inte utryms via dessa trapphus."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0098","innehåll": "Nödbelysning (BBR 5:353) Nödbelysning krävs i vissa lokaler för att göra det möjligt att hitta ut om det skulle inträffa ett strömavbrott. I de trappor som omfattas av kravet bör belysningsnivån vara minst 5 lux. Strömförsörjning av nödbelysning bör ske med hjälp av batterier som kopplas in automatiskt. Nödbelysning bör nå 50 % av krävd belysningsstyrka inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder. Nödbelysning kan utformas enligt SS-EN 1838. Kvaliteten på den tekniska utrustningen och rutiner för drift och underhåll bör följa rekommendationerna i till exempel SS-EN 50172."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0099","innehåll": "Automatiskt brandlarm (BBR 5:3541) Automatiskt brandlarm används för att detektera att en brand uppstått samt att larma till exempel den kommunala räddningstjänsten. För att undvika onödiga larm till räddningstjänsten kan ett system med så kallad larmlagring användas. Larmlagring innebär att larmöverföringen till den kommunala räddningstjänsten fördröjs så att personal på platsen kan undersöka orsaken till brandlarmets aktivering. Larmlagring förutsätter att en fungerande larmorganisation, det vill säga utbildad personal som har kunskap om vad som ska göras, finns tillgänglig på platsen. Larmlagringstiden ska beaktas då utrymningssäkerheten dimensioneras analytiskt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0100","innehåll": "Utrymningslarm (BBR 5:3542) Utrymningslarmet har som syfte att informera berörda personer om att de bör utrymma. Det innebär att när utrymningslarm används kan det i de flesta fall antas att utrymningstiden förkortas. Det finns olika typer av larm vilka kan användas enskilt eller kombineras på olika sätt. Kombination av två typer av signaler, till exempel ljud och ljus, har visat sig vara effektivt. Därför bör två skilda signaltyper användas då utrymningslarm installeras. För bostäder räcker det normalt med den signal som en brandvarnare ger. Utrymningslarm kan utformas enligt SS-EN 60849 eller enligt Svenska Brandskyddsföreningens rekommendation om utrymningslarm, SBF (2003). Den senare behandlar ytterligare larmtyper än de som omfattas av SS-EN 60849."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0101","innehåll": "I båda skrifterna anges rekommenderade värden för larmets varaktighet och ljudstyrka. För personer med funktionshinder kan andra former av signaler vara aktuella. Ljudstyrkan för ett utrymningslarm bör vara anpassad till den omgivande ljudnivån i lokalen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0102","innehåll": "Enkel akustisk ljudsignal Larmdonet kan bestå av en elektrisk larmklocka, summer, siren etc. Larmet kan användas där personer kan känna till innebörden av signalen eller i mindre lokaler då det är uppenbart vad signalen betyder. Problem med denna larmtyp är att signalen kan förväxlas med andra ljudsignaler. Personer med hörselskador kan ha svårt att uppfatta signalen. I lokaler med hög ljudnivå, som till exempel i fabriker, kan det också vara svårt att uppfatta signalen. Larmet bör kombineras med ett optiskt larm och en skylt som anger signalernas betydelse och förslag till lämplig åtgärd. Skylten bör vara tydligt läsbar. Larmdon bör placeras i närheten av utrymningsväg. Signaltyp 1 (omedelbar fara) enligt SS 03 17 11 bör användas men inte vara begränsad till 60 sekunder."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0103","innehåll": "Optiskt larm I optiska larm är varningssignalen ett ljussken i form av blixt- eller blänksken. Vid denna typ av larm bör ljuset kunna ses från alla delar av en lokal. Ljusskenet kan påverkas av andra ljussignaler och olika bakgrundsljus, vilket måste beaktas. Optiskt larm kan användas som komplement till akustiskt larm i till exempel bullriga miljöer, men bör även användas i andra miljöer för att personer med hörselnedsättning ska uppfatta utrymningslarmet. Signaltyp 1 (omedelbar fara) enligt SS 03 17 11 bör användas men inte vara begränsad till 60 sekunder. Optiskt larm bör endast användas i kombination med akustiskt larm."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0104","innehåll": "Talat meddelande Till skillnad från det enklare akustiska larmet och optiskt larm så kan ett talat meddelande ge information om vad som har hänt och vad personerna i byggnaden förväntas göra. Ett talat meddelande kan minska osäkerheten och göra att besluts- och reaktionstiden minskas i förhållande till andra larmtyper, se kapitel 6."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0105","innehåll": "Ett talat meddelande bör alltid kompletteras med en akustisk signal som föregår meddelandet. Idag är larmsystemen uppbyggda av datorer och digitala ljud, vilket leder till större flexibilitet med möjlighet till olika typer av meddelanden och meddelanden på olika språk. Talat meddelande kan användas i till exempel varuhus, danslokaler, biografer m.m. och på andra ställen där personer inte kan förväntas känna till utrymningsvägarnas placering. Nackdelen med ett talat meddelande är det kan vara svårt att uppfatta meddelandet om det finns störande bakgrundsljud."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0106","innehåll": "Liksom för akustiska larmdon kan hörselskadade ha svårt att uppfatta ett talat meddelande. Ett annat problem som kan uppstå är vilket språk som ska användas, med tanke på att de som kan beröras av meddelandet eventuellt inte förstår svenska."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0107","innehåll": "Utformningen av det talade meddelandet bör vara sådant att det inleds med en tonsignal. Därefter följer ett meddelande som tydligt berättar vad som har hänt och vad personerna ska göra. Vaga besked som att utrymning ska ske på grund av ett tekniskt fel bör undvikas. Meddelandet kan i vissa fall behöva upprepas på annat språk. Det talade meddelandet bör sedan upprepas tills dess att faran konstaterats vara över. I annat fall kan personer som utrymt tro att det går bra att återvända in i lokalen igen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0108","innehåll": "Ett förslag till meddelande kan ha följande lydelse: 1. Signalen ”Omedelbar fara” enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 2. ”Viktigt meddelande. Vi har fått ett brandtillbud i byggnaden. Vi får be samtliga att omedelbart lämna lokalerna genom närmaste utgång. Följ personalens anvisningar. Fortsätt ut i det fria och var vänliga att inte blockera utgångarna.´” 3. Signalen ”Omedelbar fara” enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 4. ”Important message. There is a fire situation in the building. Please leave the building through the nearest exit. Follow the instructions given by the management and proceed to the outside. Don’t block the exits.” 5. Signalen ”Omedelbar fara” enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 6. Meddelandet upprepas från punkt 2."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0109","innehåll": "Uppfattbarhet av talade utrymningslarm Vid konstruktion och installation av ett talat utrymningslarm måste två faktorer beaktas när det gäller själva ljudet och det är hörbarheten och tydligheten, så att meddelandet både kan höras och förstås. Detta kallas med ett gemensamt ord för uppfattbarhet, på engelska kallas det ”speech intelligibility”. Denna storhet kan mätas med olika typer av metoder, men de som är vanligast är ”Speech Transmission Index” (STI) och ”Rapid Speech Transmission Index” (RASTI) som är en enklare variant av STI, IEC (1998). Uppfattbarheten kan med dessa mätmetoder variera mellan 0 (helt ouppfattbar) och 1 (perfekt uppfattbar). För ett talat meddelande bör ett RASTI-värde på 0,5 uppnås. I viss litteratur anges också uppfattbarheten enligt den allmänna taluppfattbarhetsskalan CIS (common intelligibility scale). Ett RASTI-värde på 0,5 motsvaras av ett CIS-värde på 0,7."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0110","innehåll": "Andra signaler I vissa fall kan det behövas andra typer av varningssignaler. För personer med hörselnedsättningar kan vibrationslarm eller tonsignaler speciellt utformade för personer med nedsatt hörsel användas. I vissa verksamheter kan det vara nödvändigt att det automatiska brandlarmet kombineras med en automatisk styrning av olika utrustningar som till exempel i en biograf bör filmen stängas av och ljuset tändas vid larm, i diskotek och andra lokaler där hög ljudnivå kan förväntas bör musiken eller motsvarande automatiskt stängas av och ljuset tändas och i en butik bör bakgrundsmusiken tystna."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0111","innehåll": "Larmlagring Larmlagring kan användas för utrymningslarm i till exempel särskilda boenden för personer med vårdbehov, varuhusmiljö eller i vårdanläggningar. Denna metodik är endast tillämpbar när utrymningslarmet aktiveras automatiskt. Larmlagring innebär att larmsignal eller meddelande till exempelvis varuhuskunder fördröjs så att personal på platsen kan undersöka orsaken till brandlarmets aktivering. Larmlagring gör det möjligt att undvika att hela varuhuset med många personer tvingas utrymma i onödan. För att larmlagring av utrymningslarmet ska vara tillåten måste en larmorganisation, det vill säga utbildad personal som har kunskap om vad som ska göras, finns tillgänglig på platsen. Om utrymningslarmet aktiveras med hjälp av en tryckknapp bör utrymningslarmet aktiveras direkt utan att larmlagringen träder in. Konsekvenserna av att utnyttja larmlagring bör också utredas specifikt för varje fall. Kravet på tillfredsställande utrymning gäller fortfarande. Larmlagringstiden bör särskilt beaktas då utrymningssäkerheten dimensioneras analytiskt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0112","innehåll": "5.11 Särskilda förutsättningar (BBR 5:37) Samlingslokal (BBR 5:371) Utmärkande för samlingslokaler är att ett stort antal personer vistas där samt att dessa normalt inte kan antas känna till utrymningsvägarna. Samtliga utrymningsvägar ska leda direkt ut i det fria eller leda dit via korridorer, trappor och liknande. Spiraltrappa bör inte användas som utrymningsväg från en samlingslokal. Avskiljande mellan utrymningsvägar behandlas i avsnitt 5.5."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0113","innehåll": "Gångar Gångar i en samlingssal bör inte luta mer än 1:12. Längden på dessa lutande plan bör vara kortare än 6 m. Längre sträckor bör förses med horisontella vilplan. En gång med sittplatser på båda sidorna bör vara minst 1,0 m bred."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0114","innehåll": "Tillgång till utrymningsvägar Den lägst belägna dörren bör inte befinna sig högre än 1 m över den lägsta nivån i lokalen. Platser avsedda för rörelsehindrade bör kunna utrymmas utan nivåskillnad."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0115","innehåll": "Scen, som är belägen i en egen brandcell, ska ha tillgång till två utgångar till utrymningsvägar, där den ena kan bestå av den intilliggande publika lokalens övriga utrymningsvägar."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0116","innehåll": "Läktare i en samlingslokal bör ha tillgång till två utgångar. Om läktaren är avsedd för fler än 150 personer bör alla utgångar leda antingen direkt till det fria eller till en utrymningsväg inom byggnaden. I annat fall är det tillräckligt om en utgång leder direkt ut i det fria eller till en utrymningsväg. Den andra utgången ska leda till annan utrymningsväg i lokalen men inte nödvändigtvis direkt från läktaren."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0117","innehåll": "Dörrar Dörrar för utrymning från samlingslokaler bör kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Denna manöver bör kunna ske med ett (1) handgrepp samt också innebära att båda dörrbladen öppnas om dubbelbladiga dörrar används."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0118","innehåll": "Utrymningslarm Utrymningslarm i en samlingslokal bör aktiveras automatiskt och vara kompletterat med knappar för manuell aktivering. Enbart manuellt aktiverat utrymningslarm kan användas om det exempelvis finns utbildad och övad personal på plats som kan aktivera larmet om brand uppstår. Manuell aktivering av utrymningslarm bör då kunna ske från olika platser i lokalen. Talat meddelande bör användas som utrymningslarm eftersom det normalt ger en snabb initiering av utrymningen från byggnaden. Enklare utrymningslarm, till exempel ringklocka eller siren, kan användas i mindre samlingslokaler till exempel en biografsalong."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0119","innehåll": "Sittplatser Sittplatser i en samlingssal bör inte ordnas på golv eller avsatser som lutar mer än 1:12. En avsats, som är högre än 0,5 m, bör förses med ett räcke för att hindra fall. Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt. Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0120","innehåll": "Hotell (BBR 5:372) Utrymning från hotellrum bör endast ske genom en dörr direkt till det fria eller via utrymningsvägar i anslutande korridorer och trapphus i egen brandcell. Fönster bör inte betraktas som utrymningsväg. Fönster mot det fria bör finnas i hotellrum för att släppa in frisk luft vid brand och ge möjlighet att påkalla uppmärksamhet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0121","innehåll": "Utrymningslarm Utrymningslarm ska finnas installerat i hotell och bör aktiveras automatiskt i de fall hotellet är obemannat. I vissa hotell (fler än ett våningsplan eller i annat plan än markplanet) ska utrymningslarmet kunna aktiveras automatiskt oavsett om hotellet är bemannat eller ej. I varje rum bör det finnas en skylt som beskriver innebörden av utrymningslarmet och vad hotellgästen väntas göra. Larmets ljudnivå i sovrum bör vara minst 75 dB (A) vid den sovandes huvud. Om receptionen är obemannad bör larmet aktiveras i hela hotellet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0122","innehåll": "Larmknappar för utrymningslarm placeras lämpligen intill övriga brandredskap. Larmknapparna ska vara utformade så att de inte kan förväxlas med andra knappar. De bör vara utmärkta med en skylt och texten ”Aktiverar utrymningslarm” eller liknande. Märkningen bör anpassas efter det aktuella systemets uppbyggnad. Larmknappar ska aktivera utrymningslarmet direkt även om larmlagring tillämpas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0123","innehåll": "Hotellrum bör vara försett med brandvarnare såvida inte ett automatiskt aktiverat utrymningslarm är installerat som förutsätts ge motsvarande tidiga larm i det rum där branden uppstått."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0124","innehåll": "Automatiskt brandlarm och vattensprinkler I de fall utrymningslarmet ska aktiveras automatiskt bör det ske med ett automatiskt brandlarm. I sådant fall bör rökdetektorer användas i gästrum, korridorer och andra utrymmen där det vistas gäster samt i obevakade utrymmen som förråd i anslutning till korridorer. Värmedetektorer kan användas där rökdetektorer av tekniska skäl inte kan användas. Det automatiska brandlarmet bör indikera i receptionen. I de fall då receptionen är obemannad bör larmet omedelbart vidarekopplas till den kommunala räddningstjänsten. En vattensprinkleranläggning kan användas för att starta utrymningslarmet. Utrymningslarmet bör starta samtidigt som sprinklersystemet aktiverar. Anläggning bör vara utformad enligt rekommendationer i SBF 120 och ha sprinklerhuvuden med RTI-värde ≤ 50"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0125","innehåll": "Vårdanläggning (BBR 5:373) För vårdavdelningar får båda utrymningsvägarna utgöras av horisontell passage till intilliggande vårdavdelningar (inom egna brandceller) förutsatt att övriga rekommendationer i avsnitt 5.1 under rubriken Utrymning genom annan lokal följs."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0126","innehåll": "Bredden på en korridor bör vara minst 1,3 m. För avdelningar där patienter är sängliggande bör utrymning via trappa undvikas. Utrymningen bör istället ske till en annan brandcell på samma våningsplan. Rekommendationerna förutsätter att organisatoriska brandskyddsåtgärder, till exempel i form av utbildad personal, finns tillgängliga."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0127","innehåll": "Trösklar i dörröppningar bör göras låga, se avsnitt 5.9 Trösklar. Gångavstånd till en utrymningsväg bestäms enligt avsnitt 5.6. Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg. Ventilationssystem bör utföras så att spridning av brandgas förhindras mellan avdelningarna."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0128","innehåll": "Automatiskt brandlarm Ett automatiskt brandlarm ska finnas i vårdanläggningar (utom förskolor och liknande) och bör vara heltäckande. Varje enskilt vårdrum, personalrum, förråd eller motsvarande samt korridor eller motsvarande bör vara försett med rökdetektor för brand. Värmedtektorer kan användas där rökdetektorer av tekniska skäl inte kan användas. Det automatiska brandlarmet bör också aktivera ett utryningslarm till personal på platsen, så att personalen snabbt kan påbörja utrymningen. Förskolor och liknande bör vara försedda med brandvarnare om de inte är försedda med automatiskt utrymningslarm."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0129","innehåll": "Bostäder (BBR 5:374) Bostad ska förses med brandvarnare eller med ett automatiskt aktiverat utrymningslarm. Enligt räddningsverkets allmänna råd (Meddelande från Räddningsverket, 2004) bör det finnas brandvarnare i alla byggnader som används för permanent eller tillfälligt boende, det vill säga även fritidsbostäder, övernattningsrum och liknande."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0130","innehåll": "Brandvarnare bör vara nätanslutna med batteribackup eller ha ett fast monterat batteri, gärna med flera års livslängd. Brandvarnare eller detektorer bör vara placerade i anslutning till sovrum och bör finnas på varje våningsplan i bostaden. Vid trappor är det lämpligt att placera brandvarnare i hallen direkt ovanför trappan. Signal ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas stadigvarande. Ljudnivån i sovrum bör vara minst 75 dB (A) vid den sovandes huvud."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0131","innehåll": "Särskilda boenden för personer med vårdbehov (BBR 5:375) Varje lägenhet eller boenderum förutsätts vara utformad som en egen brandcell. Ett automatiskt brandlarm ska finnas installerat i särskilda boenden för personer med vårdbehov. Varje rum och gemensamhetsutrymmen förutsätts då vara försett med minst en rökdetektor. Larmet ska vara kompletterat med ett utrymningslarm, till exempel en enkel akustisk signal. Ljudnivån i sovrum bör vara minst 75 dB(A) vid den sovandes huvud. I de fall brandlarmet inte aktiverar ett utrymningslarm (förutom i den lägenhet eller det rum där branden detekterats) bör det istället påkalla närvarande personals uppmärksamhet till exempel via personsökare. Det förutsätts då att personalen är så nära boendet att de direkt kan ingripa vid brand. Utrymningslarmet bör i övrigt vara anpassat efter förutsättningarna för personalingripanden och de boendes hälsa. Det kan till exempel innebära att vibrationslarm, ljussignaler eller sirener anpassade för personer med hörselnedsättning används."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0131","innehåll": "Larmlagring av larmöverföringen till räddningstjänsten kan tillämpas, se avsnitt 5.10."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0132","innehåll": "Det förutsätts att organisatoriska brandskyddsåtgärder till exempel i form av utbildad personal, finns tillgängliga. Om boende inte kan förväntas få snabb hjälp med utrymning efter att utrymningslarmet startat bör ytterligare brandskyddsåtgärder vidtas. Exempel kan vara att installera en automatisk vattensprinkleranläggning. En sådan anläggning kan utformas enligt SBF (2002)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0133","innehåll": "Avskilda mötesrum mm I ett rum inom ett kontor eller liknande lokal där personer kan vistas bakom stängda dörrar, som är beläget så att utrymningsväg endast kan nås genom passage genom korridor eller annat utrymme, finns risk att bli innestängd vid brand i utrymmet utanför."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0134","innehåll": "För att uppnå kravet på tillfredsställande utrymning bör automatiskt utrymningslarm som aktiveras om brandgas förekommer i vägen till utrymningsvägarna installeras om: • rummet rymmer fler en 30 personer, eller rummet rymmer fler än tio personer och gångavståndet till utrymningsväg är över 10 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0136","innehåll": "6 6.1 Allmänt I de fall då den förenklade dimensioneringsmetoden inte bedöms räcka till kan analytisk dimensionering användas för att verifiera säkerheten. Denna kan då bestå i beräkning, provning eller objektsspecifika försök, samt kombinationer av dessa. Endast det första alternativet behandlas i denna rapport. I den analytiska dimensioneringen kan en kvalitativ analys, där ett logiskt resonemang förs, ingå. I BBR 5:13 redovisas krav och råd för den analytiska dimensioneringen. Det bör observeras att andra skyddsmål kan komma att påverkas av en analytiskt utformad utrymningsstrategi, till exempel egendomsskydd och säkerheten för räddningstjänstens personal. All analytisk dimensionering bör vara noggrant dokumenterad avseende förutsättningar, resultat och analys i enlighet med BBR 5:12 samt kravet på tillfredsställande säkerhet vid utrymning i 5:3."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0137","innehåll": "En analytisk dimensionering kan principiellt genomföras antingen som en scenarioanalys (deterministisk) eller som en mer traditionell kvantitativ riskanalys (probabilistisk). I det första fallet baseras analysen på ett antal karakteristiska scenarier som bedöms vara representativa för byggnaden. Valda scenarierna bör spegla olika troliga värsta situationer snarare än värsta tänkbara fall då det skulle leda till orealistiskt dyra lösningar."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0138","innehåll": "Arbetet går sedan ut på att ta fram konsekvensen av dessa scenarier och jämföra med en acceptabel nivå. I BBR uttrycks denna nivå för utrymningssäkerhet i form av kritiska förhållanden. Dimensioneringsvillkoret är att utrymningen ska vara avslutad innan kritiska förhållanden har uppstått i den aktuella lokalen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0139","innehåll": "En probabilistisk analys bygger istället på att olika scenarier bestäms och kvantifieras med mått på både konsekvensen och frekvensen. En sådan analys kan vara lämplig i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Ett mått på risken kan bestämmas och jämföras med en acceptabel risknivå. Information om riskanalytisk dimensionering ligger dock utanför denna rapports område."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0140","innehåll": "Analytisk dimensionering genom beräkning ska alltid, enligt BBR 5:14, styrkas genom en dimensioneringskontroll. Detta krav ställs för att undvika felaktiga antaganden och beräkningar, eftersom förutsättningarna till stor del bestäms av projektören utifrån det aktuella fallet. All analytisk dimensionering måste utgå från de aktuella förhållandena i varje objekt. I det fall analysen görs som en scenarioanalys bör värden på indata väljas så att de täcker in ett stort urval av tänkbara utfall, det vill säga befinns vara på ”säkra sidan”. Det innebär att värden bör väljas så att värsta troliga scenarier beaktas, till exempel julrealisationer, skolavslutningar och liknande. I många fall är det nödvändigt att strukturera sitt problem med till exempel hjälp av ett händelseträd för att få en tydligare bild av utrymningssäkerheten. Olika scenarier bör ingå i analysen för att ta hänsyn till exempelvis om dörrar är öppna eller inte. Det bör beaktas att tekniska system i vissa fall inte fungerar. Byggnaden ska ändå kunna uppvisa en tillfredsställande säkerhet vilket innebär att brandskyddet inte får vara beroende av endast en (1) funktion för att fungera som avsett."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0141","innehåll": "Vid all analytisk dimensionering måste en noggrann känslighetsanalys utföras oavsett om beräkningarna sker för hand eller med något datorprogram. En utförlig känslighetsanalys är en förutsättning för en kritisk granskning av den föreskrivna dimensioneringskontrollen. Modeller som används ska vara väl dokumenterade."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0142","innehåll": "De delar som kan dimensioneras med beräkningar utgörs i princip av gångavståndet fram till utrymningsvägen, avståndet i densamma och bredden på utrymningsvägen. Det är dock lämpligt att begränsa de avstånd som människorna ska gå, även om beräkningen visar att detta skulle ligga inom gränsen för kritiska förhållanden. Orsaken är att beräkningsmodeller vanligen inte tar hänsyn till den upplevelse personerna i byggnaden utsätts för och till den ökade grad av oro långa gångavstånd kan medföra. Längre gångavstånd än 60 m fram till en utrymningsväg bör därför normalt undvikas för flertalet byggnader."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0143","innehåll": "Av samma anledning finns det skäl att undvika alltför långa kötider för personer som tvingas vänta framför en dörr. Det finns lite information tillgänglig om hur lång tid som kan anses vara rimlig kötid med hänsyn till personers upplevelse av att inte kunna ta sig ut direkt. Resonemanget gäller främst för personer som befinner sig i brandcellen där det brinner men även för personer på andra platser i byggnaden. Där är faran dock inte lika akut. Ett rimligt antagande kan vara att begränsa kötiden för personerna i den utsatta brandcellen till några minuter. Eftersom kunskapen inom området är liten kan någon mer precisering än några minuter för närvarande inte ges."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0144","innehåll": "6.2 Utrymningsförloppet Den beräknade utrymningstiden i dimensioneringsvillkoret kan delas upp i tre faser, som sinsemellan kräver olika lång tid: • varseblivning, • beslut och reaktion, • förflyttning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0145","innehåll": "Modellen anses idag vara fullt acceptabel för att beskriva utrymningsförloppet för en scenarioanalys. Summan av tiderna för varseblivning, beslut, reaktion och förflyttning ska, i de delar av byggnaden som omfattas av beräkningen, vara mindre än tiden för när kritiska förhållanden inträffar. Detta beskrivs normalt med uttrycket: krit varse beslut&reaktion förflyttning"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0146","innehåll": "6.3 Kritiska förhållanden vid utrymning (BBR 5:361) Vid analytisk dimensionering kan gränsvärdet för när en utrymning inte längre kan äga rum, väljas enligt råden i BBR. Kriteriet för siktbarhet kan anses vara uppfyllt om minsta siktsträcka genom brandgaserna är 10 m. Detta innebär egentligen att rådet i BBR om lägsta höjd för brandgaser passerats. Detta kan accepteras under förutsättning att temperaturkriteriet på 80°C inte överskrids. Kortare siktsträcka, 5 m, kan accepteras i en känd miljö som i bostad och kontor. Dessa gränsvärden kan gälla både i den brandutsatta brandcellen och i utrymningsvägen från denna, om brandgas kan spridas dit. Detta kan vara fallet om till exempel en brandcellsskiljande dörr inte är stängd. Denna typ av variationer i förutsättningarna ingår i en känslighetsanalys för scenarioanalysen eller i den probabilistiska riskanalysen för utrymningsdimensionering. Om personerna som utrymmer förväntas vara exponerade för brandgaser mer än någon minut bör dessutom brandgasernas giftiga påverkan på människan beaktas, se till exempel Purser (2002)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0147","innehåll": "6.4 Varseblivningstid Den tid som förflyter fram till att personen upptäcker att något onormalt inträffat beror på om personen ifråga ser branden eller inte. Tiden kan påverkas av om det finns ett automatiskt brandlarm med tillhörande utrymningslarm installerat. Om ett sådant system finns installerat kan den teoretiska aktiveringstiden för en detektor beräknas utifrån en given brandtillväxt. Denna tid kan användas som varseblivningstid. När larmlagring används för att fördröja att ett automatiskt brandlarm initierar ett utrymningslarm bör larmlagringstiden beaktas vid val av varseblivningstid."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0148","innehåll": "När det inte finns något automatiskt brandlarm som talar om att en brand har utbrutit så är det svårare att uppskatta varseblivningstiden. Den avgörs bland annat av vilka det är som vistas i byggnaden, vilken relation dessa har till varandra, hur överblickbarheten i lokalen är och av om personerna är mottagliga för den indikation som branden genererar. Varseblivningstiden kan variera mellan några få sekunder fram till flera minuter för bränder som utbryter i dolda utrymmen. Någon generell rekommendation kan därför inte ges."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0149","innehåll": "6.5 Besluts- och reaktionstid Besluts- och reaktionstiden består av tiden som går åt för att personen ska förstå att det brinner, lyssna på utrymningslarm, hjälpa andra att utrymma, förbereda sig, försöka bekämpa branden med mera. Ett sätt att minska denna tid är att installera utrymningslarm som tydligt hjälper personen i fråga att fatta det rätta beslutet. Av den anledningen är de talade utrymningslarmen ofta effektiva, eftersom de underlättar beslutsfattandet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0150","innehåll": "Andra faktorer som bidrar till en snabbare utrymning kan vara synliga utgångar eller utrymningsskyltar som är synliga i hela lokalen och tillräcklig belysning. Detta betyder indirekt att orienterbarheten i lokalen måste vara god."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0151","innehåll": "Besluts- och reaktionstiden beror på om personerna är vakna och medvetna om vad som sker omkring dem. I hotell, restauranger, danslokaler eller vårdanläggningar kan personerna däremot vara sovande eller på annat sätt förhindrade att reagera snabbt. För den typen av verksamhet måste längre reaktionstider förutsättas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0152","innehåll": "Tabell 5. Förslag till besluts- och reaktionstider för några verksamheter. Bakgrunden till dessa redovisas i Frantzich (2001). Verksamhet Person ser branden Besluts- och reaktionstid Offentlig miljö, skola, kontor, varuhus, butik Ja 1 minut Varuhus, inget larm Nej 4 minuter Varuhus, ringklocka Nej 3,5 minuter Varuhus, enkelt talat meddelande Nej 2 minuter Varuhus, informativt talat meddelande Nej 1 minut Mindre lokal med larmdon i aktuell lokal, mindre biograf, butik, kyrka Nej 1 minut Sjukhus1, personal, ringklocka Nej 2 minuter Sjukhus1, personal, ljudsignal och textmeddelande Nej 1 minut Nattklubb, personal2 Nej 1 – 1,5 minuter Nattklubb, gäster2 Nej 3 – 5 minuter 1. Avser vårdavdelning med god överblickbarhet (enkelkorridor). 2. Beroende på typ av larm och organisation."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0153","innehåll": "I tabellen används begreppen enkelt talat meddelande och ett informativt meddelande. Exempel på det sistnämnda redovisas i avsnitt 5.10 under rubriken Utrymningslarm. Det enkla talade meddelandet är av typen ”Ett tekniskt fel har inträffat i lokalen. Var vänlig och lämna varuhuset”. Skillnaden jämfört med det informativa meddelandet är i vilket utsträckning den utrymmande personen får reda på vad som har hänt och vad personen förväntas göra."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0154","innehåll": "6.6 Förflyttningstid Den sista av de tre tiderna i utrymningsprocessen omfattar förflyttningstiden ut ur lokalen. Den tid det tar att utrymma en lokal beror på hur personerna är fördelade i lokalen, vilka personer det är frågan om, deras hjälpbehov, förmåga att förflytta sig med mera. Dessutom påverkas gånghastigheten av yttre faktorer, som belysningsnivån och andra hjälpmedel, som till exempel utrymningsskyltar. Förflyttningstiden kan beräknas antingen för hand med enkla formler eller med hjälp av datormodeller, som är mer användbara om ett större antal personer från flera lokaler samtidigt utrymmer, och om köbildning sker på flera ställen i byggnaden. Beräkningsuttryck som kan användas är: t v = dörr n t b f"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0155","innehåll": "l är avståndet till utgången, m (meter), v är personens aktuella gånghastigheten, m/s (meter/sekund), n är antalet personer som ska passera en dörr ( - ), b är dörrens bredd, m (meter), f är det dimensionerande personflödet genom dörren, pers/sm (personer/sekund och meter)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0156","innehåll": "Förflyttningstiden består av den längsta tid det tar att gå till utrymningsvägen, tgång, och den tid det tar att passera ut genom dörren, tdörr. Om personerna inte är jämnt fördelade i lokalen skall förflyttningstiden beräknas som summan av tgång och tdörr. Det som i flera fall är styrande för förflyttningstiden från en lokal är köbildningen vid dörrar och andra trånga passager. Dimensioneringen av utrymningsvägarnas bredd ska grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas vara i lokalen. Personers gånghastigheter vid olika förhållanden kan väljas utifrån tabellerna 6 och 7."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0157","innehåll": "Tabell 6. Gånghastighet och personflöde vid låg persontäthet. Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd 1 Personflöde Horisontell 1,3 m/s 0,9 m Uppför trappa 0,6 m/s 0,9 m Nedför trappa 2 0,75 m/s 0,9 m Dörr - 0,8 m 3"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0158","innehåll": "Tabell 7. Gånghastighet och personflöde vid hög persontäthet. Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd1 Personflöde Horisontell 0,6 m/s 0,9 m 1,2 pers/sm Uppför trappa 0,5 m/s 0,9 m Nedför trappa2 0,5 m/s 0,9 m 1 pers/sm Dörr - 0,8 m 3 1. Om det är fler än 150 personer i brandcellen bör måttet 1,2 m användas. Ur tillgänglighetssynpunkt bör korridor od vara minst 1,3 m bred. Se även avsnitt 5.8 2. Flödet beräknas på effektiv bredd i trappan, dvs trappans hela bredd minskat med 0,3 m. Angivet värde avser trappor som lutar i intervallet 26°-32°. 3. Flödet kan antas vara 0,75 pers/sm för okända dörrar och 1,1 pers/sm för kända dörrar."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0159","innehåll": "Kapaciteten för dörröppningen beror till viss del på om dörren är välkänd eller inte. Från vissa försök har det konstaterats att flödet är högre om dörren är känd sedan tidigare, det vill säga man vet vad som finns bakom. Dörrar kan antas vara kända i bostäder, kontor och liknande samt normala in- och utgången från andra lokaler."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0160","innehåll": "För personer med rörelsehinder samt äldre och yngre personer kan gånghastigheten i flera fall vara betydligt lägre. Personer som bor i servicehus, ålderdomshem och liknande kan antas ha gånghastigheter ner mot 0,3–0,5 m/s jämfört med normal gånghastighet, som är kring 1,3 m/s i genomsnitt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0161","innehåll": "Spiraltrappor utgör ett sämre alternativ jämfört med motsvarande raka trappor, som i övrigt har samma mått. Det beror på att gånghastigheten och flödet nedför trappan är lägre cirka 0,5 m/s oavsett trappans bredd. Detta gäller också för ståltrappor med gallerdurk. Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg från samlingslokal eller vårdanläggning även om analytisk dimensionering används."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - En handbok","filnamn": "utrymningsdimensionering","platsid": "§0162","innehåll": "Datorprogram kan användas för beräkningar av byggnader med många personer. Det finns ett flertal program för detta. Dessutom finns det program som är mer specialiserade för en viss uppgift, till exempel utrymning av vårdanläggningar, fängelser och liknande, där personerna inte kan eller får utrymma på egen hand."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0001","innehåll": "Titel: Allmänna Bestämmelser ABK 09 FÖR KONSULTUPPDRAG INOM ARKITEKT- OCH INGENJÖRSVERKSAMHET"}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0002","innehåll": "Förord Dessa allmänna bestämmelser är avsedda att användas vid konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Bestämmelserna kan användas inom alla teknikområden från inledande skeden på idéstadiet till avslutande detaljprojektering under utförandeskedet. Bestämmelserna kan även användas vid andra typer av konsultuppdrag, exempelvis olika slag av utredningar, projektledning, byggledning och besiktning."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0003","innehåll": "Vid utformningen av ABK 09 har en målsättning varit att bestämmelserna ska ge förutsättningar för hög kvalitet i uppdragsresultatet. Det kräver att beställaren och konsulten har en samstämmig uppfattning om uppdragets syfte, omfattning och kvalitetsnivå avseende det färdiga objektet. Konsultuppdragens karaktär gör att det ställs särskilda krav på att avtalet är tydligt i fråga om vad som ingår i uppdraget, förutsättningar för uppdraget och formerna i övrigt för genomförande av uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0004","innehåll": "Med hänsyn till den komplexitet som ofta kännetecknar konsultuppdragen är en god kommunikation och samverkan vid genomförande av uppdragen nödvändig. Parterna bör därför finna former för en fortlöpande dialog samt inom ramen för den allmänna lojalitetsplikten visa varandra förtroende och öppenhet."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0005","innehåll": "För att underlätta användningen av dokumentet och så långt möjligt skapa enhetlighet bland standardavtalen har ABK 09 anpassats till den struktur som används för motsvarande dokument inom entreprenadområdet, AB 04 och ABT 06. Bland de områden som särskilt uppmärksammats under revideringsarbetet kan nämnas ansvarsfrågorna samt frågor avseende nyttjanderätten till uppdragsresultatet där ökad tydlighet har eftersträvats."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0006","innehåll": "I ABK 09 har genom så kallade täckbestämmelser lämnats öppet för parterna att avtala om en annan reglering än den som framgår av ABK 09. Dessa markeras med formuleringen ”om inte annat avtalats” eller motsvarande. Paragrafer som innehåller täckbestämmelser markeras med *. Övriga bestämmelser är så kallade fasta bestämmelser."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0007","innehåll": "Kommentartexter och anmärkningar till begreppsbestämningar ska vara vägledande vid tillämpning och tolkning av bestämmelserna."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0008","innehåll": "I ABK 09 har begreppet ”vårdslöshet” ersatt formuleringen ”vårdslöshet eller försummelse” i ABK 96. I sak innebär detta ingen ändring."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0009","innehåll": "Vid förhandlingsarbetet avseende ABK 09 har i övrigt målsättningen varit att utforma bestämmelserna på ett sätt som i lämplig omfattning och även utifrån ett övergripande branschperspektiv tillgodoser såväl beställarens som konsultens intressen vid genomförande av konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. ABK 09 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna. Ändringar av dessa bestämmelser ska därför undvikas."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0010","innehåll": "Begreppsbestämningar med anmärkningar Beställning: Handling upprättad av beställaren som utvisar omfattning och övriga villkor för uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0012","innehåll": "Betalningsplan: Handling med föreskrifter om den ordning som gäller för betalning."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0013","innehåll": "Budget: Kostnadsbedömning avseende konsultens arbete. En budget upprättas vid ersättningsformen rörligt arvode, vanligtvis på grundval av den tid som beräknas läggas ned på uppdraget. Kostnadsbedömningen ska vara fackmässigt utförd och baserad på av beställaren givna förutsättningar. Den är dock inte bindande, vilket innebär att konsulten inte är fråntagen rätten till betalning på den grund att budgeten överskridits. Med ”budgetpris” avses om inte annat anges samma sak som ”budget”."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0014","innehåll": "Förfrågningsunderlag: Det underlag som beställaren tillhandahåller för utarbetande av anbud."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0015","innehåll": "Kontrakt: Handling som undertecknas av parterna och som utvisar deras överenskommelse. Exempel på kontrakt är – utöver handling som rubriceras som kontrakt – uppgörelseprotokoll och beställningsskrivelse som undertecknats av parterna och som utvisar parternas överenskommelse."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0016","innehåll": "Kontraktshandlingar: Kontrakt jämte handlingar som är fogade till detta eller som i någon av dessa är angivna som gällande för uppdraget. Om parterna inte har upprättat ett kontrakt är de handlingar som utvisar parternas överenskommelse att betrakta som kontraktshandlingar."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0017","innehåll": "Objektet: Fysiskt slutresultat på grundval av konsultens projektering. Objektet är vanligen en byggnad, anläggning eller del därav."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0018","innehåll": "Prisbasbelopp: Prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0019","innehåll": "Sidokonsult: Den som vid sidan av konsulten utför konsultuppdrag åt beställaren inom projektet."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0020","innehåll": "Skriftligen: Information som kan läsas och lagras. Exempel på överföringssätt av sådan information är post, fax och e-post. Underkonsult: Den som inom uppdraget utför konsultuppdrag åt konsulten."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0022","innehåll": "Uppdragsbekräftelse: Handling upprättad av konsulten som utvisar omfattning och övriga villkor för uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0023","innehåll": "Ändring av ABK: Särreglering av fast bestämmelse."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0024","innehåll": "Ändring av uppdrag: Ändring eller tillägg som påverkar omfattningen av eller tidplanen för uppdraget. Som ändring räknas även att del av uppdraget avgår."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0025","innehåll": "Kapitel 1 OMFATTNING För uppdrag preciserat i samråd gäller följande. § 1 Konsulten ska, innan uppdraget i övrigt påbörjas, efter samråd med beställaren klargöra: a omfattning av uppdraget och kvalitetsnivå för objektet b form och detaljeringsgrad för redovisning av uppdraget c ersättningsform för uppdraget, och vid rörligt arvode upprätta budget d eventuell rätt till nyttjande av inom uppdraget upprättade handlingar, utöver vad som framgår av kapitel 7 § 1 e om konsulten ska arkivera handlingar och i så fall på vilket sätt. Kan inte parterna enas vid samrådet har part rätt att avbryta uppdraget. Konsulten har därvid rätt till skälig ersättning för utfört arbete i uppdraget. Resultatet av samrådet ska dokumenteras i kontrakt, beställning eller uppdragsbekräftelse. Om fler handlingar finns som definierar uppdraget rangordnas dessa i tillämpliga delar enligt § 2."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0026","innehåll": "Kommentar till kapitel 1 § 1 Med skrivningen ”… innan uppdraget i övrigt p.börjas…” i andra stycket avses att arbete i uppdraget kan ha p.börjats innan precisering av uppdraget har skett. I den m.n s.dant arbete utförts och uppdraget därefter avbryts innan parterna enats om uppdragsprecisering är konsulten berättigad till skälig ersättning för utfört arbete."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0027","innehåll": "För uppdrag preciserat i förfrågningsunderlag gäller följande. § 2 Uppdragets omfattning bestäms av kontraktshandlingarna. Kontraktshandlingarna kompletterar varandra om inte omständigheterna föranleder annat. Om kontraktshandlingarna innehåller uppgifter som strider mot varandra ska handlingarna gälla i följande ordning om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat: 1 kontrakt 2 ändringar i ABK 09 som är upptagna i särskild sammanställning 3 ABK 09 4 beställning 5 uppdragsbekräftelse 6 anbud 7 förfrågningsunderlag 8 övriga handlingar. Om det i förfrågningsunderlaget förekommer mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter, ska den uppgift eller föreskrift gälla som medför lägsta kostnad för konsulten, om inte omständigheterna föranleder annat."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0028","innehåll": "Kommentar till kapitel 1 § 2 Vid uppdrag preciserat i förfrågningsunderlag förutsätts att anbudsgivarna får ett fullständigt och entydigt förfrågningsunderlag, innefattande bland annat uppgifter om nyttjande av uppdragsresultatet utöver vad som framgår av kapitel 7 § 1."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0029","innehåll": "Om beställaren i förfrågningsunderlaget (administrativa föreskrifter eller motsvarande) intar bestämmelser som skiljer sig fr.n vad som anges i ABK 09, s. kallade särregleringar, måste dessa vara tydliga för att gälla före ABK 09. För såväl fasta bestämmelser som täckbestämmelser (se förordet) gäller att en särreglering uppfyller kravet på tydlighet om särregleringen i sig är tydlig och återfinns på lämplig plats. För att en ändring av en fast bestämmelse ska anses vara tydlig krävs därutöver att hänvisning görs till den i en sammanställning i förfrågningsunderlaget (administrativa föreskrifter eller motsvarande) över ändringar i förhållande till ABK 09. I en sådan hänvisning ska anges var i förfrågningsunderlaget som ändringen .terfinns."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0029","innehåll": "Kapitel 2 GENOMFÖRANDE § 1 Konsulten ska genomföra uppdraget fackmässigt och med omsorg samt även i övrigt iaktta god yrkessed."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0030","innehåll": "Kommentar till kapitel 2 § 1 Kraven på konsulten innefattar bland annat skyldighet att, till följd av omständigheter som framkommer under uppdragets genomförande, kontrollera uppgifter och komplettera utredningar som beställaren lämnat. Konsulten ska i dessa fall upplysa om konsekvenser samt begära precisering av uppdraget i berörd del. Ändras förutsättningarna för uppdraget kan kapitel 6 § 3 bli tillämplig."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0031","innehåll": "Kraven innebär vidare att konsulten ska tillgodose beställarens intresse när en produkt eller lösning föreslås. Konsulten får till exempel inte i samband med uppdraget ta emot ersättning i någon form från annan än beställaren utan dennes medgivande. Konsulten ska även upplysa beställaren om exempelvis licensavgifter och royalties som, enligt vad konsulten känner till, beställaren kan få betala till leverantör eller annan till följd av konsultens arbete."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0032","innehåll": "Inom ramen för god yrkessed är konsulten skyldig att iaktta sedvanlig sekretess beträffande den information som konsulten får genom uppdraget om beställarens verksamhet och uppdraget. I de fall beställaren önskar sekretess därutöver ska detta avtalas särskilt."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0033","innehåll": "§ 2 Parterna ska på konsultens begäran gå igenom den information, de uppgifter och de handlingar som beställaren förfogar över och som konsulten behöver för att genomföra uppdraget. Beställaren ska överlämna dessa handlingar till konsulten. Parterna ska även i övrigt hålla varandra underrättade om förhållanden som kan antas ha betydelse för uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0034","innehåll": "§ 3 Konsulten ska, om så avtalats, upprätta en plan för kvalitets- och miljöstyrning för uppdraget och genomföra sina åtaganden enligt planen. Om konsulten trots uppmaning inte fullgör sina skyldigheter enligt upprättad plan för kvalitets- och miljöstyrning, får beställaren vidta rimliga åtgärder på konsultens bekostnad."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0035","innehåll": "I uppdraget ingår att inhämta de yttranden, godkännanden och tillstånd som krävs § 4* för att uppdraget ska kunna genomföras enligt gällande författningar, om inte annat avtalats."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0036","innehåll": "Beställaren ska klargöra hur och till vem information, uppgifter och handlingar ska § 5 redovisas i uppdraget. Konsulten får inte utan beställarens medgivande lämna handlingar till entreprenör eller annan för utförande av det objekt uppdraget avser."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0037","innehåll": "Beställarens godkännande befriar inte konsulten från ansvar för uppgifter, under- § 6 sökningsmaterial eller tekniska lösningar. Konsulten är dock befriad från ansvar om denne föreslagit eller redovisat tekniska lösningar som denne bedömer vara förenade med särskilda risker och beställaren godkänt lösningarna. Om konsulten så begär ska beställaren lämna besked i sådan godkännandefråga."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0038","innehåll": "Kommentar till kapitel 2 § 6 Om konsulten föresl.r eller redovisar en teknisk lösning som denne bedömer vara förenad med särskilda risker följer av kravet p. fackmässighet att konsulten ska informera beställaren om dessa samt vilka för- och nackdelar som föreligger."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0039","innehåll": "Konsulten är, om inte annat följer av författning, berättigad och skyldig att under § 7 uppdragstiden utföra av beställaren beställda ändringar av uppdraget, förutsatt att dessa står i omedelbart samband med uppdraget och inte är av väsentligt annan natur."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0040","innehåll": "Kommentar till kapitel 2 § 7 Vid offentlig upphandling finns regler som i vissa situationer innebär att beställaren inte utan ny upphandling är berättigad att l.ta konsulten utföra tillkommande arbete."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0041","innehåll": "Konsulten ska utan dröjsmål skriftligen till beställaren anmäla behov av arbete § 8 som inte ingår i uppdraget eller behov av nya eller ändrade direktiv. Om beställaren framställer krav på arbete som konsulten anser ligger utanför uppdraget ska konsulten utan dröjsmål och senast innan sådant arbete påbörjas skriftligen anmäla detta till beställaren."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0042","innehåll": "Kommentar till kapitel 2 § 8 Fristen ”utan dröjsm.l” ger möjlighet till anpassning i det enskilda fallet. En bestämd tidsfrist g.r inte att uppställa utan denna förutsätter en avvägning mellan kraven p. att beställaren ges erforderlig tid för att kunna ta ställning till konsultens anmälan samtidigt som konsultens utförande av sitt uppdrag inte försenas. En viss fr.ga kan vara lämplig att anmäla och behandla först vid projekteringsmöte n.gon vecka efter det att fr.gan aktualiserats för konsulten medan, exempelvis, en fr.ga som har ett omedelbart samband med p.g.ende produktion bör anmälas omedelbart."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0043","innehåll": "§ 9 Arbete som har utförts utan beställning eller som har utförts utan att anmälan gjorts enligt § 8 berättigar inte till ersättning om inte sådan påföljd med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskälig."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0044","innehåll": "Kommentar till kapitel 2 § 9 Undantagsbestämmelsen kan bli tillämplig exempelvis om konsulten m.ste vidta omedelbara .tgärder eller om beställaren insett eller bort inse att kravet inte omfattas av tidigare överenskommet uppdrag."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0045","innehåll": "§ 10 Om beställaren innan objektet utförts avser att beträffande förhållande av betydelse avvika från konsultens rekommendationer eller anvisningar ska beställaren ge konsulten möjlighet att informera om de konsekvenser en tänkt avvikelse kan medföra."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0046","innehåll": "Kapitel 3 ORGANISATION § 1 Vardera parten ska utse ett ombud för uppdraget. Ombudet, eller den ombudet utser, har behörighet att företräda sin huvudman med bindande verkan i ekonomiska och andra frågor som rör uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0048","innehåll": "§ 2 Konsulten får ta emot eller inhämta direktiv för uppdraget endast av sådana personer som beställaren utsett."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0049","innehåll": "§ 3 Part ska redovisa den projektorganisation som är av väsentlig betydelse för uppdraget. Ändringar av projektorganisationen får ske först efter samråd mellan parterna. Konsulten får inte byta ut för uppdraget väsentlig personal utan medgivande av beställaren. Medgivande får inte nekas om ersättaren minst har likvärdig kompetens och i övrigt är lämplig för uppdraget. Konsulten får inte anlita underkonsult utan beställarens medgivande såvida det inte är fråga om arbetsuppgifter av rutinmässig art eller av mindre betydelse. Innan beställaren utser sidokonsult, som konsulten ska samarbeta med, ska konsulten ges tillfälle att lämna synpunkter."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0050","innehåll": "§ 4* Beställaren ska svara för att egna, konsultens och beställarens eventuella övriga avtalsparters arbeten samordnas med varandra, om inte annat avtalats. Beställarens samordningsansvar inskränker inte konsultens skyldighet att inhämta erforderliga uppgifter för sitt eget arbete."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0051","innehåll": "§ 5 Part har inte rätt att utan den andra partens medgivande överlåta avtalet på någon annan, om överlåtelsen är av beaktansvärd betydelse för den andra parten."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0052","innehåll": "Kommentar till kapitel 3 § 5 Vid offentlig upphandling kan konsultens överl.telse av avtalet till annan konsult betraktas som en väsentlig ändring av avtalet, vilket inte är till.tet enligt upphandlingsreglerna."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0053","innehåll": "Möten ska hållas och dokumenteras i den omfattning som parterna kommit över- § 6 ens om. Parterna är skyldiga att delta i sådana möten och därvid företrädas av behörig person. Mellan parterna är krav på skriftlighet uppfyllt genom anteckning i mötesprotokoll."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0054","innehåll": "Kommentar till kapitel 3 § 6 Vid uppdragets inledning bör startmöte h.llas där parterna klargör fr.gor om behörighet, informationsutbyte samt övriga fr.gor av betydelse för parternas samverkan."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0055","innehåll": "Kapitel 4 TIDER Konsulten ska på beställarens begäran upprätta förslag till den tidplan som efter § 1 överenskommelse ska gälla för uppdraget. Beställaren ska lämna underlag till förslaget. Konsulten ska följa tidplanen. Beställaren ska lämna underlag, granska mottagna handlingar och lämna besked så att tidplanen kan följas."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0057","innehåll": "Konsulten har rätt till tidsförlängning om konsulten försenas på grund av förhållan- § 2 de som denne inte orsakat och vars effekt denne inte rimligen kunnat undanröja."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0058","innehåll": "Part som får kännedom om förhållande som kan medföra ändring av tidplanen § 3 ska utan dröjsmål skriftligen underrätta den andra parten. Om part inte lämnar sådan underrättelse, får parten inte åberopa förhållandet annat än om den andra parten insett eller bort inse förhållandet och att det inverkar på tidplanen. Efter underrättelse ska konsulten upprätta förslag till den ändring av tidplanen som förhållandena föranleder."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0059","innehåll": "Om beställaren begär att tidplanen ska ändras eller att arbetet ska avbrytas under § 4 viss tid eller forceras, har konsulten rätt till skälig ersättning för merkostnad enligt kapitel 6 § 3."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0060","innehåll": "Uppdraget är, om inte annat avtalats, slutfört när uppdragsresultatet redovisats på § 5* det sätt parterna kommit överens om."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0061","innehåll": "Försening § 6 Vite kan avtalas för överskridande av bestämd tid för leverans av hela eller del av uppdraget. Om konsulten överskrider sådan tid och inte har rätt till tidsförlängning ska avtalat vite betalas. Om vite inte avtalats, kan konsulten bli skadeståndsskyldig för förseningen. Sådant skadestånd är begränsat till arvodets storlek, dock högst tio prisbasbelopp. Har vite avtalats är konsulten inte skyldig att betala annat skadestånd för förseningen. Om en vitesgrundande försening uppstått som en oundviklig följd av annan vitesgrundande försening ska det sammanlagda vitet jämkas i skälig mån."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0062","innehåll": "§ 7 Beställarens rätt till skadestånd eller vite enligt § 6 är förverkad om anspråk på ersättning inte framställts skriftligen senast tre månader efter det att uppdraget slutförts eller annars upphört."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0063","innehåll": "Kapitel 5 ANSVAR § 1 Ansvar för skada m.m. Konsulten ansvarar, med nedan angivna begränsningar, för skada som denne orsakat beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförande av uppdraget. Har beställaren visat att skada uppstått och gjort sannolikt att skadan beror på en felaktighet i konsultens handlingar eller en underlåtenhet av konsulten, ska konsulten för att fria sig från ansvar visa att han inte är ansvarig för skadan."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0065","innehåll": "Kommentar till kapitel 5 § 1 Den skada som avses i bestämmelsen behöver inte bestå i en sakskada utan kan även avse exempelvis ekonomisk skada. Enligt allmänna kontraktsrättsliga regler föreligger en skyldighet för en skadelidande att minimera sin skada. Mot bakgrund härav bör beställaren inte avhjälpa fel eller åtgärda skada och inte heller träffa överenskommelse med en entreprenör eller en leverantör om kostnadsreglering som kan ligga till grund för skadeståndskrav mot konsulten utan att först bereda konsulten tillfälle att yttra sig i frågan."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0066","innehåll": "§ 2 Konsulten ansvarar för skador som upptäcks inom tio år från den dag konsultens uppdrag slutförts eller annars upphört."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0067","innehåll": "§ 3* Konsultens sammanlagda skadeståndsskyldighet för uppdraget är begränsad till 120 prisbasbelopp, om inte annat avtalats. I detta belopp ska inte vite eller skadestånd för försening räknas in"}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0068","innehåll": "§ 4 Konsulten ansvarar gentemot beställaren för underkonsulters arbete som för eget arbete. Detsamma gäller det arbete som utförts av andra personer som konsulten anlitat."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0069","innehåll": "Konsulten är under uppdragstiden och den tid som anges i § 2 skyldig att på egen § 5 bekostnad avhjälpa fel i handlingar som konsulten tillhandahållit, om det inte medför olägenheter och kostnader för konsulten som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för beställaren. Krav på att avhjälpa felet ska framföras av beställaren inom skälig tid efter det att felet upptäckts eller bort upptäckas. Om kravet framförs senare, ska beställaren svara för den merkostnad som den för sent framförda underrättelsen orsakat konsulten. Felet ska avhjälpas inom skälig tid efter det att beställaren har gett konsulten tillfälle till det. Om felet inte avhjälps trots att konsulten är skyldig att göra det, har beställaren rätt att avhjälpa felet på konsultens bekostnad."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0070","innehåll": "Krav på skadestånd ska för att kunna medföra rätt till ersättning framföras skrift- § 6 ligen inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan. Kravet ska dessutom ha framställts inom ansvarstiden som anges i § 2."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0071","innehåll": "Oavsett vad som anges ovan får part kvittningsvis framställa anspråk på vite eller § 7 annat skadestånd enligt kapitel 4 och 5 inom en månad efter det att den andra parten framställt krav på skadestånd med anledning av uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0072","innehåll": "Beställaren får inte, som säkerhet för krav på skadestånd, hålla inne ersättning till § 8 konsulten utöver ett prisbasbelopp efter det att konsulten genom skriftlig bekräftelse från sin försäkringsgivare visat att försäkringen omfattar det skadeståndsansvar som kan komma att åläggas konsulten."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0073","innehåll": "Kommentar till kapitel 5 § 8 Konsulten är enligt ¨ 10 skyldig att ha en konsultansvarsförsäkring. Kravet p. att konsultens försäkringsgivare ska bekräfta att försäkringen omfattar det skadest.ndsansvar som kan .läggas konsulten innebär endast att försäkringsgivaren ska bekräfta att skadest.ndskravet i och för sig omfattas av konsultansvarsförsäkringen. Det förutsätts att beställaren inte inneh.ller ersättning utan att ha rimlig anledning att anta att skadest.ndsskyldighet föreligger för konsulten."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0074","innehåll": "Försäkring Handlingar och datamedia som förvaras hos konsulten ska av denne vara försäk- § 9 rade till betryggande belopp."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0075","innehåll": "Konsulten ska teckna och under ansvarstiden ha en konsultansvarsförsäkring § 10* med ett försäkringsbelopp som motsvarar avtalat skadeståndsansvar. Självrisken ska vara högst ett prisbasbelopp, om inte annat avtalats."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0076","innehåll": "Konsulten ska på begäran lämna beställaren bevis om att sådan konsultansvars- § 11 försäkring finns."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0077","innehåll": "Kommentar till kapitel 5 § 11 Saknas föreskriven försäkring är detta normalt att betrakta som ett väsentligt kontraktsbrott, vilket ger beställaren hävningsrätt enligt kapitel 8 ¨ 1 om det inte med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet skulle framst. som oskäligt."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0078","innehåll": "§ 12 Om beställaren har framställt krav på skadestånd ska konsulten inom tre månader lämna in en skadeanmälan till sin försäkringsgivare"}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0078","innehåll": "Kommentar till kapitel 5 § 12 Tidsfristen om tre m.nader är avsedd att ge konsulten möjlighet att bedöma kravet och föra en dialog om detta med beställaren."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0079","innehåll": "§ 13 Med prisbasbelopp enligt detta kapitel avses prisbasbeloppet vid tiden för skadans upptäckt."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0080","innehåll": "Kapitel 6 EKONOMI § 1 Ersättning Konsultens ersättning består av arvode och om så avtalats särskild ersättning för kostnader. Ersättningen ska indexregleras, om parterna avtalat om detta."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0082","innehåll": "§ 2 Arvodet är rörligt eller fast. a Rörligt arvode betalas efter nedlagd tid eller annan avtalad grund. b Fast arvode avser uppdraget såsom det preciserats enligt kapitel 1."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0083","innehåll": "Kommentar till kapitel 6 § 2 Parterna kan överenskomma om andra former för beräkning av arvodet. S.dana former kan vara incitaments- eller bonusbaserade, relaterade till uppställda m.l, uppn.dda resultat eller prestation, eller p. annat sätt överenskomna utifr.n ansvarstagande och riskfördelning."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0084","innehåll": "§ 3 Om uppdraget förändras och detta påverkar konsultens kostnader, ska ersättningen justeras vid: a ändringar av uppdraget som beställts eller anmälts i enlighet med kapitel 2 § 7 eller kapitel 2 § 8 b forcering av arbetet på beställarens begäran c ändring av tidplan som beror på en omständighet som beställaren svarar för d oförutsedda beslut eller åtgärder av en myndighet som i mer än ringa mån påverkar uppdragets omfattning. Vid justering av fast arvode ska i första hand en överenskommelse om nytt fast arvode träffas. Kan en sådan överenskommelse inte träffas ska arvodet justeras utifrån avtalat eller skäligt timarvode."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0085","innehåll": "Om beställaren anlitar någon annan än konsulten för sådant arbete som anges i § 4 kapitel 2 § 7, är konsulten berättigad till ersättning för därigenom uppkomna kostnader jämte ersättning för utebliven vinst."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0086","innehåll": "Särskild ersättning för kostnader ska, om så avtalats, betalas för underkonsult och § 5 för följande: a instrument, fältutrustning eller laboratorieundersökning b dator och/eller datorprogram för beräkningar, ritningsarbete e.d. c kopiering d modelltillverkning e rese- och traktamentskostnader f övriga i avtalet specificerade kostnader. På särskild ersättning kan avtalas om procentuella pålägg på konsultens verifierade självkostnad."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0087","innehåll": "Om inte annat avtalats, ska konsulten vid rörligt arvode månadsvis underrätta be- § 6* ställaren om totalt på uppdraget upparbetat arvode och nedlagda kostnader. Om överenskommen budget inte kan hållas, ska konsulten utan dröjsmål skriftligen underrätta beställaren om detta."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0088","innehåll": "Ersättning lämnas inte för konsultens avhjälpande av fel i handlingar som upprät- § 7 tats eller tillhandahållits av konsulten. Om felet föranletts av oriktig uppgift från myndighet, beställaren eller någon som beställaren anlitat, ska dock avhjälpandet ersättas med avtalat eller annars skäligt belopp, såvida inte konsulten insåg eller bort inse att uppgiften var oriktig."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0089","innehåll": "Betalning Betalning erläggs enligt avtalad betalningsplan och mot faktura. § 8* Om inte annat avtalats genom betalningsplan eller på annat sätt får konsulten fakturera en gång varje månad motsvarande värdet av utfört arbete. Fakturering och betalning av ändringar av uppdraget ska ske månadsvis."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0090","innehåll": "Av fakturan, eller i samband med fakturering lämnad redovisning, ska arten och § 9* omfattningen av utfört arbete framgå. Fakturan ska betalas inom 30 dagar efter mottagandet, om inte annat avtalats. Om parterna är oense om någon del av fakturan ska dock ostridigt belopp betalas inom denna tid. Vid försenad betalning utgår ränta enligt räntelagen."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0091","innehåll": "Beställaren ska utöver ersättning betala den mervärdesskatt som följer av författ- § 10 ning."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0092","innehåll": "Om det finns starka skäl för en part att anta att den andra parten inte kommer att § 11 uppfylla en väsentlig del av sina skyldigheter, får parten innehålla sin egen prestation. I sådant fall ska den andra parten genast underrättas. Om denne ställer godtagbar säkerhet för att skyldigheterna kommer att fullgöras har parten inte längre rätt att innehålla sin prestation."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0093","innehåll": "§ 12 För konsultens fordringar avseende uppdraget gäller en preskriptionstid om fyra månader räknat från det att uppdraget slutförts. Detta gäller dock inte konsultens fordringar till den del de avser överenskommet fast arvode och mervärdesskatten på arvodet. Om konsulten inte känt till eller borde ha känt till sin fordran och kan visa detta, räknas preskriptionstiden om fyra månader från den tidpunkt då konsulten först borde ha känt till den. Preskriptionstiden ska dock aldrig vara längre än tio år räknat från uppdragets slutförande."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0094","innehåll": "Avbeställning Beställaren har rätt att avbeställa sådana delar av uppdraget som inte genomförts. Om avbeställningen beror på myndighetsbeslut som beställaren inte kunnat råda över, har konsulten rätt till ersättning för utfört arbete, nedlagd kostnad och skälig kostnad för avveckling som inte ersätts på annat sätt. Detsamma gäller om förutsättningarna för fullföljandet av uppdraget, utanför beställarens rådighet, har ändrats i väsentlig omfattning och det med hänsyn till detta inte är rimligt att fullfölja uppdraget. Vid annan avbeställning har konsulten därutöver, med hänsyn till uppdragets art och omfattning, rätt till ersättning för utebliven skälig vinst på sådan del av uppdraget som inte ska genomföras till följd av avbeställningen. Vid avbeställning ska resultatet av utfört arbete redovisas och överlämnas till beställaren senast när beställaren fullgjort sin betalningsskyldighet. Efter överlämnande får resultatet av uppdraget användas på samma sätt som om uppdraget fullföljts."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0095","innehåll": "Kapitel 7 RÄTT TILL UPPDRAGSRESULTATET § 1* Beställaren har, om inte annat avtalats, rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat endast för det med uppdraget avsedda ändamålet."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0097","innehåll": "Kommentar till kapitel 7 § 1 Bestämmelsen understryker vikten av att parterna i avtalet noga anger ändam.let med uppdraget. Bestämmelsen avser uppdragsresultatet i dess helhet. Beställaren f.r normalt utöver avtalat uppdrag, p. eget ansvar, använda enskilda i uppdragsresultatet redovisade lösningar. Användande av s.dana lösningar f.r endast ske under förutsättning att upphovsrätt och andra immaterialrättigheter beaktas."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0098","innehåll": "§ 2 Den som efter det att uppdraget slutförts, i egenskap av ägare eller brukare av objektet, avser att ändra i detta eller vidta någon annan åtgärd för dess förvaltning får utan konsultens medgivande och utan att betala ersättning, använda resultatet av uppdraget i ett sådant syfte. Därvid ska, i den utsträckning god sed kräver, konsultens intressen beaktas och konsulten namnges"}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0099","innehåll": "Beställaren ska skydda uppdragsresultatet från otillbörlig kopiering och sprid- § 3 ning."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0100","innehåll": "Den som tagit emot idéförslag eller annan handling som lämnats i samband med § 4 anbud eller förhandling om uppdrag får inte utan förslagsställarens medgivande använda eller sprida sådan handling."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0101","innehåll": "Kommentar till kapitel 7 § 3 och § 4 Utlämnande av uppgifter med stöd av offentlighetsprincipen kan aldrig anses som otillbörligt eller på annat sätt otillåtet."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0102","innehåll": "Part ansvarar för att de handlingar som tillhandahålls av denne får användas för § 5 avsett eller särskilt avtalat ändamål. Detta gäller dock inte om den andra parten insett eller bort inse att så inte är fallet."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0103","innehåll": "Beställaren ska namnge konsulten då uppdragsresultatet eller objektet presenteras. § 6"}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0104","innehåll": "Beställaren får inte överlåta nyttjanderätten eller andra rättigheter till uppdrags § 7 resultatet på någon annan, om inte konsulten fått avtalsenlig betalning eller godtagbar säkerhet ställts."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0105","innehåll": "Kommentar till kapitel 7 § 7 Bestämmelsen tar upp överlåtelse av rättigheterna till uppdragsresultatet. Överlåtelse av själva uppdragsavtalet regleras i kapitel 3 § 5. Bestämmelsen om överl.telse av rättigheter gäller oavsett om uppdragsresultatet är upphovsrättsligt skyddat eller inte."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0106","innehåll": "Konsulten har, om inte annat avtalats, äganderätten till originalhandlingarna liksom § 8* till de datafiler som handlingarna framställts ur."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0107","innehåll": "Kommentar till kapitel 7 § 8 ABK 09 innehåller inga bestämmelser om skyldighet för konsulten att arkivera uppdragsresultatet. Anledning härtill är dels att beställaren tillerkänns en kopieringsrätt enligt § 1, dels att behovet av arkivering varierar mellan olika uppdrag. Parterna bör därför i det enskilda avtalet överväga behovet av arkivering vad gäller omfattning och tid."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0108","innehåll": "Demonstrationsmaterial som beställaren särskilt beställt och bekostat är dennes § 9 egendom."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0109","innehåll": "Rätt till uppfinning Om en uppfinning har tillkommit väsentligen som ett resultat av ett uppdrag som innebär forsknings- eller utvecklingsarbete eller om uppfinningen innebär lösningen av en i uppdraget närmare angiven uppgift, har beställaren rätt att helt eller delvis inträda som rättsinnehavare med avseende på uppfinningen. Konsulten ska utan dröjsmål upplysa beställaren när en uppfinning tillkommit som ger beställaren rättighet enligt denna paragraf. Vill beställaren förvärva sådan rätt ska beställaren meddela konsulten detta senast tre månader från den tidpunkt beställaren av konsulten fått upplysning om att det är fråga om en uppfinning. Parterna ska omedelbart efter det att meddelandet lämnats samråda om skydd mot uppfinningens spridning till utomstående."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0110","innehåll": "Andra uppfinningar än de som anges i § 10 och som tillkommit i samband med uppdraget, har beställaren rätt att nyttja för objektet."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0111","innehåll": "§ 12 Om värdet av den rätt till uppfinningen som beställaren får uppenbarligen överstiger vad som kunnat förutsättas med hänsyn till konsultens arvode och andra omständigheter, har konsulten rätt till skälig ersättning utöver arvodet. Krav på sådan ersättning ska framställas senast en månad efter den tidpunkt då konsulten fått giltigt ersättningskrav från anställd uppfinnare dock senast sex månader efter det att konsulten slutfört uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0112","innehåll": "Kapitel 8 HÄVNING § 1 Beställaren har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om konsulten a väsentligt misskött uppdraget och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse b i väsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse c kommer på obestånd och inte ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande d utan medgivande från beställaren överlåter avtalet på annan och detta är av beaktansvärd betydelse för beställaren. Konsulten har rätt till den ersättning som svarar mot vad arbetet är värt. Konsulten ska snarast efter besked om hävning överlämna resultatet av utfört arbete till beställaren. Hävning ska ske skriftligen."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0114","innehåll": "§ 2 Konsulten har rätt att häva avtalet om beställaren a i väsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse b vidhåller begäran som innebär att konsulten ska efterge kravet på god yrkessed c kommer på obestånd och inte ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande d utan medgivande från konsulten överlåter avtalet på någon annan och detta är av beaktansvärd betydelse för konsulten. Konsulten är i dessa fall berättigad till ersättning för utförd del av uppdraget, skälig kostnad för avveckling samt utebliven skälig vinst på den del av uppdraget som inte blivit utförd. Konsulten ska överlämna uppdragsresultatet senast när beställaren fullgjort sin betalningsskyldighet. Hävning ska ske skriftligen."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0116","innehåll": "Efter överlämnande enligt § 1 och § 2 får resultatet av uppdraget användas på § 3 samma sätt som om uppdraget fullföljts."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0117","innehåll": "Kapitel 9 TVISTELÖSNING Om parterna inte kommer överens om annat, ska tvist avgöras av allmän § 1* domstol."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0119","innehåll": "Den omständigheten att en tvist har hänskjutits till rättsligt avgörande berättigar § 2 inte konsulten att avbryta uppdraget. Beställaren har inte heller på sådan grund rätt att innehålla belopp som inte direkt omfattas av tvisten, eller underlåta att i övrigt fullgöra sina åligganden."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0120","innehåll": "Oberoende av vad som föreskrivs i detta kapitel har part rätt att ansöka hos § 3 myndighet om betalning av ostridig och förfallen fordran avseende uppdraget."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0121","innehåll": "Kapitel 10 FÖRENKLAD TVISTELÖSNING Råder oenighet mellan parterna på grund av uppdraget kan de gemensamt § 1* hänskjuta frågan till avgörande av en därtill lämpad ojävig skiljeperson (förenklad tvistelösning)."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0123","innehåll": "Sedan parterna kommit överens om att pröva en fråga genom förenklad tvistelösning, ska de gemensamt utse en skiljeperson, om inte sådan utsetts i kontraktshandlingarna."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0124","innehåll": "Part ska inom en vecka från det att en skiljeperson utsetts eller, om sådan utsetts i kontraktshandlingarna, inom en vecka från det att parterna kommit överens om förenklad tvistelösning, skriftligen yttra sig och därvid klargöra sin inställning i frågan samt ange om sammanträde inför skiljepersonen begärs. Yttrandet och de handlingar som parten vill åberopa ska skickas över till såväl skiljepersonen som motparten."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0125","innehåll": "Part har därefter rätt att yttra sig en gång över vad motparten anfört, om inte skiljepersonen anser det nödvändigt med ytterligare skriftväxling. Yttrandet ska skickas till skiljepersonen och motparten inom en vecka från det att parten mottagit motpartens yttrande enligt stycket ovan."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0126","innehåll": "Skiljepersonen ska inom fyra veckor från mottagandet av de handlingar som parterna åberopar skriftligen meddela parterna sitt beslut med en kort motivering. I beslutet ska anges vem av parterna som slutligt ska betala skiljepersonens arvode. Vardera parten står för sina egna kostnader."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0127","innehåll": "Skiljepersonens beslut är bindande för parterna intill dess de enas om annan lösning eller frågan, efter missnöjesanmälan, slutligt avgörs av antingen allmän domstol eller skiljenämnd."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0128","innehåll": "Anmälan om missnöje mot skiljepersonens beslut ska göras skriftligen till motparten senast en månad efter det att parten fått del av skiljepersonens beslut. Om ingen av parterna anmält missnöje i rätt tid ska parterna anses ha godtagit skiljepersonens beslut, vilket innebär att frågan ska anses slutligt avgjord."}
{"titel": "Allmänna bestämelser - ABK 09","filnamn": "abk09","platsid": "§0129","innehåll": "Om part väcker talan enligt kapitel 9 i fråga som är föremål för förenklad tvistelösning ska den förenklade tvistelösningen avbrytas. Den part som väcker talan under den förenklade tvistelösningen ska i så fall betala skiljepersonens arvode."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0001","innehåll": "Titel: Arbetsplatsens utformning - AFS2020:1"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0002","innehåll": "I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan till exempel upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar. Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma. När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljö-verkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0003","innehåll": "Syfte 1 § Syftet med föreskrifterna är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att ge förutsättningar för en god arbetsmiljö. "}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0004","innehåll": "Tillämpningsområde 2 § Dessa föreskrifter gäller utformning, projektering samt drift och underhåll av arbetsplatser, i och i anslutning till byggnadsverk, samt skyltar, märkning och signaler. Vid nybyggnad och ändring gäller inte 23 och 77 §§ och 91 § första stycket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0005","innehåll": "3 § Dessa föreskrifter gäller med nedanstående undantag. 1.  Arbetsplatser i transportmedel omfattas inte. 2.  Föreskrifterna ska inte tillämpas om det skulle strida mot ett av Europeiska unionens produktdirektiv eller produktförordningar. 3. För arbetsplatser a.i sådana anläggningar av hemlig natur för totalförsvaret som avses i9 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), eller b.under fältmässiga övningar inom totalförsvaret,gäller endast krav på skyltar och signaler, 164–166 §§. 4. Föreskrifterna gäller inte för skyltar och signaler som används vid trans-port på vägar, järnvägar eller vattenvägar, till sjöss eller i luften utanförfasta arbetsplatser. 5. Märkning av, och skyltning för, farliga kemiska ämnen eller blandningar omfattas inte. Bestämmelser om märkning på behållare, gasflaskor och rörledningar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbets-miljörisker. 6. Om risken för skadlig värme till helt övervägande del beror på sol- strålning gäller inte 127–130 §§ om arbete i stark värme. 7. Vid arbete i räddningstjänst gäller inte 127–130 §§ om arbete i stark värme. 8. 131–134 §§ om arbete i kylda livsmedelslokaler gäller enbart då arbete sker i lokaler som av livsmedelshygieniska skäl kyls till en lufttemperatur lägre än +16 °C. 9. Vid arbete som enbart avser in- och uttransport av varor i till exempelkylrum gäller inte 131–133 §§ om arbete i kylda livsmedelslokaler. "}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0006","innehåll": "För arbetsplatser inom byggnads- och anläggningsindustri och utvin-ningsindustri gäller föreskrifterna endast i färdigställda utrymmen och i bodar. Bestämmelserna om personalutrymmen, 57–84 §§, belysning, 135 och 136 §§, och skyltar och signaler, 164–166 §§, gäller även i icke färdig-ställda utrymmen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0007","innehåll": "Allmänna råd: Även om föreskrifterna inte gäller för en arbetsplats ska arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt samverka med arbetstagarna för att skapa en god arbetsmiljö."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0008","innehåll": "Till vem riktar sig föreskrifterna  4 § Föreskrifterna riktar sig till följande.1. Arbetsgivaren ansvarar för att 6 och 22–166 §§ följs. Den arbetsgivare som inte råder över en arbetsplats behöver dock endast följa 6 §, 126 § andra meningen, 127–131 och 134 §§. 2. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter. 3. Den som är byggherre ska följa 7–11 och 18–21 §§.  4. Den som är byggarbetsmiljösamordnare ska följa 12–14 och 18–21 §§. 5. Den som är projektör enligt 5 § ska följa 15 och 17–21 §§. 6. Den som projekterar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska följa 16 och 18–21 §§.  "}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0009","innehåll": "Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att dessa föreskrifter under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare. Det som sägs i dessa föreskrifter gäller då även dem. Allmänna råd: Arbetsgivaren råder inte över arbetsplatsen, om denna varken äger eller har hyresavtal för arbetsplatsen, eller av annan anled-ning inte har möjlighet att påverka utformningen av arbetsplatsen. Exem-pel på arbetsplatser som arbetsgivaren inte råder över är när arbetet sker i någon annans enskilda hem. För alla arbetsgivare, även de som omfattas av undantaget i denna paragraf, finnsregler om ansvar för arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljö-verkets övriga föreskrifter. I arbetsmiljölagen finnstill exempel krav på personalutrymmen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0010","innehåll": "Definitioner 5 § I dessa föreskrifter har följande begrepp dessa betydelser.Arbetsplats En plats för arbete, inklusive förbindelseleder och personalutrymmen, till vilken en arbetstagare har tillträde under sitt arbete. Arbetsplatser kan finnasbåde inomhus och utomhus och vara både stadigvarande och tillfälliga."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0011","innehåll": "Bas-P Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, enligt 3 kap. 6 § 2 arbetsmiljö-lagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0012","innehåll": "Bas-U Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för utförande av ett byggnads- eller anläggnings-arbete, enligt 3 kap. 6 § 3 arbetsmiljölagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 b § arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0013","innehåll": "BrandredskapsskyltSkyltsomangerplaceringavbrandskyddsanordningellerbrandskyddsutrustning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0014","innehåll": "Bruksskede Den tidsperiod en färdigställd byggnad eller anläggning används."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0015","innehåll": "Buller Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Begreppet störande ljud om-fattar både psykologiska och fysiologiska effekter av buller."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0016","innehåll": "Byggherre Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggnings- arbete enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen, det vill säga varje fysisk eller juridisk person för vars räkning ett byggprojekt utförs. Av 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen följer att det som står om byggherren i dessa föreskrifter istället ska gälla en av byggherren anlitad självständig uppdragstagare om en sådan finns Den fysiska person som bygger själv för egen räkning, utan att inträda i ett arbetstagar- arbetsgivarförhållande eller anlita entreprenör, omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0017","innehåll": "Byggnadsverk En byggnad eller annan anläggning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0018","innehåll": "Förbindelseled Väg, utrymme eller annat som förbinder två platser, inomhus eller utomhus, till exempel passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan vara avsedd för personer eller fordon."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0019","innehåll": "Förbudsskylt Skylt som förbjuder ett beteende som kan inne- bära fara."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0020","innehåll": "Handsignal Ett fastställt rörelsemönster med armar och händer för att leda personal som utför manövrer som kan innebära risk eller fara."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0021","innehåll": "Lastkaj Plattform för att underlätta lastning och lossning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0022","innehåll": "Ljudsignal Fastställd signal som avges från ett särskilt don utan att någon mänsklig eller syntetisk röst används."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0023","innehåll": "Ljussignal och Signal eller skylt, med ljus som sänds ut genom engenomlyst skylt anordning som är gjord av transparent eller genomlyst material. Den ska vara upplyst från in- eller baksidan så att den ger intryck av en lysande yta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0024","innehåll": "Normalt Med uttrycket normalt i föreskriftstexterna avses att kraven i paragraftexten ska uppfyllas utom vid de enstaka fall då speciella omständigheter gör att undantag behöver göras. Ett sådant fall kan vara att arbetsplatsen endast används tillfälligt och att säkerheten kan upprätthållas genom andra åtgärder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0025","innehåll": "Nödskylt Skylt som ger information om utrymningsväg, väg till utrymningsväg, utrustning för första hjälpen eller räddningsutrustning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0026","innehåll": "Personalutrymme Klädutrymme, omklädningsrum, torkutrymme, tvättutrymme, duschutrymme, toalettrum, matut-rymme, pausutrymme, vilutrymme eller jourrum som arbetstagare kan använda i anslutning till sitt arbete."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0027","innehåll": "Processventilation Uppfångning av luftföroreningar så nära källan som möjligt och bortförande av dessa."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0028","innehåll": "Projektörer Arkitekter, konstruktörer och andra som med-verkar i planeringen eller projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete i enlighet med 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Det omfattar alla som på något sätt medverkar eller fattar beslut om utformning eller funktion, till exempel inköpare, konsulter inom el, VVS och kommu-nikation, specialister inom mekaniska tjänster, inredning och tillfälliga stödkonstruktioner. Även byggherrar och entreprenörer räknas som projektörer när de planerar eller projekterar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0029","innehåll": "Påbudsskylt Skylt som påbjuder ett visst beteende."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0030","innehåll": "Ställage Lagerställ på vilket material lagras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0031","innehåll": "Symbol Bild som beskriver en situation eller föreskriver ett visst uppträdande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0032","innehåll": "Talat meddelande I förväg fastställt talat (verbalt) meddelande som avges med mänsklig eller syntetisk röst."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0033","innehåll": "Termiskt klimat Den inverkan på människans upplevelse som lufttemperatur, omgivande ytors temperatur, luftfuktighet och lufthastighet har vid en given aktivitet och klädsel."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0034","innehåll": "Tillfällig utrymningsplats Plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0035","innehåll": "Tillgänglig Både tillgänglig och användbar så att så många som möjligt kan använda arbetsplatsen på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0036","innehåll": "Tilläggsskylt Skylt som används tillsammans med en annan skylt och lämnar kompletterande information."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0037","innehåll": "Tvättplats En sammanfattande beteckning för dusch, tvätt-ställ eller tvättränna med rinnande varmt och kallt vatten."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0038","innehåll": "Utblick Visuell kontakt med omgivningen, genom en öppning mot utsidan eller mot till exempel ett inomhustorg, som ger information om omgiv-ningen och möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0039","innehåll": "Utrymningsväg En utgång som leder till en säker plats, det vill säga en plats i det fria, där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0040","innehåll": "Varningsskylt Skylt som varnar för en risk eller fara."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0041","innehåll": "Varumottag En anläggning eller avgränsad yta för lastning och lossning av gods."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0042","innehåll": "Vistelsezon Vistelsezonen är den del av ett rum där krav ställs på luftkvalitet och termisk komfort. Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter över golv och ett annat på 2,0 meter över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0043","innehåll": "Systematiskt arbetsmiljöarbete 6 § I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet, samt skapa en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, beakta och hantera de arbetsmiljöförhållanden som regleras i 22–166 §§ i dessa föreskrifter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0044","innehåll": "Projekteringsansvar Byggherren 7 § Byggherren ska se till att kraven i 18–21 §§ uppfylls."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0045","innehåll": "8 § Byggherren ska se till att de projektörer som väljs har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet. Med tillräcklig kompetens avses både kunskap om arbetsmiljöregler och färdigheter att tillämpa dessa vid projekteringen. Kompetensen ska motsvara projektets storlek och komplexitet, samt de risker som kan antas förekomma vid arbete i, och i anslutning till, det färdiga byggnadsverket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0046","innehåll": "Allmänna råd: Förutom kunskap om dessa föreskrifter kan kunskap om andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket behövas, beroende på den framtida verksamhetens art"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0047","innehåll": "9 § Byggherren ska utse lämplig Bas-P så snart planering eller projektering påbörjas. Regler om Bas-P:s kvalifikatione , samt att byggherren ska kunna styrka kvalifikationerna, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Storleken och komplexiteten på det byggprojekt vars arbetsmiljöfrågor ska samordnas avgör vilken utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0048","innehåll": "10 § Byggherren ska följa upp Bas-P:s arbetsmiljöarbete och se till att Bas-P har de förutsättningar som behövs så att Bas-P kan utföra sina uppgifter enligt 12–14 §§."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0049","innehåll": "11 § Byggherren ska se till att uppgifter om arbetsmiljöarbetet lämnas över från Bas-P till Bas-U, för att förebygga att ändringar görs som påverkar arbetsmiljön negativt i bruksskedet. Om Bas-P byts ut under projektet ska byggherren se till att uppgifterna lämnas till den nya Bas-P."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0050","innehåll": "Allmänna råd: Vid överlämningen kan till exempel följande punkter tas upp: • Föregående byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöarbete. • Kvarstående arbetsmiljörisker och åtgärdsförslag samt överlämning av skriftliga underlag, där det finns arbetsmiljörisker som inte är uppenbara. • Lösningar som valts bort av hänsyn till arbetsmiljön. • Hur tillkommande projekteringsunderlag och arbetsmiljöinformation överlämnas till Bas-U, om projekteringen fortsätter. • Avstämning av tidplanen och en eventuell justering av den."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0051","innehåll": "Bas-P 12 § För att förebygga arbetsmiljörisker och möjliggöra en god arbetsmiljö under bruksskedet ska Bas-P 1. samordna projekteringen i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet, 2. delta i ledningen av projekteringen, 3. se till att inga arbetsmiljöfrågor förbises på grund av tveksamhet om vilken projektör som ska hantera dem, 4. uppmärksamma projektörerna på deras skyldigheter enligt dessa föreskrifter, och 5. verka för att varje projektör tar hänsyn till övrig projektering, i den mån det har betydelse för den egna projekteringen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0052","innehåll": "13 § Bas-P ska informera byggherren om projektörerna inte följer Bas-P:s anvisningar i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0053","innehåll": "14 § Bas-P ska meddela byggherren om de förutsättningar som givits av byggherren kan medföra allvarliga arbetsmiljörisker i bruksskedet som varken kan projekteras bort eller åtgärdas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0054","innehåll": "Projektörer 15 § Projektörerna ska, inom ramen för sina uppdrag, projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0055","innehåll": "16 § De som projekterar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0056","innehåll": "17 § Projektörerna ska se till att deras lösningar fungerar med andra projektörers lösningar, om det har betydelse för arbetsmiljön under bruksskedet. Allmänna råd: Projektörerna kan behöva informera Bas-P om relevanta arbetsmiljöfrågor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0057","innehåll": "Projektera för en god arbetsmiljö 18 § Projekteringen ska genomföras så att det blir möjligt att skapa en god arbetsmiljö för alla arbetstagare som kan förutses komma att arbeta i, eller i anslutning till, det färdiga byggnadsverket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0058","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på personer som kan förutses komma att arbeta i, eller i anslutning till, det färdiga byggnadsverket är både de som kommer att arbeta stadigvarande i den verksamhet som kommer att bedrivas och de som kommer att utföra städning, varuleveranser, sophämtning och annat arbete med drift och underhåll."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0059","innehåll": "19 § Under projekteringen ska förslag till utformningen av det färdiga byggnadsverket granskas, för att bedöma om kraven i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan uppfyllas. För att förebygga arbetsmiljörisker i bruksskedet ska man arbeta enligt dessa grundprinciper under planeringen och projekteringen: 1. Identifiera och undvika risker. 2. Bedöma risker som inte kan undvikas. 3. Hantera risker enligt a–e. a. Åtgärda riskerna vid källan. b. Ersätta farliga ämnen med ämnen som är ofarliga, eller mindre farliga, så långt det är möjligt. c. Prioritera gemensamma skyddsåtgärder framför individuella. d. Ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. e. Ta hänsyn till människors olika förutsättningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0060","innehåll": "20 § När 1. ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller 2. en ombyggnad av arbetsplatser, projekteras, ska arbetsplatserna utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgängliga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier. Om arbetets art kräver en viss funktionsförmåga, undantas den aktuella arbetsplatsen från kravet i första stycket vad gäller tillgänglighet för just denna funktionsförmåga. Undantaget gäller enbart den del av lokalen där den aktuella funktionsförmågan behövs för att arbete ska kunna utföras"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0061","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig för så många som möjligt är: • Enkla och tydliga samband mellan lokaler. • Sammanhängande taktila ledstråk. • Kontrasterande färgsättning. • Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde. • God taluppfattbarhet. • Tillräckliga areor och passagemått. • Inga nivåskillnader. • Automatiska dörröppnare. • Lättstädad inredning. • Lågemitterande material. • Kontinuerlig ventilation. Med ombyggnad avses förändringar som är så stora att Boverkets krav på tillgänglighet vid ombyggnad gäller"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0062","innehåll": "21 § När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller ombyggnad, ska 1. det dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning, 2. sambanden mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick, 3. det finnas tillfälliga utrymningsplatser, om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till en säker plats, 4. utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller till tillfälliga utrymningsplatser, 5. tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem, och 6. minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0063","innehåll": "Allmänna råd: Dimensionerande vändmått för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter. Det fria passagemåttet i dörrar för en sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90º. Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR). I allmänna råd till 77 § finns information om hur en tillgänglig toalett bör utformas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0064","innehåll": "Hur en arbetsplats ska vara utformad Lokalutformning 22 § Arbetsplatser ska ha de lokaler och andra utrymmen som behövs med hänsyn till verksamheten, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. Allmänna råd: Exempel på utrymmen som kan behövas är tysta rum, utrymmen för fastighetsskötsel och service, samt till exempel sköljrum inom vården."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0065","innehåll": "23 § En befintlig arbetsplats ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver använda den. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i samråd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all personal ska mötas, ska det vara tillgängligt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0066","innehåll": "24 § Arbetsplatser ska ha en med hänsyn till verksamheten tillräcklig area och fri höjd, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. De ska vara lämpligt placerade, utformade och inredda. Placeringen av arbetsplatsens olika delar ska vara sådan att sambanden blir tydliga och funktionella."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0067","innehåll": "Allmänna råd: Rumshöjden bör vara minst 2,40 meter. I begränsade delar av arbetslokalen kan denna rumshöjd underskridas. I sådana delar av arbetslokalen där ståhöjd behövs, bör rumshöjden inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak. Rumshöjden i undervisningslokaler, eller andra lokaler avsedda för ett större antal personer, bör vara lägst 2,70 meter. Om täta förflyttningar eller transporter kan förutses mellan olika lokaler, bör lokalerna samlas för att ge en enkel invändig förbindelse."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0068","innehåll": "25 § Arbetsplatser ska vara utformade för att medge tillräcklig rörelsefrihet för arbetet. Om detta inte är möjligt, på grund av särskilda förhållanden på arbetsplatsen, ska arbetstagarna ha tillräcklig rörelsefrihet nära den plats där arbetet utförs. Vid arbete där arbetstagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraftutövning eller arbete där arbetstagare behöver vrida, huka eller böja sig ned, ska det normalt finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter. Då hjälpmedel och arbetsutrustning, eller annan teknisk utrustning, används behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera dessa"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0069","innehåll": "Allmänna råd: För att uppfylla första stycket kan det ibland behövas ett större arbetsutrymme än det minimimått som anges i andra stycket. Särskilda förhållanden kan vara tillfälliga eller kortare arbetsuppgifter, till exempel servicearbeten i trånga utrymmen. Exempel på arbeten där arbetsutrymme enligt andra stycket kan behövas är vård och omsorg, städning, fastighetsservice, leveranser och handel."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0070","innehåll": "26 § Arbeten eller processer som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall ska normalt utföras i särskild lokal, avskild från övriga lokaler. Allmänna råd: Sådana arbeten eller processer är till exempel de som ger hög ljudnivå, utsläpp av luftföroreningar eller som kan medföra särskild risk för brand eller explosion. Fläktaggregat, batterier under laddning, diskmaskiner och kopieringsmaskiner kan behöva placeras i en särskild lokal. Även vård av smittade bör ske i särskild lokal."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0071","innehåll": "27 § Arbetsplatser ska vara placerade och utformade så att inredning, installationer, utrustning och ytskikt kan underhållas och förnyas i tillräcklig omfattning under byggnadsverkets brukstid."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0072","innehåll": "Förbindelseleder 28 § Förbindelseleder ska vara utformade och dimensionerade så att arbetstagarna kan förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa. Om det finns risk för sammanstötning, eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till förbindelseled för fordons- och trucktrafik, ska det finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd eller en avskiljande barriär."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0073","innehåll": "Allmänna råd: Att kunna förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa innebär både att kunna förflytta sig utan risk för skador, och att kunna orientera sig på ett enkelt sätt. Vad som krävs för att kunna orientera sig på ett enkelt sätt kan variera beroende på arbetstagarnas kognitiva funktionsförmåga. Vid dörrar, portar eller andra öppningar kan en avskiljande barriär vara räcken eller annan form av avvisare."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0074","innehåll": "29 § Trösklar och enstaka trappsteg i förbindelseleder ska undvikas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0075","innehåll": "30 § Förbindelseleder för tyngre eller otympliga transporter ska vara utformade så att tung manuell hantering kan undvikas. Det ska vara möjligt att vid behov tillfälligt ställa upp dörrar i förbindelseleder vid leveranser. Möjligheten får inte medföra risk för spridning av brand."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0076","innehåll": "Allmänna råd: Rullande hantering kan vara ett sätt att undvika tung manuell hantering. Både lutning och underlag påverkar vad som är lämplig utformning för rullande hantering. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi fi ns en bedömningsmodell som kan användas som vägledning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0077","innehåll": "31 § Ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter användningsområdet. En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetstagare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0078","innehåll": "Allmänna råd: En ramp för en arbetstagare som använder rullstol bör inte luta brantare än 1:20. Höjdskillnaden mellan vilplan bör vara högst 0,5 meter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0079","innehåll": "Vid användning av truck i lutning är det viktigt att följa trucktillverkarens anvisningar. För bedömning av lämplig utformning av ramper för rullande hantering av gods finn en bedömningsmodell i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi. Att rampens utformning är anpassad efter användningsområdet kan innebära att den har avåkningsskydd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0080","innehåll": "32 § Förbindelselederna ska, där det behövs, vara tydligt markerade"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0081","innehåll": "33 § I omedelbar närhet av varje port, som är avsedd för fordonstrafik, ska det finnas en dörr för gående, om det inte är riskfritt för gående att passera genom porten. Sådana dörrar ska vara tydligt markerade och får inte blockeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0082","innehåll": "34 § Transporter av gods mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller annan passande lyftanordning, om transporterna är så tunga eller förekommer så ofta att 1. manuella lyft, 2. bärande, eller 3. annan manuell hantering medför risk för ohälsa eller olycksfall, genom hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0083","innehåll": "Golv 35 § Golv ska 1. vara fasta och stabila, 2. ha en för verksamheten lämplig svikt, 3. utformas så att halkrisken är liten, och 4. inte ha upphöjningar, hål eller lutningar som medför risk för ohälsa eller olycksfall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0084","innehåll": "36 § På arbetsplatser där statisk elektricitet kan innebära en risk ska golvmaterial, inredning och utrustning väljas så att elektrisk uppladdning motverkas, om inte andra åtgärder vidtas för att motverka detta. Allmänna råd: Andra åtgärder kan vara förhöjd luftfuktighet eller val av kläder/skor som inte genererar statisk elektricitet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0085","innehåll": "Fönster, glaspartier, dörrar och portar 37 § Öppningsbara fönster ska kunna manövreras på ett säkert sätt. De får inte medföra särskild risk för olycksfall i uppställt läge."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0086","innehåll": "38 § Fönster och glaspartier ska vara utformade så att de inte brister vid den belastning de kan förväntas utsättas för. Allmänna råd: Exempel på sådan belastning är skolbarn som sitter i fönsternischer och taklanterniner som kan komma att beträdas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0087","innehåll": "39 § Fönster, takfönster och genomsynliga innerväggar ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0088","innehåll": "40 § Det ska finnas dörrar och portar 1. i det antal, 2. med den placering, 3. med de mått, och 4. med det utförande som arbetstagarnas förutsättningar och verksamheten kräver."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0089","innehåll": "41 § Pendeldörrar och pendelportar ska vara utformade så att det är enkelt att se igenom dem, för att minska risken för sammanstötningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0090","innehåll": "42 § Dörrar och portar, som öppnas genom att höjas, ska vara säkrade mot oavsiktlig stängning. Skjutdörrar, skjutportar och vikväggar ska vara säkrade mot att spåra ur och välta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0091","innehåll": "43 § Dörrar och portar ska vara placerade och utformade så att risken för sammanstötning och klämning minimeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0092","innehåll": "Trappor och stegar 44 § Antalet trappor och deras utformning ska anpassas efter antal användare och arbetets art. Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha ledstänger och vara utförda så att halkrisken minimeras. Allmänna råd: För att en trappa ska vara säker att använda • bör minsta stegdjup normalt vara 0,25 meter och största steghöjd normalt vara 0,18 meter, • bör den ha kontrastmarkeringar, och • bör den ha ledstänger på en höjd av 0,9 meter, mätt vid stegnosen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0093","innehåll": "45 § Mellan en dörr och en nedåtgående trappa, eller ett enstaka trappsteg, ska det finnas ett trapplan, som är tillräckligt stort med hänsyn till risken för fall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0094","innehåll": "46 § För tillträde till plattformar, serviceutrymmen och liknande utrymmen som används vid mer än enstaka tillfällen, ska det finnas en trappa. För utrymmen som endast används vid enstaka tillfällen, och när båda händerna är fria att använda för förflyttningen, ska det antingen finnas en trappa eller en stege säkrad mot fall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0095","innehåll": "Inredning och utrustning 47 § Inredning och utrustning ska väljas, utformas och placeras med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar och de krav som arbetsuppgifterna ställer. Den ska kunna användas utan risk för ohälsa och olycksfall. Den som i huvudsak arbetar stående eller gående ska ha möjlighet att sätta sig. Allmänna råd: Exempel på inredning utformad med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar är inredning och utrustning anpassade för både barn och vuxna i skolor, förskoleklasser och liknande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0096","innehåll": "48 § Ett ställage, som är avsett för varierande laster, ska vara beständigt märkt med maxlast per sektion och maxlast per bärplan. Märkningen ska sitta på väl synlig plats."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0097","innehåll": "49 § Ett ställage ska vara förankrat, om det finns risk för instabilitet. Där det finns risk att köra på ställaget ska det finnas påkörningsskydd. Allmänna råd: Exempel på när det finns risk för instabilitet är om ställagets totalhöjd är fyra gånger högre än ställagets djup, eller om det har utdragsenheter eller inte är ordentligt förankrat."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0098","innehåll": "50 § Passage för gående och trucktrafik under ställage ska skyddas mot ras. Ett pallställ ska vara försett med skydd, som förhindrar att pallar skjuts genom stället, om det inte är uppenbart onödigt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0099","innehåll": "Varumottag 51 § Till arbetsplatser ska det, när det behövs, finnas ett eller flera varumottag. Varumottagen ska vara utformade för verksamhetens krav, arbetets art, omfattning och den utrustning som används. En verksamhet med lastning och lossning av en stor mängd gods ska normalt ha ett varumottag med lastkaj."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0100","innehåll": "52 § Om varumottaget har angöringsplatser för fordon, ska angöringsplatserna vara placerade och utformade så att sammanstötningar, mellan fordon och mellan fordon och gående, förhindras. Allmänna råd: Utformningen av angöringsplatser bör vara sådan att det fria utrymmet för gående mellan fordon är minst 0,7 meter, räknat från fordonets mest utstickande del. För att minska risken för att överhäng går in på angränsande område bör det finnas tillräckligt stort manöverutrymme framför angöringsplatserna. Om det inte går att ordna tillräckligt stora utrymmen, kan sammanstötningar förebyggas med organisatoriska åtgärder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0101","innehåll": "53 § Lastkajer ska ha minst en tillträdesled från marken, normalt en trappa. Allmänna råd: Vid längre lastkajer kan det av säkerhetsskäl behövas flera trappor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0102","innehåll": "54 § Varumottag utomhus, som används mer än tillfälligt, ska normalt ha tak som skyddar mot nederbörd och snöras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0103","innehåll": "Dricksvatten 55 § Det ska finnas tillgång till dricksvatten i nära anslutning till den plats där arbete utförs och till matutrymmen. Allmänna råd: Tillgång till dricksvatten kan även ordnas med dunkar eller flasko ."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0104","innehåll": "Kompletterande krav för personalutrymmen Allmänt 56 § För personalutrymmen preciserar och kompletterar 57–84 §§ de krav som i övrigt gäller för arbetsplatser enligt dessa föreskrifter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0105","innehåll": "57 § Antalet personalutrymmen, samt deras placering, storlek och inredning, ska vara anpassat till 1. arbetets art och varaktighet, 2. det antal arbetstagare som normalt kan beräknas använda utrymmena samtidigt, och 3. arbetstagarnas funktionsförmåga. Personalutrymmen ska vara lättåtkomliga. Allmänna råd: Personalutrymmen kan också finnas utomhus, detta gäller speciellt skolelever. Allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet ges ut av Boverket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0106","innehåll": "58 § Ett personalutrymme får inte användas för verksamhet eller förvaring som försämrar användbarheten som personalutrymme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0107","innehåll": "Förvaringsutrymmen 59 § Det ska finnas utrymmen för förvaring av privata kläder. Kläderna ska kunna förvaras så att de inte smutsas ned eller skadas, och så att risken för stöld motverkas. Utrymmena ska räcka till för alla arbetstagare som samtidigt behöver använda dem. Om privata kläder förvaras i omklädningsrum ska de gå att låsa in. Allmänna råd: Risken för stöld kan motverkas genom att förvaringsutrymmen har eller kan förses med lås."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0108","innehåll": "60 § Det ska finnas utrymmen för personliga värdesaker. De ska ha eller kunna förses med lås"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0109","innehåll": "61 § I de fall som omklädning mellan privata kläder och arbetskläder måste ske på arbetsplatsen, ska utrymmen enligt 59 § finnas i anslutning till den plats där omklädning sker."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0110","innehåll": "62 § Om 1. arbetet är smutsande eller svettdrivande, eller 2. det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs från arbetskläder eller skyddskläder, ska de privata kläderna kunna förvaras så att smuts inte överförs från arbetskläder eller skyddskläder till privata kläder. Allmänna råd: Nedsmutsning kan motverkas genom att kläderna förvaras separat. Exempel på arbeten där privata kläder kan behöva förvaras skilda från arbetskläder eller skyddskläder är djurhållning och arbete vid avloppsreningsverk."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0111","innehåll": "63 § Vid arbete där skyddskläder används ska det finnas lämpligt utrymme för förvaring av dessa."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0112","innehåll": "64 § Det ska finnas möjlighet att torka arbetskläder, skyddskläder och skodon som blir våta under arbetet eller som rengjorts på grund av nedsmutsning i arbetet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0113","innehåll": "Omklädningsrum 65 § Arbetstagare som 1. utför smutsande eller svettdrivande arbete, eller 2. måste bära särskilda arbetskläder, ska ha tillgång till omklädningsrum, eller annat lämpligt utrymme för omklädning på arbetsplatsen. Allmänna råd: Exempel på annat lämpligt utrymme för omklädning kan vara en rymlig toalett eller annat avskiljbart utrymme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0114","innehåll": "66 § I omklädningsrum ska det finnas tillräcklig plats för ombyte för de arbetstagare som hänvisas dit samtidigt. Det ska finnas sittplatser för så många personer som normalt behöver sitta samtidigt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0115","innehåll": "67 § Omklädningsrum ska normalt vara skilda för män och kvinnor om de behöver använda dem samtidigt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0116","innehåll": "68 § Om det behövs ska det finnas olika omklädningsrum för byte till och från privata kläder, respektive till och från arbetskläder eller skyddskläder. Allmänna råd: Exempel på när det kan behövas olika omklädningsrum är när det finns risk för ohälsa eller besvär, genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs vid byte av kläder. Ibland kan dusch mellan rummen behövas"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0117","innehåll": "Tvättplatser 69 § I personalutrymmen ska det finna tillräckligt många och lämpligt utformade tvättplatser."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0118","innehåll": "70 § Om arbetet är svettdrivande, eller smutsande, ska det normalt finnas dusch. Allmänna råd: Om arbetet endast smutsar ned en begränsad del av kroppen, kan det ibland räcka med annan tvättplats."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0119","innehåll": "71 § Om arbetet 1. medför risk för smitta, eller 2. utförs med starkt luktande ämnen, allergena ämnen eller andra hälsofarliga ämnen, ska det alltid finnas tillgång till dusch. Duschen ska ligga i ett särskilt tvättrum i anslutning till omklädningsrummen. Allmänna råd: Exempel på ett sådant arbete är arbete med mjöl, försöksdjur eller vissa bekämpningsmedel och arbeten i återvinningsanläggningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0120","innehåll": "72 § Duschar ska vara skilda för män och kvinnor, om de behöver använda duscharna samtidigt. Tvättplatser ska vara åtskilda för män och kvinnor, om det behövs av anständighetsskäl. Allmänna råd: När det finns flera duschar bör behovet av avskilda duschplatser ses över. En avskärmad duschplats bör vara försedd med eget omklädningsutrymme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0121","innehåll": "73 § Dusch- och tvättutrymmen ska normalt ligga i anslutning till omklädningsrum."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0122","innehåll": "74 § När det behövs ska det finnas utrustning för att spola av kläder eller skodon som blivit smutsiga i arbetet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0123","innehåll": "Toaletter 75 § Det ska finnas tillräckligt många toaletter och tvättställ. De ska normalt ligga i närheten av 1. platsen där arbete utförs, 2. Pausutrymmen, 3. omklädningsrum, samt 4. duschutrymmen och tvättutrymmen"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0124","innehåll": "Allmänna råd: Det är i allmänhet nödvändigt med en toalett per påbörjat 15-tal arbetstagare. Exempel på när tvättställ behöver ligga i anslutning till arbetsplatser är vid arbete där smittrisk förekommer, kemiska processer, laddning av batterier och arbete inom förskola och annan omsorgsverksamhet. Om arbetet medför smittrisk, bör det finnas desinfektionsmedel för huden."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0125","innehåll": "76 § Toalettrum ska 1. vara tillräckligt stora, 2. vara avskilda, 3. ha låsbar dörr, och 4. inte ha direkt förbindelse med matutrymme. I toalettrummet, eller i anslutning till detta, ska det finnas ett tvättställ eller en tvättränna."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0126","innehåll": "77 § På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för alla som behöver använda dem. Allmänna råd: För att vara tillgänglig bör en toalett • vara minst 2,2 x 2,2 meter, större area kan behövas för assisterande arbetstagare och eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning, • ha inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad, • ha kontrastmarkeringar, och • ha ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0127","innehåll": "78 § Om det finns larm från toaletter, ska arbetsgivaren se till att larmet kontrolleras regelbundet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0128","innehåll": "Matutrymme 79 § Arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det gäller även de som äter medhavd mat. Det ska ske i lämpliga utrymmen med bord och stolar med ryggstöd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0129","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0130","innehåll": "80 § Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas 1. kylskåp, 2. möjlighet att värma maten, och 3. möjlighet att diska."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0131","innehåll": "Pausutrymme 81 § Arbetstagare ska kunna tillbringa pauser, och eventuella väntetider i arbetet, på en plats där de har möjlighet till kortare återhämtning. Det ska finna tillräckligt många sittplatser med ryggstöd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0132","innehåll": "Vilutrymme 82 § På arbetsplatser ska det finnas, eller gå snabbt att ställa i ordning, ett vilutrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila. Allmänna råd: Exempel på när vilutrymmet kan behöva vara utfört som ett särskilt vilrum är då fler än 50 personer samtidigt sysselsätts inom samma område. I närheten av vilutrymmet bör det finnas toalett."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0133","innehåll": "Jourrum 83 § För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila. Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som ett enkelrum."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0134","innehåll": "Allmänna råd: Jourrum ska finnas då jour i arbetstidslagens (1982:673) mening förekommer. Regler om att det ska finnas utrymmen för vila, även där arbetsgivaren inte råder över arbetsplatsen, finns i arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0135","innehåll": "84 § I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat. Toalett och dusch ska finnas nära rummet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0136","innehåll": "Kompletterande krav för arbete utomhus 85 § Den mark som omger en verksamhets byggnader ska, så långt det är möjligt, vara utformad så att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0137","innehåll": "Allmänna råd: Fönsterputsning och avfallshantering är exempel på verksamheter för vilka hänsyn behöver tas, vid utformning av mark i anslutning till byggnader."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0138","innehåll": "86 § Fasta arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att arbetstagarna skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser ska, så långt som möjligt, vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0139","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på skydd mot väder och vind är solavskärmning. På skolgårdar, och i liknande miljöer, bör det finnas tillräckligt stora områden med skugga."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0140","innehåll": "87 § Arbetsplatser utomhus ska vara utförda så att halkrisken är liten och, där det behövs, så att ytskikten motverkar att man halkar. De ska, när det behövs, ha lutning så att vatten kan rinna av."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0141","innehåll": "Underhåll och städning 88 § Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser underhålls och rengörs, enligt rutiner som är anpassade efter 1. verksamheten på arbetsplatsen, 2. arbetstagarnas förutsättningar, och 3. arbetsplatsens utformning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0142","innehåll": "Utrymning, larm och brandskydd Utrymning 89 § Alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utrymma arbetsplatsen, på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara. Om egenutrymning inte är möjlig för alla, ska arbetsgivaren se till att alla arbetstagare ändå kan ta sig till en säker plats innan kritiska förhållanden uppstår. Allmänna råd: Arbetstagarnas förutsättningar att utrymma kan påverkas av andra personer som befinner sig på platsen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0143","innehåll": "90 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen. Utrymningsövningar ska normalt genomföras så att arbetstagarna har aktuell kunskap om hur utrymningen ska ske."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0144","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på när utrymningsövningar behöver genomföras regelbundet är i verksamheter där kritiska förhållanden kan uppstå snabbt eller där personal har särskilda uppgifter i samband med utrymning. Exempel på sådana verksamheter är vissa industrier, vårdanläggningar och skolor. Exempel på när utrymningsövningar kan ersättas med genomgångar, om det ger likvärdiga kunskaper, är om verksamheten sker i små och överblickbara lokaler och alla arbetstagare har förutsättningar att utrymma på egen hand. För att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena. Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0145","innehåll": "91 § Om en utrymningsväg på en befintlig arbetsplats är utformad så att arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga inte kan utrymma hela vägen till en säker plats på egen hand, ska det normalt finnas en tillfällig utrymningsplats i eller i anslutning till utrymningsvägen. Utrymningsplatsen och vägen till denna ska vara tillgänglig. Arbetsgivaren ska se till att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0146","innehåll": "Allmänna råd: Tillfällig utrymningsplats kan ibland ordnas i trapphuset om det inte hindrar övriga som utrymmer. Exempel på sätt att säkerställa att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats är att det finns kommunikationssystem eller rutiner för att meddela räddningstjänsten att någon behöver assistans. Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0147","innehåll": "92 § Antalet utrymningsvägar, samt deras fördelning och kapacitet, ska vara avpassade efter 1. arbetsplatsens användning, 2. arbetsplatsens storlek, 3. den inredning och utrustning som förekommer på arbetsplatsen, 4. det största antal människor arbetsplatsen är avsedd för, och 5. arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna. Det ska normalt finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0148","innehåll": "Allmänna råd: Ibland kan fönster i markplan utgöra en utrymningsväg, beroende på arbetstagarnas förmåga att använda utrymningsvägen. Ibland kan fönster med balkong och hjälp av räddningstjänsten godtas som den ena av de två av varandra oberoende utrymningsvägarna, beroende på räddningstjänstens insatstid och kapacitet. Exempel på när det kan vara tillräckligt med en utrymningsväg är små lokaler i markplan, och lokaler där man endast vistas tillfälligt. För bedömning av enskilda fall kan Boverkets byggregler (BBR) användas som vägledning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0149","innehåll": "93 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska hållas fria från hinder så att de när som helst är fullt användbara. De ska, så direkt som möjligt, leda ut i det fria eller till annan säker plats. Inredning får inte bidra till rökutveckling eller brandspridning inom utrymningsvägarna. Lättantändligt material får inte förvaras i utrymningsvägarna."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0150","innehåll": "94 § Dörrar och grindar för utrymning ska normalt vara utåtgående i utrymningsriktningen. Skjutdörrar och roterdörrar som enbart är avsedda för utrymning är inte tillåtna. Allmänna råd: Om endast ett fåtal personer vistas i lokalen kan inåtgående dörrar eller grindar accepteras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0151","innehåll": "95 § Dörrar som behöver passeras vid utrymning ska vara lätta att öppna för dem som behöver använda dem. De får inte vara låsta eller reglade på sådant sätt att utrymning försvåras. Allmänna råd: För att underlätta utrymningen kan tunga dörrar och dörrar med dörrstängare förses med automatisk dörröppnare."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0152","innehåll": "Belysning och vägledande markering för utrymning 96 § Utrymningsvägar ska ha belysning som fungerar med tillfredsställande säkerhet. En utrymningsväg där det krävs belysning för att utrymningen ska vara säker ska ha tillräcklig nödbelysning för utrymning, om det är fel på den ordinarie belysningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0153","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på när nödbelysning för utrymning kan behövas är i trapphus eller på arbetsplatser där nödbelysning krävs enligt 138 §. På golvet i gångstråket bör belysningsstyrkan vara minst 1 lux på det sämst belysta stället. Exempel på ljusbehov, för att dimensionera belysningen av utrymningsvägar, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0154","innehåll": "97 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska normalt vara skyltade eller ha andra vägledande markeringar. Allmänna råd: Ett exempel på annan vägledande markering är fluo escerande ljus i golvet eller taktila ledstråk."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0155","innehåll": "98 § Skyltar och andra vägledande markeringar ska vara placerade på väl synliga ställen och ha ett varaktigt utförande. När det behövs ska de vara belysta eller genomlysta. Skyltarna ska vara utförda enligt bilagorna 2 och 3. Allmänna råd: Exempel på lämplig storlek på skyltar, i förhållande till läsavstånd, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0156","innehåll": "Utrymningslarm 99 § För att förebygga olycksfall och akut ohälsa på grund av brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande ska det finnas detektorer och larmanordningar i den omfattning som är nödvändig. Vid bedömningen av vad som är nödvändig omfattning ska hänsyn tas till 1. arbetsplatsens storlek, läge och användning, 2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter samt den utrustning som förekommer, och 3. det antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras förutsättningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0157","innehåll": "100 § Larm ska kunna utlösas manuellt vid fara. Om det behövs ska det finnas en anordning som automatiskt utlöser larmet vid brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande. Allmänna råd: Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502. Krav på larm vid våld och hot finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0158","innehåll": "101 § Larmanordningar ska avge signaler som kan uppfattas av alla arbetstagare som berörs av faran. Signalerna ska inte kunna förväxlas med processignaler eller andra signaler som förekommer på arbetsplatsen. Allmänna råd: Bestämmelser om hur larmanordningar ska utformas finn även i bilagorna 2 och 6–8. Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0159","innehåll": "102 § Arbetsgivaren ska se till att installationer för utrymning underhålls och kontrolleras regelbundet. Kontrollen ska dokumenteras och arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0160","innehåll": "Allmänna råd: Utrymningslarm, detektorer för brand eller gas, nödbelysning och automatiska dörröppnare i utrymningsvägar är exempel på installationer för utrymning. Att skyltar ska underhållas framgår av bilaga 2. Exempel på hur kontroll och dokumentation av utrymningslarm kan göras finns beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0161","innehåll": "För att kunna se till att installationer för utrymning underhålls och kontrolleras regelbundet kan arbetsgivaren behöva samverka med fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena. Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0162","innehåll": "Särskilda åtgärder för brandskydd 103 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga uppkomst och spridning av brand."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0163","innehåll": "Allmänna råd: Hur omfattande rutinerna behöver vara beror bland annat på verksamhetens art, lokalernas utformning och antalet arbetstagare. För att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena. Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0164","innehåll": "104 § Arbetsplatser ska vara utrustade med de brandredskap som behövs. Vid val av brandredskap ska hänsyn tas till 1. arbetsplatsens storlek, läge och användning, 2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter samt den utrustning som förekommer, och 3. det största antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras förutsättningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0165","innehåll": "105 § Särskilda åtgärder ska vidtas för att underlätta utrymning i byggnader och andra anläggningar, där en brand kan 1. få en så snabb spridning, eller 2. medföra en sådan snabb rökutveckling, att utrymning väsentligt försvåras. Om det behövs ska det finnas automatiskt släcksystem."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0166","innehåll": "Allmänna råd: Särskilda åtgärder kan vara både tekniska och organisatoriska. Exempel på tekniska åtgärder är automatiska släckanläggningar, automatiskt styrd brand- och rökgasevakuering och extra utrymningsvägar. Exempel på organisatoriska åtgärder är extra utbildning av personal och att arbetstagare som utför tillfälliga arbeten i serviceutrymmen står i kontakt med någon utanför rummet. Exempel på när särskilda åtgärder kan behöva vidtas är när stora mängder plast, färg eller papper hanteras i verksamheten och när arbete utförs i utrymmen som är svåra att utrymma som till exempel höglager, traversförarrum, maskinrum, cisterner, kulvertar och transformatorrum eller när det endast finns en utrymningsväg. Riktlinjer för vattensprinklersystem finns i Brandskyddsföreningens skrift SBF 120:8."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0167","innehåll": "106 § Släckutrustning och släcksystem som inte är automatiska ska vara lätta att komma åt och använda, samt markeras med skyltar på väl synliga ställen. Allmänna råd: Bestämmelser om utformning av skyltar finns även i bilagorna 2–3."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0168","innehåll": "107 § I utrymmen där utlöst släckmedel från automatiskt släcksystem innebär risk för kvävning eller ohälsa för arbetstagarna ska särskilda åtgärder vidtas för att skydda mot sådana risker. Utlösningen ska då ske med viss fördröjning efter larmet, så att utrymning kan ske innan akut risk för skador uppstår. Allmänna råd: Exempel på utformning av sådana släcksystem finn beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 500 och SBF 115."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0169","innehåll": "Utrymningsplan 108 § På arbetsplatser ska det, i den omfattning som behövs och på platser som är väl synliga och lätta att upptäcka, finnas anslag med utrymningsplan. Utrymningsplaner behövs dock inte för arbetsplatser vars storlek, läge och överskådlighet är sådan att en utrymningsplan saknar betydelse för arbetstagarnas säkerhet vid en utrymning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0170","innehåll": "Allmänna råd: Små lokaler där samtliga utrymningsvägar är synliga från hela lokalen är exempel på när utrymningsplanen kan sakna betydelse för arbetstagarnas säkerhet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0171","innehåll": "109 § Utrymningsplanen ska 1. visa alla utrymningsvägar, inklusive tillfälliga utrymningsplatser, 2. visa plats för återsamling, 3. ange hur räddningstjänst och annan nödvändig hjälpinsats larmas, och 4. när detta är aktuellt, visa placering av handbrandsläckare, manuella larmutlösningsdon och larmtelefon."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0172","innehåll": "Om alla utrymningsvägar inte är tillgängliga för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga ska det framgå av utrymningsplanen vilka utrymningsvägar de kan använda. Utrymningsplanen får också innehålla annan information, om det inte försvårar läsningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0173","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur en utrymningsplan kan vara utformad finns i svensk standard SS 2875:2019. Brand och räddning – Utrymningsplan – symboler. Utgåva 3. Bestämmelser om anslag med uppgifter för första hjälpen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om krisstöd och första hjälpen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0174","innehåll": "Klimat och installationer Luftkvalitet 110 § Under den tid som arbete pågår ska arbetsplatser inomhus ha en tillfredsställande luftkvalitet i vistelsezonen. Luften ska, så långt som möjligt, vara fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0175","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på vad som påverkar hur luftkvaliteten upplevs är lufttemperatur, relativ fuktighet och luftföroreningar (partiklar). Kravet på luftkvalitet är normalt lägre i lokaler som används tillfälligt, till exempel förråd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0176","innehåll": "Ventilation 111 § Arbetsplatser inomhus ska ha ventilationssystem som bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat. De ska på ett effektivt sätt kunna 1. tillföra tillräcklig mängd uteluft, och 2. bortföra de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt. Luftföringen ska ordnas så att föroreningar inte sprids mellan olika lokaler."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0177","innehåll": "Allmänna råd: Det kan vara nödvändigt med fläktsty d till- och frånluft för att få tillfredsställande luftkvalitet, temperatur, lufthastighet, renhet och fuktighet i alla utrymmen. Föroreningar kan också tas om hand genom fil rering av partiklar eller gaser. Det ger möjlighet till en högre luftkvalitet än vad enbart ventilation ger. Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 procent. Kontroll av luftutbyteseffektiviteten kan ske med hjälp av spårgas. Användningen av överluft hör till de faktorer som behöver tas hänsyn till vid bedömningen av föroreningsspridningen. Normalt ordnas överluft från rum med högre krav på luftkvalitet till sådana med lägre krav. Det är lämpligt att ta fram en enklare information som beskriver för arbetstagarna hur ventilationen på arbetsplatsen fungerar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0178","innehåll": "Uteluft och tilluft 112 § Arbetsplatser inomhus ska, under den tid som arbete pågår, normalt kunna förses med 1. minst 7 liter uteluft per sekund och person, och 2. med ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och m² golvyta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0179","innehåll": "Allmänna råd: Det minsta flödet 7 liter per sekund och person gäller personer vid stillasittande arbete. Vid högre aktivitet kan flödet behöva ökas. Tilllägget 0,35 liter per sekund och m² förutsätter att byggnadsmaterial och inredning är valda för att minimera avgivningen av luftföroreningar. Är detta inte fallet kan luftflödet behöva ökas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0180","innehåll": "113 § Tilluft till arbetsplatser inomhus ska vara så fri från luftföroreningar att hälsorisk inte uppkommer. Uteluftsintag ska placeras där uteluftens föroreningshalt och temperatur är lämplig, samt med hänsyn till föroreningskällors placering"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0181","innehåll": "Allmänna råd: För de ämnen som omfattas av luftkvalitetsförordningen (2010:477) bör luftföroreningshalten i tilluften till arbetsplatser inte vara högre än de miljökvalitetsnormer som anges där. I vissa färdigställda utrymmen i gruvor är detta inte möjligt. För färdigställda utrymmen i gruvor bör istället halten av kväveoxid och kvävedioxid i tilluften inte överstiga 1/5 av nivågränsvärdet. Exempel på föroreningskällor som man behöver ta hänsyn till är trafikerade vägar, avluftsöppningar, kyltorn och spillvattenledningars luftningsledningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0182","innehåll": "114 § Luften ska tillföras på ett sådant sätt att drag inte uppstår. Allmänna råd: Vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 m/s. Högre lufthastigheter kan accepteras vid rörligt arbete eller vid högre lufttemperaturer."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0183","innehåll": "Kontroll och underhåll 115 § Arbetsgivaren ska se till att 1. nyinstallerade ventilationssystem kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk och att kontrollen dokumenteras, 2. ventilationssystem, och tillhörande kontrollsystem, kontrolleras och underhålls regelbundet, och att kontrollen och underhållet dokumenteras, och 3. dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, med tillhörande kontrollsystem, kontrolleras minst en gång per år, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0184","innehåll": "Allmänna råd: Om byggnaden omfattas av krav på obligatorisk ventilationskontroll enligt plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, OVK, uppfylls kraven på kontroll, och dokumentation av denna, i 115 § 1 och 115 § 2, om arbetsgivaren försäkrat sig om att obligatorisk ventilationskontroll utförts inom avsedd tid och har tillgång till den dokumenterade kontrollen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0185","innehåll": "Återluft 116 § Frånluft får endast återföras som återluft om luftkvaliteten i vistelsezonen kan hållas tillfredsställande. Återluftsföring ska normalt kunna stängas av helt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0186","innehåll": "Allmänna råd: Vid projektering bör det undersökas om återluftsföring är lämplig med tanke på luftkvaliteten. Oavsiktlig återluftsföring, exempelvis den som kan ske i roterande värmeväxlare, bör minimeras genom att utforma ventilationssystemet med tryckförhållanden som motverkar att luftkvaliteten i vistelsezonen försämras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0187","innehåll": "Processventilation 117 § Där föroreningskällan så kräver ska det finnas processventilation. Den ska vara 1. effektiv, 2. utformad efter hur farlig luftföroreningen är, och 3. fast installerad vid arbetsplatser där processventilation behövs mer än tillfälligt, och där arbetet så medger. I annat fall ska mobilt utsug användas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0188","innehåll": "Allmänna råd: Processventilation kan innebära olika slag av inkapsling, till exempel dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, men också olika typer av punktutsug. Även vattenånga från till exempel diskmaskiner är en luftförorening som kan kräva processventilation. Mobila utsug kan till exempel behöva användas vid svetsning av större objekt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0189","innehåll": "118 § Om ett dragskåp, eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk, används för effektiv processventilation, ska det eller den ha 1. en lufthastighet in genom lucköppningen, som är tillräckligt hög för att ge tillräcklig skyddseffekt, under den tid då arbetet eller processen som avger luftföroreningar pågår, och 2. ett grundflöde, som ger en stabil strömningsbild in i skåpet eller bänken, under övrig tid."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0190","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur ett dragskåps skyddseffekt kan bedömas finns i standarden SS-EN 14175-3:2004. Dragskåp – Del 3: Typprovning. Utgåva 1. I ett traditionellt dragskåp bör luftflödet genom lucköppningen vara minst 0,5 m/s. Motsvarande exempel för säkerhetsbänkar finn i standarden SS-EN 12469. Bioteknik – Prestandakriterier för mikrobiologiska säkerhetsbänkar. Utgåva 1."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0191","innehåll": "119 § Ett fel i processventilationen, som medför att det uppstår ohälsosamma halter av luftföroreningar i vistelsezonen, ska kunna visas av ett kontrollsystem. Om föroreningarna kan orsaka livsfara eller allvarlig skada, ska kontrollsystemet även bestå av ett larm som är 1. akustiskt eller visuellt, och 2. utformat så att alla som använder lokalen kan uppfatta det."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0192","innehåll": "120 § Arbetsgivaren ska se till att larm från processventilation kontrolleras regelbundet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0193","innehåll": "121 § Frånluft från en luftförorenande process, hantering eller dylikt, får inte återföras som återluft eller cirkulationsluft, om den inte renas så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0194","innehåll": "Allmänna råd: Kravet att frånluft som återförs ska renas, så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena, kan innebära att de krav på tillförd uteluft som finns i 113 § uppfylls, och att halten för andra ämnen, förutom för kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2) och kvävedioxid (NO2), bör vara lägre än 1/20 av nivågränsvärdet, där sådant finns. För kolmonoxid (CO) bör halten vara lägre än 1/2 av nivågränsvärdet, för koldioxid (CO2) bör halten vara lägre än 1/5 av nivågränsvärdet och för kvävedioxid (NO2) lägre än 1/10 av nivågränsvärdet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0195","innehåll": "122 § Även om frånluften renas enligt 121 §, får den inte återföras via återluft eller cirkulationsluft om den innehåller 1. ämnen i grupp A eller B i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, 2. smittämnen i riskklass 4 och luftburna smittämnen i riskklass 3 i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker, eller 3. svetsrök från fast installerat utsug."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0196","innehåll": "123 § Om ett fel i reningens funktion kan medföra att skadliga halter av luftföroreningar uppstår i vistelsezonen, ska eventuellt genomsläpp av luftföroreningar snabbt kunna konstateras, och arbetstagarna göras uppmärksamma på detta. Frånluften ska då föras till en annan reningsanordning eller direkt till det fria, eller så ska processen eller hanteringen stoppas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0197","innehåll": "Temperatur och klimat 124 § Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperatur och lufthastighet ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande. Omgivande ytor ska ha sådana temperaturer att strålningsasymmetri, det vill säga skillnad i värmestrålning till olika ytor, undviks. Om olika arbetsuppgifter sker i olika delar av en lokal, kan de behöva ha olika termiskt klimat."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0198","innehåll": "Allmänna råd: Bedömning av lämpligt termiskt klimat kan göras i enlighet med Folkhälsomyndighetens vägledning om temperatur inomhus, (FoHMFS 2014:17). Exempel på hur lämpligt klimat kan beräknas finns i standarden SS-EN 7730:2006. Ergonomi för den termiska miljön – Analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort. Utgåva 2. Om lufttemperaturen, vid lätt och stillasittande arbete, varaktigt avviker från 20-24 °C vintertid, och 20-26 °C sommartid, bör det termiska klimatet undersökas närmare"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0199","innehåll": "125 § En permanent arbetsplats ska ha skydd mot besvärande drag, om den är placerad nära en dörr eller en port till 1. det fria, eller 2. en lokal med väsentligt högre eller lägre temperatur. Allmänna råd: Lämpligt skydd kan vara vindfång, sluss, vädertätning eller luftridå."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0200","innehåll": "126 § Om det av produktionstekniska skäl inte är möjligt att skapa ett lämpligt termiskt klimat i hela lokalen, ska ett lämpligt klimat eftersträvas i de delar av lokalen där arbete huvudsakligen bedrivs. Om detta inte kan ordnas, ska arbetsgivaren vidta andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0201","innehåll": "Allmänna råd: Produktionstekniska skäl kan till exempel vara hantering av livsmedel och metallsmältor. Exempel på åtgärder kan vara arbetsrotation till arbete i lämpligt klimat eller användning av skyddskläder. Exempel på hur erforderlig skyddsklädsel, samt lämplig längd på arbetspass, kan beräknas vid arbete i kylda lokaler, finns i standarden SS-EN ISO 11079:2007. Ergonomi för den termiska miljön – Bestämning och bedömning av termisk belastning i kyla med hjälp av rekommenderad beklädnadsisolation (IREQ) samt lokala avkylningseffekter. Utgåva 1."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0202","innehåll": "Arbete i stark värme 127 § Arbetsgivare ska planera, bedriva och följa upp arbete som kan medföra risk för skadlig inverkan av värme, så att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex i bilaga 1 till dessa föreskrifter inte överskrids."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0203","innehåll": "128 § Arbetsgivare ska se till att arbete inte utförs som ensamarbete om det 1. leder till en hög värmebelastning, som är ofrånkomlig på grund av arbetets art, och 2. medför en risk att överskrida det högsta tillåtna värdet för tidsvägt värmeindex."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0204","innehåll": "129 § Arbetsgivaren ska se till att inget arbete, som medför risk för att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex överskrids, utförs innan arbetstagare har värmetränat. Värmeträning ska ske genom stegvis ökning av den dagliga arbetstiden i värme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0205","innehåll": "130 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning i form av speciella värmeskyddskläder används, då överskridande av tidsvägt värmeindex eller brännskada inte kan hindras med andra åtgärder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0206","innehåll": "Arbete i kylda livsmedelslokaler 131 § Arbetsgivare ska ordna arbetet i kylda livsmedelslokaler så att nedkylning av händerna, genom kontakt med frysta eller kylda varor eller förpackningar, förebyggs"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0207","innehåll": "132 § Vid styckning av kött ska arbetsgivaren se till att temperaturen i snittstället hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter. Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0208","innehåll": "133 § Vid arbete i kylda livsmedelslokaler ska arbetsgivaren se till att lufttemperaturen hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter. Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0209","innehåll": "134 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning, till skydd mot avkylning under arbetet, används. Kläder och handskar som används till skydd mot kyla ska bäras under sådana skyddskläder, handskar och annan utrustning som används av livsmedelshygieniska skäl. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder personlig skyddsutrustning, till skydd mot skär- och stickskador, vid styckningsarbete. Om det behövs ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna även använder annan personlig skyddsutrustning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0210","innehåll": "Dagsljus och annan belysning 135 § Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0211","innehåll": "Allmänna råd: Belysningsstyrkorna i angränsande utrymmen bör balanseras så att ljus-/mörkerseendet bibehålls."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0212","innehåll": "136 § Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att man tagit hänsyn till 1. belysningsstyrka, 2. färgåtergivning anpassad till verksamheten, 3. besvärande flimmer, 4. bländfrihet, 5. ljusfördelning, och 6. kontraster."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0213","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på riktvärden för belysningsstyrkor och för begränsning av bländning finns beskrivna för olika typer av arbetsplatser i standarderna SS-EN 12464-1:2011. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus. Utgåva 2 och SS-EN 12464-2:2014. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2: Arbetsplatser utomhus. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0214","innehåll": "137 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att 1. varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller 2. verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0215","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0216","innehåll": "138 § Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0217","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, kyl- och frysrum samt arbetsplatser med rörliga maskindelar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0218","innehåll": "Vatten och avlopp 139 § Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade enligt bilaga 3, så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0219","innehåll": "140 § Vid duschar, och andra aerosolskapande installationer, ska varmvattensystemet vara utformat och tempererat så att risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier förhindras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0220","innehåll": "Allmänna råd: Andra aerosolskapande installationer kan till exempel vara befuktningsanläggningar. Regler för utformning av varmvattensystem vid duschar, i syfte att undvika legionellatillväxt, finns i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0221","innehåll": "141 § Golv, som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning, ska normalt ha golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0222","innehåll": "142 § Över golvgropar, och större golvrännor där gångtrafik förekommer, ska det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga. Allmänna råd: Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0223","innehåll": "Buller 143 § Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till 1. den verksamhet som bedrivs, och 2. arbetstagarnas förutsättningar. Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0224","innehåll": "Allmänna råd: Ytterligare regler om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller. Regler om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0225","innehåll": "144 § Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt möjligt, med avseende på bulleralstring och bulleröverföring. Allmänna råd: Regler om ljud från installationer för vissa lokaltyper finn i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0226","innehåll": "El 145 § Elinstallationer ska vara utförda så att risk för brand, explosion eller elektrisk fara undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så att användningen medger god arbetsmiljö. Allmänna råd: Elektrisk fara innebär risk för strömgenomgång (ström genom kroppen). Ytterligare bestämmelser om utförande, skötsel och underhåll av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Arbetsplatser där exponering för elektromagnetiska fält förekommer behandlas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om elektromagnetiska fält."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0227","innehåll": "Säkerhet Skydd mot våld och hot 146 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0228","innehåll": "Allmänna råd: Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön innehåller regler om larm för att tillkalla hjälp. Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att • det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen, • det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen, • det är möjligt att överblicka lokalerna, • lokalen inte innehåller gömda skrymslen, och • det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar ytterdörren."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0229","innehåll": "Skydd mot fall 147 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för fall 1. till lägre nivå, 2. från samma nivå genom att man halkar eller snubblar, och 3. till bassänger, kar och liknande anordningar, vars innehåll innebär särskild fara, minimeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0230","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur risken för fall kan minimeras är skyddsräcken och skyddstäckning samt att öppningar i golv så långt som möjligt undviks, framförallt i närheten av platser där arbetstagare passerar eller utför arbete. I vissa fall kan avspärrning vara tillräckligt. Skydd mot fall från samma nivå berörs bland annat i paragrafer om golv, förbindelseleder och underhåll."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0231","innehåll": "148 § Plattformar, avsatser, trappor, balkonger, förbindelsebryggor, ramper, öppna bassänger eller kar, större nivåskillnader och liknande, samt öppningar i golv och väggar, ska normalt ha skyddsräcke, om de inte avgränsas av väggar. Det ska finnas skydd som hindrar att man oavsiktligt beträder ytor med låg bärighet, såsom glas- och plastytor"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0232","innehåll": "149 § En fast stege som är högre än 6 meter ska ha skydd som hindrar fall"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0233","innehåll": "150 § Om det är möjligt från godshanteringssynpunkt ska det finnas avkörningsskydd vid kanter där det finns risk för att fordon störtar ned. Avkörningsskydden ska vara 1. minst 0,3 meter höga, 2. varningsmarkerade, och 3. utförda så att de hindrar att fordon störtar ned om de körs eller glider mot skydden oavsiktligt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0234","innehåll": "Skyddsräcken 151 § Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det begränsar risken att falla över, genom eller under räcket och, när det behövs, inte går att klättra på."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0235","innehåll": "Allmänna råd: För att ett skyddsräcke ska begränsa fallrisken bör det vara minst 1,1 meter högt. I trappor räcker det normalt med 0,9 meter högt räcke, om det inte finns risk att falla mer än 3,0 meter. Utomhus behöver hänsyn tas till snöförhållandena, så att räckeshöjden är tillräcklig även då underlaget är snö. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska räcken i utrymmen där barn kan vistas utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0236","innehåll": "152 § Ett skyddsräcke ska vara dimensionerat så att det håller för den belastning som det kan bli utsatt för. Räcket ska normalt vara fast. Om man kan ta loss, fälla eller vrida räcket, ska det lätt kunna återföras till skyddsläget och säkras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0237","innehåll": "Skydd mot ras 153 § Arbetsplatser ska vara utformade så att föremål inte kan falla ned och skada arbetstagare."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0238","innehåll": "154 § Ytterdörrar och portar ska normalt ha skydd mot snöras och fallande istappar. Allmänna råd: Exempel på skydd är skyddstak och snörasskydd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0239","innehåll": "Skydd mot sammanstötning med glasytor 155 § Genomsynliga dörrar, portar och väggpartier ska, där det behövs, vara tydligt markerade så att de är lätta att upptäcka. Allmänna råd: Regler om glas finns även i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0240","innehåll": "Skydd mot skärskador 156 § Om det finns risk för att arbetstagarna kommer i kontakt med glasytor på ett sådant sätt att de kan splittras, ska glasytorna antingen förses med skydd eller vara så utförda att skärskador undviks."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0241","innehåll": "Allmänna råd: Glasytor i dörrar och väggpartier i skolor bör vara gjorda av härdat eller laminerat glas, om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter. Regler om glas i byggnader finns även i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0242","innehåll": "Skydd mot köldskador och brännskador 157 § Kalla eller heta ytor och installationer ska vara placerade och utformade så att köldskador eller brännskador undviks. De ska vara isolerade eller ha skydd mot oavsiktlig beröring, om det behövs för att förhindra skada."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0243","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur risken för brännskador och köldskador kan bedömas finns i standarderna SS-EN ISO 13732-1:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 1: Varma ytor. Utgåva 2 respektive SS-EN ISO 13732-3:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 2: Kalla ytor. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0244","innehåll": "158 § Vid arbetsplatser, där det finns särskilt stor risk för brännskador, ska det i anslutning till arbetsplatsen finnas tillgång till tempererat vatten i tillräcklig omfattning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0245","innehåll": "Skydd mot instängning 159 § Skydd mot instängning ska finnas i lokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker vid instängning. När instängning innebär en allvarlig hälsorisk, ska det finnas en ljus- och ljudsignalanordning som är 1. tillförlitlig, 2. inifrån lätt åtkomlig, och 3. synlig."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0246","innehåll": "Den ska vara placerad cirka 0,5 meter över golv. Signalerna ska nå en plats där de säkert kan uppmärksammas. Signalanordningen ska vara märkt ”Nödsignal”. Dörrar till kyl- och frysrum ska enkelt kunna öppnas inifrån."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0247","innehåll": "Allmänna råd: Exempel på lokaler som innebär en allvarlig hälsorisk, för den som blir instängd, är kyl- och frysrum där temperaturen är under -5 °C och ouppvärmda bodar. I bilaga 2.9 finns krav på säker reservtillförsel av energi till signaler vid strömavbrott."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0248","innehåll": "160 § Arbetsgivaren ska se till att larm från kyl- och frysrum kontrolleras regelbundet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0249","innehåll": "Nöddusch och ögonspolning 161 § En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter där det finns risk för 1. översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna, 2. brand i kläderna, 3. brand i hår eller skägg, eller 4. brännskada."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0250","innehåll": "Vägen till nödduschen får inte vara blockerad. Nödduschen ska vara lätt att utlösa både av stående och krypande person, och den ska ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska normalt vara tempererat."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0251","innehåll": "162 § Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador, ska det finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad. Vid behov ska det finnas kompletterande utrustning med ögonspolningsvätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs. Spolvätskan ska vara tempererad, och finnas i den mängd som risken kräver. Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0252","innehåll": "163 § Arbetsgivaren ska se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar kontrolleras minst en gång per halvår, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0253","innehåll": "Skyltar och signaler 164 § Arbetsgivaren ska se till att det på arbetsplatser, i tillräcklig omfattning, finns skyltar, märkning och signaler, enligt kraven i dessa föreskrifter med bilagorna 2–9. Skyltar, märkning och signaler ska användas då riskerna inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder. Områden där särskild risk finns, ska alltid vara tydligt markerade."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0254","innehåll": "165 § Arbetsgivare ska, där det behövs för säkerheten, även se till att märkning, skyltar och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik används inom fabriksområden eller motsvarande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0255","innehåll": "166 § Arbetsgivare ska se till att arbetstagarna får information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen, och som har betydelse för hälsa och säkerhet. Informationen och instruktionen ska 1. förklara vad skyltar, märkning och signalering betyder, 2. instruera hur man ska uppträda med anledning av dem, och 3. informera om vilka särskilda åtgärder de ska leda till."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS","filnamn": "afs","platsid": "§0256","innehåll": "Informationen och instruktionen ska vara utformad så att den kan tillgodogöras av alla berörda, och ges så ofta att arbetstagarna har aktuell kunskap."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0000","innehåll": "Byggnadsutformning – Bostäder – Funktionsplanering"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0001","innehåll": "Förord Denna standard har utarbetats av SIS/TK 454 ,Översyn av bostadsstandarder,. Standarden har reviderats med anledning av förändringarna i SS 91 42 21:2006."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0002","innehåll": "Denna standard är en reviderad version av utgåva 2 (fastställd 1994-09-14). Följande förändringar har införts jämfört med utgåva 2. — Bänklängd 16M för kök i bostad för 1 studerande har införts. — Bänklängd i bostad för 1 person har två olika längder införts beroende på bostadsarean (BOA): För bostad på högst 40m2 bostadsarea för 1 person har bänklängden för matlagning minskats från 28M till 24M. För bostad på högst 55m2 bostadsarea för 1 person är bänklängden för matlagning fortsättningsvis 28M. — Tabell med rekommenderade mått för utrymmen för förvaring har förts över till SS 91 42 21. — Avsnitt 2 Normativa hänvisningar har ändrats."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0003","innehåll": "Standarden ger underlag för projektering av bostäder. Den anger lämpliga möbel-, inrednings- och utrustningsmängder för bostäder för olika stora hushåll. Dessa mängder, med tillhörande passageareor och betjäningsareor, alla med mått enligt SS 91 42 21, redovisas i en möblerad lägenhetsplan med vars hjälp planlösningen kan prövas och verifieras."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0004","innehåll": "Standarden är baserad på aktiviteter snarare än rum. En bostads storlek benämns efter det antal personer (= antalet sängplatser) som den är avsedd för, bostadsarea samt antalet rum, t.ex. Bostad för 4 personer, 75 m2, 3 rum och kök."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0005","innehåll": "Denna standard är frivillig och blir tillämplig när den åberopas, t.ex. i ett avtal mellan beställare och entreprenör. Följaktligen innebär ”ska” i standardtexten inte en föreskrift utan endast att något ska uppfyllas om man gör anspråk på att ha uppfyllt standarden."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0006","innehåll": "SIS tar tacksamt emot synpunkter på och erfarenheter från standarden och dess tillämpning."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0007","innehåll": "Standarden syftar till att, genom förmedling av kunskap, säkra en god nivå inom bostadsplaneringen. En bostad enligt standarderna SS 91 42 21 (normalnivå) och SS 91 42 22 kan anses vara ändamålsenligt utformad och utrustad samt tillgänglig och användbar för t.ex. personer som använder rullstol."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0008","innehåll": "Bostadens planering baseras på det antal personer som den är avsedd för. För små bostäder baseras planeringen även på bostadsarean. Standarden utgår från de funktioner som olika stora bostäder ska kunna inrymma."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0009","innehåll": "ANM. En funktion motsvarar ofta ett rum, men ingenting hindrar att flera funktioner, t. ex. samvaro, måltid och matlagning, grupperas i samma rum. Därför används begreppet utrymme i de fall ett avgränsat rum inte är enda alternativet. Funktionerna samvaro, måltid och matlagning ska dock kunna vara möjliga att skilja av med väggar. Varje avskild del ska förses med fönster."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0010","innehåll": "För varje funktion ger standarden en lista över lämpliga mängder möbler och annan utrustning."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0011","innehåll": "Standarden handlar enbart om kvantifierbara värden. Självklart handlar utformningen av bostäder också om andra värden såsom ljusa, välproportionerade rum, goda rumssamband, välutnyttjade ytor, utblickar m.m."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0012","innehåll": "Standarden omfattar bostadslägenheten, inklusive uteplats eller balkong, och tillhörande förråd. Trapphus, gemensamma lokaler och den gemensamma utemiljön omfattas ej."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0013","innehåll": "2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är absolut nödvändigt när detta dokument skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). SS 91 42 21:2006 Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0014","innehåll": "3 Möblerad lägenhetsplan En möblerad lägenhetsplan ska redovisas för samtliga lägenhetstyper i projektet."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0015","innehåll": "Planen är en illustration som ska visa att bostaden, med tillämpning av de inredningsmått som anges i SS 91 42 21, går att möblera för avsedda funktioner och för det antal personer för vilka den är avsedd."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0016","innehåll": "Förutom väggars, dörrars, fönsters och eventuella trappors lägen ska planen visa möbler och utrustning i mängder enligt avsnitt 5, med mått och bruksareor enligt SS 91 42 21. Planen ska visa passagemått som ger tillgänglighet och användbarhet för personer som använder rullstol enligt kraven i gällande lagar och föreskrifter."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0017","innehåll": "Betjäningsareor tillhörande olika möbler/enheter och passageareor får i allmänhet överlappa varandra."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0018","innehåll": "Planen ska ta hänsyn till schakt, ledningar, radiatorer, fönsterbänkar, eluttag, strömställare, socklar och annat som kan inkräkta på det fria utrymmet."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0019","innehåll": "Den möblerade lägenhetsplanen ska förses med uppgifter om antalet personer för vilka bostaden är avsedd och bostadsarea, t.ex. Bostad för 4 personer, 75 m2."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0020","innehåll": "Det är önskvärt att konstruktionen gör det möjligt att ändra rumsindelningen genom att väggar flyttas för att kunna möta ändrade funktionskrav."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0021","innehåll": "Vad som ska illustreras på den möblerade lägenhetsplanen preciseras i avsnitten 4 och 5."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0022","innehåll": "Bostaden bör tillgodose följande funktioner: (beträffande tillgänglighet se SS 91 42 21:2006, avsnitt 3 och 4 samt i Bilaga A)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0023","innehåll": "Entré (ingång till bostaden, vända rullstol, sitta för att ta av och på skor, förvara ytterkläder och ytterskor)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0024","innehåll": "Samvaro (umgås, sitta, läsa, lyssna på musik, titta på TV)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0025","innehåll": "Arbete (läsa läxor, arbeta med dator, sy, skriva)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0026","innehåll": "Måltid (duka, äta, umgås vid matbordet)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0027","innehåll": "Matlagning (laga mat, baka, diska, förvara mat och redskap, sortera avfall)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0028","innehåll": "Sömn (sova, vila, läsa, umgås med barn, enklare sjukvård)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0029","innehåll": "Personhygien (tvätta sig, bada eller duscha, använda toaletten, hjälpa andra med personlig hygien)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0030","innehåll": "Tvätt (tvätta textilier för hand eller i maskin, torka, stryka, förvara tvätt; funktionen tvätt kan, helt eller delvis, förläggas till gemensam tvättstuga)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0031","innehåll": "Förvaring (förvara kläder, textilier, leksaker, städmateriel, mediciner, kemikalier m.m.)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0032","innehåll": "Förråd (förvara cyklar, barnvagnar, säsongsutrustning, rullstol, lift, rollator m.m.)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0033","innehåll": "Aktiviteter inomhus som kräver en fri area (t.ex. lek, gymnastik, dans)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0034","innehåll": "Aktiviteter utomhus (sitta ute, äta ute, vädra kläder)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0035","innehåll": "5 Möbler, inrednings- och utrustningsmängder 5.1 Allmänt I detta avsnitt anges lämpliga mängder (möbler, inredningar, utrustningar) för olika funktioner och olika bostadsstorlekar. Vissa mått anges i M, där 1M = 100 mm."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0036","innehåll": "Mått på möbler, inredning och utrustning, tillsammans med mått på de betjäningsareor som behövs för att utnyttja dem, finns i SS 91 42 21."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0037","innehåll": "Angivna mängder för förvaring förutsätter att skåpdjupet (eller det tillgängliga djupet i öppen förvaring i entré eller klädförvaringsutrymme) är 6M (för väggskåp 3M), och att skåpstommehöjden är 21M för högskåp (totalhöjd 22ó M inklusive underrede 1óM plus eventuell takanslutning, s.k. ”fullhöjd”), 7M för bänkskåp och 8ó M för väggskåp. Om grundare eller/och lägre skåp används ska den totala skåpbredden ökas för att kompensera volymbortfallet."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0038","innehåll": "”Per person” och ”antalet personer” syftar på det antal personer (= antalet sängplatser 9M Å~ 21M) för vilka bostaden är avsedd. Detta ska anges på den möblerade lägenhetsplanen."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0039","innehåll": "Inredning och utrustning tillhörande byggnaden anges i fetstil."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0040","innehåll": "Om bostaden anpassas för permanentboende av en person i rullstol förutsätts att enstaka möbler och inredningsenheter kan flyttas för att skapa de nödvändiga passage- och betjäningsareorna."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0041","innehåll": "5.2 Entré högskåp 6M kapphylla 2M/person dock minst 6M stol eller uppställningsplats för rullstol i närheten av entrén låg förvaringsmöbel i närheten av entrén vändplats för rullstol (om möjligt direkt innanför entrédörren)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0042","innehåll": "5.3 Samvaro och arbete För att möjliggöra att olika medlemmar i hushållet samtidigt engagerar sig i olika aktiviteter kan det vara lämpligt att överväga en uppdelning av samvaroutrymmena. Arbetsplats kan förläggas till separat arbetsrum och matplats till separat matrum. Beträffande kombinationer av funktionerna samvaro och sömn se 5.1 och 5.6."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0043","innehåll": "Sittgrupp(-er) för följande antal personer Bostad för 1 person 4 sittplatser Bostad för 2-3 personer 5 sittplatser Bostad för 4-5 personer 6 sittplatser Bostad för fler än 5 personer 7 sittplatser (I Normalnivå enl. SS 9142 21 ska en sittplats vara utbytbar mot plats för person som använder rullstol samt manöverutrymme för att nå denna plats) 3 bokhyllor* stor arbetsplats* alternativt extra matplats för 4 personer* tv (lämpligt placerad i förhållande till sittgruppen)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0044","innehåll": "5.4 Måltid Matplats dimensioneras för det antal personer som bostaden är avsedd för, plus 2 personer, dock minst 4 platser."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0045","innehåll": "5.5 Matlagning I SIS handbok ”KÖK – planering och utformning, handbok för projektörer och tillverkare” redovisas bland annat lämpliga mått på arbets- och räckhöjder."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0046","innehåll": "5.5.1 Bostad för 1 studerande"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0047","innehåll": "bänklängd 16M varav disklådor 6M, arbetsyta 6M mellan disklådor och spis, spis 4M bänkinredning 16M varav diskbänksskåp 6M, lådskåp 4M mellan disklådor och spis, spis 4M vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 16M högskåp 6M inklusive kyl/frys 125 liter (varav minst 100 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen ska möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0048","innehåll": "5.5.2 Bostad för 1 person högst 40m2"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0049","innehåll": "bänklängd 24M varav disklådor 6M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 24M varav diskbänksskåp 6M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 24M högskåp 6M inklusive kyl/frys 150 liter (varav minst 100 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0050","innehåll": "5.5.3 Bostad för 1 person högst 55m2"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0051","innehåll": "bänklängd 28M varav disklådor 6M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 28M varav diskbänksskåp 6M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M av bänkinredningens längd kan 6M ersättas av diskmaskin vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 28M högskåp 6M inklusive kyl/frys 150 liter (varav minst 100 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0052","innehåll": "5.5.4 Bostad för 2 personer"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0053","innehåll": "bänklängd 30M varav disklådor 8M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 30M varav diskbänksskåp 8M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M av bänkinredningens längd kan 6M ersättas av diskmaskin vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 30M högskåp 6M inklusive kyl/frys 150 liter (varav minst 100 l kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0054","innehåll": "5.5.5 Bostad för 3–4 personer"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0055","innehåll": "bänklängd 32M varav disklådor 8M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 32M varav diskbänksskåp 8M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M av bänkinredningens längd kan 6M ersättas av diskmaskin vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 32M 2 högskåp 6M inklusive kyl/frys 300 liter (varav minst 200 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn. Alternativ uppställning: bänklängd-bänkinredning-väggskåp minskas till 30M varvid fri golvarea för kompletteringar 6M ersätts av bänklängd-bänkskåp 8M. Se exempel i SS 91 42 21."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0056","innehåll": "5.5.6 Bostad för fler än 4 personer"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0057","innehåll": "bänklängd 34M varav disklådor 8M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 34M varav diskbänksskåp 8M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M av bänkinredningens längd kan 6M ersättas av diskmaskin vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 34M 2 högskåp 6M inklusive kyl/frys 300 liter (varav minst 200 liter kyl) högskåp (hyll- och backskåp) 6M Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn.  Alternativ uppställning: bänklängd-bänkinredning-väggskåp minskas till 32M varvid högskåp (hyll- och backskåp) 6M ersätts av bänklängd-bänkskåp 8M. Se exempel i SS 91 42 21."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0058","innehåll": "5.6 Sömn Sovplatser ska redovisas för det antal personer som bostaden är avsedd för, fördelade i sovrum för en eller två personer."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0059","innehåll": "Sovrum får inte vara enda passage till annat sovrum eller annat rum, med undantag för hygienrum eller klädförvaring som enbart tillhör detta rum. Sovrum bör ej placeras intill loftgång."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0060","innehåll": "Minst en säng i bostaden ska kunna användas av person som använder rullstol och efter ommöblering ska sängen kunna nås från båda sidor (vid sjukdom, funktionsnedsättning m.m.). Ena sidan ska då vara tillgänglig för person i rullstol. Dessutom ska parsäng vara tillgänglig från ena sidan för person i rullstol."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0061","innehåll": "Åtminstone en del av klädförvaringsutrymmet bör kunna nås från sovrummen. 6M per person anges här i samband med varje sovplats."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0062","innehåll": "Kombinerat samvaro/sovrum för en person säng eller bäddsoffa (mått som säng) med avställningsyta 2 fåtöljer soffbord stor arbetsplats stol bokhylla klädförvaring 6M*"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0063","innehåll": "Sovrum för en person säng med avställningsyta liten arbetsplats bokhylla* fåtölj* eller karmstol* klädförvaring 6M*"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0064","innehåll": "Sovrum för två personer Alternativ A: två sängar bredvid varandra med var sin avställningsyta (paruppställning) barnsäng eller liten arbetsplats stol (utöver arbetsplatsens stol) klädförvaring 12M*"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0065","innehåll": "Alternativ B: två åtskilda sängar med var sin avställningsyta liten arbetsplats stol (utöver arbetsplatsens stol) bokhylla* klädförvaring 12M* I bostad större än 55 m2 ska det finnas minst ett sovrum för 2 personer enligt Alternativ A som också ska kunna möbleras enligt Alternativ B."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0066","innehåll": "5.7 Hygienrum Utrymmen för personhygien utformas som badrum, duschrum eller toalettrum. De kan också inrymma tvättutrustningen. Rum med wc-stol bör nås från neutralt utrymme (gäller ej badrum/duschrum/toalettrum som tillhör ett sovrum eller samvaro/sovrum)."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0067","innehåll": "Minst ett hygienrum i bostaden ska möjliggöra toalettbesök för en person som använder rullstol. Hygienrummet ska vara så utformat att det efter ändring finns plats för medhjälpare och separat duschplats om sådan saknades från början. Rullstolsanvändare ska kunna duscha i hygienrummet efter borttagande av eventuellt badkar."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0068","innehåll": "Rördragning under tvättställ ska ge fritt utrymme för rullstol."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0069","innehåll": "Varje plan med sovrum ska ha toalettrum eller bad-/duschrum."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0070","innehåll": "Utöver badrum/duschrum med wc fordras ett extra toalettrum i bostäder för fler än fyra personer"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0071","innehåll": "5.7.1 Badrum/duschrum badkar med handdusch och stödhandtag Badkar kan ersättas av duschplats med stödhandtag: plats för 16M badkar skall finnas. tvättställ spegel skåp wc-stol alternativt kan wc-stol placeras i eget utrymme utrustat enl. 5.7.2."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0072","innehåll": "5.7.2 Toalettrum wc-stol handtvättställ spegel"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0073","innehåll": "5.8 Tvätt Utrustning för tvätt kan placeras i tillgänglig och användbar gemensam tvättstuga i bostadens närhet eller helt i bostaden – i badrum/duschrum, toalettrum eller i ett utrymme för sig."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0074","innehåll": "Om inte gemensam tvättstuga finns i bostadens närhet ska plats och förberedda installationer finnas för tvättmaskin och torktumlare eller torkskåp. Om tvätt ska ske i eget utrymme ska dessutom tvättbänk 10M finnas; alternativt tvättbänk 12M varvid tvättmaskin eller torktumlare kan placeras under tvättbänken."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0075","innehåll": "Även om gemensam tvättstuga finns i bostadens närhet, bör plats för tvättmaskin finnas i bostaden."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0076","innehåll": "Det är önskvärt att en grovtvättstuga finns i bostadens närhet."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0077","innehåll": "5.9 Friarea 2000 mm Å~ 2500 mm för gymnastik, dans m.m. Friarean får överlappa passageareor och bruksareor. Lätt flyttbara möbler, t.ex. stolar och bord, får inkräkta."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0078","innehåll": "5.10 Förvaring 5.10.1 Kläd- och textilförvaring En del av bostadens totala klädförvaringsmängd bör vara i form av backar, i högskåp eller i klädförvaringsutrymme. Skåpdjupet 4óM är användbart för backskåp."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0079","innehåll": "Förvaringsutrymmen är redovisade under 5.2 Entré och 5.6 Sömn. Utöver dessa mängder ska bostaden innehålla 12M, i högskåp eller som stånglängd i klädförvaringsutrymme."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0080","innehåll": "5.10.2 Utrymme för städutrustning Utrymme för städutrustning i bostad avsedd för fyra eller fler personer kan utgöras av ett högskåp 8M. I bostad för högst tre personer kan utrymmet utgöras av ett högskåp 6M. Motsvarande utrymme för städutrustning kan inrymmas i förråd eller annan ändamålsenlig förvaring inom bostaden."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0081","innehåll": "5.10.3 Förråd Förråd ska finnas för cyklar, barnvagnar, utomhusrullstol, rollator, säsongsutrustning m.m. Förråd behöver inte vara uppvärmt men skall ge skydd mot fukt. För förvaring av stöldbegärligt gods bör en del av förrådet ligga inom bostaden. 1 cykelplats/person 300 mm Å~ 1800 mm upp till 4 personer 1 barnvagnsplats 400 mm Å~ 1000 mm Plats för övrig förvaring 1,0 m2 per person"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0082","innehåll": "Varmförråd för eldriven utomhusrullstol ska kunna anordnas i bostadens omedelbara närhet."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0083","innehåll": "5.11 Uteplats eller balkong Uteplats eller balkong bör finnas."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0084","innehåll": "Uteplats/balkong skyddas mot insyn och vind."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0085","innehåll": "Inglasad uteplats eller balkong ska ha öppningsbart fönster."}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0086","innehåll": "Matplats bör finnas för det antal personer som bostaden är avsedd för (dock högst 4 personer)"}
{"titel": "SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering","filnamn": "ss914222","platsid": "§0087","innehåll": "Det är önskvärt att en sittplats ska kunna anpassas till person som använder rullstol."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0000","innehåll": "Branschregler Säker Vatteninstallation 2016:1"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0001","innehåll": "Branschregler Säker Vatteninstallation gäller från den 1 januari 2016. Branschreglerna ska säker ställa VVS-installationens kvalitet och förebygga person- och egendomsskador."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0002","innehåll": "VVS-installationer är en viktig del av en byggnadsfunktion. De måste vara projekterade och utförda på rätt sätt för att ge användaren hälsosamma och säkra installationer. Målet med branschreglerna är att auktoriserade VVS- företag ska kunna göra installationer utan risk för vattenskador, legionellatillväxt, brännskador och förgiftning. Branschregler Säker Vatteninstallation 2016:1 är framtagen av VVS-företag tillsammans med myndigheter, försäkringsbolag, byggföretag och tillverkare av VVS-produkter."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0003","innehåll": "Lagkraven för VVS-installationer finns i Plan- och bygglagen och funktionskraven för dessa i Boverkets byggregler. Säker Vatteninstallation är kompetens- och utförandekrav för VVS-installationer. Utförandekraven är baserade på Boverkets byggregler. VVS-installationer, som är utförda enligt branschregler Säker Vatteninstallation, uppfyller alltså kraven i Boverkets byggregler. Branschregler Säker Vatteninstallation är samordnade med branschregler för tätskikt och med AMA VVS & Kyl."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0004","innehåll": "Beställare får ett intyg som anger att VVS-installationen är utförd enligt branschreglerna. Intyget är en värdehandling som kan användas vid till exempel försäljning och vid kontakt med försäkringsbolag. Det är enbart auktoriserade VVS-företag som kan lämna intyg om en Säker Vatten installation."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0005","innehåll": "Försäkringsbolagen ställer krav på att VVS- installationerna är utförda enligt de branschregler som gällde vid installationstillfället för att försäkringen ska gälla fullt ut. VVS-installationer utförda enligt branschreglerna Säker Vatteninstallation är att betrakta som fackmässiga. Detta gäller för alla installationer: nybyggnad, om byggnad och reparation."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0006","innehåll": "Branschregler Säker Vatteninstallation 2016:1 ersätter alla tidigare utgåvor. Tidigare utgåvor av branschregler Säker Vatten installation, tillägg och eventuella ändringar samt andra publikationer finns tillgängliga på säkervatten.se."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0007","innehåll": "Auktoriserade VVS-företag har: ■ enligt ett skriftligt åtagande förbundit sig att följa branschreglerna ■ anställd personal med dokumenterade kunskaper om gällande bygglagstiftning ■ VVS-montörer och arbetsledande personal med branschlegitimation ■ gällande ansvarsförsäkring, är godkänd för F-skattsedel och är momsregistrerade ■ förbundit sig att följa uppförandekoden för auktoriserade VVS-företag"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0008","innehåll": "Det är endast auktoriserade VVS-företag som: ■ kan utfärda intyg om att VVS-installationen har gjorts enligt branschregler Säker Vatteninstallation ■ får marknadsföra sig som ”Auktoriserat VVS-företag” och använda tillhörande logotyper Alla auktoriserade VVS-företag redovisas på säkervatten.se."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0009","innehåll": "Åtagande Ett auktoriserat VVS-företag har ett skriftligt åtagande om att följa branschreglerna för Säker Vatteninstallation och utföra VVS-installationer enligt branschreglerna. Företaget förbinder sig att säkerställa att alla VVS-montörer och all arbetsledande personal har giltig branschlegitimation. Företaget ska ha minst en anställd VVS-montör med branschlegitimation. Företaget förbinder sig också att följa gällande uppförandekod."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0010","innehåll": "Kunskap i gällande bygglagstiftning Ett auktoriserat VVS-företag ska ha minst en anställd som har dokumenterad kunskap om Plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler. Dessutom ska man ha kunskap om branschregler för tätskikt i våtrum och godkänd utbildning i Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0011","innehåll": "Branschlegitimation utfärdas till VVS-montörer och arbetsledare som är anställda på ett auktoriserat VVS-företag, har giltig utbildning i Säker Vatteninstallation och dokumenterad yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet inom VVS."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0012","innehåll": "Legitimationen gäller i fem år efter godkänt prov i branschreglerna för Säker Vatteninstallation och är alltid kopplad till ett auktoriserat VVS-företag och ID06. En person med branschlegitimation får inte använda eller hänvisa till branschlegitimationen i uppdrag som inte är godkända av det auktoriserade företaget."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0013","innehåll": "Intyg För att visa att arbetet är utfört enligt branschreglerna ska det auktoriserade VVS-företaget alltid lämna ett intyg till beställaren. Om ett arbete inte kan utföras enligt branschreglerna, ska avvikelsen dokumenteras på intyget."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0014","innehåll": "Det är endast ett auktoriserat VVS-företag som kan utfärda intyg om Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0015","innehåll": "På intyget ska det finnas uppgift er om det auktoriserade VVS-företaget, vad arbetet omfattar samt uppgift er om kunden och vilken byggnad eller del av byggnad som avses. Intyget ska undertecknas av utsedd person på VVS-företaget och en kopia av intyget ska arkiveras."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0016","innehåll": "Avvikelse ska skrivas då: ■ arbetet inte är projekterat enligt branschreglerna ■ beställaren väljer ett utförande som inte följer branschreglerna"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0017","innehåll": "Innan det avvikande arbetet utförs ska VVS-företaget informera beställaren om varför det tänkta utförandet inte kommer att upp fylla kraven i branschreglerna och vilka konsekvenser detta kan få för kunden. I konsumententreprenader ska VVS-företaget också avråda kund från avvikelser från branschreglerna enligt reglerna i konsumenttjänstlagen. En överenskommelse om avvikelsen ska dokumenteras av VVS-företaget och en kopia ska arkiveras."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0018","innehåll": "En avvikelse kan få betydelse vid slutbesiktning, vid eventuell skada, vid värdering av byggnaden och vid garantibesiktning eller om fastighetsägaren i efterhand vill ifrågasätta utförandet. "}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0019","innehåll": "Auktoriserade konsultföretag har: ■ enligt ett skriftligt åtagande förbundit sig att projektera VS-installationer enligt branschreglerna ■ VS-projektörer med dokumenterad kunskap i Säker Vatten installation ■ konsultförsäkring enligt Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag, ABK Ett auktoriserat konsultföretag ska ha minst en anställd VS-projektör som är certifierad"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0020","innehåll": "Det är endast auktoriserade konsultföretag som får marknadsföra sig som ”Auktoriserat konsultföretag” och använda tillhörande logotyper. Auktoriserade konsultföretag redovisas på säkervatten.se."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0021","innehåll": "Åtagande Ett auktoriserat konsultföretag har ett skriftligt åtagande om att projektera VS-installationer enligt branschreglerna. Företaget förbinder sig att säkerställa att alla VS-projektörer som arbetar med Säker Vatteninstallation har godkänd utbildning i Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0022","innehåll": "Certifierad VS-projektör En certifierad VS-projektör ska ha lämplig utbildning eller yrkeserfarenhet från projektering samt godkänt resultat i en kurs om branschreglerna för Säker Vatteninstallation. För inhyrda projektörer gäller samma krav. VS-projektörens godkännande är knutet till det av Säker Vatten auktoriserade konsultföretaget och får inte användas i uppdrag som inte är godkända av det auktoriserade konsultföretaget. En certifierad VS-projektör får diplom som är giltigt i fem år efter godkänt prov i branschregler Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0023","innehåll": "Dokumentation av projektering Det ska framgå av ett projekts tekniska beskrivning att det är projekterat enligt Säker Vatteninstallation. Om projekteringen avviker från Säker Vatteninstallation ska det framgå i den tekniska beskrivningen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0024","innehåll": "Det auktoriserade konsultföretaget har inte rätt att skriva intyg att VVS-installationer är utförda enligt branschregler Säker Vatteninstallation. För intyg se sidan 8."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0025","innehåll": "Auktorisation och kontroll Säker Vatten AB auktoriserar VVS- och konsultföretag, utfärdar branschlegitimationer och certifierar VS-projektörer. Säker Vatten AB kontrollerar löpande genom stickprov att auktorisationskraven är uppfyllda. Om företagen inte uppfyller auktorisationskraven kan auktorisationen upphöra. Företag som fråntagits sin auktorisation redovisas på säkervatten.se."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0026","innehåll": "För att en byggnad och dess VVS-installation ska uppfylla kraven i Boverkets byggregler och anses fackmässigt utförd måste vissa arbeten som ligger utanför VVS-installationen uppfylla särskilda krav"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0027","innehåll": "En viktig uppgift för Säker Vatteninstallation är att arbeta för att hela byggbranschen har den kunskap som behövs för att en byggnad och dess VVS-installation ska bli rätt utförd i alla led. Säker Vatteninstallation auktoriserar endast VVS-företag och branschreglerna kan därför bara styra VVS-arbeten. Vi har ändå valt att beskriva sådana arbeten som ligger utanför VVS-installationen för att göra det tydligt vilka krav på övriga arbeten som krävs för en fullgod VVS-installation. Detta är vårt sätt att påverka och klargöra hur övriga arbeten ska utföras för att skapa det bästa slutresultatet. Dessa krav kallas här för Byggtekniska förutsättningar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0028","innehåll": "Arbeten som ingår i Byggtekniska förutsättningar utförs normalt av andra entreprenörer än VVS-företaget, till exempel bygg- eller tätskiktsentreprenörer. Dessa arbeten utförs vid olika tidpunkter och det kan till och med ske efter att VVSföretaget har avslutat sitt arbete. Därför är det inte möjligt för VVS-företaget att kontrollera dessa arbeten. I vissa fall kan det dessutom vara svårt för VVS-företaget att bedöma om de byggnadstekniska förutsättningarna är rätt utförda."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0029","innehåll": "Om VVS-företaget upptäcker att något avviker från det som beskrivs i Byggtekniska förutsättningar ska VVS-företaget underrätta sin beställare om detta."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0030","innehåll": "Byggtekniska förutsättningar är enbart information och ingår inte i kraven för Säker Vatteninstallation. Intyget för Säker Vatteninstallation omfattar inte de arbeten som beskrivs i Byggtekniska förutsättningar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0031","innehåll": "Montering av VVS-system och VVS-produkter ska alltid utföras enligt leverantörens dokumenterade monteringsanvisningar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0032","innehåll": "Rör och rörsystem I ett rörsystem som är provat och godkänt för en särskild funktion får en del – som är nödvändig för att uppfylla systemets egenskaper – inte modifieras, uteslutas eller bytas ut så att funktionen ändras."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0033","innehåll": "Tappvattenledningar Installationer som är dolt placerade och inte inspekterbara, till exempel i schakt, väggar, bjälklag eller bakom fast inredning, ska utföras utan fogar. För placering av fogar och läckage indikering i kök, se 3.7 Vatten- och avloppsinstallationer i kök."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0034","innehåll": "Fogar på tappvattenledningar ska vara placerade så att de är utbytbara och så att eventuellt utläckande vatten enkelt kan upptäckas."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0035","innehåll": "Fogar ska placeras i rum med vattentätt golv, i fördelarskåp eller i särskilda inbyggnader. I utrymme med vattentätt golv kan fogar också placeras ovan demonterbart undertak eller i dränerat fördelarskåp i tak. Se fi g. 3.2.1a och b."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0036","innehåll": "Fördelarskåp eller särskilda inbyggnader för fogar, i till exempel schakt eller installationsvägg, ska ha lätt åtkomlig serviceöppning som gör det möjligt att reparera eller byta fogarna. Fördelarskåp med serviceöppning placerad i våtzon 1 ska ha vattentät lucka och vara provad och godkänd för anslutning mot väggens tätskikt. Luckan får inte placeras i plats för bad eller dusch."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0037","innehåll": "Arbeten som är nödvändiga för att kunna utföra VVS-installationer enligt Säker Vatteninstallation, till exempel förstärkning av väggar, golv, utförande av schakt och schaktbottnar, serviceluckor eller utrymmen för inbyggnad av spolcisterner med tillhörande tätskikt, utförs normalt av annan entreprenör än VVS-företaget."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0038","innehåll": "Läckageindikering ska mynna i rum med vattentätt golv, dock inte i plats för bad eller dusch. Läckageindikering från fördelarskåp med rör som enbart betjänar köket kan mynna på ett vattentätt underlag i eller under köksinredning. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet från en sådan ledning ska inte placeras närmre än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt. Fördelarskåpet ska vara rengjort så att indikering för läckage inte riskerar att sättas igen. Se fi g. 3.2.1c."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0039","innehåll": "Särskilda inbyggnader för fogar, i till exempel schakt eller installationsvägg, ska ha lätt åtkomlig serviceöppning som gör det möjligt att reparera eller byta fogarna. Serviceöppning för inbyggnad av fogar som ska placeras i våtzon 1 ska ha vattentät lucka och vara provad och godkänd för anslutning mot väggens tätskikt. Luckan får inte placeras i plats för bad eller dusch"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0040","innehåll": "Utrymme för fogar i särskild inbyggnad, i till exempel schakt eller installationsvägg, ska ha vattentät botten och vara försett med indikering för läckage. Läckageindikering ska mynna i rum med vattentätt golv, dock inte i plats för bad eller dusch. Läckageindikering från schakt med rör som enbart betjänar köket kan mynna på ett vattentätt underlag i eller under köksinredning. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet från en sådan ledning ska inte placeras närmre än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0041","innehåll": "I inbyggnad eller installationsschakt ska väggarna vara vattentäta 50 mm över botten och tätt anslutna mot denna. En botten ska vara plan för att underlätta läckageindikering och bottnens höjd ska anpassas till läckageindikeringens utformning. Hänsyn ska tas till att ett eventuellt läckage under rörisoleringen ska kunna ledas ut."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0042","innehåll": "Utrymmets botten ska vara rengjord så att indikering för läckage inte riskerar att sättas igen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0043","innehåll": "Undantag gäller för rörstråk i tak som är synligt monterade eller dolda av demonterbar panel, inklädnad, undertak eller mot svarande i: ■ källare, kontor eller annan kommersiell lokal ■ allmänna utrymmen som trapphus eller garage ■ korridorer, till exempel i vårdboende eller studentbostäder"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0044","innehåll": "Fogar och ventiler ska placeras med hänsyn till konsekvenser av eventuellt utläckande vatten. Undantag gäller inte för bostadsrum. Se fi g. 3.2.1d."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0045","innehåll": "Tappvattenservis till småhus ska förläggas utbytbart, till exempel i skyddsrör. Skyddsrörets dimension och utformning ska vara anpassat för utbyte av servisledningen. Skyddsrörets längd ska sträcka sig längre ut än 45° rasvinkel från grundmuren. Se fi g. 3.2.2"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0046","innehåll": "Vattenmätare på tappvattenservis ska placeras enligt anvisningar från Svenskt Vatten. Vattenmätarskåpet får inte placeras i isolering i yttervägg."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0047","innehåll": "Fördelarrör med anslutningar, luftningar, ställdon eller annan utrustning ska placeras i vattentätt utrymme, i inbyggnader eller i fördelarskåp. Fördelarrör kan också placeras ovan demonterbart undertak eller i dränerande fördelarskåp i tak."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0048","innehåll": "Fördelarskåp eller särskilda inbyggnader för fördelarrör, i till exempel schakt eller installationsvägg, ska ha vattentät botten med indikering för läckage samt lätt åtkomlig serviceöppning som gör det möjligt att reparera eller byta fogarna, göra injustering och luftning av installationen. Fördelarskåp med serviceöppning placerad i våtzon 1 ska ha vattentät lucka och vara provat och godkänt för anslutning mot väggens tätskikt. Luckan får inte placeras i plats för bad eller dusch."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0049","innehåll": "Läckageindikering ska mynna ut där man enkelt kan upptäcka detta, dock inte i plats för bad eller dusch. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet ska inte placeras närmre än 60 mm från golvets eller väggens tätskikt. Fördelarskåp ska vara rengjort så att indikering för läckage inte riskerar att sättas igen. Se fi g. 3.2.3."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0050","innehåll": "Särskilda inbyggnader för fogar, i till exempel schakt eller installationsvägg, ska ha lätt åtkomlig serviceöppning som gör det möjligt att reparera eller byta fogar, göra injustering och luftning av installationen. Service öppning för inbyggnad av fogar som ska placeras i våtzon 1 ska ha vattentät lucka och vara provad och godkänd för anslutning mot väggens tätskikt. Luckan får inte placeras i plats för bad eller dusch."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0051","innehåll": "Utrymme för fördelarrör i särskild inbyggnad, i till exempel schakt eller installationsvägg, ska ha vattentät botten och vara försett med indikering för läckage. Läckage indikering ska mynna ut där man enkelt kan upptäcka detta, dock inte i plats för bad eller dusch. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet från en sådan ledning ska inte placeras närmre än 60 mm från golvets eller väggens tätskikt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0052","innehåll": "I inbyggnad och installationsschakt ska väggarna vara vattentäta 50 mm över botten och tätt anslutna mot denna. En botten ska vara plan för att underlätta läckage indikering och bottnens höjd ska anpassas till läckage indikeringens utformning. Utrymmets botten ska vara rengjord så att indikering för läckage inte riskerar att sättas igen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0053","innehåll": "Spillvattenledningar En självfallsledning ska förläggas med fall i hela dess längd. Se fi g. 3.2.4."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0054","innehåll": "Spillvattenrör som ska gjutas in i bjälklag ska fixeras med särskilda fästanordningar före gjutning. Fästanordningar ska vara utformade så att röret inte kan röra sig i höjd- och sidled eller vrida sig. Fäst anordningarna ska placeras vid samtliga grenrör, skarvar och avsättningar samt högst 200 mm från golvbrunn."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0055","innehåll": "Under pålad platta ska särskild hänsyn tas till spillvattenrörets montering."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0056","innehåll": "En självfallsledning ska förläggas med fall i hela dess längd. I ett bjälklag begränsar bjälklagets tjocklek spillvattenledningens längd."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0057","innehåll": "Riktningsändringar a. Stående samlingsledning (S) ska anslutas till liggande samlingsledning (L) med grenrör med vinkeln α ≤ 45°. Se fi g. 3.2.4a."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0058","innehåll": "b. Stående samlingsledning (S) som övergår i liggande samlings ledning (L) ska utföras med två böjar med vardera vinkeln högst α ≤ 45° eller med en särskild utformad rördel. Se fi g. 3.2.4b."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0059","innehåll": "c. Stående anslutningsledning (S) som övergår till liggande anslutningsledning (L) kan utföras med vinkel α ≤ 90°. Se fi g. 3.2.4c"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0060","innehåll": "d. Liggande ledning (L) ska anslutas till stående ledning (S) med grenrör med vinkel α ≤ 90°. Se fi g. 3.2.4d."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0061","innehåll": "e. Liggande ledningar (L) som ska anslutas från motsatt håll till samma stående ledning (S) med dubbelgrenrör ska anslutas med vinkel α ≤ 70°. Se fi g. 3.2.4e."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0062","innehåll": "f. Liggande ledning (L) ska anslutas till liggande ledning med grenrör med vinkel α ≤ 45°. Se fi g. 3.2.4f"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0063","innehåll": "g. Riktningsförändring på liggande ledning (L) ska utföras med en eller fl era böjar med största vinkel α ≤ 45°. Se fi g. 3.2.4g"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0064","innehåll": "h. Spillvattenledning från WC-stol ska anslutas till liggande samlingsledning (L) med grenrör α ≤ 45°. Se fi g. 3.2.4h."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0065","innehåll": "Rensanordningar Rensanordning på liggande samlingsledning ska utföras med 90° anslutning för att göra det möjligt att rensa åt två håll. Rensanordning på stående spillvattenledning ska monteras med underkant lägst 400 mm över golv. Se fi g. 3.2.4i."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0066","innehåll": "Luftning En spillvatteninstallation ska utföras med minst en luftning genom yttertak. Luftningsledning ska förläggas med fall i hela dess längd. Se fi g. 3.2.4j."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0067","innehåll": "Luftningsledning genom yttertak ska tätas mot takets tätskikt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0068","innehåll": "Frysskadesäker förläggning Tappvatten- eller värmeledningar får inte monteras i ouppvärmda utrymmen, till exempel krypgrund eller vind. Tappvattenservis genom krypgrund eller annat ouppvärmt utrymme ska skyddas mot frysning. Ledningar får inte heller monteras i byggnadens isolering i golv, ytterväggar eller vindsbjälklag. Ledningar kan förläggas i särskilt installationsutrymme i golv, yttervägg eller vindsbjälklag på konstruktionens varma sida, innanför den lufttäta folien, eller i frostfritt utrymme under platta på mark. Se fi g. 3.2.5a–d."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0069","innehåll": "Utvändig vattenutkastare ska vara försedd med dränering som tömmer vattenutkastaren på vatten även om en slang är ansluten."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0070","innehåll": "Tappvattenservis genom krypgrund eller annat ouppvärmt utrymme ska skyddas mot frysning. Tappvattenservisen ska vara placerad så att det inte uppstår frysrisk vid genomgång från mark till byggnad."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0071","innehåll": "Om installationer ska placeras i ett särskilt installationsutrymme i golv, yttervägg eller vindsbjälklag ska detta vara utformat så att installationerna kan fästas och så att det är möjligt att göra vattenskadesäkra rörgenomföringar utan att riskera att byggnadens lufttätning skadas och blir otät. Se fi g. 3.2.5a–d."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0072","innehåll": "Exempel på rörförläggning på ”varma sidan” av isolering i platta på mark"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0073","innehåll": "Exempel på rörförläggning på ”varma sidan” av isolering i golvbjälklag"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0074","innehåll": "Exempel på rörförläggning på ”varma sidan” av isolering i yttervägg."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0075","innehåll": "Exempel på rörförläggning på ”varma sidan” av isolering i vindsbjälklag"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0076","innehåll": "Rörgenomföring i golv med tätskikt I bad- eller duschrum ska inga rörgenomföringar finnas i golv med tätskikt förutom avlopp och golvbrunn. I plats för bad eller dusch får det endast finnas golvbrunn."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0077","innehåll": "Hål för rörgenomföring i golv- eller väggskiva avsedd för tätskikt ska vara utfört med högst 2 mm mellanrum mellan skiva och rör eller annan genom föringsdetalj. Samordna vem som ansvarar för håltagning. Se fi g. 3.3.1a"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0078","innehåll": "Rörgenomföringar i golv i tvättstuga, apparatrum eller i annat utrymme med vattenvärmare, värmepump eller liknande kan utföras med en genomföringshylsa. I småhus som inte har tvättstuga eller annat apparatrum kan rörgenomföringar till vattenvärmare, värmepump eller liknande göras med en genomföringshylsa i bad- eller duschrumsgolv, dock inte i plats för bad eller dusch. Se fi g. 3.3.1b."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0079","innehåll": "En genomföringshylsa ska utföras med slät yta och vara anpassad till golvets tätskikt. Tätning ska utföras mellan medierör alternativt skyddsrör och genomföringshylsa enligt rörleverantörens monteringsanvisning. Samordna så att eventuell tätskiktsmanschett kan träs över genomföringshylsa innan vidare inkoppling sker."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0080","innehåll": "Hål för rörgenomföring i golv- eller väggskiva avsedd för tätskikt ska vara utfört med högst 2 mm mellanrum mellan skiva och rör eller annan genom föringsdetalj. Samordna vem som ansvarar för håltagning"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0081","innehåll": "Håltagning för rörgenomföring."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0082","innehåll": "Vid avsättningar i golv för till exempel WC-stol, tvättställ eller andra avloppsenheter eller vid genomföringshylsa ska mått mellan rör eller hylsa och väggens tätskikt inte vara mindre än 60 mm och mellan två genomföringshylsor minst 100 mm. Mått mellan underlag för tätskikt och spillvattenavsättningens eller hylsans överkant ska inte vara mindre än 40 mm vid montering av tätskikt. När yt- och tätskikt är monterat kan röret kapas ner men inte under nivå för tätskiktets uppvik på röret. Se fig. 3.3.1c."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0083","innehåll": "Spillvattenrör eller anslutningsstos för WC-stol ska vara avpassade för tätning mot golvets tätskikt. Avsättningar för spillvatten ska vara täckta med skyddslock under byggtiden."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0084","innehåll": "Spillvattenrör, anslutningsstos för WC-stol eller genomföringshylsa ska vara monterade och fixerade innan tätskiktet monteras, så att rörelse inte kan uppstå mellan rör, WC-stos eller hylsa och golv. Se fi g. 3.3.1d."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0085","innehåll": "Tätning mellan rör eller annan genomföringsdetalj och golvets tätskikt ska utföras med material som levereras och monteras av tätskiktsentreprenören. Samordna så att eventuell tätskiktsmanschett kan träs över genomföringshylsa innan vidare inkoppling sker."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0086","innehåll": "I plats för bad och dusch ska inga rörgenomföringar fi nnas förutom: ■ direkt anslutning av kar- eller duschblandare och eventuell duschanordning eller ■ särskild rörgenomföring för slanganslutning av duschkabin eller blandare på badkarskant ■ rörgenomföringar placerade lägst 2,0 meter över färdigt golv och minst 100 mm från tak"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0087","innehåll": "Vid rörgenomföring i vägg får mått mellan rör och intillliggande väggs eller golvs tätskikt inte vara mindre än 60 mm. Se fi g. 3.3.2a."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0088","innehåll": "Avsättningar för rör ska vara monterade vinkelrätt mot vägg så att efterjustering inte behöver göras när tätskiktet monterats. Avsättningar för rör ska sticka ut cirka 100 mm från väggskiva eller motsvarande. Se fi g. 3.3.2b."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0089","innehåll": "Skyddsrör, genomföringsdetalj eller plasthölje på rör kapas 2 mm utanför färdig vägg eller enligt rörleverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0090","innehåll": "Spillvattenrör eller anslutningsstos för WC ska vara avpassad för tätning mot väggens tätskikt. Avsättningar för tappvatten- och spillvattenrör ska vara täckta med skyddslock eller motsvarande under byggtiden."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0091","innehåll": "Fixering av rör Tappvatten-, värme- eller spillvattenrör ska vara monterade och fixerade innan tätskiktet monteras så att rörelse inte kan uppstå mellan rör och vägg"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0092","innehåll": "Tätning mellan rör eller annan genomföringsdetalj och väggens tätskikt ska utföras med material som levereras och monteras av tätskiktsentreprenören. • På rörledning av plastbelagda metallrör utförs tätning mot plasthölje. Se fi g. 3.3.2c. • På rör-i-rör-system utförs tätning mot skyddsrör, väggdosa eller annan genomföringsdetalj. Se fi g. 3.3.2d. • På rörledning av metallrör utförs tätning mot metallrör."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0093","innehåll": "Infästning i golv eller väggar med tätskikt i våtzon 1 Kraven gäller till exempel för infästning av WC-stol, bidé, urinal, tvättställ, fixtur för sanitetsporslin, blandare, duschanordning, duschväggar, stödhandtag och andra badrumstillbehör samt för klammer för fastsättning av rör."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0094","innehåll": "Skruvinfästningar Skruvinfästningar ska göras i betong eller annan massiv konstruktion, träreglar, träkortlingar eller i konstruktion som är provad och godkänd för infästning, till exempel skivkonstruktion. Se exempel på konstruktion på säkervatten.se"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0095","innehåll": "Infästning med lim Infästning med lim ska utföras med material och metoder enligt monteringsanvisning från leverantören av VVSprodukten"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0096","innehåll": "Infästning i golv Monteringsytan ska vara fri från golvvärme och tillåta ett borr- och skruvdjup på 60 mm. Rör- och elledningar kan förläggas under monteringsytan under förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0097","innehåll": "Infästning i vägg Infästning av VVS-produkter kan kräva förstärkning av väggen eller särskild fixtur. Skruvinfästning av fixtur för till exempel WC-stol eller tvättställ ska göras i vägg."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0098","innehåll": "Tätning av infästningar i våtzon 1 och 2 Alla infästningar ska tätas mot väggens eller golvets tätskikt. Material för tätning ska fästa mot underlaget och vara vattenbeständigt, mögelresistent och åldringsbeständigt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0099","innehåll": "För infästning av WC-stol eller bidé krävs en rektangulär plan monteringsyta på minst 300 x 400 mm. Golvet under WC-stolen ska luta högst 10 mm/m. Monteringsytan ska vara fri från golvvärme. Rör- och elledningar kan förläggas under monteringsytan under förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0100","innehåll": "Golv för infästning ska vara av betong eller annan massiv konstruktion eller av skivor på reglar. För infästning i skivor krävs förstärkning för infästningen, till exempel träkortlingar. Golvet ska vara utformat så att WC-stol eller bidé står stadigt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0101","innehåll": "Vid montering på vägg med skivor på reglar ska väggkonstruktionen vara provad och godkänd för detta, annars måste väggen förstärkas på annat sätt med till exempel kortlingar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0102","innehåll": "Inbyggnadsarmatur för tappvatten Armatur, till exempel blandare eller duschanordning, som byggs in i vägg, ska ha alla anslutningar placerade i ett vattentätt utrymme med indikering för läckage som ska mynna i rum med vattentätt golv där man enkelt kan upptäcka detta. Ledning för läckageindikering får inte mynna i plats för bad eller dusch. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet ska inte placeras närmre än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0103","innehåll": "En inbyggnadslåda avsedd för placering av armatur ska vara utformad så att kopplingarna är utbytbara. Om inbyggnadslådan är avsedd att monteras i vägg med tätskikt ska inbyggnadslådan vara provad och godkänd för att anslutas mot väggens tätskikt samt vara utformad så att utbyte av kopplingar är möjligt utan att förstöra väggens tätskikt. Detta ska framgå av leverantörens monteringsanvisning. Se fi g. 3.6.1."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0104","innehåll": "Om armaturen byggs in i en installationsvägg ska väggarna vara vattentäta 50 mm över schaktbotten och tätt anslutna mot denna. En schaktbotten ska vara plan för att underlätta läckage indikering och schaktbottnens höjd ska anpassas till läckageindikeringens utformning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0105","innehåll": "Schaktbotten eller fördelarskåp ska vara rengjort så att indikering för läckage inte riskerar att sättas igen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0106","innehåll": "WC-stol med inbyggd spolcistern ska ha spolcistern placerad i en inbyggnad med vattentäta väggar och vattentätt golv. Inbyggnaden ska vara försedd med läckageindikering som ska mynna i rum med vattentätt golv där man enkelt kan upptäcka detta. Se fi g. 3.6.2a–c."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0107","innehåll": "Om inbyggnaden förses med en prefabricerad tätskiktskonstruktion avsedd för spolcisternen ska denna vara provad och godkänd för att anslutas mot väggens tätskikt. Detta ska framgå av leverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0108","innehåll": "Vattenanslutningen till en inbyggd spolcistern ska vara försedd med en lätt åtkomlig avstängningsventil."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0109","innehåll": "Golv och väggar i inbyggnad för spolcistern ska vara försedda med tätskikt eller skyddas från läckage på annat sätt. Inbyggnaden ska vara försedd med läckageindikering."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0110","innehåll": "I våtrum gäller samma krav på tätskikt i inbyggnad för spolcistern som för väggar och golv i våtrummet i övrigt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0111","innehåll": "I rum som inte är våtrum ska inbyggnad för spolcistern ha tätskikt på golv samt på vägg bakom och på sidorna om spolcisternen upp till överkanten på spolcisternen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0112","innehåll": "Läckageindikering ska mynna i rum med vattentätt golv på plats där man enkelt kan upptäcka detta."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0113","innehåll": "Golv i inbyggnad för spolcistern ska ha lägst samma nivå som golvet utanför. Se fi g. 3.6.2a–c."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0114","innehåll": "Tvättmaskin ska placeras i utrymme med golvbrunn. Tvättmaskin kan placeras i kök om det finns vattentätt underlag på golvet under tvättmaskinen, kombinerat med vattenfelsbrytare eller med golvbrunn och vattenlarm. Vattenanslutning till tvättmaskin ska ha avstängningsventil med manöveranordning som är synligt placerad och lätt åtkomlig."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0115","innehåll": "Kopplingsledning för framtida installation av tvättmaskin ska förses med en avstängningsventil i början av kopplingsledningen så att ledningen kan stå tom för att undvika bakterietillväxt. Anslutningsrör för vatten till tvättmaskin ska vara provad och godkänd för avsedd användning. Avsättning för anslutnings rör för vatten ska vara anpassad för tätning mot en plan packning. "}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0116","innehåll": "Avloppsslang ska vara monterad enligt leverantörens monteringsanvisning. Avloppsslang ska fästas mot bänkens undersida eller i motsvarande höjd med överkanten på tvättmaskinen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0117","innehåll": "Montering och håltagning för anslutningsrör för vatten och avloppsslangar till apparater ska vara utförda så att skador inte uppkommer vid rörelser, till exempel expansion."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0118","innehåll": "I kök ska det endast finnas installationer avsedda att betjäna köket."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0119","innehåll": "Rörledningar för vatten från fördelarskåp eller schakt ska utföras utan fogar fram till blandare eller apparat. Läckageindikering från fördelarskåp eller schakt med rör som enbart betjänar köket kan mynna på ett vattentätt underlag i eller under köksinredning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0120","innehåll": "Vattenanslutning till diskmaskin ska ha avstängningsventil med manöveranordning som är synligt placerad ovan bänk och lätt åtkomlig. Andra vattenanslutna apparater, till exempel ismaskin eller kaffebryggare, ska ha avstängningsventil med lätt åtkomlig manöveranordning. Anslutningsrör för vatten eller avloppsslang från köksapparat ska utföras utan fogar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0121","innehåll": "Anslutningsrör för vatten ska vara provat och godkänt för avsedd användning. Avsättning för anslutningsrör för vatten ska vara anpassad för tätning mot en plan packning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0122","innehåll": "Avloppsslang från diskmaskin ska vara monterad enligt leverantörens monteringsanvisning. Normalt ska avloppsslangen fästas mot köksbänkens undersida."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0123","innehåll": "Svängradien för köksblandarens pip ska vara begränsad så att vatten från köksblandaren inte kan rinna ut utanför diskbänkens eller diskbänksinsatsens lådor. Se fi g. 3.7a."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0124","innehåll": "Ledningar till köksblandare ska klamras så nära blandarens kopplingar som möjligt. ■ Blandare med anslutningsrör av koppar ska klamras både över och under kopplingarna. Se fi g. 3.7b. ■ Blandare med mjukt anslutningsrör av till exempel PEX ska klamras under kopplingarna. Se fi g. 3.7c."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0125","innehåll": "Undantag för tvättmaskin eller vattenutkastare Vattenutkastare kan placeras i diskbänksskåp med vattentätt underlag på golvet. Installationen ska anordnas så att kondensvatten inte orsakar skada."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0126","innehåll": "Tvättmaskin kan placeras i kök om det finns vattentätt underlag på golvet kombinerat med vattenfelsbrytare eller med golvbrunn och vattenlarm."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0127","innehåll": "I ett diskbänksskåp eller motsvarande ska det finnas ett utrymme avsett för installationer som är tillräckligt stort för anslutning av vatten och avlopp med kopplingar och ventiler. Disk bänksskåpets botten ska vara indragen, med tillräckligt utrymme för anslutning av vatten och avlopp. Skåpet eller väggen bakom skåpet ska utformas så att det går att göra skruvinfästningar av rörklammer, ventiler och andra tillbehör till installationerna."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0128","innehåll": "I eller under diskbänkskåp samt under diskmaskin, kyl, frys och andra vattenanslutna apparater, ska det finnas ett tätt ytskikt anordnat så att utläckande vatten enkelt kan upptäckas. Ytskiktet ska tätas vid golvgenomföringar och vara uppvikt mot angränsade byggdelar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0129","innehåll": "Montering och håltagning för anslutningsrör för vatten och avloppsslangar till apparater ska vara utförda så att skador inte uppkommer vid rörelser, till exempel expansion"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0130","innehåll": "Diskbänk eller diskbänksinsats ska antingen vara försedd med överfyllnadsskydd eller skyddas mot oavsiktlig utströmning av vatten på annat sätt. Se fi g. 3.7d–e."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0131","innehåll": "Golvbrunnar tillverkade före 1990 samt golvbrunnar som är felaktigt monterade i bjälklaget ska bytas ut vid renovering."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0132","innehåll": "Golvbrunn krävs i utrymmen: ■ med badkar eller duschplats ■ med duschkabin som saknar bräddavlopp ■ med tvättmaskin. Tvättmaskin kan placeras i kök utan golvbrunn om det finns vattentätt underlag på golvet kombinerat med vattenfelsbrytare. ■ med avloppsenheter som saknar bräddavlopp eller annat översvämningsskydd ■ med varmvattenberedare eller annan teknisk utrustning som kan kräva avtappning ■ avsedda att rengöras med spolning, till exempel fläktrum, soprum eller andra tekniska utrymmen"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0133","innehåll": "Placering Golvbrunn i våtrum ska vara monterad så att minsta avstånd mellan väggens tätskikt och yttre fläns är 200 mm, se fi g 3.8a. Golvbrunn ska placeras så att den går att rengöra och så att ett demonterbart vattenlås kan lyft as ur."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0134","innehåll": "Golvbrunn ska vara monterad och fixerad i bjälklag med de fäst anordningar som anges i tillverkarens monteringsanvisning eller fästanordningar som är provade och godkända för detta. I träbjälklag ska golvbrunn monteras med monteringsplatta. Se fi g 3.8b."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0135","innehåll": "I betongbjälklag ska det anslutande spillvattenröret ha en fästanordning som är placerad högst 200 mm från anslutning av golvbrunn. Se fi g. 3.8d."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0136","innehåll": "Golvbrunn ska vara monterad i våg och i rätt nivå mot anslutande tätskikt, med en tolerans vågrätt på +/- 2 mm mätt från brunn centrum till flänsens ytterkant. Golvbrunnen ska vara försedd med skyddslock under byggtiden. Se fi g 3.8c."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0137","innehåll": "En förhöjningsring ska vara provad och godkänd för användning tillsammans med den aktuella golvbrunnen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0138","innehåll": "Golvbrunnen ska placeras med hänsyn till anslutning av tätskikt och anpassas till höjd på färdigt golv. En bra hjälp är att golvbrunnens plushöjd finns utsatt på ritning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0139","innehåll": "Hänsyn ska tas till att: • golvbrunnens tätskiktsanslutning är i nivå med underlaget för tätskiktet • golvbrunnens placering i höjdled ska vara anpassad till anslutning av fallbyggnad eller golvförstyvning • kortlingar för monteringsplatta ska utföras med samma dimension som övriga bjälklaget"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0140","innehåll": "Väggnära golvbrunn är en golvbrunn som är avsedd att monteras närmare vägg än 200 mm. Väggbrunn är en brunn som monteras med vattenlåset i vägg."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0141","innehåll": "Väggnära golvbrunn eller väggbrunn ska vara provade och godkända tillsammans med det tätskikt som ska användas enligt ”Branschgodkännande för golvbrunnar avsedda för väggnära placering i kombination med tätskiktssystem”. Fullständiga krav och godkända produkter eller system redovisas på säkervatten.se"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0142","innehåll": "Rörinstallationer ska tryck- och täthetskontrolleras innan de tas i drift. Kontrollerna ska dokumenteras."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0143","innehåll": "Tryck- och täthetskontroll av rörinstallationer kan utföras enligt anvisningar på säkervatten.se om inte leverantören anger annat i sin monteringsanvisning eller om annat utförande är föreskrivet i den tekniska beskrivningen."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0144","innehåll": "Särskild täthetskontroll ska utföras på ledningar med presskopplingar för att kontrollera att presskopplingarna är pressade innan tryckkontroll utförs."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0145","innehåll": "Ändringar i befintliga tappvatteninstallationer ska täthets kontrolleras med tappvatteninstallationens befintliga vattentryck. Ändringar i befintliga värmeinstallationer ska täthetskontrolleras med värmeinstallationens befintliga drift tryck"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0146","innehåll": "Täthetskontroll av spillvattenledningar ska utföras genom spolning och okulärbesiktning eller enligt leverantörens monteringsanvisningar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0147","innehåll": "Montering av VVS-system och VVS-produkter ska alltid utföras enligt leverantörens dokumenterade monteringsanvisningar."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0148","innehåll": "Ledningar för tappkall- och tappvarmvatten ska vara monterade så att de inte kommer i kontakt med varandra. Detta för att förhindra värmeöverföring mellan ledningarna."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0149","innehåll": "Tappvattenledningar i schakt, kopplingslådor och bjälklag, där temperaturen kan bli högre än rumstemperaturen, ska utformas så att den beräknade temperaturen på stillastående kallvatten inte blir högre än 24 °C på 8 timmar. Se exempel på utformning av tappvattenschakt på säkervatten.se."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0150","innehåll": "Arbeten som är nödvändiga för att kunna utföra VVS-installationer enligt Säker Vatteninstallation, till exempel utförande av schakt, serviceluckor eller isolering, utförs normalt av annan entreprenör än VVS-företaget."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0151","innehåll": "I rörschakt med kallvatten-, varmvatten- och VVC-ledningar kan lufttemperaturen bli hög vilket gör att det kan bli risk för bakterietillväxt i kallvattnet. För att förhindra detta måste rören isoleras och rörschaktets storlek måste anpassas till detta. Dimensionerande för schaktets storlek är rör dimensioner, isolering, krav på hålstorlek i bjälklag samt krav på arbetsutrymme för montering av isolering. Se fi g. 4.1.1a"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0152","innehåll": "Handdukstorkar eller andra värmare ska inte anslutas till VVC- systemet."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0153","innehåll": "Inga outnyttjade avstick får förekomma på kallvatten-, varmvatten- eller VVC-ledningar. Ledning avsedd för framtida installationer kan förberedas genom proppning eller utföras med en avstängnings ventil omedelbart intill fördelningsledningen så att ledningen kan stå tom för att undvika bakterietillväxt. Se fi g 4.1.1b."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0154","innehåll": "Rörledning från centralblandare till dusch, det vill säga en blandare som förser flera tappställen med tappvatten, ska inte vara längre än 5 meter."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0155","innehåll": "Efter tryck- och täthetskontroll av tappvattensystem med vatten ska detta tas i drift senast inom sju dagar eller helt tömmas på vatten för att minska risken för bakterietillväxt."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0156","innehåll": "För att minska risken för skållning ska temperaturen på utgående tappvarmvatten från vattenvärmare inte överstiga 60 °C."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0157","innehåll": "Där det finns särskild risk för olycksfall, till exempel i förskolor, ska temperaturen på tappvarmvattnet från en blandare inte vara högre än 38 °C. I duschar för personer som inte kan förväntas klara av att reglera temperaturen själva, eller i fasta duschar som inte kan regleras utan att personen befinner sig i duschplatsen, ska blandare vara försedd med temperaturbegränsningsspärr. Spärren ska vara inställd på högst 38 °C och ska inte kunna ändras utan särskilt handgrepp."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0158","innehåll": "Förslag till skydd mot återströmning för installationer i bostäder, kontor, off entliga lokaler och liknande. Tabellerna är en branschtolkning av standarden SS-EN 1717 för dessa typer av lokaler."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0159","innehåll": "Tappställen utan slangförskruvning och slangar Installation Exempel på återströmningsskydd Vattenklosett Inbyggt luftgap Tvättställsblandare Luftgap Badkarsblandare utan handdusch Luftgap Blandare med fast dusch Luftgap Köksblandare Luftgap Blandare för utslagsback Luftgap Hushållstvättmaskin Inbyggt luftgap Hushållsdiskmaskin Inbyggt luftgap"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0160","innehåll": "Installation Exempel på återströmningsskydd Tvättställsblandare med handdusch Backventil Badkarsblandare med handdusch Luftgap och backventil eller automatisk omkastare Duschblandare med handdusch Backventil Duschblandare eller tvättställsblandare med handdusch som når ner under vattenspegel i bidé eller WC-stol Backventil och vakuumventil eller två backventiler eller duschhandtag med ejektorfunktion samt automatisk avstängning och backventil Köksblandare med handdusch Backventil och vakuumventil eller två backventiler eller duschhandtag med ejektorfunktion samt automatisk avstängning och backventil"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0161","innehåll": "Tabellen gäller för tappställen i trädgård och för utrymmen där det kan bedömas att hälsovådliga ämnen inte hanteras. Hälsovådliga ämnen kan till exempel vara frysskyddsmedel, gödningsmedel, bekämpningsmedel, oljor och drivmedel. Installation Exempel på återströmningsskydd Tappventil eller vattenutkastare med endast KV eller VV Backventil och vakuumventil Spolblandare eller vattenutkastare med både KV och VV Backventiler och vakuumventiler"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0162","innehåll": "Installation Exempel på återströmningsskydd Vattenansluten apparat i kök eller pentry* Backventil Inkommande vattenledning direkt efter vattenmätare Inbyggd eller separat kontrollerbar backventil Tappvattenvärmare Inbyggd backventil i säkerhetsgrupp Värme- eller kylsystem utan tillsatser Kontrollerbar backventil Värme- eller kylsystem med tillsatser Luftgap minst 100 mm"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0163","innehåll": "Temperaturkontroll ska utföras innan tappvattensystemet tas i drift . Injustering av VVC-systemet ska vara färdig innan temperaturkontrollen utförs. Kontrollerna ska dokumenteras. Följande temperaturer ska kontrolleras:"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0164","innehåll": "■ Lägst 60 °C i varmvattenberedare eller ackumulator. I värmepumpar där temperaturen i varmvattenberedare inte värms till 60° C ska säkerhetsfunktionen vara inställd så att beredaren hettas upp automatiskt minst en gång per vecka."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0165","innehåll": "■ Lägst 55 °C och högst 60 °C på utgående varmvatten till installationen. I installationer som värms med värmepumpar enligt punkten ovan kan utgående temperatur bli lägre än 55 °C. I dessa installationer är det olämpligt att installera VVC."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0166","innehåll": "■ Lägst 50 °C på VVC-systemets returledning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0167","innehåll": "■ Lägst 50 °C på samtliga VVC-slingor."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0168","innehåll": "■ Högst 38 °C på tappställen där det finns särskild risk för olycksfall."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0169","innehåll": "System och produkter ska ha dokumentation som visar att produkten uppfyller samhällets krav enligt Boverkets byggregler och kravet på fackmässig montering enligt Säker Vatteninstallation. Detta ska visas genom Typgodkännande eller annat godkännande av erkänt certifieringsorgan eft er tredjepartsprovning av ackrediterat provningsorgan."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0170","innehåll": "Produkter ska vara identifierbara genom märkning på produkten eller, där detta inte är möjligt, på produktens förpackning."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0171","innehåll": "Tappvatten-, spillvatten- och värmeinstallationer ska vara utförda av rör och komponenter som är provade och godkända som system. Det ska framgå av leverantörens dokumenterade monteringsanvisningar vilka komponenter som ingår i det godkända systemet. Andra komponenter som är avsedda att användas tillsammans med ett godkänt system, till exempel kopplingar, blandarfästen, väggbrickor, vatten- och värmefördelare, ska vara provade och godkända för detta. Det ska framgå av komponentleverantörens dokumenterade monteringsanvisningar vilka systemkomponenten är godkänd för."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0172","innehåll": "För vissa system och produkter gäller särskilda branschkrav från Säker Vatteninstallation. Fullständiga krav och godkända produkter eller system redovisas på säkervatten.se"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0173","innehåll": "Rör-i-rör-system - Skyddsrör ska vara provade och godkända enligt Sintefs testmetod för skyddsrör"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0174","innehåll": "I rör-i-rör-system som avses vara utbytbara ska samtliga komponenter vara provade och godkända enligt NT VVS 129."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0175","innehåll": "Radialpresskoppling med in- eller utvändig tätning ska vara konstruerad så att en opressad koppling läcker vid särskild täthetskontroll."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0176","innehåll": "Väggnära golvbrunnar och väggbrunnar ska vara provade och godkända tillsammans med tätskikt. Endast godkända kombinationer enligt Branschgodkännande för golvbrunnar avsedda för väggnära placering i kombination med tätskiktssystem, det vill säga en specifik brunn med ett specifikt tätskiktssystem, får användas ihop. Detta ska dokumenteras i monteringsanvisningen tillsammans med en specifikation på vilka tätskiktssystem som brunnen är provad och godkänd tillsammans med."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0177","innehåll": "Mässingskomponenter Vattenberörda delar på mässingskoppling ska vara utförda av avzinkningshärdigt material."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0178","innehåll": "System och produkter ska ha aktuella monteringsanvisningar som visar hur den färdiga installationen ska uppfylla kraven i branschregler Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0179","innehåll": "Monteringsanvisning märkt med Säker Vatteninstallations logotype För en produkt som uppfyller Säker Vatten installations krav på monteringsanvisningar kan en leverantör genom avtal få använda Säker Vatteninstallations särskilda logotyp på monteringsanvisningar. För det krävs att"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0180","innehåll": "■ produktens monteringsanvisning är granskad och accepterad av Säker Vatten AB"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0181","innehåll": "■ produkten, när den är monterad, uppfyller kraven i Säker Vatteninstallation"}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0182","innehåll": "■ produkten finns registrerad i RSK-databasen och har en aktuell byggvarudeklaration Förteckning över leverantörer med produkter med accepterade monteringsanvisningar finns på säkervatten.se."}
{"titel": "Branschregler - SäkerVatten","filnamn": "branschreglersakervatten","platsid": "§0183","innehåll": "Monteringsverktyg, mätinstrument för tryck- och täthetskontroll samt mätinstrument för temperaturkontroll ska ha gällande intyg på utförd kontroll och kalibrering om leverantören anger att utrustningen ska kontrolleras och kalibreras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0000","innehåll": "Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2020:4 Detta är en konsoliderad version. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla bestämmelser, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning. Det är alltid den tryckta versionen som gäller i rättssammanhang. Den tryckta versionen innehåller också alla fotnoter samt uppgifter om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0001","innehåll": "Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till följande lagar och förordningar (huvudförfattningarna) – plan- och bygglagen (2010:900), PBL, – plan- och byggförordningen (2011:338), PBF."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0002","innehåll": "Allmänt råd Föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0003","innehåll": "Ytterligare bestämmelser om hissar, rulltrappor, rullramper, motordrivna portar och vissa anordningar för avfall finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0004","innehåll": "Ytterligare bestämmelser om värmepannor finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:11) om förfarande för bedömning av överensstämmelse för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, EVP"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0005","innehåll": "Bestämmelser om funktionskontroll av ventilationssystem finns i PBF, i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK, och i Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0006","innehåll": "Bestämmelser om typgodkännande m.m. finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll, TYP"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0007","innehåll": "Bestämmelser om bredbandsanslutning finns i Boverkets allmänna råd (2017:1) om bredbandsanslutning, BRE. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0008","innehåll": "Föreskrifterna gäller – vid uppförandet av nya byggnader, – vid mark- och rivningsarbeten, samt – för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader. Vid uppförandet av andra anläggningar än byggnader på tomter gäller föreskrifterna i avsnitt 8:9. Vid ändring av byggnader gäller föreskrifterna i den utsträckning som följer av avsnitt 1:22. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0009","innehåll": "Allmänt råd Av 1 kap. 4 § PBL framgår att även ombyggnader och tillbyggnader innefattas i begreppet ändring av byggnader"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0010","innehåll": "Föreskrifter om byggnaders utformning m.m. meddelas även av andra myndigheter än Boverket. Till exempel utfärdar Arbetsmiljöverket föreskrifter om arbetsplatser och Jordbruksverket föreskrifter om utformning av djurstallar. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0011","innehåll": "1:21 Mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0012","innehåll": "Allmänt råd Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0013","innehåll": "1:22 Krav vid ändring av byggnader Vid ändring av byggnader gäller reglerna i avsnitt 1 och 2 i tillämpliga delar samt de delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Krav vid ändring av byggnader”."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0014","innehåll": "De delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Definitioner” och ”Tillämpningsområde” gäller även de vid ändring av byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0015","innehåll": "Allmänt råd Kraven för nya byggnader är aldrig direkt tillämpliga vid ändring. Däremot kan man ofta få en viss ledning av dessa då man ska bedöma innebörden av motsvarande krav vid ändring. Vid ändring kan dock kraven ofta tillgodoses genom andra lösningar än vid uppförandet av nya byggnader. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0016","innehåll": "1:221 Varsamhetskrav och förbud mot förvanskning 1:2211 Varsamhet Allmänt råd För att en åtgärd ska anses vara varsam bör den respektera byggnadens karaktär avseende – proportioner, form och volym, – materialval och utförande, – färgsättning, och – detaljomsorg och detaljeringsnivå. Den bör också ta till vara detaljer som är väsentliga för byggnadens karaktär. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0017","innehåll": "1:2212 Förbud mot förvanskning Allmänt råd Vid prövning av om en åtgärd medför en förvanskning bör det klarläggas om åtgärden förändrar byggnadens karaktärsdrag eller skadar någon av de egenskaper som sammantaget ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0018","innehåll": "1:2213 Särskilt värdefull byggnad Allmänt råd En byggnad kan vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § PBL antingen för att den har sådana värden i sig eller för att den utgör en väsentlig del av en särskilt värdefull bebyggelsemiljö. Vad som sägs här om byggnader gäller även för bebyggelseområden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0019","innehåll": "En byggnad kan vara särskilt värdefull om den tydliggör tidigare samhällsförhållanden. Exempel på detta är – byggnader som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt, – byggnader som belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster, och – byggnader som har representerat för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter. En byggnad kan även vara särskilt värdefull om den tydliggör samhällsutvecklingen. Exempel på detta är – byggnader som till exempel illustrerar folkrörelsernas framväxt, massbilismens genombrott, immigration eller emigration, – byggnader som har tjänat som förebilder eller på annat sätt varit uppmärksammade i sin samtid, och – byggnader som präglas av en stark arkitektonisk idé."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0020","innehåll": "En byggnad kan också vara särskilt värdefull om den i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0021","innehåll": "En byggnad kan vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt om den uppvisar särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning eller i utförande och materialval eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0022","innehåll": "En byggnad kan även vara särskilt värdefull om den värderas högt i ett lokalt sammanhang. Exempel på detta kan vara byggnader som har haft stor betydelse i ortens sociala liv eller för ortens identitet eller i lokala traditioner."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0023","innehåll": "I begreppet särskilt värdefull byggnad ligger att byggnaden särskilt väl ska belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0024","innehåll": "Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, utgör idag en så begränsad del av byggnadsbeståndet att flertalet av dem kan antas uppfylla något av kriterierna för särskilt värdefull byggnad. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0025","innehåll": "1:223 Byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning Under förutsättningen att byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper får anpassning av de i avsnitt 3–9 angivna kravnivåerna som gäller vid uppförande av byggnad göras om – det med hänsyn till tekniska eller ekonomiska skäl, eller ändringens omfattning, är oförsvarligt att genomföra en viss åtgärd, eller om – man därigenom kan bibehålla byggnadens kulturvärden eller andra väsentliga boende- eller brukarkvaliteter. Anpassningen får dock aldrig medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0026","innehåll": "Allmänt råd Byggherren bör senast vid det tekniska samrådet redovisa skälen för att anpassa nivåerna för de tekniska egenskapskraven. Det bör också framgå hur varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL har tillgodosetts. Detta bör på lämpligt sätt dokumenteras i protokollet från samrådet. Hur kravet på hänsyn till ändringens omfattning ska tillämpas vid ombyggnad preciseras under avsnitt 1:2243. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0027","innehåll": "Allmänt råd Exempel på tekniska skäl kan vara – att det inte finns utrymme att vidta en viss åtgärd eller – att det inte är möjligt att tillgodose ett utformningskrav eller ett tekniskt egenskapskrav utan att det medför att ett annat krav inte kan tillgodoses på en godtagbar nivå."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0028","innehåll": "Ekonomiska faktorer som kan beaktas är sådana som följer av byggnadens placering och utformning eller tekniska förutsättningar i övrigt. En låg likviditet är däremot inget skäl som kan beaktas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0029","innehåll": "Boendekvaliteter kan dels vara av praktisk art, t.ex. tillgången till tillräckliga förvaringsutrymmen, dels av upplevelsemässig art, t.ex. rumssamband och siktlinjer. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0030","innehåll": "Allmänt råd Bedömningen av en ändrings omfattning kan dels utgå ifrån hur stor del av byggnaden som berörs och dels från konsekvenserna för utformningskraven och de tekniska egenskapskraven och för byggnadens kulturvärden. En genomföring i en vägg kan ofta anses vara en begränsad ändring, men sker det i en brandcellsgräns eller en bärande konstruktion kan konsekvenserna bli betydligt större. Likaså kan en ommålning av en kulturhistoriskt värdefull interiör få stora konsekvenser för kulturvärdena."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0031","innehåll": "Vid mycket omfattande ändringar finns ofta få eller inga kvarvarande befintliga förutsättningar som kan motivera en annorlunda tillämpning av ändringsreglerna än motsvarande föreskrifterna för uppförande av en ny byggnad. Motsvarande gäller vid större tillbyggnader, för den tillbyggda delen"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0032","innehåll": "Normalt bör högre krav kunna ställas när hela eller delar av byggnaden ges en ny användning jämfört med när ändringen inte medför någon ändrad användning. Om ändringen görs för att en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska kunna ges en ny användning kan det dock finnas större skäl för att anpassa kravnivån. Utgångspunkten måste dock vara att välja en användning som gör det möjligt att såväl bibehålla byggnadens kulturvärden som tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0033","innehåll": "Exempel på när ändringens omfattning kan föranleda en lägre kravnivå är när ändringen berör en så begränsad del av en byggnad att en tillämpning av kraven på den delen inte skulle medföra att byggnaden får nämnvärt förbättrade egenskaper. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0034","innehåll": "Vid ändrad användning ska man beakta de utformningskrav och tekniska egenskapskrav som är relevanta för den nya användningen. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0035","innehåll": "Allmänt råd Ändringens omfattning bör bedömas utifrån om den ändrade användningen medför att byggnaden behöver tillföras nya egenskaper för att tillgodose de tekniska egenskapskraven och utformningskraven."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0036","innehåll": "Exempel på när den nya användningen medför att byggnaden behöver tillföras nya eller förbättrade egenskaper är om den ändrade användningen medför – väsentligt ökade laster, – ökat antal personer som medför ett behov av förändrat brandskydd, – ökat antal personer som medför ett behov av ökat uteluftflöde, eller – att ett tidigare ouppvärmt utrymme tas i anspråk för ett ändamål som ställer andra krav på termisk komfort."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0037","innehåll": "Ändringens omfattning bör anses vara begränsad om den nya användningen inte medför att byggnaden behöver tillföras nya eller förbättrade egenskaper. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0038","innehåll": "Den tillbyggda delen ska uppfylla de krav som gäller för nya byggnader om en tillbyggnad ur teknisk och funktionell synpunkt utgör en separat enhet i förhållande till den befintliga byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0039","innehåll": "En tillbyggnad får inte innebära att byggnaden, i dess utformning före tillbyggnaden, försämras med avseende på dess förmåga att uppfylla utformningskraven och de tekniska egenskapskraven, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0040","innehåll": "Allmänt råd Ett exempel på när en tillbyggnad ur teknisk och funktionell synpunkt utgör en separat enhet i förhållande till den befintliga byggnaden är att ett flerbostadshus förlängs med ett nytt trapphus med omkringliggande bostäder och den tillbyggda delen ges en teknisk försörjning som inte är sammankopplad med den befintliga byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0041","innehåll": "Om tillbyggnaden endast medför en mindre komplettering av den befintliga byggnaden finns det ofta skäl att anpassa kraven. Till exempel är det inte skäligt att kräva att ett mindre rum ska ha en annan typ av ventilation än angränsande rum"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0042","innehåll": "Medför en tillbyggnad att den befintliga byggnaden får förändrade förutsättningar till exempel med avseende på bärförmåga eller risk för brandspridning, så kan krav ställas på den befintliga byggnaden. Synnerliga skäl kan vara om försämringen i sammanhanget är försumbar. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0043","innehåll": "Allmänt råd Av 8 kap. 7 § PBL och 3 kap. 23 § PBF följer att man vid ändring av byggnader får anpassa och göra avsteg ifrån utformningskraven och de tekniska egenskapskraven med hänvisning till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar samt med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 17 och 13 §§ PBL. Hur stora möjligheterna till modifiering av kraven är varierar dock. För att ge en vägledning vid bedömningen av vilket modifieringsutrymme som finns för respektive krav används i denna föreskrift, i de delar som är tillämpliga vid ändring av byggnader, tre begrepp. Nedanstående tabell är avsedd att ge en vägledning vid uttolkningen av de använda begreppen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0044","innehåll": "Ska: I princip finns inget utrymme för avvikelse från föreskriven kravnivå eller utförande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0045","innehåll": "ska ... om inte synnerliga skäl: Visst modifieringsutrymme finns om byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper och det inte är möjligt att tillgodose kravet fullt ut utan höga kostnader eller påtagligt negativa konsekvenser för övriga utformningskrav, tekniska egenskapskrav eller byggnadens kulturvärden. Synnerliga skäl kan preciseras ytterligare genom exempel i allmänna råd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0046","innehåll": "ska eftersträvas: Kraven ska tillgodoses om det kan ske till en i sammanhanget skälig kostnad och inte medför negativa konsekvenser för övriga utformningskrav, tekniska egenskapskrav, byggnadens kulturvärden eller andra boende- och brukarkvaliteter. Har byggnaden redan den eftersträvade egenskapen finns inte utrymme för att försämra den om det inte finns synnerliga skäl."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0047","innehåll": "Med avgränsbar del avses en funktionell enhet av byggnadens volym. Med betydande och avgränsbar del avses en eller flera funktionella enheter som tillsammans utgör en betydande del av byggnadens volym. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0048","innehåll": "Allmänt råd Med funktionell enhet avses till exempel en bostad eller en lokal. Exempel på en betydande och avgränsbar del kan vara – ett trapphus med omkringliggande lägenheter, – samtliga lägenheter på ett våningsplan, eller – en hel råvind."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0049","innehåll": "En åtgärd som endast berör en begränsad del av en byggnad omfattar normalt inte en funktionell enhet av byggnadens volym. Exempel på sådana åtgärder är – byte av ett tekniskt system, till exempel ventilationssystemet, – byte av en byggnadsdel, till exempel klimatskärmen, eller – en åtgärd som endast omfattar ett utrymme eller en funktion i alla lägenheter, till exempel hygienrummen. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0050","innehåll": "För att en ändring av en byggnad ska anses medföra en påtaglig förnyelse, så ska åtgärden – vara bygglovs- eller anmälningspliktig, – medföra en stor ekonomisk investering, samt – ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtagligt förnyas. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0051","innehåll": "Allmänt råd Vad som menas med stor ekonomisk investering bör bedömas i förhållande till vad det skulle ha kostat att uppföra en byggnad av motsvarande storlek och karaktär, inte byggnadens marknadsvärde. Investeringen måste också i absoluta tal vara stor, detta bör beaktas om byggnaden är av mycket begränsat värde."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0052","innehåll": "Vid en bedömning av om en åtgärd är av en sådan karaktär och omfattning som krävs för att åtgärden ska kunna anses vara en påtaglig förnyelse behöver en samlad bedömning av hela projektet göras. Ofta kan flera olika kriterier behöva vägas samman. Kriterier som bör vägas in vid en sådan bedömning är – större förändringar av befintliga bostäders eller lokalers planlösningar, – byggnaden tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål, – omfattande ingrepp i byggnadens stomme, och – utbyte av merparten av de tekniska systemen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0053","innehåll": "För att en underhållsåtgärd ska betraktas som en påtaglig förnyelse, så bör den innefatta så omfattande åtgärder i såväl klimatskärm, tekniska system och invändiga ytskikt att byggnaden kan betraktas som stomren."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0054","innehåll": "Medför en tillbyggnad större förändringar i befintliga bostäders eller lokalers planlösningar så är det ett skäl för att åtgärden kan anses ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtagligt förnyas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0055","innehåll": "Om tillbyggnaden däremot i såväl tekniskt som funktionellt hänseende fungerar som en separat enhet i förhållande till den ursprungliga byggnaden, kan det vara ett skäl för att den befintliga delen inte ska anses vara påtagligt förnyad. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0056","innehåll": "Vid ombyggnad ställs krav på de funktionella enheter av byggnaden som omfattas av de planerade åtgärderna. Därutöver ställs krav på – sådana gemensamma funktioner eller tekniska system där det är tekniskt och ekonomiskt lämpligt att utföra åtgärderna i ett sammanhang, och – att åtgärda betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0057","innehåll": "Allmänt råd Med funktionell enhet avses till exempel en bostad eller en lokal. Exempel på en gemensam funktion kan vara en hiss. Om ett plan behöver göras tillgängligt med hiss, så bör hissen nå de under- och överliggande planen så att dessa kan bli tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0058","innehåll": "Exempel på tekniska system kan vara ventilationssystem. Vidtas åtgärder i en del av ett ventilationssystem, så bör hela systemet åtgärdas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0059","innehåll": "Exempel på betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet kan vara om byggnaden inte uppfyller dagens krav vad gäller – utformning av tappvattensystemet med avseende på risken för tillväxt av mikroorganismer, – brandcellsindelning på vinden, eller – bärförmåga avseende snölaster. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0060","innehåll": "De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre och indragen text i anslutning till den föreskrift som de hänför sig till."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0061","innehåll": "1:4 Byggprodukter med bedömda egenskaper"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0062","innehåll": "Med byggprodukter med bedömda egenskaper avses i denna författning byggprodukter som är a) CE-märkta, b) typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL, c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/931 , eller d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008. För att byggprodukten ska anses ha bedömda egenskaper ska verifieringen vid tillämpning av alternativ c) och d) ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att uppgivna material och produktegenskaper stämmer med de faktiska. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0063","innehåll": "Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a), c) eller d) innebär inte att produkten motsvarar svenska krav på byggnader i denna författning. Sådan bedömning innebär att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0064","innehåll": "För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0065","innehåll": "Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bedömda egenskaper enligt detta avsnitt. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0066","innehåll": "1:41 Samexistensperiod Harmoniserade standarder och deras samexistensperioder offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Fram till samexistensperiodens slut gäller även andra bedömningar än enligt alternativ a) i avsnitt 1:4. Därefter gäller enbart bedömning enligt alternativ a) i avsnitt 1:4 liksom i de fall det har utfärdats en ETA2 för byggprodukten. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0067","innehåll": "Såsom bedömning i enlighet med alternativ c) eller d) i avsnitt 1:4 godtas även en bedömning utfärdad av ett annat organ inom Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Turkiet om organet på annat sätt än genom ackreditering för uppgiften enligt förordning (EG) nr 765/2008, erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0068","innehåll": "1:6 Terminologi Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0069","innehåll": "När utforma används i dessa föreskrifter och allmänna råd innebär detta projekterade och utförda, dvs. byggnadens slutliga utformning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0070","innehåll": "När publik lokal används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas en lokal dit allmänheten har tillträde."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0071","innehåll": "När kommunikationsutrymme används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas ”utrymme i byggnad som används främst till förflyttning”."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0072","innehåll": "När kulturvärden används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, konstnärliga och arkitektoniska värden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0073","innehåll": "När studentbostad används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas bostäder avsedda för studerande vid universitet eller högskola."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0074","innehåll": "Med plan avses i dessa föreskrifter och allmänna råd våningsplan, källarplan eller vindsplan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0075","innehåll": "Med våningsplan avses golvplanet i en våning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0076","innehåll": "Med källarplan avses golvplanet i varje del av en källare som är avgränsad med på varandra följande bjälklag samt ytterväggar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0077","innehåll": "Med vindsplan avses golvplanet i en vind."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0078","innehåll": "Källarplan eller vindsplan kan samtidigt vara våningsplan. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0079","innehåll": "Allmänt råd Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, hallar, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0080","innehåll": "Byggnaders rum eller avskiljbara delar av rum delas in på följande sätt – rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt, exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila, och – rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt, exempelvis rum för förvaring av livsmedel i bostäder, rum för personlig hygien, driftutrymmen, garage, kommunikationsutrymmen, bostadsförråd och kulvertar. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0081","innehåll": "Då föreskrifterna och de allmänna råden hänvisar till standarder, föreskrifter eller andra texter, anges i vissa fall även vilken utgåva av exempelvis en standard som hänvisningen avser. Om någon utgåva inte anges så gäller den senaste. Med SS-EN avses den senaste utgåvan med eventuella senaste tillägg (för EN-standarder ”amendments”). (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0082","innehåll": "Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 10 kap. 5 § PBL samt 3 kap. 8 och 9 §§ PBF. Avsnittet innehåller även allmänna råd för tillämpningen av PBL och PBF i övrigt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0083","innehåll": "Allmänt råd Föreskrifter och allmänna råd om utformning av bärande konstruktioner finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0084","innehåll": "De byggmaterial och byggprodukter som används ska ha kända egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i dessa föreskrifter och allmänna råd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0085","innehåll": "Allmänt råd Relevanta krav anges i respektive avsnitt 3–9. Egenskaperna bör vara dokumenterade."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0086","innehåll": "Allmänt råd Byggherren får välja de material och tekniska lösningar som är ekonomiskt rimliga och praktiska att sköta så länge lagens krav på ekonomiskt rimlig livslängd uppfylls. Med livslängd avses den tid under vilken en byggnad eller byggnadsdel med normalt underhåll uppvisar erforderlig funktionsduglighet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0087","innehåll": "Byggnadsdelar och installationer med kortare livslängd än byggnadens avsedda brukstid bör vara lätt åtkomliga och lätta att byta ut samt även på annat sätt vara lätta att underhålla, driva och kontrollera."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0088","innehåll": "Byggnadsdelar och installationer som inte avses bytas ut under byggnadens avsedda brukstid bör antingen vara beständiga eller kunna skyddas, underhållas och hållas i sådant skick så att kraven i dessa föreskrifter uppfylls. Förväntade förändringar av egenskaperna bör beaktas vid val av material och tekniska lösningar. Vid ändring av byggnader bör sådana material och tekniska lösningar väljas som fungerar ihop med befintligt utförande. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0089","innehåll": "Bygg-, rivnings- eller markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas. Åtgärder ska vidtas till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot buller och damm."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0090","innehåll": "Om byggnader eller delar av dem är i bruk eller tas i bruk när byggnads- eller rivningsarbeten pågår, ska åtgärder ha vidtagits för att skydda boende och brukare mot skador till följd av olycksfall, skadliga ljudnivåer, föroreningar i skadliga koncentrationer eller motsvarande. Om ordinarie utrymningsvägar inte kan användas, ska tillfälliga sådana ordnas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0091","innehåll": "Allmänt råd Särskild uppmärksamhet bör ägnas åtgärder för att begränsa riskerna för barnolycksfall och mikrobiell tillväxt, t.ex. legionella."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0092","innehåll": "Kan inte en acceptabel boendemiljö med avseende på buller, damm och hygieniska förhållanden i övrigt erbjudas under ändringsarbeten bör möjligheten att anordna ersättningsboende övervägas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0093","innehåll": "Regler om buller från byggarbetsplatser ges ut av Naturvårdsverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0094","innehåll": "Regler om skydd mot ohälsa och olycksfall vid byggnadsarbete, om arbetsmiljöplan m.m. ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0095","innehåll": "Allmänt råd För att säkerställa att byggnader blir projekterade och utförda enligt gällande regler bör byggherren i ett tidigt skede överväga behovet av relevant kompetens för respektive uppgift som tillsammans med förutsättningarna för projektering och utförande presenteras som underlag för kontrollplanen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0096","innehåll": "När beräkningar används vid projekteringen bör de baseras på modeller som i rimlig utsträckning beskriver byggnadsdelens egenskaper vid aktuell påverkan eller avsedd användning. Beräkningen bör ske med ingångsparametrar som beskriver den påverkan byggnadsdelen eller systemet i drift förväntas utsättas för och de materialegenskaper som byggnadsdelen förväntas ha under den avsedda brukstiden. Beräkningsmodellen bör även ta hänsyn till normala utförandetoleranser. Om osäkerheten i en beräkningsmodell, ingångsparametrar eller i tillgängliga mätmetoder är stor bör hänsyn tas till detta"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0097","innehåll": "När projektering baseras på beprövade lösningar bör det säkerställas att förutsättningarna i det aktuella fallet stämmer överens med förutsättningarna för den beprövade lösningen eller att det utretts att konsekvenserna av en avvikelse inte påverkar byggnadsdelens funktion menligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0098","innehåll": "Projekteringen bör redovisas på ritningar och i andra handlingar på ett sådant sätt att det kan verifieras att kraven i dessa föreskrifter uppfylls."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0099","innehåll": "Utifrån upprättade projekteringshandlingar bör avvikelser från nominella mått inte överstiga gällande toleranser. Avvikelser från projekteringshandlingarna eller åtgärder som inte anges på någon projekteringshandling bör inte göras förrän det klarlagts att byggnadsdelens funktion inte äventyras. Samråd bör ske med den som ansvarar för projekteringshandlingarna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0100","innehåll": "Vid ändring av en byggnad, där förhållandena och utförandena inte är kända i förväg, är det särskilt viktigt att ha tillgång till erforderlig kompetens, som är verksam med uppföljning vid utförandet. Vilken kompetens som behövs avgörs utifrån byggnadens förutsättningar och åtgärdernas art. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0101","innehåll": "Allmänt råd Ändringsarbeten bör föregås av en förundersökning där såväl byggnadens kulturvärden och övriga kvaliteter som brister tydliggörs. Förundersökningen bör göras så tidigt att dess resultat kan ligga till grund för den efterföljande projekteringen. Omfattningen av förundersökningen bör anpassas till åtgärdens omfattning och objektets art."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0102","innehåll": "Vid ingrepp i byggnadens stomme behöver det klarläggas hur detta påverkar byggnadens bärförmåga. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0103","innehåll": "Allmänt råd För att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i huvudförfattningarna och dessa föreskrifter bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras. Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav. På vilket sätt verifieringen ska ske i det aktuella fallet fastställs i kontrollplanen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0104","innehåll": "Om inget annat anges för kravvärdena i denna författning gäller att angivna gränsvärden inte får över- respektive underskridas. Vid beräkning, provning och mätning bör metodens osäkerhet beaktas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0105","innehåll": "Allmänt råd Verifiering i den färdiga byggnaden sker normalt genom provning, mätning eller besiktning beroende på vilken egenskap som ska verifieras. Såväl metod som resultat bör dokumenteras. "}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0106","innehåll": "För att kunna verifiera att en genomförd ändringsåtgärd uppfyller varsamhetskraven måste åtgärden relateras till byggnadens utformning före ändringen. Detta förutsätter ofta att byggnadens utformning före åtgärd finns dokumenterad. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0107","innehåll": "Allmänt råd Vid projekteringen bör det verifieras att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta och rätt tillämpade och att de är korrekt redovisade i bygghandlingarna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0108","innehåll": "Byggherren bör verifiera att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Vid denna kontroll bör material och produkter – identifieras, – granskas, och – provas såvida de inte är byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 eller att det är uppenbart onödigt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0109","innehåll": "Byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 behöver inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas av bedömningen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0110","innehåll": "När det gäller andra byggprodukter med bedömda egenskaper än de som är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL bör det dock säkerställas att föreskrivna krav för avsedd användning uppfylls."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0111","innehåll": "Det bör verifieras att arbetet utförs enligt gällande projekteringshandlingar. Det som inte verifierats under projekteringen och som är av betydelse för byggnadsdelarnas funktion bör verifieras under utförandet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0112","innehåll": "Resultatet av de verifieringar som görs under utförandeskedet bör dokumenteras, inklusive eventuella avvikelser från projekteringshandlingarna och åtgärder som vidtagits till följd av dessa avvikelser samt andra uppgifter av betydelse för den färdiga byggnadsdelens funktion. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0113","innehåll": "Om schaktning, fyllning, pålning, sprängning eller andra markarbeten kan komma att påverka byggnaden eller andra närbelägna byggnader, vägar och markanläggningar, ledningar i mark eller andra anläggningar under mark negativt ska skaderiskerna förebyggas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0114","innehåll": "Allmänt råd En undersökning av grundvattenförhållandena kan klarlägga riskerna för sättningsskador och tillfällig eller permanent grundvattensänkning samt därmed sammanhängande sekundära effekter, t.ex. vattenbrist och biologisk nedbrytning. Bevakning av förändringar i befintliga nivåer kan göras genom avvägning av beständiga referenspunkter. Kemiska, fysikaliska och bakteriella risker bör också utredas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0115","innehåll": "För sprängarbeten inom områden med detaljplan fordras en sprängplan och en sprängjournal som är anpassade till arbetenas art och omfattning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0116","innehåll": "Allmänt råd En sprängplan bör beskriva hur sprängningsarbetet ska utföras samt ange tider, risker och skyddsåtgärder. Planen bör innehålla en specifikation av sprängmaterialet och uppgifter om borrning, laddning, täckning och täckningssätt samt om avspärrning, utrymning och bevakning. Samråd med berörda om skadeförebyggande åtgärder och utförande av vibrationsmätningar bör utföras. Sprängplanen bör kompletteras med planritningar över omgivningen. Regler om sprängarbeten samt om bergarbeten ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0117","innehåll": "Drift- och skötselinstruktioner m.m. 2:51 Allmänt Allmänt råd Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0118","innehåll": "Med idrifttagande avses det skede och de aktiviteter som syftar till att slutföra och samköra byggnader och deras installationer till en fullt färdig och fungerande enhet. Samordnade funktionsprov som verifierar att installationerna uppfyller alla tillämpliga krav bör göras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0119","innehåll": "Krav på att instruktioner och skötselanvisningar för ventilationssystem finns lätt tillgängliga framgår av 5 kap. 2 och 3 §§ PBF."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0120","innehåll": "Krav på brandskyddsdokumentation finns i avsnitt 5:12."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0121","innehåll": "En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0122","innehåll": "Regler om underhåll av tekniska anordningar finns hos Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0123","innehåll": "Ytterligare bestämmelser om underhåll och dokumentation för vissa installationer finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0124","innehåll": "Allmänt råd Byggnader eller delar av dem bör inte tas i bruk innan ventilationssystem och brandskyddstekniska installationer är i driftklart skick."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0125","innehåll": "Vid don eller annan del av installation som är tänkt att regleras, manövreras eller rengöras av boende eller andra brukare, bör det finnas en enkel, lättläst och fast uppsatt bruksanvisning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0126","innehåll": "Då nödstopp installeras bör de märkas så att deras funktion klart framgår. Med nödstopp avses en anordning som gör det möjligt att stoppa fläktarna i en byggnad vid hälsofarliga utsläpp i omgivningen. Nödstopp kan placeras i trapphus i flerbostadshus och på en central och lätt tillgänglig plats i byggnader som innehåller lokaler."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0127","innehåll": "3:1 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 1, 4 och 9 §§ PBL och 3 kap. 4 och 18 §§ PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL och 3 kap. 23 § PBF. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0128","innehåll": "Föreskrifterna i avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen gäller inte för fritidshus med högst två bostäder. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0129","innehåll": "Allmänt råd Att fritidshus med högst två bostäder är undantagna från vissa regler i avsnitten 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen följer redan av PBL. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0130","innehåll": "Krav på tomter samt utformningskrav och tekniska egenskapskrav på byggnader Allmänt råd Avsnitt 3:12 innehåller föreskrifter och allmänna råd om tomter. Avsnitten 3:13 och 3:14 innehåller föreskrifter och allmänna råd till antingen utformningskraven, de tekniska egenskapskraven eller till båda."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0131","innehåll": "Kraven på tomter och utformningskraven på byggnader prövas vid bygglovet. De tekniska egenskapskraven på byggnader hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet på samma sätt som de övriga tekniska egenskapskraven. (BFS 2013:14). Tillämpningsområdena i avsnitt 3:131 och 3:141 gäller oavsett om det är fråga om regler som är utformningskrav eller tekniska egenskapskrav på byggnader."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0132","innehåll": "När begreppen ”tillgänglig” och ”användbar” eller ”tillgänglighet” och ”användbarhet” används i detta avsnitt menas ”tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga”. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0133","innehåll": "Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0134","innehåll": "Då det i denna författning anges att tomter, byggnader eller delar av byggnader ska vara tillgängliga och användbara ska måtten för eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning (mindre utomhusrullstol) vara dimensionerande och utrymme för manövrering med rullstol ska finnas. Måtten för manuell eller liten eldriven rullstol för inomhusanvändning (inomhusrullstol) får dock vara dimensionerande i enskilda bostadslägenheter. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0135","innehåll": "Allmänt råd Dimensionerande vändmått som är lämpliga vid bedömning av tillgängligheten och användbarheten för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter och för en inomhusrullstol en cirkel med diametern 1,30 meter. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0136","innehåll": "Tillgänglighet och användbarhet på tomter 3:121 Tillämpningsområde Allmänt råd Av 8 kap. 9 § PBL följer att reglerna gäller för en obebyggd tomt som ska bebyggas om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0137","innehåll": "3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser m.m. Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och – bostadskomplement, – parkeringsplatser, – angöringsplatser för bilar, – friytor, och – allmänna gångvägar i anslutning till tomten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0138","innehåll": "Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0139","innehåll": "Tillgängliga och användbara gångvägar ska – vara lätta att följa, – kunna särskiljas från möblerade ytor, och – kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0140","innehåll": "Allmänt råd Exempel på friytor är lekplatser, bollplaner och gemensamma uteplatser. En tillgänglig och användbar gångväg bör – vara så horisontell som möjligt, – inte luta mer än 1:50 i sidled, – ha en fri bredd på minst 1,5 meter alternativt minst 1,0 meter och då ha vändzoner med högst 10 meters mellanrum, – vid öppningar i t.ex. staket, häckar och liknande ha en fri bredd på minst 0,90 meter, – vara fri från hinder, och – utjämnas med en 0,9–1,0 meter bred ramp till 0-nivå om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0141","innehåll": "Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till ett sammanhängande ledstråk. Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Regler om kontraster och markeringar på tomter finns i avsnitt 3:1223 och regler om tillgängliga och användbara entréer finns i avsnitt 3:132."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0142","innehåll": "En angöringsplats för bilar ska finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0143","innehåll": "Allmänt råd Antal parkeringsplatser för rörelsehindrade bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0144","innehåll": "Breddmått på en parkeringsplats som ska medge att rullstol tas in från sidan bör vara 5,0 meter. Breddmått kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrade finns bredvid varandra."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0145","innehåll": "Lutningen i längs- och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade bör inte överstiga 1:50. Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara tydligt skyltade, även vintertid. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0146","innehåll": "Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Markbeläggningen på gångytor ska vara fast, jämn och halkfri."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0147","innehåll": "Allmänt råd Gångytor kan t.ex. finnas på gångvägar, lekplatser och ramper samt i trappor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0148","innehåll": "Betongmarkplattor, släta stenhällar, fasta och jämna grusytor och asfalt är exempel på lämpliga ytmaterial."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0149","innehåll": "Regler om kontrast- och varningsmarkeringar på gångytor finns i avsnitt 3:1223 och avsnitt 8:91."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0150","innehåll": "Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0151","innehåll": "Allmänt råd Ramper bör kompletteras med trappor där det är möjligt. För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att klara flera ramper i rad med en total höjd på mer än 1,0 meter"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0152","innehåll": "En ramp bör – ha minst 2 meter långa vilplan, – ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen, – ha en fri bredd på minst 1,3 meter, – vara fri från hinder, och – ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0153","innehåll": "En ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20. Regler om trappor och ledstänger finns i avsnitt 8:91."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0154","innehåll": "Parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor, liksom gångytor, trappor, ramper och konstgjorda ledytor samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0155","innehåll": "Allmänt råd Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0156","innehåll": "Konstgjorda ledytor kan bestå av material med avvikande struktur och ljushet som fälls in i markbeläggningen, t.ex. tydligt kännbara plattor i en slät yta."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0157","innehåll": "En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan kan avsevärt öka möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0158","innehåll": "Regler om kontrastmarkering av trappor finns i avsnitt 8:91."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0159","innehåll": "Belysningen längs tillgängliga och användbara gångvägar och vid parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor, ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0160","innehåll": "Allmänt råd På tillgängliga och användbara gångvägar bör markytan vara tillräckligt och jämnt belyst. Fast belysning bör inte vara bländande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0161","innehåll": "Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0162","innehåll": "Allmänt råd Orienterande skyltar bör vara lättbegripliga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer som använder rullstol som av stående personer med nedsatt syn. De bör placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill dem."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0163","innehåll": "Textstorleken bör väljas efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skyltar bör kompletteras med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0164","innehåll": "Tillgängliga och användbara entréer till byggnader 3:131 Tillämpningsområde Allmänt råd Av 8 kap. 6 § PBL följer att reglerna inte gäller för arbetslokaler om det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalerna är avsedda för eller för småhus om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0165","innehåll": "Huvudentréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska placeras och utformas så att de är tillgängliga och användbara. Även övriga entréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska vara tillgängliga och användbara om det behövs för att uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Tillgängliga entréer ska vara lätta att upptäcka."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0166","innehåll": "För småhus är tillgängligheten till byggnaden tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att på tomten ordna en ramp till entrén."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0167","innehåll": "Allmänt råd Utöver huvudentrén kan även andra entréer behöva göras tillgängliga och användbara, t.ex. i situationer där terrängen eller placeringen av bostadskomplement gör att avståndet annars blir för långt, se vidare avsnitt 3:23. För att en entré ska vara lätt att upptäcka bör den vara a) kontrastmarkerad, se vidare avsnitt 3:1223, och b) väl belyst, se vidare avsnitt 3:1224. Orienterande skyltar bör utformas enligt avsnitt 3:1225. Regler om ramper finns i avsnitt 3:1422. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0168","innehåll": "Tillgänglighet och användbarhet i byggnader 3:141 Tillämpningsområde Allmänt råd Av 8 kap. 6 § PBL följer att reglerna inte gäller för arbetslokaler om det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalerna är avsedda för."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0169","innehåll": "3:142 Entré- och kommunikationsutrymmen Entré- och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0170","innehåll": "Entré- och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0171","innehåll": "Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa. Transport med sjukbår ska kunna ske från varje enskild bostadslägenhet. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0172","innehåll": "Allmänt råd Ett kommunikationsutrymme bör a) ha en fri bredd på minst 1,30 meter, gäller dock inte trappor, b) vid begränsade hinder, t.ex. pelare, ha en fri bredd på minst 0,80 meter, För bostadslägenheter finns lämpliga mått på entré- och kommunikationsutrymmen i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0173","innehåll": "I publika lokaler bör ett kommunikationsutrymme särskiljas från möblerade ytor med exempelvis belysning eller avvikande material. Regler om när transport med sjukbår behöver kunna ske med hiss finns i avsnitt 3:144. Regler om säker transport med sjukbår finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0174","innehåll": "Gångytor i entré- och kommunikationsutrymmen ska vara fasta och jämna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0175","innehåll": "Allmänt råd Regler om utformning av tillgängliga och användbara gångytor och ledstråk för personer med nedsatt orienteringsförmåga finns i 3:1423–3:1425. Regler om skydd mot att halka finns i avsnitt 8:22. Regler om skydd mot fall i trappor finns i avsnitt 8:232."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0176","innehåll": "3:1422 Ramper i byggnader Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Ramper ska luta högst 1:12. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0177","innehåll": "Allmänt råd En ramp bör a) ha minst 2 meter långa vilplan, b) ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen, c) ha en total höjdskillnad på högst 1,0 meter, d) ha en fri bredd på minst 1,3 meter, e) vara fri från hinder, och f) ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0178","innehåll": "En ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20. Regler om hissar finns i avsnitt 3:144. Regler om trappor, räcken och ledstänger finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0179","innehåll": "3:1423 Kontraster och markeringar i byggnader Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0180","innehåll": "Allmänt råd Exempel på viktiga målpunkter i byggnader är entrédörrar och hissdörrar, samt, i publika lokaler, receptionsdiskar, toalettdörrar, dörrar i och till utrymningsvägar och informationsställen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0181","innehåll": "I publika lokaler bör det finnas logiska ledstråk som leder mellan utvalda målpunkter. På öppna ytor i t.ex. stationsbyggnader (terminaler), receptioner och foajéer bör sammanhängande taktila och visuella ledstråk finnas. Ledytor i golvet kan ordnas med avvikande material och med ljushetskontrast."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0182","innehåll": "Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan ökar avsevärt möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0183","innehåll": "Logiska färgsystem underlättar orienteringen för personer med utvecklingsstörning eller andra orienteringssvårigheter. Regler om kontrastmarkering av trappor finns i avsnitt 8:232. Regler om skydd mot sammanstötning och klämning finns i avsnitt 8:3."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0184","innehåll": "Belysningen i entréer och kommunikationsutrymmen ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0185","innehåll": "Allmänt råd Golv i kommunikationsutrymmen bör vara tillräckligt och jämnt belysta. Ljuskällan bör vara avskärmad och kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen och mellan ute och inne bör inte vara för stor. Regler om ljusförhållanden finns i avsnitt 6:32. Regler om belysning och bländning som skydd mot fall finns i avsnitt 8:21."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0186","innehåll": "Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0187","innehåll": "Allmänt råd Orienterande skyltar bör vara lättbegripliga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer som använder rullstol som av stående personer med nedsatt syn. De bör placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill dem."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0188","innehåll": "Textstorleken bör väljas efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skyltar bör vara kompletterade med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0189","innehåll": "Elektronisk skyltning bör vara utformad så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan uppfatta och förstå den."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0190","innehåll": "3:143 Dörrar och portar Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Även andra öppningar i förflyttningsvägar ska utformas så att de medger passage med rullstol."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0191","innehåll": "Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0192","innehåll": "Roterdörrar ska kompletteras med en dörr som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0193","innehåll": "Allmänt råd Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°, vid a) entrédörrar, b) hissdörrar, c) korridordörrar som är placerade vinkelrätt mot korridorens längdriktning, d) öppningar i förflyttningsvägar, e) dörrar till hygienrum i publika lokaler som ska vara användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga, f) dörrar till samlingslokaler, och g) dörrar till bostadskomplement. För dörrar i bostäder finns lämpliga passagemått och lämpliga mått på betjäningsareor i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0194","innehåll": "Regler om bredder i utrymningsvägar finns i avsnitt 5:334. Regler om dörrar i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket. Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0195","innehåll": "Vid dörrar med automatisk dörröppnare är det viktigt att markera utrymmet där dörren slås upp eller att förse dörrarna med säkerhetssensorer eller liknande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0196","innehåll": "Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0197","innehåll": "Manöverdon bör kunna hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0198","innehåll": "Dörr- och portöppningar bör utformas utan nivåskillnader, om det inte behövs en tröskel av t.ex. fukt- eller klimatskäl. En eventuell tröskel bör dock vara så låg som möjligt och fasad, så att den är lätt att passera med rullstol eller rollator, och så att risken för att snubbla minimeras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0199","innehåll": "Exempel på hur dörrar kan utformas i andra hänseenden än de som har behandlats i detta allmänna råd finns bland annat i Myndigheten för delaktighets Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0200","innehåll": "3:144 Hissar och andra lyftanordningar Då hissar eller andra lyftanordningar krävs för att bostäder, arbetslokaler och publika lokaler ska vara tillgängliga och användbara ska minst en av dem rymma en person som använder rullstol och en medhjälpare."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0201","innehåll": "En sådan hiss eller annan lyftanordning ska också utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0202","innehåll": "Hissar och andra lyftanordningar ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat för av- och påstigning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0203","innehåll": "Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra plan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0204","innehåll": "Ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0205","innehåll": "Allmänt råd Vilka hissar och andra lyftanordningar som ska vara tillgängliga och an-vändbara regleras i 3 kap. 4 och 18 §§, PBF."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0206","innehåll": "Hissar som uppfyller kraven finns i SS-EN 81-70. Typ 2 (1,1 x 1,4 meter) och 5 (2,0 x 1,4 meter) i SS-EN 81-70 uppfyller kraven på tillgängligt och användbart utrymme i hissen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0207","innehåll": "I SS-EN 81-70 finns även lämpliga manöver- och signalorgan, där bilaga B bör användas för hissar i publika lokaler."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0208","innehåll": "Ytterligare krav på hissar som används för transport av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H, bilaga 5:1, avsnitt 1.2 och 1.6.1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0209","innehåll": "Hissar som uppfyller kraven på utrymme med plats för sjukbår finns i SS-EN 81-70 Typ 3 (1,1 x 2,1 meter)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0210","innehåll": "Det finns även harmoniserade standarder för plattformshissar, SS-EN 81-40 och SS-EN 81-41. (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0211","innehåll": "3:1451 Ljudmiljö I publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga är beroende av ljudmiljön för att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0212","innehåll": "Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0213","innehåll": "Allmänt råd Kravet på god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet gäller publika utrymmen i exempelvis – lokaler för kollektivtrafik, – reseterminaler, – lokaler för hälso- och sjukvård, – samlingssalar, och – receptioner"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0214","innehåll": "Exempel på samlingssalar är hörsalar, teatrar, kyrkor och större konferensrum som rymmer minst 50 personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0215","innehåll": "En efterklangstid på 0,6 sekunder bör uppnås, undantaget samlingssalar där efterklangstiden kan vara upp till 0,8 sekunder. Om föreskriftens krav säkerställs på annat sätt kan efterklangstiden i stora lokaler med rumshöjd högre än 3,50 meter vara upp till 2,0 sekunder."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0216","innehåll": "Lokalerna bör utformas så att bakgrundsnivån ekvivalent ljudnivå LpAeq från tekniska installationer, hissar eller annan trafik än egentrafik uppgår till högst – 30 dB i samlingssalar, – 35 dB i receptioner samt lokaler för hälso- och sjukvård, och – 45 dB i övriga lokaler enligt första stycket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0217","innehåll": "Med egentrafik avses den trafik som genereras för att uppnå lokalens funktion, t.ex. bussar och tåg vid en reseterminal eller en järnvägsstation."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0218","innehåll": "Om högtalarsystem används kan taluppfattbarheten verifieras enligt SS-EN 60268-16."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0219","innehåll": "Talöverföringsindex STI bör överstiga 0,60 i hela lokalen och 0,70 i mer än hälften av lokalen. Teleslingors funktion kan verifieras enligt IEC 60118-4. För definition av efterklangstid och ekvivalent ljudnivå se avsnitt 7. Regler om skydd mot buller finns i avsnitt 7. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0220","innehåll": "Begränsade delar av biografer, teatrar, sporthallar och andra liknande större samlingslokaler behöver inte vara fullt tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Podier och scener ska dock alltid vara tillgängliga och användbara. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0221","innehåll": "Allmänt råd Fasta platser för personer som använder rullstol bör integreras med övriga platser och ge samma möjlighet att se och höra som andra åskådare har. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0222","innehåll": "Där det finns toaletter för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0223","innehåll": "Allmänt råd I publika lokaler som har fler än ett plan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant plan vara tillgänglig och användbar. Den tillgängliga och användbara toaletten bör ha a) minsta måtten 2,2 x 2,2 meter, b) lämpligt utformad och placerad inredning och utrustning, c) kontrastmarkeringar, och d) säkerhetslarm. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0224","innehåll": "Rum, balkonger, terrasser och uteplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0225","innehåll": "Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0226","innehåll": "Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0227","innehåll": "I det tillgängliga och användbara hygienrummet ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0228","innehåll": "Allmänt råd Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0229","innehåll": "Studentbostäder om högst 35 m2 enligt avsnitt 3:225 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0230","innehåll": "Plats för medhjälpare och separat dusch kan ordnas t.ex. genom att ett badkar tas bort. Regler om lämplig utformning av trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0231","innehåll": "3:147 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i flera plan Kraven i avsnitt 3:146 ska uppfyllas på hela entréplanet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0232","innehåll": "Allmänt råd Regler om utformning av bostäder i flera plan finns i avsnitt 3:221. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0233","innehåll": "Förvaringsutrymmen enligt avsnitt 3:23, postboxar, tvättstugor, avfallsutrymmen, sopnedkast och andra bostadskomplement ska vara tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0234","innehåll": "3:2 Bostadsutformning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 1 och 17 §§ PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0235","innehåll": "Utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav Allmänt råd Avsnitt 3:2 innehåller föreskrifter och allmänna råd till antingen utformningskraven, de tekniska egenskapskraven eller till båda."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0236","innehåll": "Utformningskraven prövas i bygglovet och de tekniska egenskapskraven hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet på samma sätt som övriga tekniska egenskapskrav. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0237","innehåll": "Definitioner Matlagning: Tillagning av mat och förvaring av livsmedel"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0238","innehåll": "Allmänt om utformning av bostäder Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning. Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. I bostaden ska finnas a) minst ett rum för personhygien, b) inredning och utrustning för personhygien, c) rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro, d) rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila, e) rum eller avskiljbar del av rum för matlagning, f) inredning och utrustning för matlagning, g) utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning, h) entréutrymme med plats för ytterkläder m.m., i) utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas, j) utrymmen för förvaring, och k) inredning för förvaring. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0239","innehåll": "Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0240","innehåll": "Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0241","innehåll": "Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0242","innehåll": "Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23. Regler om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0243","innehåll": "3:221 Bostäder i flera plan"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0244","innehåll": "I bostäder med flera plan ska entréplanet minst rymma – ett hygienrum enligt avsnitt 3:146, – avskiljbar sängplats (sovalkov), – möjlighet till matlagning, – utrymme för måltider, – utrymme för sittgrupp, – entréutrymme, – utrymme för förvaring, och – utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0245","innehåll": "Allmänt råd Regler om tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i flera plan finns i avsnitt 3:147. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0246","innehåll": "3:222 Bostäder större än 55 m2"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0247","innehåll": "Bostäder med en boarea (BOA) större än 55 m2 ska utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0248","innehåll": "Allmänt råd Bostäder med en BOA större än 55 m2 bör ha plats för parsäng i minst ett rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0249","innehåll": "Bostäder med en BOA större än 55 m2 som är avsedda för flera studenter kan utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0250","innehåll": "3:223 Bostäder större än 35 m2 och högst 55 m2"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0251","innehåll": "Bostäder med en BOA större än 35 m2 och högst 55 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0252","innehåll": "I sådana bostäder är det dock tillräckligt att antingen rummet för sömn och vila eller rummet med inredning och utrustning för matlagning är en avskiljbar del av ett rum. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria och ska utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0253","innehåll": "Allmänt råd Bostäder med en BOA större än 35 m2 och högst 55 m2 kan utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0254","innehåll": "3:224 Bostäder om högst 35 m2"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0255","innehåll": "Bostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek. I sådana bostäder får utrymmena för funktionerna a) daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och b) daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0256","innehåll": "Allmänt råd I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör a) utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter brett, b) utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och c) platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred. I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör a) inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter bred, och b) inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred. Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227 (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0257","innehåll": "3:225 Studentbostäder om högst 35 m2"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0258","innehåll": "Studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek. I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 får utrymmena för funktionerna a) daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och b) daglig samvaro, sömn och vila, samt måltider överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0259","innehåll": "Allmänt råd I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 bör a) utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter brett, b) utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och c) platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred. I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 bör a) inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter bred, och b) inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred. Regler om tillgänglighet finns i avsnitt 3:146."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0260","innehåll": "Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0261","innehåll": "Bostäder med gemensamma utrymmen För en grupp boende får de enskilda bostädernas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0262","innehåll": "För en grupp boende får de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0263","innehåll": "Avsnitt 3:226 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0264","innehåll": "Allmänt råd Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0265","innehåll": "Bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får de enskilda bostädernas rum för personhygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0266","innehåll": "För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får dessutom de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0267","innehåll": "Gemensamma delar av bostaden för personhygien ska finnas i nära anslutning och på samma plan som de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0268","innehåll": "Varje rum för personhygien får högst delas av tre enskilda bostäder avsedda för en person."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0269","innehåll": "Gemensamma delar av bostaden för matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider ska finnas i nära anslutning till de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0270","innehåll": "Gemensamma delar av bostaden med inredning och utrustning för matlagning som ersätter motsvarande funktioner i de enskilda bostäderna får inte delas av fler än tolv enskilda bostäder avsedda för en person."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0271","innehåll": "Avsnitt 3:227 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0272","innehåll": "Allmänt råd Regler om bostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:224. Regler för studentbostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:225. Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0273","innehåll": "Särskilda boendeformer för äldre För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får de enskilda bostädernas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna. De gemensamma utrymmena ska ligga i anslutning till de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0274","innehåll": "För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0275","innehåll": "Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte ha inredning och utrustning för matlagning i de enskilda bostäderna. I sådana fall ska dock nödvändiga installationer för detta vara förberedda. Enskilda bostäder om högst 35 m2 , i särskilda boendeformer för äldre, ska utformas enligt 3:223. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0276","innehåll": "Allmänt råd Med särskilda boendeformer för äldre avses bostäder enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0277","innehåll": "Särskilda boendeformer för äldre är oftast även arbetsplatser. Arbetsmiljöverket ger ut regler om arbetsplatsens utformning. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0278","innehåll": "3:23 Bostadskomplement I bostadslägenhetens närhet ska det finnas en gemensam tvättstuga med möjlighet att tvätta och torka maskinellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda bostadslägenheten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0279","innehåll": "I bostadslägenheten eller i dess närhet ska det finnas låsbart utrymme för förvaring av säsongsutrustning och liknande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0280","innehåll": "I bostadslägenhetens närhet ska det finnas rum för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0281","innehåll": "Allmänt råd Förvaringsutrymmen samt gemensamma tvättstugor bör finnas inom 25 meters gångavstånd från en sådan entré som avses i avsnitt 3:132."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0282","innehåll": "I SS 91 42 21 finns lämpliga mått för förvaring. Regler om tillgängliga och användbara bostadskomplement finns i avsnitt 3:148. Regler om avfallsutrymmen finns i avsnitt 3:4."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0283","innehåll": "3:3 Rumshöjd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 9 § PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0284","innehåll": "Rumshöjden i byggnader ska vara tillräcklig för att undvika olägenheter för människors hälsa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0285","innehåll": "Allmänt råd Regler om ventilation finns i avsnitt 6:25. Regler om fri höjd finns i avsnitt 8:34."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0286","innehåll": "Rum att vistas i mer än tillfälligt 3:3111 Bostäder Rumshöjden i bostäder ska vara minst 2,40 meter. I småhus får dock rumshöjden i vinds- och suterrängvåningar samt källare vara lägst 2,30 meter. I begränsade delar av rum får dessa rumshöjder underskridas. I sådana delar av rum där ståhöjd behövs får rumshöjden dock inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0287","innehåll": "Allmänt råd Exempel på rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt finns i avsnitt 1:6."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0288","innehåll": "Publika lokaler Rumshöjden i publika lokaler ska vara minst 2,70 meter. I rum avsedda för ett mindre antal personer får denna rumshöjd underskridas. Rumshöjden får dock inte vara lägre än 2,40 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0289","innehåll": "Allmänt råd Exempel på rum avsedda för ett mindre antal personer är rum med plats för högst 16 personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0290","innehåll": "3:3113 Arbetslokaler Rumshöjden i arbetsrum ska vara minst 2,40 meter. I begränsade delar av rum får denna rumshöjd underskridas. I sådana delar av rum där ståhöjd behövs får rumshöjden dock inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0291","innehåll": "Rumshöjden i undervisningslokaler och andra lokaler avsedda för ett större antal personer ska vara minst 2,70 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0292","innehåll": "Allmänt råd Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0293","innehåll": "3:312 Rum att vistas i tillfälligt I rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder och publika lokaler avsedda för människor att vistas i tillfälligt ska rumshöjden inte vara lägre än 2,10 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0294","innehåll": "Allmänt råd I avsnitt 1:6 finns exempel på rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0295","innehåll": "Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0296","innehåll": "3:4 Driftutrymmen Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 4 § första stycket 9 och 9 § PBL samt 3 kap. 9 och 10 §§ PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0297","innehåll": "Driftutrymmen: Utrymmen som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel, t.ex. fläktrum, städutrymmen, hissmaskinutrymmen, avfallsutrymmen, undercentraler och pannrum."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0298","innehåll": "Avfallsanordningar: Fasta anordningar för hantering av avfall, t.ex. sopsugar och maskinellt lyftbara storbehållare (nedgrävda och ytplacerade)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0299","innehåll": "Utformning av driftutrymmen Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor vid användning, kontroll och underhåll av utrymmena och deras installationer begränsas. Driftutrymmena och deras installationer ska dessutom placeras och utformas så att risken för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0300","innehåll": "Det ska finnas tillräcklig plats för material och utrustning samt för drift- och underhållsarbete."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0301","innehåll": "Allmänt råd I driftutrymmen bör det finnas belysning och eluttag, samt vid behov vattentätt golv, tappvatteninstallation, golvbrunn med avdunstningsskydd, nödbelysning och fasta anordningar för hantering av tunga installationsdelar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0302","innehåll": "Om det finns risk för personskador bör driftutrymmena vara låsbara"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0303","innehåll": "Dörrar till fläktrum bör hängas så att de öppnas mot eventuellt övertryck, dvs. vid övertryck inåt mot rummet och vid undertryck ut från rummet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0304","innehåll": "Regler om vatten och avlopp finns i avsnitt 6:6. Regler om utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt finns i avsnitt 6:533. Regler om utformning av hissutrymmen finns även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0305","innehåll": "Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Exempel på hur driftutrymmen kan utformas finns bl.a. i VVS Företagens handledning Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0306","innehåll": "Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0307","innehåll": "3:421 Tillträdesvägar till driftutrymmen Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor begränsas vid tillträde och transporter. Tillträdesvägarna ska utformas så att det finns tillräcklig plats för transport av stora och tunga installationsdelar. Tillträdesväg via en bostadslägenhet får endast finnas till installationer avsedda enbart för den enskilda bostaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0308","innehåll": "Allmänt råd Tillträdesvägar till driftutrymmen via stegar, utvändiga trappor och yttertak bör undvikas. Regler om tillträdesvägar till tak finns i avsnitt 8:2421. Regler om transportvägar och manuell hantering ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0309","innehåll": "3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras så att de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinning av avfallet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0310","innehåll": "Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0311","innehåll": "Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0312","innehåll": "Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0313","innehåll": "Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall ska anpassas till – hämtningsintervallen och avfallsmängderna, – sorten och sammansättningen av avfall, – behovet av rengöring, – behovet av att de ska kunna användas så att risken för olycksfall begränsas, och – lokala regler för avfallshantering om hur avfall sorteras, förvaras och hämtas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0314","innehåll": "Allmänt råd För större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokaler, bör det finnas kylt avfallsutrymme, om det ur hygienisk synpunkt inte kan ordnas på annat sätt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0315","innehåll": "Sopschakt bör ha runda tvärsnitt och större invändig diameter än sopinkastens största tvärmått. Inkast med ett tvärsnitt större än 0,3 meter bör förses med en säkerhetsanordning. Röret innanför inkastet bör utformas så att avfallet inte fastnar. Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0316","innehåll": "Grovavfall ska kunna tas om hand separat."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0317","innehåll": "Sopnedkast och rörtransportsanordningar ska kunna spärras från tillhörande uppsamlingsutrymmen. Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall får inte placeras – så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras, och – så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0318","innehåll": "3:423 Avfallshantering i bostadslägenheten I bostadslägenheter ska det finnas plats för källsortering av avfall."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0319","innehåll": "3:5 Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen vid ändring av byggnader"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0320","innehåll": "3:51 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid tillämpningen av avsnitt 3:51 gäller motsvarande uppdelning i utformningskrav och tekniska egenskapskrav som anges i avsnitt 3:111. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0321","innehåll": "Allmänt råd Av 8 kap. 7 § PBL följer att avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 m2 inreds på en vind. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0322","innehåll": "3:511 Tillgänglighet och användbarhet i byggnader Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i avsnitt 3:1. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande nivå på tillgänglighet och användbarhet ändå uppnås."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0323","innehåll": "Avsteg från nivån får dock göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22. Regler om krav på hissar vid ändringar finns i avsnitt 3:513."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0324","innehåll": "Allmänt råd Att ett av kraven enligt avsnitt 3:1 inte kan uppfyllas fullt ut kan inte tas som intäkt för att göra avkall på övriga krav i avsnitt 3:1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0325","innehåll": "I entréer till flerbostadshus, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde som har nivåskillnader innanför huvudentrédörren bör en ramp, hiss eller annan lyftanordning installeras. En förutsättning är att det finns tillräckligt utrymme och att installationen utförs så att byggnadens kulturvärden kan behållas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0326","innehåll": "Nivåskillnader mellan hygienrum och utrymmet utanför dörren bör utjämnas. Tillgängligheten till hygienrum får inte försämras t.ex. genom att golvet höjs, om det inte finns synnerliga skäl. Ett exempel på synnerligt skäl är om det krävs för att få lutning mot golvbrunn."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0327","innehåll": "Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon bör vara lätta att upptäcka och hitta fram till för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Detta kan t.ex. handla om att kontrastmarkera."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0328","innehåll": "Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara, och som inte uppfyller kraven i avsnitt 3:143, bör breddas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0329","innehåll": "Om en publik lokal har en eller flera toaletter för allmänheten bör minst en toalett vara tillgänglig och användbar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0330","innehåll": "Kraven på ljudmiljö enligt 3:1451 bör uppfyllas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg. Om kraven inte går att uppfylla i hela lokalen, exempelvis på grund av att det inte finns plats för tillräcklig absorptionsmängd, bör de åtminstone uppfyllas i delar av lokalen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0331","innehåll": "Samlingslokaler och receptioner bör utrustas med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0332","innehåll": "Hygienrum i bostäder bör göras så tillgängliga och användbara som möjligt. Är det inte möjligt att flytta väggarna bör man i alla fall placera toalettstol, tvättställ, dusch och badkar i förhållande till varandra enligt bilaga A i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0333","innehåll": "Avfallsutrymmen bör vara tillgängliga och användbara. Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att – åtgärden skulle medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL, – golvet behöver höjas lokalt i ett hygienutrymme för att säkerställa fall mot golvbrunn, och – det i bostäder exempelvis inte finns utrymme att bredda dörrar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0334","innehåll": "Ytterligare regler om tillgänglighet och användbarhet finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder, till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0335","innehåll": "3:5111 Tillgänglighet och användbarhet vid tillbyggnad av en- och tvåbostadshus En tillbyggnad får inte innebära att bostaden, i dess utformning före tillbyggnaden, försämras med avseende på tillgänglighet och användbarhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0336","innehåll": "Vid tillbyggnad i markplanet ska man, för den tillbyggda delen, eftersträva samma nivå på tillgänglighet och användbarhet som gäller för uppförande av nya byggnader. Finns det skäl att medge avsteg från det kravet ska ändringen var projekterad och utförd på ett sådant sätt att den tillbyggda delen utan svårighet kan göras tillgänglig inifrån bostaden i efterhand, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0337","innehåll": "Allmänt råd Skäl för att medge avsteg från kraven på att tillbyggnaden ska vara tillgänglig och användbar kan vara om det med hänsyn till byggnadens kulturvärden, boendekvaliteter eller stads- och landskapsbilden är olämpligt att lägga tillbyggnaden på samma nivå som huvudbyggnaden. Ett annat skäl för att medge avsteg kan vara om det skulle medföra oskäligt höga merkostnader att lägga tillbyggnaden på samma nivå som huvudbyggnaden. Kravet på att den tillbyggda delen ska kunna göras tillgänglig i efterhand är uppfyllt om det finns plats och övriga förutsättningar för att installera ramp, hiss eller annan lyftanordning. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0338","innehåll": "3:512 Tillgängliga och användbara entréer till byggnader Nivåskillnader till huvudentréer ska överbryggas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0339","innehåll": "För småhus är kravet på tillgänglighet och användbarhet dock tillgodosett, om det i efterhand med enkla åtgärder går att ordna en ramp till entrén inom tomten. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0340","innehåll": "Allmänt råd Nivåskillnader vid huvudentréer kan t.ex. överbryggas med markuppbyggnad, ramper, hissar eller andra lyftanordningar. Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att – markförhållandena inte medger det, exempelvis på grund av att tomten inte rymmer en ramp, hiss eller annan lyftanordning, – åtgärden skulle medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL, – tillgängligheten och användbarheten trots åtgärden ändå inte förbättras exempelvis om det omedelbart innanför entrén finns en nivåskillnad som inte går att överbrygga, – en byggnad redan har en likvärdig tillgänglig och användbar entré, och – åtgärden skulle försämra framkomligheten i övrigt exempelvis om en ramp till en entré skulle försvåra tillgängligheten och användbarheten på en trottoar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0341","innehåll": "3:513 Tillgänglig och användbar hiss eller annan lyftanordning Vid omfattande ändringar av flerbostadshus med fler än två våningar, arbetslokaler och publika lokaler ska en tillgänglig och användbar hiss eller annan lyftanordning installeras, om sådan saknas. Med våning jämställs vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad. Avsteg från denna föreskrift får göras endast om det finns synnerliga skäl för detta. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0342","innehåll": "Allmänt råd Omfattande ändringar av flerbostadshus kan vara större ingrepp i trapphus, större förändringar av planlösningar eller omfattande ingrepp i byggnadens stomme."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0343","innehåll": "Ett sätt att tillgodose kravet på hiss kan vara att installera en hiss i en tillbyggnad i anslutning till trapphuset."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0344","innehåll": "När en vind inreds till nya bostadslägenheter, i flerbostadshus med fler än två våningar, bör hiss eller annan lyftanordning installeras om sådan saknas. Finns det en hiss får man bedöma i varje enskilt fall, om hissen behöver dras upp till de nya bostadslägenheterna. Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att – åtgärden medför att en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL förvanskas, – det inte går att åstadkomma tillräckligt utrymme för såväl hiss som säker utrymning via trappa samt plats för bårtransport i trappan om hissen inte rymmer en sjukbår, – en hissinstallation i sig skulle medföra omfattande ingrepp i byggnadens stomme, utöver de ingrepp som behövs för själva hissinstallationen, och – väsentliga boendekvaliteter skulle gå förlorade, exempel på väsentliga boendekvaliteter finns i avsnitt 1:2231."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0345","innehåll": "Krav på utformningen av tillgängliga och användbara hissar och andra lyftanordningar finns i avsnitt 3:144 och i 2 kap. i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0346","innehåll": "3:514 Tillgänglighet och användbarhet på tomter Allmänt råd Av 8 kap. 11 § PBL följer att vid sådana ändringar av en byggnad som är bygglovpliktiga eller anmälningspliktiga ska tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 9 § i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0347","innehåll": "För att tomten ska bli mer användbar bör – nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser, som t.ex. vid övergångsställen, utjämnas till 0-nivå med en 0,9–1,0 meter bred yta som lutar högst 1:12, – markbeläggningar på gångytor normalt vara fasta, jämna och halkfria, – parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar, friytor, gångytor, trappor och ramper ha markeringar och kontraster mot omgivningen, och – i övrigt den kravnivå på tomter som anges i avsnitt 3:12 eftersträvas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0348","innehåll": "3:52 Bostadsutformning Vid tillämpningen av avsnitt 3:52 gäller motsvarande uppdelning i utformningskrav och tekniska egenskapskrav som anges i avsnitt 3:211."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0349","innehåll": "Bostäder ska dimensioneras, disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. Den kravnivå som anges i avsnitt 3:2 ska eftersträvas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0350","innehåll": "Allmänt råd När hela eller delar av byggnader får en ny funktion bör normalt sett högre krav kunna uppfyllas jämfört med när man behåller befintlig funktion."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0351","innehåll": "Kraven i avsnitt 3:2 bör tillämpas när t.ex. vindar, kontor, skolor eller vårdanläggningar ändras till bostäder. Detsamma gäller när bostäder enligt avsnitt 3:225–3:228 eller andra specialbostäder byggs om till ordinarie bostäder."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0352","innehåll": "Trots andra stycket i det allmänna rådet kan det finnas skäl att göra avkall på kraven i avsnitt 3:2 när större byggnader med stort djup eller bärande mellanväggar byggs om till studentbostäder eller bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227. Detsamma gäller om ändring sker för att en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska kunna få en ny funktion."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0353","innehåll": "Planlösningar och inredning i befintliga ordinarie bostäder bör inte ändras enbart för att de inte fullt ut tillgodoser alla krav som ställs vid uppförande av nya bostäder, om det inte gäller tillgänglighet och användbarhet i hygienrum, se avsnitt 3:511 nionde stycket i det allmänna rådet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0354","innehåll": "3:53 Rumshöjd Rumshöjden i byggnader ska vara tillräcklig för att undvika olägenheter för människors hälsa. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0355","innehåll": "Allmänt råd Rumshöjden i befintliga bostadslägenheter kan vanligtvis accepteras även om den är lägre än de rumshöjder som anges i avsnitt 3:3, och bör behållas om den är högre."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0356","innehåll": "När t.ex. vindar, kontor, skolor och vårdanläggningar ändras till bostadslägenheter bör rumshöjderna i avsnitt 3:3 tillämpas"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0357","innehåll": "Regler om fri höjd finns i avsnitt 8:34. Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0358","innehåll": "3:54 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordning för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. Motsvarande kravnivå som anges i avsnitt 3:422–3:423 ska eftersträvas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0359","innehåll": "Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0360","innehåll": "Krav på tillgänglighet och användbarhet finns i avsnitt 3:51. Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0361","innehåll": "5 Brandskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 9 §, PBL och 3 kap. 8 §, PBF. Avsnittet innehåller även allmänna råd till 10 kap. 6 § PBL. Avsnitt 5:8 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0362","innehåll": "Allmänt råd Regler om analytisk dimensionering finns i Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0363","innehåll": "Regler om byggnaders bärförmåga vid brand finns i avdelning C, kap. 1.1.2 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0364","innehåll": "Regler om brandbelastning finns i Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0365","innehåll": "5:1 Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0366","innehåll": "Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av skyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0367","innehåll": "Allmänt råd Exempel på händelser och påfrestningar som avses i föreskriftens andra stycke är funktionsstörningar som kan påverka flera skyddssystem eller fel på enskilda skyddssystem som har stor betydelse för brandskyddet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0368","innehåll": "5:11 Dimensionering Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0369","innehåll": "Allmänt råd Allmänna råd om verifiering finns i avsnitt 2:32. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0370","innehåll": "5:111 Förenklad dimensionering Förenklad dimensionering innebär att byggherren uppfyller föreskrifterna genom de lösningar och metoder som anges i de allmänna råden i avsnitt 5:2–5:7. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0371","innehåll": "Allmänt råd I kontrollplanen bör det ingå en kontroll av att endast metoder och lösningar enligt förenklad dimensionering tillämpas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0372","innehåll": "Förenklad dimensionering får inte tillämpas om ett automatiskt släcksystem används för att uppfylla kraven a) i fler än två föreskrifter, eller b) i fler än en föreskrift, där det finns krav på automatiskt släcksystem. De föreskrifter som avses är avsnitt 5:331, 5:336, 5:527, 5:531, 5:5332, 5:534, 5:536, 5:542, 5:548, 5:551, 5:561 och 5:732 samt i avdelning C, kap. 1.1.2, 6 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0373","innehåll": "5:112 Analytisk dimensionering Analytisk dimensionering innebär att byggherren uppfyller en eller flera av föreskrifterna i detta avsnitt på annat sätt än genom förenklad dimensionering."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0374","innehåll": "Verifieringen av byggnadens brandskydd ska utföras genom – kvalitativ bedömning, – scenarioanalys, – kvantitativ riskanalys, eller motsvarande metoder. Metoderna får också kombineras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0375","innehåll": "Verifieringsmetoden ska väljas för det specifika objektet med hänsyn till hur komplext brandskyddet är. Kvalitativ bedömning får användas som verifieringsmetod om avvikelserna från förenklad dimensionering är begränsade. Detsamma gäller om utformningens effekt på brandsäkerheten är väl känd och om utformningen med god marginal uppfyller föreskrifterna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0376","innehåll": "Brandskydd i byggnader i byggnadsklass Br0 ska verifieras med analytisk dimensionering. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0377","innehåll": "Allmänt råd Verifiering bör genomföras på det sätt som framgår av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0378","innehåll": "5:12 Dokumentation En brandskyddsdokumentation ska upprättas. Av denna ska framgå vilka förutsättningarna för det byggnadstekniska brandskyddet är och hur den uppförda byggnadens brandskydd är utformat samt verifiering av att brandskyddet uppfyller kraven i detta avsnitt och i avdelning C i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0379","innehåll": "Kravet på brandskyddsdokumentation gäller inte för komplementbyggnader som är högst 15 m2 . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0380","innehåll": "Allmänt råd Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters utformning avseende brandskyddet enligt avsnitt 5, bärförmåga vid brand enligt avdelning C i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, samt plan för drift- och skötsel enligt avsnitt 2:5."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0381","innehåll": "Om brandskyddet har anpassats med hänsyn till räddningstjänstens förmåga enligt 5:13 bör detta redovisas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0382","innehåll": "Dokumentationen bör också beskriva sådana förutsättningar som kan innebära begränsningar för hur byggnaden används. Sådana förutsättningar är exempelvis vilket antal personer som lokalerna är dimensionerade för och vilken brandbelastning som brandskyddet är dimensionerat för. Det som avses i detta avsnitt gällande brandbelastning förtydligas i Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0383","innehåll": "Regler om systematiskt brandskyddsarbete ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0384","innehåll": "5:13 Betydelse av räddningstjänstens insats Om räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och tillräcklig förmåga får utrymning genom fönster med hjälp av räddningstjänst enligt 5:323 tillämpas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0385","innehåll": "Allmänt råd Med insatstid avses tiden från det att larm inkommit till räddningstjänsten och till dess att räddningsarbetet har påbörjats."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0386","innehåll": "Bedömningen av räddningstjänstens insatstid och insatsförmåga kan baseras på de kommunala handlingsprogram som upprättas enligt 3 kap. 8 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0387","innehåll": "5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0388","innehåll": "5:21 Verksamhetsklasser Utrymmen i byggnader ska, utifrån avsedd verksamhet, delas in i verksamhetsklasser (Vk). (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0389","innehåll": "Allmänt råd Indelningen beror på – vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, – om personerna till största delen kan utrymma på egen hand, – om personerna kan förväntas vara vakna, samt – om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0390","innehåll": "5:211 Verksamhetsklass 1 – Industri, kontor m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0391","innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är industribyggnader, lager och kontor. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0392","innehåll": "5:212 Verksamhetsklass 2 – Samlingslokaler m.m. Verksamhetsklassen omfattar samlingslokaler och andra lokaler där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. Med en samlingslokal avses varje lokal eller varje grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större antal personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0393","innehåll": "Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 2A, 2B eller 2C. Verksamhetsklass 2A avser en lokal för högst 150 personer. Verksamhetsklass 2B avser en samlingslokal för fler än 150 personer. Verksamhetsklass 2C avser en samlingslokal som är avsedd för fler än 150 personer och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0394","innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2A eller 2B är skolor, butiker, vårdcentraler, konferensanläggningar, hörsalar, biografer, aulor, restauranger, reseterminaler, sporthallar, varuhus, detaljhandelsanläggningar samt lokaler för teater, konserter, dans, studier och fritidsaktiviteter. Exempel på samlingslokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2C är diskotek, större pubar och nattklubbar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0395","innehåll": "5:213 Verksamhetsklass 3 – Bostäder Verksamhetsklassen omfattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0396","innehåll": "Verksamhetsklass 3A omfattar boenden som avses i första stycket och inte omfattas av verksamhetsklass 3B. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0397","innehåll": "Allmänt råd Exempel på utrymmen som ingår i verksamhetsklass 3A är vanliga bostadslägenheter såsom bostäder i flerbostadshus och småhus, trygghetsboende, seniorboende, familjedaghem, fritidsbostäder och liknande. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0398","innehåll": "Verksamhetsklass 3B omfattar gemensamhetsboenden. (BFS 2014:3). Allmänt råd Exempel på gemensamhetsboenden är hem för vård och boende (HVB), hem för ensamkommande flyktingbarn och liknande. Verksamhetsklass 3B kan även tillämpas för exempelvis bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen som avses i avsnitt 3:227. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0399","innehåll": "5:214 Verksamhetsklass 4 – Hotell m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0400","innehåll": "Allmänt råd Verksamheter som omfattas av föreskriften är hotell, vandrarhem, bed and breakfast, och andra typer av tillfälligt boende."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0401","innehåll": "Regler om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar ges även ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0402","innehåll": "5:215 Verksamhetsklass 5 – Vårdmiljöer m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0403","innehåll": "Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 5A, 5B, 5C eller 5D."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0404","innehåll": "Verksamhetsklass 5A omfattar utrymmen avsedd för verksamhet som bedrivs under dagtid och som uppfyller föreskriftens första stycke. Verksamhetsklassen omfattar även liknande verksamhet som bedrivs nattetid. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0405","innehåll": "Allmänt råd Exempel på sådana utrymmen som ingår i verksamhetsklass 5A är förskola eller dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Exempel på liknande verksamhet är förskola som bedrivs nattetid. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0406","innehåll": "Verksamhetsklass 5B omfattar behovsprövade särskilda boenden för personer – med fysisk eller psykisk sjukdom, – med funktionsnedsättning, – med utvecklingsstörning, – med demens eller – som på annat sätt har en nedsatt förmåga att själva sätta sig i säkerhet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0407","innehåll": "Allmänt råd Behovsprövning kan ske mot lagstiftning såsom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Verksamhetsklass 5B omfattas även av öppna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0408","innehåll": "Verksamhetsklass 5C omfattar lokaler för hälso- och sjukvård. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0409","innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som avses i föreskriften är sjukhus. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0410","innehåll": "Verksamhetsklass 5D omfattar lokaler avsedda för personer som hålls inlåsta. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0411","innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är häkten, fängelser, anstalter, arrestlokaler eller verksamheter där personer kan vara frihetsberövade enligt smittskyddslagen (2004:168), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Verksamhetsklass 5D omfattas även av slutna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0412","innehåll": "5:216 Verksamhetsklass 6 Verksamhetsklass 6 omfattar lokaler med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0413","innehåll": "Allmänt råd Lokaler som omfattas av föreskriften är främst sådana där lättantändligt material tillverkas och bearbetas i mer än ringa omfattning eller där lättantändligt damm kan anhopas. Exempel på sådana lokaler är kvarnar, pappersindustri, textilindustri, produktionsbyggnader inom jordbruk och utrymmen för yrkesmässig bearbetning av trä. Regler om hantering av brandfarliga och explosiva varor ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0414","innehåll": "5:22 Byggnadsklasser Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. – Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0. – Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1. – Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2. – Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0415","innehåll": "Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0416","innehåll": "Allmänt råd Klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0417","innehåll": "Byggnader med fler än 16 våningsplan, större byggnader med verksamhetsklass 5C, byggnader med verksamhetsklass 5D och byggnader med vissa typer av samlingslokaler bör utformas i byggnadsklass Br0."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0418","innehåll": "Med vissa typer av samlingslokaler avses: – Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 1 000 personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0419","innehåll": "– Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0420","innehåll": "– Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0421","innehåll": "Byggnader med tre eller fler våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1. Småhus med högst tre våningsplan kan dock utformas i lägst byggnadsklass Br2."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0422","innehåll": "re våningsplan kan dock utformas i lägst byggnadsklass Br2. Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1: – Byggnader avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C. – Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0423","innehåll": "Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2: – Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet. – Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i bottenvåningen. – Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m2 och som inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar i brandteknisk klass enligt avsnitt 5:562."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0424","innehåll": "Byggnader med ett våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2 om de inrymmer: – samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i eller under bottenvåningen, – bostäder och lokaler i verksamhetsklasserna 5B eller 5C. Övriga byggnader kan utformas i byggnadsklass Br3."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0425","innehåll": "Vid klassificering av byggnad bör entresolplan inom en byggnad räknas som ett eget våningsplan om arean för entresolplanet utgör mer än 50 % av golvarea på underliggande plan. Arean bör dock inte överstiga 100 m2 för byggnader i byggnadsklass Br1 och Br2 eller 200 m2 för byggnader i byggnadsklass Br3. För lager eller industrier i verksamhetsklass 1 i byggnader i byggnadsklass Br3 kan dock en area på högst 500 m2 accepteras. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0426","innehåll": "Byggnadsdelar, klasser och definitioner 5:231 Klassbeteckningar Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser – R bärförmåga, – RE bärförmåga och integritet (täthet), – REI bärförmåga, integritet och isolering, – E integritet, – EI integritet och isolering, – EI1 eller EI2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar, – EW integritet och begränsad strålning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0427","innehåll": "Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna – M mekanisk påverkan, – Sa eller S200 brandgastäthet för dörrar, – C dörrar med dörrstängare i någon av klasserna C1–C5. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0428","innehåll": "Allmänt råd Betydelsen av brandklasser framgår i SS-EN 13501 del 1–6. Exempel på klassbeteckningar: R 120, RE 60, REI 30, EI1 30, EI2 15/EW 30, EI 30, EI 60-C, E 15 och REI 60-M. Regler om byggprodukter med bedömda egenskaper framgår i avsnitt 1:4. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0429","innehåll": "Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnader och ytskikt där beteckningar med index L avser material för rör – A1, A2, B, C, D, E – A1L, A2L, BL, CL, DL, EL"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0430","innehåll": "Brandteknisk klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: – s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser. – s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser. – s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. – d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. – d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd. – d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0431","innehåll": "Brandteknisk klass E är den lägsta klassen och kombineras med tilläggsklassen d2 om inget droppkrav uppfylls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0432","innehåll": "Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1, A2-s1,d0, B-s1,d0, D-s2,d0, DL-s3,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0433","innehåll": "– Golvbeläggning A1fl, A2fl, Bfl, Cfl, Dfl, Efl. Klassen A1fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2fl, Bfl, Cfl, Dfl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: – s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser. – s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. Klassen Efl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2011:26). Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1fl, Cfl-s1, Dfl-s1. (BFS 2011:26). – Kablar Aca, B1ca, B2ca, Cca, Dca, Eca. Klassen Aca är den högsta klassen och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna B1ca, B2ca, Cca, Dca kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: – s1 kabeln får avge mycket begränsad mängd med brandgaser. – s2 kabeln får avge begränsad mängd med brandgaser. – s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. – d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från kabeln. – d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd. – d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar. Klasserna B1ca, B2ca, Cca, Dca kan även kombineras med någon av följande tilläggsklasser: – a1 kabeln får avge mycket begränsad mängd sura och frätande brandgaser – a2 kabeln får avge begränsad mängd sura och frätande brandgaser – a3 inget krav på begränsning av sura och frätande brandgaser Klassen Eca är den lägsta klassen och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. (BFS 2014:3). Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: Aca, Cca-s1,d1, Dca-s2,d2,a3, Eca. (BFS 2014:3). – Taktäckning klass BROOF (t2). – Beklädnad brandteknisk klass K210/B-s1,d0. – Motstånd mot sotbrand, klass G."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0434","innehåll": "Klassbeteckning och tillämpliga tilläggsklasser ska minst motsvara de krav som anges i denna författning för att uppfylla kraven och tillåtas i respektive tillämpning. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0435","innehåll": "5:2311 Dörrar Allmänt råd Dörrar med krav på brandmotstånd i klass EI XX kan utformas i lägst klass EI2 15/EW XX enligt SS-EN 13501-2 och där XX står för den tid i minuter som brandmotståndet motsvarar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0436","innehåll": "För dörrar i klass A2-s1,d0 kan kravet på isolering, I, anses vara uppfyllt om temperaturstegringen på den från branden vända sidan är högst 280 °C i genomsnitt och högst 330 °C i enstaka punkter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0437","innehåll": "För hissdörrar kan brandmotstånd upp till 120 minuter i klass E eller EI, verifieras med SS-EN 81-58. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0438","innehåll": "5:232 Avskiljande konstruktion Med avskiljande konstruktion avses en konstruktion såsom bjälklag och väggar – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – som motstår hela eller del av ett brandförlopp. Avskiljande konstruktion ska uppfylla relevanta krav på integritet och isolering."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0439","innehåll": "Kravet att brand- och brandgasspridning ska begränsas ska tillämpas med beaktande av vilka brandförlopp som kan förväntas och byggnadens skyddsbehov. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0440","innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör bestämmas och klassificeras med de klasser (E eller EI) som anges i avsnitt 5:231. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0441","innehåll": "5:233 Brandbelastning Med brandbelastning avses energi per golvarea (MJ/m2 ) inom ett visst utrymme. Brandbelastning bestäms för den totala mängd energi som kan förbrännas vid ett fullständigt brandförlopp i förhållande till golvarean för aktuellt utrymme."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0442","innehåll": "Det dimensionerade värdet på brandbelastningen ska vara det värde som inryms i 80 % av de observerade värdena i ett representativt statistiskt material. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0443","innehåll": "Allmänt råd Brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Utrymmet bör motsvaras av en brandcell. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0444","innehåll": "5:241 Luftsluss och brandsluss Luftslussar förbinder utrymmen där särskilda krav ställs på skydd mot spridning av brand och brandgaser. Luftslussen ska vara så stor att den kan passeras med endast en dörr i taget öppen. Om luftslussen ingår i en brandcellsgräns ska den brandklassade dörren vara självstängande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0445","innehåll": "Brandslussar förbinder utrymmen med särskilt höga krav på skydd mot spridning av brand och brandgaser. Brandslussen ska utformas som egen brandcell. Brandslussen ska vara så stor att den kan passeras med endast en dörr i taget öppen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0446","innehåll": "Allmänt råd Täthet på dörrar i brandcellsgräns i luft- och brandsluss bör uppfylla brandteknisk klass S200."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0447","innehåll": "Brandslussen bör avskiljas från angränsande utrymmen i lägst klass EI 60. Brandslussen bör ha dörrar i lägst klass EI 60-S200C. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0448","innehåll": "5:242 Brandcell Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0449","innehåll": "5:243 Brandsektion Med brandsektion avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandsektionen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med brandväggar och bjälklag eller motsvarande så att brandspridningen inom och mellan byggnader begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0450","innehåll": "5:244 Brandvägg Brandväggar ska med tillräcklig tillförlitlighet kunna begränsa en brand utan insats från räddningspersonal."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0451","innehåll": "Väggen ska tåla sannolik mekanisk påverkan vid brand och utformas så att den enkelt kan lokaliseras av räddningstjänsten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0452","innehåll": "Byggnadsdelar, installationer och anslutningar som placeras på, intill eller i en brandvägg ska utformas så att de inte kan försämra brandväggens funktion."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0453","innehåll": "Brandväggen mellan byggnader ska ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brandväggens egenskaper avsevärt försämras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0454","innehåll": "Brandväggar får vara gemensamma i sammanbyggda byggnader. I sammanbyggda byggnader av olika byggnadsklasser ska brandväggen utformas i samma brandtekniska klass som gäller för byggnaden med den högre byggnadstekniska klassen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0455","innehåll": "Allmänt råd Brandvägg bör utföras i brandteknisk klass REI XX-M där XX följer av aktuella krav i avsnitt 5:5. Brandväggen kan exempelvis lokaliseras genom att anslutningen till yttertaket är tydligt markerad. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0456","innehåll": "5:245 Trapphus Tr1 Trapphus Tr1 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0457","innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0458","innehåll": "Trapphuset bör endast ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som är öppen mot det fria. Hisschakt kan dock placeras i trapphuset som en del av samma brandcell som trapphuset. Varken trapphus, hisschakt eller brandsluss bör stå i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0459","innehåll": "Dörrar mellan trapphuset och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass E 30-S200C. Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60- S200C. Om brandslussen gränsar till förbindelse, korridor eller liknande utrymme i egen brandcell kan dörrar utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-S200C. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0460","innehåll": "5:246 Trapphus Tr2 Trapphus Tr2 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0461","innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0462","innehåll": "Dörrar till trapphus Tr2 bör utformas i lägst klass EI 60-S200C. Om trapphuset betjänar en byggnad med högst åtta våningsplan, är EI 30-S200C tillräckligt. Trapphuset bör endast ha förbindelse genom ett utrymme i egen brandcell med bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt. Andra utrymmen än bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör endast stå i förbindelse med trapphuset genom en brandsluss. Sådana utrymmen bör ha tillgång till ytterligare minst en tillträdesväg för räddningsinsats."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0463","innehåll": "Hisschakt kan placeras i trapphuset som del av samma brandcell. Trapphus Tr2 som utgör den enda utrymningsvägen bör inte stå i förbindelse med källarplan i enlighet med kraven i 5:722. Detta gäller även för hisschakt som ingår i samma brandcell som trapphuset."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0464","innehåll": "Vindsutrymmen, där personer endast vistas tillfälligt, i kan stå i direkt förbindelse med trapphus Tr2 genom dörrar i lägst klass EI 60-S200C. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0465","innehåll": "5:247 Utrymningsväg och säker plats En utrymningsväg ska vara en utgång till en säker plats. En utrymningsväg får även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0466","innehåll": "Allmänt råd Med säker plats avses plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer. Säker plats kan exempelvis vara en gata i det fria eller terrass, gårdsplan eller liknande under förutsättning att man kan nå gata i det fria därifrån."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0467","innehåll": "En utrymningsväg kan omfatta dörrar och förbindelsevägar såsom korridorer eller trappor inom egna brandceller, loftgångar eller liknande utrymmen utomhus. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0468","innehåll": "5:248 Utrymningsplats Med utrymningsplats avses ett utrymme i angränsande brandcell som är placerad i anslutning till utrymningsväg där personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. Utrymningsplatsen får även vara en del av utrymningsvägen om utrymningsplatsen är placerad i anslutning till de utrymmen som betjänas av utrymningsvägen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0469","innehåll": "Utrymningsplatsen ska kunna rymma personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utrymningsplatsen ska vara användbar och tillgänglig för personerna som anges i avsnitt 3:1 samt vara åtkomlig utan nyckel eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0470","innehåll": "Utrymningsplatsen ska vara belägen i samma plan som det utrymme som den betjänar. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation från utrymningsplatsen. Kommunikationssystemet funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott till följd av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0471","innehåll": "Allmänt råd Utformning av kommunikationssystemet bör minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm enligt avsnitt 5:2511. Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 meter från golvet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0472","innehåll": "Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i anslutning till larmsystemets centralutrustning, brandförsvarstablå eller motsvarande. Dörrar till utrymningsplatser bör förses med dörrstängare. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0473","innehåll": "5:249 Avskilt pannrum Med avskilt pannrum avses sådana pannrum som är särskilt utformade med skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0474","innehåll": "Allmänt råd Avskilda pannrum och bränsleförråd i direkt anslutning till ett avskilt pannrum bör utformas som egen brandcell. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0475","innehåll": "5:25 Brandtekniska installationer 5:251 Larmsystem 5:2511 Automatiskt brandlarm Automatiskt brandlarm ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Systemet ska utformas med sådana egenskaper att det, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera brand och att ge signal till de funktioner som är beroende av larmet. Systemet ska utformas med tillräcklig täckningsgrad och ska aktivera tillräckligt snabbt för att säkerställa avsedd funktion. Systemet ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0476","innehåll": "Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott och ska förses med skydd mot strömavbrott på grund av brand i de utrymmen som inte täcks av det automatiska brandlarmet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0477","innehåll": "Om det automatiska brandlarmet är en förutsättning för brandskyddet i hela eller delar av en byggnad ska detektionssystemet täcka dessa områden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0478","innehåll": "Allmänt råd Tillförlitligheten och förmågan hos automatiskt brandlarm kan i tillämpliga delar verifieras enligt avsnitt 6-7 och 15-16 i Brandskyddsföreningens skrift Regler för brandlarm, SBF 110:8. Komponenterna i ett automatiskt brandlarm kan verifieras i enlighet med standardserien SS-EN 54 med egenskaper anpassade efter avsedd användning. Komponenter i brandlarm enligt SS-EN 54- 21 bör utformas som typ 1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0479","innehåll": "Exempel på sådana egenskaper som avses i föreskriften är möjligheten att upptäcka olika typer av bränder, detektionssystemets utformning, detektorers placering beroende på täckningsyta, samt hur detektionssystemet aktiveras. Exempel på funktioner som kan vara beroende av larmet är dörrstängare, spjäll eller fläktar i luftbehandlingsinstallationer, utrymningslarm och brandgasventilation."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0480","innehåll": "Detektering bör, där så är möjligt, ske med hjälp av rökdetektorer. Det automatiska brandlarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. Felsignal bör utformas så att den kan upptäckas av personer i byggnaden eller på annan plats. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0481","innehåll": "5:2512 Utrymningslarm Utrymningslarm ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Utrymningslarmet ska utformas efter behovet av information så att personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid utrymning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0482","innehåll": "Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0483","innehåll": "Vid akustiskt larm ska hörbarheten vara sådan att signaler eller meddelanden kan uppfattas i berörda delar av byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0484","innehåll": "Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0485","innehåll": "Allmänt råd Utrymningslarm kan aktiveras manuellt eller med automatiskt brandlarm. Utrymningslarmet bör signalera direkt både vid aktivering med manuell larmknapp eller automatiskt brandlarm"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0486","innehåll": "Utformningen av utrymningslarmet efter behovet av information bör ske enligt vad som anges i avsnitt 5:35, t.ex. avseende när talat meddelande eller enklare signal kan tillämpas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0487","innehåll": "Exempel på utrymmen i publika lokaler som bör förses med kompletterande larmdon är hygienutrymmen. Med kompletterande larmdon avses exempelvis optiska sådana."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0488","innehåll": "Ljudstyrkan för ett utrymningslarm bör vara anpassad till den omgivande ljudnivån i lokalen. Utrymningslarm som används i bostäder i verksamhetsklass 3 eller lokaler och bostäder för sovande personer i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör placeras så att ljudnivån vid en plats för en sovande persons huvud är minst 75 dB(A). Ljudnivån för övriga lokaler bör inte understiga 65 dB(A) på platser där personer vistas mer än tillfälligt. Ljudnivån bör även vara minst 10 dB(A) över omgivande normal bakgrundsnivå och bör inte överstiga 115 dB(A) på en meters avstånd från larmdonet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0489","innehåll": "Utrymningslarm med talade meddelanden kan verifieras enligt SS-EN 54-16 och SS-EN 54-24. Taluppfattbarheten kan verifieras enligt SS-EN 60268-16. För ett talat meddelande bör talöverföringsindex, STI på minst 0,55 uppnås. Ljudtrycksnivån bör vara minst 70 dB, dock minst 15 dB över omgivningen. Talat utrymningsmeddelande bör föregås av en icke förväxlingsbar ljudsignal. Meddelandet bör vara anpassat till aktuell lokal och verksamheten i denna. Det talade meddelandet bör tydligt ge information om situationen och upprepas till dess att larmet återställs."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0490","innehåll": "Ett förslag till meddelande kan ha följande lydelse: 1. Signalkaraktär 1 (omedelbar fara) enligt SIS-TR 47 ljuder i 5 sekunder. 2. ”Viktigt meddelande. Vi har fått ett brandtillbud i byggnaden. Vi får be samtliga att omedelbart lämna lokalerna genom närmaste utgång. Följ personalens anvisningar. Fortsätt ut i det fria och var vänliga att inte blockera utgångarna.” 3. Signalkaraktär 1 (omedelbar fara) enligt SIS-TR 47 ljuder i 5 sekunder. 4. ”Important message. There is a fire situation in the building. Please leave the building through the nearest exit. Follow the instructions given by the management and proceed to the outside. Don’t block the exits.” 5. Meddelandet upprepas från punkt 1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0491","innehåll": "Akustiska eller optiska larmdon kan verifieras med SS-EN 54-3 eller 54-23. Utrymningssignal bör fortgå tills larmet återställs. Varje larmdon bör vara försedd med en skylt som anger signalens betydelse och förslag till lämplig åtgärd. Exempel på text kan vara ”utrymningslarm – lämna omedelbart byggnaden när larmsignal ljuder/blixtrar”. Skylten bör vara utformad med vit text på röd botten och vara läsbar från ståplan under, eller vid, larmdonet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0492","innehåll": "Utrymningslarm bör kunna avge utrymningssignal under minst 30 minuter efter ett strömavbrott på 24 timmar. Utrymningslarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. Felsignal bör utformas så att den kan upptäckas av personer i byggnaden eller på annan plats."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0493","innehåll": "Utformning av larmknappar för manuell aktivering av utrymningslarm kan verifieras enligt SS-EN 54-11. Sådana larmknappar bör förses med skyddslock. Larmknappar bör placeras högst 1,60 meter över golvet. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0494","innehåll": "5:2513 Brandvarnare Brandvarnare ska installeras när dessa är en förutsättning för brandskyddets utformning. Brandvarnare ska utformas och placeras så att de, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera och varna vid brand. Brandvarnare ska dessutom utformas med tillräckligt snabb aktiveringstid så att de varnar tidigt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0495","innehåll": "Brandvarnare ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0496","innehåll": "Allmänt råd Utformning av brandvarnare kan verifieras enligt SS-EN 14604. Brandvarnare bör förses med larmindikator."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0497","innehåll": "Exempel på egenskaper som är viktiga för tillförlitligheten är möjligheten att detektera olika typer av förbränning, att strömförsörjningen säkerställs även vid strömbortfall, en placering som säkerställer tillräckligt snabb aktiveringstid och god täckningsgrad."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0498","innehåll": "För att uppnå en god täckningsgrad bör minst en brandvarnare placeras på varje plan som innehåller utrymmen där man vistas mer än tillfälligt. Brandvarnare bör placeras i, eller utanför, varje rum för sovande personer. Om trappor förekommer bör brandvarnare även placeras i utrymmet direkt ovanför trappan. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0499","innehåll": "5:252 Automatiska släcksystem Om ett automatiskt släcksystem är en förutsättning för brandskyddets utformning ska det utformas så att det, med hög tillförlitlighet, har förmåga att släcka eller kontrollera en brand under avsedd tid. Systemet ska aktivera tillräckligt snabbt och ska utformas med tillräcklig täckningsgrad för att säkerställa avsedd funktion. Systemet ska ha sådana egenskaper som krävs för att säkerställa att aktivering kan ske med hög tillförlitlighet. Systemet ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. System med släckmedel som kan ha toxiska egenskaper ska utformas så att betryggande personsäkerhet upprätthålls. Anläggningen ska ha ett skydd mot att funktionen störs på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0500","innehåll": "Allmänt råd Exempel på faktorer som kan påverka tillförlitligheten är typ av vattenkälla, tryck, vattenflöde, verkningsyta, typ av utlösningsmekanik, utformning av ventiler, underhåll samt antal, typ och placering av sprinklerhuvuden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0501","innehåll": "Exempel på vad som avses i föreskriftens andra stycke kan vara strömavbrott på grund av brand. Regler om vatten och avlopp finns i avsnitt 6:6. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0502","innehåll": "5:2521 Automatisk vattensprinkleranläggning Allmänt råd Tillförlitligheten och förmågan hos automatiska vattensprinkleranläggningar kan verifieras enligt SS-EN 12845 och standardserien SS-EN 12259. För utrymmen i verksamhetsklass 5C bör vattenkällan utgöras av förbättrat, dubblerat eller kombinerat vattentillopp enligt 9.6.2–9.6.4 i SSEN 12845."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0503","innehåll": "Tillförlitligheten och förmågan hos vattenspray- och delugesystem kan verifieras enligt SISCEN/TS 14816. Andra system kan verifieras enligt SBF 120. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0504","innehåll": "5:2522 Boendesprinkler Allmänt råd Tillförlitligheten och förmågan hos boendesprinkler, avsedd för bostäder i verksamhetsklass 3 och verksamhetsklass 5B kan verifieras enligt SS-EN 16925 med sprinklersystem enligt följande: 1. För byggnader med högst två våningsplan bör sprinklersystem typ 1 tillämpas. 2. För byggnader med högst åtta våningsplan bör sprinklersystem typ 2 tillämpas. 3. För byggnader med fler än åtta våningsplan och för utrymmen i verksamhetsklass 5B bör sprinklersystem typ 3 tillämpas. Antalet dimensionerande sprinklerhuvuden bör vara 4 och lägsta dimensionerande vattentäthet bör vara 4,1 mm/min"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0505","innehåll": "För sprinklersystem typ 2 och 3 bör pumpcentral vara sprinklerskyddad och placerad i egen brandcell."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0506","innehåll": "Komponenterna i ett system för boendesprinkler kan utformas i enlighet med standardserien SS-EN 12259 med egenskaper anpassade efter avsedd användning. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0507","innehåll": "5:253 Brandgasventilation Om ett system för brandgasventilation är en förutsättning för att brandskyddet ska fungera ska systemet utformas så att det, med hög tillförlitlighet, kan kontrollera brandgaser under avsedd tid. Systemet ska ha tillräckligt snabb aktiveringstid och tillräcklig kapacitet för att säkerställa att brandskyddet blir tillfredsställande. Vid dimensionering av brandgasventilation ska hänsyn tas till snölast och vindlast. Öppningar och andra anordningar ska utformas så att vägar för tilluft och frånluft säkerställs utifrån de förhållanden som kan uppstå vid en brand. Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas då ström finns till byggnaden samt ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0508","innehåll": "Allmänt råd Brandgasventilation kan tillämpas för att exempelvis begränsa ansamlingen av brandgaser, deras temperatur och att förbättra möjligheten till räddningsinsats. System för brandgasventilation kan verifieras enligt standardserien SS-EN 12101. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0509","innehåll": "5:254 Dörrstängare Dörrstängare ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Systemet ska utformas så att det, med hög tillförlitlighet, säkerställer att brandcellsgränserna upprätthåller sin funktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0510","innehåll": "Allmänt råd Dörrstängare bör utformas i lägst brandteknisk klass C1. För dörrar som kan ställas upp, och som omfattas av kravet, bör dörrstängare aktiveras automatiskt vid brand. Regler om dörrar finns i avsnitt 5:534."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0511","innehåll": "Regler om tillgängliga och användbara dörrar som ska vara lätta att öppna finns i avsnitt 3:143. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0512","innehåll": "5:255 Ventilationstekniskt brandskydd 5:2551 Spjäll Om spjäll är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de utformas så att de, med hög tillförlitlighet, skyddar mot brand- och brandgasspridning i ventilationssystemet motsvarande den avskiljande förmåga som gäller för brandcellsgränsen. Spjäll ska klara den temperatur som de utsätts för och spjällen ska aktiveras inom den tid som krävs för att avsedd funktion ska uppnås. Spjällen ska vid behov förses med ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0513","innehåll": "Allmänt råd Spjäll kan verifieras enligt SS-EN 15650. Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt ställe. Rökdetektorns utformning kan verifieras enligt SS-EN 54-7. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0514","innehåll": "5:2552 Fläktar i drift vid brand Med fläktar i drift vid brand avses en skyddsmetod som innebär att fläktar i ventilationssystem används för att kontrollera brandgaser eller begränsa brand- och brandgasspridning mellan brandceller."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0515","innehåll": "Om fläktar i drift vid brand är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de dimensioneras så att de med hög tillförlitlighet uppfyller avsedd funktion. Systemet ska förses med ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0516","innehåll": "Allmänt råd Kablar för elförsörjning bör utformas med ett skydd som motsvarar kravet på den avskiljande konstruktionen i byggnaden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0517","innehåll": "5:256 Trycksättning av utrymme Om trycksättning av ett utrymme är en förutsättning för brandskyddets utformning ska systemet, med hög tillförlitlighet, utformas så att brandgasspridning till det utrymmet begränsas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0518","innehåll": "Allmänt råd Utformning av system för trycksättning kan verifieras med SS-EN 12101-6. Systemet bör utformas för att fungera i minst 30 minuter under förutsättning att strömförsörjningen till byggnaden fungerar. Systemet bör dimensioneras för att klara den temperatur som det kan förväntas vara utsatt för under denna tid. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0519","innehåll": "5:3 Möjlighet till utrymning vid brand 5:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0520","innehåll": "5:32 Tillgång till utrymningsväg 5:321 Allmänt Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0521","innehåll": "Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0522","innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägar bör placeras så långt ifrån varandra att utrymning kan ske även om en utrymningsväg blockeras av branden. För att utrymningsvägar ska betraktas som oberoende av varandra bör avståndet mellan dem vara minst 5 meter. Exempel på utrymmen där man vistas mer än tillfälligt är – gemensamma utrymmen såsom tvättstuga och hobbyrum i flerbostadshus – garage över 50 m2 – hygienutrymmen i verksamhetsklasserna 2 och 5. Exempel på utrymmen där man vistas tillfälligt respektive mer än tillfälligt ges även i avsnitt 1:6."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0523","innehåll": "En av utrymningsvägarna kan vara åtkomlig genom intilliggande brandcell i samma plan om utrymningsvägen är åtkomlig utan nyckel eller annat redskap. Detta gäller dock inte om någon av utrymningsvägarna endast utgörs av fönster eller balkong, förutom för boenderum i verksamhetsklass 3B. För samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C bör den intilliggande brandcellen innehålla huvudentrén. För verksamhetsklass 5C kan båda utrymningsvägarna vara tillgängliga genom horisontell passage till intilliggande lokaler i verksamhetsklass 5C."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0524","innehåll": "En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan – utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15-C."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0525","innehåll": "I utrymningsfallet avses med mindre entresolplan ett plan inom brandcellen som utgör en liten del av underliggande plan, som inte är uppdelad i mindre rum, och som endast är försett med räcke eller motsvarande. Ett mindre entresolplan utgör maximalt 50 % av golvarean på underliggande plan dock högst 25 m2 . Mindre entresolplan bör förses med brandvarnare. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0526","innehåll": "I byggnader med fler än åtta men högst 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr2. I byggnader med fler än 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0527","innehåll": "Allmänt råd I byggnader med fler än 16 våningsplan bör övriga trapphus vara minst Tr2. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0528","innehåll": "5:322 En enda utrymningsväg Dörr direkt till säker plats får vara den enda utrymningsvägen från utrymmen i markplanet för 1. utrymmen i verksamhetsklass 1, om möjligheten till utrymning kan anses vara tillfredsställande och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. 2. mindre lokaler och bostäder i verksamhetsklass 2A, 3, 4 och 5B som är lätt överblickbara och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0529","innehåll": "Allmänt råd Vad som avses i 1 är att gångavstånd till utrymningsväg högst bör vara 30 meter och att antalet personer inte överstiger 50 st."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0530","innehåll": "Vad som avses i 2 är lokaler och bostäder med högst 15 meter gångavstånd till utrymningsväg, där utrymningsvägen är synlig från huvuddelen av lokalen eller bostaden och antalet personer inte överstiger 30 st. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0531","innehåll": "Om förutsättningarna för tillfredsställande utrymning finns får trapphus Tr1 utgöra den enda utrymningsvägen från bostäder i verksamhetsklass 3 och från lokaler i verksamhetsklass 1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0532","innehåll": "Om förutsättningarna för tillfredställande utrymning finns får trapphus Tr2 utgöra den enda utrymningsvägen i lokaler i verksamhetsklass 1 i byggnader med högst åtta våningsplan och från bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnader med högst 16 våningsplan. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0533","innehåll": "Allmänt råd Utrymning förutsätts ske tillfredställande om gångavstånd till utrymningsväg är högst 30 meter och att antalet personer i varje brandcell inte överstiger 50 st."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0534","innehåll": "Trapphus Tr1 kan utgöra den enda utrymningsvägen i byggnader upp till 16 våningsplan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0535","innehåll": "För boenderum i verksamhetsklass 3B är förutsättningarna för tillfredställande utrymning uppfyllda även om utrymningsvägen från boenderummen går via gemensamt utrymme i annan brandcell. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0536","innehåll": "5:3221 Möjlighet till utrymning från utrymmen där man enbart vistas tillfälligt Utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt ska utformas med tillgång till minst en utrymningsväg. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0537","innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägen kan vara åtkomlig via intilliggande brandcell. Gångavstånd till utrymningsvägen bör inte överstiga 30 meter. Om tillgång till minst två utrymningsvägar finns kan gångavstånd istället beräknas enligt avsnitt 5:331. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0538","innehåll": "5:323 Utrymning genom fönster Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0539","innehåll": "Allmänt råd Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 meter, bör en plattform eller liknande monteras på insidan. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0540","innehåll": "I utrymmen i verksamhetsklass 1, skolor i verksamhetsklass 2A samt bostäder i verksamhetsklass 3 får en av utrymningsvägarna ersättas av tillgång till fönster. Fönstrets underkant får vara beläget högst 2,0 meter över marknivån utanför och om möjlighet till utrymning i övrigt ges på ett tillfredsställande sätt"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0541","innehåll": "Utrymning från bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnad Br2 och Br3 får även ske enligt avsnitt 5:353. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0542","innehåll": "Allmänt råd I utrymmen i verksamhetsklass 1, skolor i verksamhetsklass 2A och bostäder i verksamhetsklass 3 förväntas tillfredsställande utrymning genom fönster kunna ske om varje lokal eller bostad utformas för utrymning av högst 50 personer. Varje fönster som är avsett för utrymning bör räknas som utrymningsväg för högst 30 personer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0543","innehåll": "Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0544","innehåll": "Allmänt råd Möjligheten till utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst bör endast användas i byggnader där öppningens underkant ligger högst 23 meter över marknivån."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0545","innehåll": "I bedömningen av räddningstjänstens förmåga och dimensionering av uppställningsplats bör hänsyn tas till de faktorer som påverkar möjligheten att effektivt kunna genomföra utrymning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0546","innehåll": "Regler om uppställningsplats finns i avsnitt 5:721. Tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst tre våningsplan kan tillräckligt snabb insatstid vara högst 20 minuter. Med tillräcklig förmåga avses sådan bemanning och utrustning att utrymningen kan genomföras på ett tillfredsställande sätt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0547","innehåll": "Brandceller i lokaler i verksamhetsklass 1 som förväntas utrymmas med räddningstjänstens hjälp genom fönster bör inte vara större än 200 m2 ."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0548","innehåll": "Bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnader i klass Br1 vars övre plan enbart är utformat för utrymning genom fönster med räddningstjänstens hjälp bör avskiljas från underliggande plan i lägst brandteknisk klass E 30. Avskiljningen behöver inte utföras som brandcellsgräns. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0549","innehåll": "5:33 Utformning och framkomlighet 5:331 Gångavstånd till utrymningsväg Allmänt råd Gångavstånd till närmaste utrymningsväg eller till annan brandcell bör inte överstiga avstånden i tabell 5:331. Avstånd till en utrymningsväg bör mätas för det mest ogynnsamma fallet. En gångväg anses vara sammanfallande så länge som den inte måste förgrenas för att leda till olika utrymningsvägar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0550","innehåll": "I utrymmen, förutom i verksamhetsklass 3B, som skyddas med automatiskt släcksystem kan gångavstånd ökas med en tredjedel."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0551","innehåll": "I samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning kan gångavstånd beräknas som för samlingslokaler i verksamhetsklass 2B."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0552","innehåll": "Om utrymning sker genom fönster bör det tillåtna gångavståndet till fönster minskas till en tredjedel."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0553","innehåll": "Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande: – Vägen bör mätas genom att anta att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, figur 5:331a."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0554","innehåll": "– Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen 2 gånger den verkliga längden. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler i verksamhetsklass 1, samt i garage, räknas dock den gemensamma delen endast 1,5 gånger den verkliga längden. Dessa faktorer gäller inte för en enda utrymningsväg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0555","innehåll": "– Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal i verksamhetsklass 2, där i stället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0556","innehåll": "Tabell 5:331 Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0557","innehåll": "Förutsättningar Exempel Avstånd Om framkomlighet och överblickbarhet är goda och brandbelastningen är högst 250 MJ/m2 , samtidigt som risken för uppkomst av brand är liten. Verksamheten är inte förenad med risk för snabb brandspridning. Vissa lokaler inom verksamhetsklass 1.* 60 m Om persontätheten är liten samtidigt som berörda personer till största delen kan förväntas ha god lokalkännedom. I garage och vissa lokaler i verksamhetsklass 1 såsom kontor, lager-, hantverks- och industribyggnader. Bostäder i verksamhetsklass 3 samt i verksamhetsklass 5B. 45 m Om persontätheten är hög, eller berörda inte kan förväntas utrymma själva eller inte kan förväntas ha god lokalkännedom, eller om verksamheten medför risk för snabb brandspridning. Lokaler i verksamhetsklasserna 2A och 2B. Vissa lokaler i verksamhetsklass 1 såsom trä- eller plastvarufabriker och höglager i industrin. Verksamhetsklass 4. Lokaler i verksamhetsklasserna 5A, 5C och 5D. 30 m Om det finns särskild risk för uppkomst av brand, eller om stora personantal kan förväntas vara alkoholpåverkade. Lokaler i verksamhetsklass 6. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C. 15 m"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0558","innehåll": "Figur 5:331a–b Beräkning av gångavstånd till närmaste utrymningsväg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0559","innehåll": "Figur 5:331a–b Beräkning av gångavstånd till närmaste utrymningsväg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0560","innehåll": "5:332 Gångavstånd inom utrymningsväg Utrymningsvägar ska utformas så att risken för att personer blir instängda av brand och brandgas begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0561","innehåll": "Allmänt råd Gångavstånd inom en utrymningsväg till 1. närmaste trappa som leder till annat plan alternativt 2. utgång som leder till säker plats bör inte överstiga 30 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0562","innehåll": "I utrymningsväg där utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör gångavståndet inte överstiga de avstånd som anges i tabell 5:332."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0563","innehåll": "Vid beräkning av gångavstånd inom utrymningsväg behöver ingen faktor för sammanfallande gångavstånd beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0564","innehåll": "Tabell 5:332 Gångavstånd inom vissa utrymningsvägar"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0565","innehåll": "Verksamhet Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning I trapphall, korridor eller motsvarande för verksamhetsklasserna 1, 2, 3 eller 5B 10 m I loftgång i loftgångshus för verksamhetsklasserna 1, 3 eller 5B i loftgångshus 15 m I trapphall, korridor eller motsvarande för verksamhetsklasserna 4, 5A eller 5C 7 m Samtliga verksamhetsklasser, om man enbart kan gå i rätt riktning, t.ex. då dörrar enbart finns i respektive ände av en korridor. 30 m"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0566","innehåll": "5:333 Dimensionerande personantal Allmänt råd Dimensioneringen av utrymningsväg och väg till utrymningsväg bör baseras på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen. Personernas fördelning i lokalen och hur detta kan variera bör beaktas. Uppgifter ur tabell 5:333 kan användas för att dimensionera persontätheten. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0567","innehåll": "Tabell 5:333 Dimensionerande persontäthet"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0568","innehåll": "Verksamhet Persontäthet, personer/m2 nettoarea Verksamhetsklass 1 Kontor 0,1 Verksamhetsklass 2 Bibliotek* 0,1 Danslokal 2,5 Klassrum 0,5 Konferensrum* 0,7 Kyrka 1,0 Köpcentrum, varuhus, butik 0,5 Museum, konsthall 0,25 Pub, bar 3,0 Restaurang* Antalet sittplatser eller 1,0 Samlingslokal för endast sittande men utan fast monterade stolar 1,7 Samlingslokal för stående och sittande 2,5 Samlingslokal med fast monterade sittplatser Antalet sittplatser"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0569","innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägar bör ha en fri bredd på minst 0,90 meter. Ledstänger och liknande får inkräkta med högst 0,10 meter per sida i utrymningsvägen. Dörröppningar bör ha en fri bredd på minst 0,80 meter. Regler om fri höjd i utrymningsvägar finns i avsnitt 8:34."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0570","innehåll": "När två eller flera utrymningsvägar utmynnar i en gemensam del inne i byggnaden bör utrymningsvägen från det gemensamma utrymmet ha en bredd, eller motsvarande kapacitet, som minst motsvarar summan av bredderna för de utrymningsvägar som mynnar i det gemensamma utrymmet. Detta gäller under förutsättning att utrymningen från lokalerna sker samtidigt och då kräver en högre kapacitet jämfört med om en lokal i taget utrymmer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0571","innehåll": "Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0572","innehåll": "Om varje plan utgör egen brandcell bör trappa som utgör utrymningsväg dimensioneras för det plan som har behov av bredast utrymningsväg. Om flera plan samtidigt kommer att utnyttja utrymningsvägen bör bredden anpassas så att trappan kan hantera det större antalet personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0573","innehåll": "Rulltrappor bör inte ingå i väg till utrymningsväg eller i utrymningsväg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0574","innehåll": "Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor, såsom utrymmen i verksamhetsklass 5B och 5C. Spiraltrappor bör inte heller användas som utrymningsväg från samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0575","innehåll": "Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0576","innehåll": "Regler om utformning av kommunikationsutrymmen och ramper finns i avsnitt 3:142. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0577","innehåll": "I lokaler för ett större antal personer ska åtgärder vidtas som innebär att hög persontäthet vid utgången och långa kötider undviks. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0578","innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägar som betjänar fler än 150 personer bör ha en fri bredd på minst 1,20 meter. På dörrbredden bör dörrblad inkräkta högst 0,050 meter. Den totala fria bredden av samtliga utrymningsvägar bör vara minst 1,00 meter per 150 personer. Om en av utrymningsvägarna blockeras bör de övriga ha sådan bredd att 1,00 meter motsvarar 300 personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0579","innehåll": "Samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C bör ha minst tre utrymningsvägar, om de är avsedda för fler än 600 personer och minst fyra om de är avsedda för fler än 1 000 personer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0580","innehåll": "5:335 Dörrar Dörrar som ska användas för utrymning ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. Inåtgående dörrar får endast användas om köbildning inte kan förväntas uppstå framför dörren. Andra varianter på dörrar får användas om de kan ge en motsvarande säkerhet som slagdörrar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0581","innehåll": "Allmänt råd Dörrarna bör placeras så att de i öppet läge inte hindrar utrymning för andra personer. Köbildning förväntas inte uppstå i – bostäder i verksamhetsklass 3 och boenderum i verksamhetsklass 4, – en lokal för maximalt 30 personer och där personerna har kännedom om miljön t.ex. klassrum i verksamhetsklass 2A, mindre kontor och verkstadsindustrier i verksamhetsklass 1 och entrédörr i bostadshus i verksamhetsklass 3, – en lokal för maximalt 30 personer och där personerna inte kan förväntas ha kännedom om miljön och gångavståndet till utrymningsvägen högst är 15 meter t.ex. sammanträdesrum i verksamhetsklass 1 eller 2A, butik, banklokal och serveringslokal i verksamhetsklass 2A."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0582","innehåll": "Automatiskt styrda horisontella eller vertikala skjutdörrar kan användas om de öppnar även vid strömavbrott eller om det går att öppna dem genom att trycka dörrbladen utåt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0583","innehåll": "En manuell horisontell skjutdörr kan användas i samma situationer som en inåtgående dörr. För de fall som dörren kräver någon form av mekanisk assistans för att kunna manövreras måste denna funktion också kunna fungera vid ett eventuellt strömavbrott."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0584","innehåll": "Roterdörrar kan användas om fri passage med minsta bredd enligt 5:334 kan åstadkommas genom automatisk öppning vid strömavbrott eller om det går att öppna dörren genom att trycka dörrbladen utåt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0585","innehåll": "Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att öppna och passera. Undantag medges för utrymmen i verksamhetsklass 5D. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0586","innehåll": "Allmänt råd Dörrar bör kunna öppnas utan större tidigare kunskap om hur detta ska ske. Vid behov bör det tydligt framgå hur dörren kan öppnas. Låsta dörrar med fördröjd öppning bör inte förekomma."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0587","innehåll": "Dörrar bör kunna öppnas med ett trycke som trycks nedåt eller genom att dörren trycks utåt. Öppningsbeslag bör placeras med centrum mellan 0,80 till 1,20 meter över golv. Den högsta kraften för att öppna en dörr bör anpassas efter vilken typ av öppningsanordning som används"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0588","innehåll": "– För trycken bör den vertikala kraften understiga 70 N. Detta gäller exempelvis för trycken utformade enligt SS-EN 179. Kraften för att trycka upp dörren bör understiga 150 N."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0589","innehåll": "– För tryckplattor bör öppningskraften understiga 150 N. Detta gäller exempelvis för tryckplattor utformade enligt SS-EN 179."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0590","innehåll": "– För större öppningsanordningar, exempelvis hela dörrblad eller panikutrymningsbeslag, kan en högre öppningskraft accepteras, dock högst 220 N för öppningsfunktionen och högst 150 N för fortsatt öppning av dörren. Detta gäller exempelvis för panikutrymningsbeslag utformade enligt SS-EN 1125."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0591","innehåll": "Vred kan användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för högst 50 personer. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda. Om kåpa som täcker vred används bör kåpan utformas så att den lätt kan forceras med en hand."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0592","innehåll": "I vissa verksamheter, förutom verksamhetsklass 2B och 2C, kan knappar med elektrisk öppning tillämpas. I sådana fall bör knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och vara så stor att den omedelbart uppmärksammas som öppningsknapp. Öppningsknappen bör vara placerad med centrum 0,80 till 1,20 meter över golv. Öppningsknappen bör vara tydligt utmärkt med en skylt, som är minst 0,10 meter x 0,15 meter, och belyst när personer väntas använda dörren, det vill säga även vid utrymning. Skylten bör vara försedd med lämplig figur, t.ex. stiliserad nyckel, samt texten ”Nödöppning” eller liknande. Dörren bör kunna öppnas även vid strömavbrott."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0593","innehåll": "Skjutdörr bör inte öppnas enbart med elektrisk tryckknapp"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0594","innehåll": "Låsta dörrar som enbart öppnar genom en signal från ett automatiskt brandlarm bör inte förekomma eftersom utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0595","innehåll": "I lokaler, exempelvis i verksamhetsklasserna 1 och 2, där dörrar avsedda för utrymning hålls låsta under vissa tider, kan ha elektrisk kontroll av att samtliga dörrar är upplåsta under den tid personer vistas i lokalen. För att tillfredsställande utrymning ska kunna ske bör kontrollen vara samordnad med någon för driften väsentlig funktion, exempelvis huvudbelysningen. Strömavbrott eller annat fel bör inte sätta denna kontroll ur funktion."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0596","innehåll": "Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning förutom i verksamhetsklass 5A."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0597","innehåll": "Regler om skydd mot att halka och snubbla finns i avsnitt 8:22. Regler om tillgängliga och användbara dörrar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0598","innehåll": "Dörrar som ska användas för utrymning och som endast går att öppna med nyckel får användas i utrymmen i verksamhetsklasserna 1 och 3 om dörrarna betjänar ett litet antal personer som kan förväntas ha tillgång till nyckel. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0599","innehåll": "Allmänt råd Med ett litet antal personer anses högst tio personer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0600","innehåll": "5:336 Utrymningsplats Publika lokaler som ska vara tillgängliga och användbara enligt avsnitt 3:1 för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska förses med minst två oberoende utrymningsplatser. Om lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsplats på varje plan. Om lokalen i enlighet med avsnitt 5:322 enbart har en enda utrymningsväg får lokalen utformas med en utrymningsplats. Utrymningsplatsen ska vara placerad i intilliggande brandcell och finnas i anslutning till eller i utrymningsvägen. En utrymningsplats ska kunna rymma minst en mindre utomhusrullstol."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0601","innehåll": "Utrymningsväg som är tillgänglig och användbar och som leder horisontellt till säker plats behöver inte förses med någon utrymningsplats."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0602","innehåll": "Publika lokaler som är försedda med automatiskt släcksystem behöver inte förses med utrymningsplats."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0603","innehåll": "Allmänt råd En mindre utomhusrullstol upptar 1,30 x 0,70 m2 . Regler om utrymningsplatser ges även ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0604","innehåll": "5:337 Hiss Allmänt råd Regler om hissar och andra lyftanordningar finns i avsnitt 3:144 och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0605","innehåll": "Regler om utrymningshiss finns i Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0606","innehåll": "5:34 Brandtekniska installationer 5:341 Vägledande markeringar Med vägledande markeringar avses skyltar eller liknande som vid utrymning ger vägledning så att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0607","innehåll": "Vägledande markeringar ska finnas i utrymmen som är svårorienterade. Krav på vägledande markering finns även i avsnitt 5:351, 5:352, 5:354 och 5:357. Där krav på vägledande markering finns ska belysning eller genomlysning av vägledande markeringar ha säkerställd strömförsörjning motsvarande nödbelysning enligt avsnitt 5:343."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0608","innehåll": "För de utrymmen där krav på vägledande markering gäller ska skyltar eller liknande finnas i anslutning till de dörrar och fönster som är avsedda för utrymning. Skyltar ska utformas som gröna skivor med tydliga vita symboler och ska lätt kunna uppmärksammas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0609","innehåll": "Allmänt råd Utrymmen som är svårorienterade kan vara större lokaler där det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade eller lokaler där dagsljusinsläpp saknas, t.ex. garage större än 50 m2 och källare. Exempel på när det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade kan vara ett kontor där lokalen utformas med parallella korridorer inom brandcellen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0610","innehåll": "Skyltar bör placeras vid riktningsförändringar, förgreningar eller liknande, t.ex. i en trappa som fortsätter förbi det plan där utrymningen sker till det fria. Skyltarna bör vara placerade så att en person enbart behöver förflytta sig en mindre sträcka för att se en skylt, se figur 5:341a–c. Skyltar bör placeras så att det tydligt framgår var utrymningsvägarna finns t.ex. över en dörröppning eller hängande från innertaket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0611","innehåll": "Skyltar bör finnas i lokaler när utrymning sker genom en annan brandcell."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0612","innehåll": "För att skyltar lätt ska kunna uppmärksammas bör dessa utgöras av gröna skivor med tydliga vita symboler som är belysta eller genomlysta. Skyltar bör vara belysta eller genomlysta både i normalfallet och vid ett eventuellt strömavbrott. Skyltar bör monteras i en armatur tillsammans med belysningskällan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0613","innehåll": "Skyltar bör ha sådan storlek och luminans att de syns tydligt från aktuell plats och under aktuella belysningsförhållanden och ha vägledande markeringar utformade enligt Arbetsmiljöverkets regler om skyltar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0614","innehåll": "Väg till utrymningsplats och tillgänglig och användbar utrymningsväg som leder till säker plats bör kompletteras med vägledande markering som innehåller en symbol för personer med nedsatt rörelseförmåga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0615","innehåll": "Skyltens höjd (gröna fältets höjd) kan beräknas med följande formel: Höjd [m] = Betraktningsavstånd [m]/Konstant Det förutsätts då att skyltens bredd är större än höjden. Konstanten har följande värden: – Belyst skylt: 100. – Genomlyst skylt: 200. Minsta skylthöjd bör vara 0,10 meter. I samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C som exempelvis varuhus och större butiker bör minsta skylthöjd vara 0,20 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0616","innehåll": "Luminansen för en skylt bör anpassas så att skylten är tydligt synlig i den lokal som den används i. För genomlysta skyltar i lokaler som t.ex. kontor och skolor kan 80 cd/m2 på den sämst lysande delen av de vita ytorna, motsvarar ungefär minst 11 cd/m2 på den sämst lysande delen av den gröna ytan, utgöra en utgångspunkt vid bedömningen. Värdet gäller om belysningsstyrkan i rummet ligger mellan 500–1 500 lux. Högre luminans kan vara motiverad i lokaler med dagsljusinsläpp där belysningsstyrkan kan vara högre. Ett riktvärde kan vara att kontrasten mellan omgivningens och skyltens genomsnittliga luminans kan ligga kring 1:20 för väl upplysta lokaler"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0617","innehåll": "I mörkare delar av en byggnad kan lägre luminans på skylten ändå ge motsvarande vägledning. Luminansen av skyltar kan dämpas till som lägst 2 cd/m2 när belysningen i lokalen är låg t.ex. i en teater eller biograf under föreställning. Gränsvärdet 2 cd/m2 gäller på den sämst lysande delen av skylten, vanligen på den gröna ytan. Belysningsstyrkan bör återgå till normalnivån vid aktivering av utrymningslarmet och när belysningen i lokalen tänds. Skyltarna bör i övrigt följa rekommendationen i SS-EN 1838 om utrymningsskyltar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0618","innehåll": "Regler om utformning av skyltning på arbetsplatser finns hos Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0619","innehåll": "Figur 5:341a–c Exempel på placering av vägledande markeringar i kontor och varuhus."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0620","innehåll": "5:342 Allmänbelysning Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet fungerar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0621","innehåll": "Allmänt råd I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0622","innehåll": "Belysningsstyrkan bör i genomsnitt inte understiga 100 lux i utrymningsvägen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0623","innehåll": "Elkablar för belysning i trapphus, Tr1 eller Tr2, med tillhörande korridorer och liknande utrymmen, bör skyddas mot direkt påverkan av brand i minst 30 minuter i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0624","innehåll": "5:343 Nödbelysning I byggnad eller del av byggnad där nödbelysning föreskrivs ska nödbelysningen möjliggöra utrymning även vid strömavbrott."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0625","innehåll": "Nödbelysningen ska vid brand fylla sin funktion i de delar av byggnaden som inte är i brandens omedelbara närhet. Vid strömavbrott ska nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0626","innehåll": "Nödbelysning ska finnas i samtliga trapphus, som är utrymningsvägar, i byggnader med fler än åtta våningsplan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0627","innehåll": "Krav på nödbelysning finns även i avsnitt 5:352, 5:353, 5:354, 5:355, 5:356 och 5:357. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0628","innehåll": "Allmänt råd Med strömavbrott avses även sådant som orsakats av brand. Nödbelysning kan utformas enligt rekommendationen för belysning av utrymningsvägar i SS-EN 1838."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0629","innehåll": "Belysningsstyrkan bör inte vara lägre än 1 lux längs med utrymningsvägens centrumlinje. För att minska risken för fall bör belysningsstyrkan i trappor vara minst 5 lux i gånglinjen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0630","innehåll": "Nödbelysning bör nå 50 % av krävd belysningsstyrka inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0631","innehåll": "Elkablar till nödbelysning bör förläggas avskilda i brandteknisk klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet. Nödbelysningen bör inte slockna i andra delar av byggnaden än den brandcell där det brinner om kablarna påverkas av branden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0632","innehåll": "5:35 Särskilda krav för de olika verksamhetsklasserna 5:351 Verksamhetsklass 2A Lokaler som tillhör verksamhetsklass 2A ska förses med vägledande markeringar. Mindre lokaler som är lätt överblickbara får utformas utan krav på vägledande markering. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0633","innehåll": "Allmänt råd Lokaler kan utföras utan vägledande markering om gångavstånd till utrymningsväg är högst 15 meter och utrymningsvägarna är synliga från huvuddelen av lokalen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0634","innehåll": "5:352 Verksamhetsklass 2B och 2C Utrymningsvägar från samlingslokaler ska dimensioneras för det maximala antal personer som får vistas i lokalen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0635","innehåll": "Allmänt råd I samlingslokaler eller i förrum till dessa bör det finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0636","innehåll": "Vid dimensioneringen av utrymningsplatser bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Utrymningsplatser bör rymma samma antal mindre utomhusrullstolar som det antal personer som beräknas behöva använda utrymningsplatsen. Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa tillsammans kan rymma de personer som är i behov av utrymningsplats och med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0637","innehåll": "Regler om tillgängliga och användbara dörrar finns i avsnitt 3:143"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0638","innehåll": "Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0639","innehåll": "Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 meter. Stolar i en hörsal, teater, biograf eller motsvarande bör vara fastsatta i golvet. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0640","innehåll": "Dörrar i eller till utrymningsväg ska kunna öppnas genom att trycka på dörren eller kunna öppnas med ett lättmanövrerat trycke. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0641","innehåll": "Allmänt råd Dörrar för utrymning från samlingslokaler bör kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Denna manöver bör kunna ske med ett handgrepp. Manövern bör också innebära att båda dörrbladen öppnas om dubbelbladiga dörrar används. Om bägge dörrbladen inte kan öppnas genom en sådan manöver bör passiv dörrhalva förses med beslag enligt SS-EN 1125."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0642","innehåll": "Dörrar för utrymning bör utformas med enkelt trycke, t.ex. beslag enligt SS-EN 179. Dörrar i samlingslokaler avsedda för fler än 1 000 personer bör utformas med beslag enligt SS-EN 1125. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0643","innehåll": "Samlingslokaler ska förses med anordningar för varning i händelse av brand och vid behov anordning för tidig upptäckt av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0644","innehåll": "Allmänt råd Samlingslokaler bör förses med utrymningslarm. Utrymningslarm i samlingslokaler i verksamhetsklass 2C bör aktiveras med automatiskt brandlarm och även kunna aktiveras manuellt. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B kan förses med enbart manuellt aktiverat utrymningslarm."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0645","innehåll": "Talat meddelande bör användas som utrymningslarm eftersom det normalt ger en snabb initiering av utrymningen från byggnaden. Enklare utrymningslarm, t.ex. ringklocka eller siren, kan användas i samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som är avsedda för högst 300 personer eller som innehåller biografsalong, teater, hörsal eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0646","innehåll": "I samlingslokaler som kan förväntas ha svag eller ingen belysning bör belysningen tändas automatiskt vid utrymningslarm. I samlingslokaler med hög ljudnivå bör musik och liknande stängas av automatiskt vid utrymningslarm. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0647","innehåll": "Samlingslokaler ska vara försedda med vägledande markeringar för utrymning. Samlingslokaler ska vara försedda med allmänbelysning och nödbelysning. Utrymningsvägar från samlingslokaler ska vara försedda med nödbelysning. Omedelbart utanför utgångar till det fria ska nödbelysning anordnas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0648","innehåll": "Utvändiga utrymningsvägar från samlingslokaler ska i hela sin längd vara belysta och försedda med nödbelysning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0649","innehåll": "Allmänt råd Även trappor i samlingslokalen bör belysas av nödbelysning. Belysningsstyrkan bör motsvara lägst 5 lux i trappor. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0650","innehåll": "5:353 Verksamhetsklass 3 Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. Signalen ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0651","innehåll": "Väg till utrymningsväg i gemensamhetsutrymmen i verksamhetsklass 3B ska vara försedda med nödbelysning. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0652","innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör vara brandvarnare i verksamhetsklass 3A."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0653","innehåll": "Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör vara utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm i verksamhetsklass 3B. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0654","innehåll": "Bostadsrum i verksamhetsklass 3 som finns i byggnader i byggnadsklass Br2 eller Br3 ska kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0655","innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägar från bostadsrum i verksamhetsklass 3A kan anordnas enligt något av följande alternativ: a) Utgång till utrymningsväg, t.ex. en trappa utanför bostaden eller direkt till säker plats. b) Utgång till en utvändig trappa eller fast stege utformad enligt SS 831340 som leder till säker plats. c) Öppningsbart fönster med öppningens underkant högst 5,0 meter över marknivån. d) Genom ett annat närliggande rum i samma plan som uppfyller vad som anges i a), b) eller c) i första stycket. Alternativ d) gäller enbart om det närliggande rummet är avskilt från eller enkelt kan avskiljas från underliggande våning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0656","innehåll": "Utrymning från ett bostadsrum i verksamhetsklass 3B kan anordnas enligt något av följande alternativ: a) Med en utgång till en utrymningsväg, t.ex. en trappa utanför bostaden. b) Direkt till en säker plats. c) Genom ett annat närliggande rum som har utgång till en utrymningsväg. d) Via fönster enligt avsnitt 5:323. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0657","innehåll": "5:354 Verksamhetsklass 4 Utrymmen i verksamhetsklass 4 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0658","innehåll": "Allmänt råd I byggnader som är avsedda för minst nio gäster eller med minst fem gästrum bör utrymmen i verksamhetsklass 4 förses med utrymningslarm som kan aktiveras manuellt och med automatiskt brandlarm. I byggnader med verksamhetsklass 4 i enbart markplan som har utgång direkt till det fria från varje gästrum kan istället förses med brandvarnare och manuellt aktiverat utrymningslarm. Larmknappar bör finnas på varje plan och vara placerade vid lättåtkomliga platser samt i receptionen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0659","innehåll": "Byggnader avsedda för färre än nio gäster och med färre än fem gästrum bör förses med brandvarnare. Brandvarnare bör placeras i varje gästrum. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0660","innehåll": "Utrymmen i verksamhetsklass 4 ska vara försedda med vägledande markeringar för utrymning. Utrymningsvägar ska vara försedda med nödbelysning. Anslag med utrymningsplan ska finnas i varje gästrum. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0661","innehåll": "Allmänt råd Utrymningsplan bör placeras i direkt anslutning till dörr till utrymningsväg. Utrymningsplanen bör beskriva innebörden och karaktären av utrymningslarmet, vad hotellgästen förväntas göra och vara kompletterad med en ritning som visar byggnadens utrymningsvägar. I byggnader med minst nio gäster eller med minst fem gästrum bör utrymningsplan utformas enligt SS 2875. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0662","innehåll": "5:355 Verksamhetsklass 5A Utrymmen i verksamhetsklass 5A ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0663","innehåll": "Utrymningsvägar och utrymmen i verksamhetsklass 5A som är avsedda att användas nattetid ska förses med nödbelysning. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0664","innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand kan utgöras av brandvarnare. Brandvarnare bör placeras så att de täcker hela verksamheten. Varje brandvarnare kan förväntas ha en täckningsyta på högst 60 m2 ."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0665","innehåll": "För förskola som bedrivs nattetid bör anordning för tidig upptäckt och varning i händelse av brand utgöras av utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0666","innehåll": "5:356 Verksamhetsklass 5B Utrymmen i verksamhetsklass 5B ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0667","innehåll": "Utrymningsvägarna från utrymmen i verksamhetsklass 5B ska vara försedda med nödbelysning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0668","innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av utrymningslarm som kan aktiveras manuellt och med automatiskt brandlarm. Utrymningslarmet bör i övrigt vara anpassat efter förutsättningarna för personalingripanden och de boendes hälsa. Det kan t.ex. innebära att vibrationslarm, ljussignaler eller sirener anpassade för personer med hörselnedsättning används. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0669","innehåll": "5:357 Verksamhetsklass 5C Utrymmen i verksamhetsklass 5C ska förses med anordningar för tidig upptäckt i händelse av brand. Vägar till utrymningsvägar får passera genom angränsande brandcell. Passage mellan brandceller ska kunna ske utan att brandgas sprider sig till den icke brandutsatta avdelningen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0670","innehåll": "Utrymningsvägarna från utrymmen i verksamhetsklass 5C ska vara försedda med nödbelysning. Vägledande markering ska finnas i byggnader i verksamhetsklass 5C. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0671","innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt i händelse av brand bör utgöras av automatiskt brandlarm. Luftsluss bör finnas för att möjliggöra passage mellan brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0672","innehåll": "5:358 Avskilda mötesrum m.m. Allmänt råd I ett rum i verksamhetsklass 1, 2A, 2B och 5C där personer kan vistas bakom stängda dörrar, som är beläget så att utrymningsväg endast kan nås genom passage genom korridor eller annat utrymme, finns risk att bli innestängd vid brand. För att uppnå kravet på tillfredsställande utrymning bör utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm installeras om – rummet rymmer fler än 30 personer, eller – rummet rymmer fler än tio personer och gångavståndet till närmaste utrymningsväg är över 10 meter. Kravet gäller inte för utrymmen där man vistas endast tillfälligt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0673","innehåll": "5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:41 Allmänt Byggnader och fasta installationer ska utformas med tillfredställande skydd mot uppkomst av brand. Temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material får inte bli så hög att materialet kan antända. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0674","innehåll": "Allmänt råd Tillfredställande skydd mot uppkomst av brand kan uppnås genom att hög temperatur, värmestrålning och gnistbildning inte orsakar antändning i närliggande byggnadsdelar eller fast inredning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0675","innehåll": "Byggnadsdelar och fasta installationer bör utformas så att de egenskaper som är nödvändiga inte förbrukas eller försämras med hänsyn till den temperatur de kan förväntas utsättas för. Exempel på sådana egenskaper kan vara den avskiljande förmågan eller skydd mot antändning"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0676","innehåll": "Kravet i föreskriftens andra stycke är uppfyllt om temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material inte överstiger 85 °C. Andra temperaturkriterier kan användas om materialets egenskaper är väl kända och dokumenterade."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0677","innehåll": "Vid utformning bör hänsyn tas till att temperaturen kan öka vid långvarig kontinuerlig drift eller om den fasta installationen byggs in. När installationsdelar kläs in bör material som kan få högre temperatur än 85 °C om det byggs in, vara material av lägst A2-s1,d0. Fasta elinstallationer regleras av Elsäkerhetsverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0678","innehåll": "5:42 Uppvärmningsanordningar m.m. 5:421 Allmänt Uppvärmningsanordningar ska, utöver vad som avses i avsnitt 5:41, utformas så att skydd mot annan fara begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0679","innehåll": "Allmänt råd Exempel på uppvärmningsanordningar kan vara eldstäder, kaminer, bastuaggregat, värmepaneler och liknande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0680","innehåll": "Med annan fara avses soteld, ofullständig förbränning samt rökgasläckage från eldstäder, eldningsapparater, värmeinstallationer samt rök- och avgaskanaler. (BFS 2011:26)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0681","innehåll": "Eldstad ansluten till skorsten, rök- eller avgaskanal ska utformas så att systemet utgör en brandsäker och väl fungerande helhet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0682","innehåll": "Allmänt råd Val av skorsten och kanal bör göras med hänsyn till eldstadens egenskaper, såsom temperatur på rök- eller avgaser. Hänsyn bör även tas till inverkan från kontinuerlig eldning under lång tid vilket kan påverka kanalens beständighet. Regler om utsläpp till omgivningen finns i avsnitt 6:7. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0683","innehåll": "5:422 Eldstäder 5:4221 Allmänt Allmänt råd Eldstäder och förbindelsekanaler kan uppfylla kravet enligt avsnitt 5:41 skydd mot värmepåverkan genom att ha erforderligt skyddsavstånd, skydd mot strålning eller en kombination av båda."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0684","innehåll": "Eldstäder bör tillföras tillräcklig mängd förbränningsluft så att förbränningen inte sker med okontrollerat luftunderskott."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0685","innehåll": "Vad som är erforderligt skyddsavstånd beror bl.a. på den strålande ytans storlek, temperatur och emissivitet. Bestämningen av erforderligt avstånd kan göras på följande sätt: 1. För en oisolerad eldstad som inte är vattenmantlad eller för en oisolerad rök- och avgaskanal kan erforderligt skyddsavstånd till brännbara byggnadsdelar sättas till minst 0,5 meter. 2. Brännbara byggnadsdelar kan skyddas av ett strålningsskydd av material av lägst brandteknisk klass A2-s1,d0, och med tillräcklig utsträckning i höjd- och sidled och placerat med ett avstånd till brännbara byggnadsdelar eller till eldstaden. 3. För eldstäder, beroende på typ, kan erforderligt skyddsavstånd verifieras med SS-EN 13229 eller SS-EN 13240."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0686","innehåll": "Vägledning för verifiering av skorstenar ges i SS-EN 15287-1 eller SS-EN 15287-2. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0687","innehåll": "5:4222 Belastningar Eldstäder och förbindelsekanaler ska ha tillräcklig hållfasthet för att ta upp förekommande belastningar. Eldstäder, eldningsapparater, och liknande ska placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Grund och underlag ska utformas så att brandspridning nedåt begränsas och otätheter på grund av sättningar inte uppkommer i anslutna kanaler och rörledningar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0688","innehåll": "Allmänt råd Underlaget till eldstäder bör utformas i lägst brandteknisk klass R 60 utom i småhus. I småhus bör underlaget utformas i lägst brandteknisk klass R 15. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0689","innehåll": "5:4223 Eldstadsplan Eldstäder för eldning med fast eller flytande bränsle ska vara försedda med skydd mot brandspridning nedåt så att antändning av golvet inte kan ske på grund av spill, glöd eller gnistor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0690","innehåll": "Allmänt råd Skydd mot brandspridning nedåt uppfylls om golvbeläggning eller eldstadsplan utförs i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0691","innehåll": "Finns det ett fritt utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, bör eldstadsplanet omfatta även detta utrymme."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0692","innehåll": "Eldstadsplanet för pannor eldade med fasta bränslen bör vara minst 2 meter framför sidan med eldstadsöppningen och minst 1 meter utanför de andra delarna. Vid mindre, slutna eldstäder bör eldstadsplanet sträcka sig minst 0,3 meter framför eldstaden och till minst 0,1 meter på vardera sidan om eldstaden eller ha minst 0,2 meter tillägg på vardera sidan om öppningen. För större slutna eldstäder (exempelvis kakelugnar) kan utsträckningen i sidled dock begränsas till eldstadsöppningens bredd med minst 0,2 meter tillägg på vardera sidan om öppningen. För öppna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas så att det horisontella avståndet från mitten av eldhärdens bakre del till oskyddat brännbart golv är minst 1,0 meter. Från en större öppen eldhärd bör eldstadsplanet dessutom alltid sträcka sig minst 0,3 meter framför eldstaden. Om eldstadsbotten ligger högre än 0,4 meter över golvet, bör avståndet ökas med hälften av det överskjutande höjdmåttet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0693","innehåll": "Eldstadsplan för lokaleldstad i utrymmen i verksamhetsklass 3 kan bestå av 0,7 mm stålplåt. För sådan del av ett eldstadsplan som ligger under eldstaden får plåt dock endast användas, om det finns ett minst 50 mm fritt, luftat utrymme mellan eldstaden och eldstadsplanet och om temperaturförhållandena i övrigt tillåter"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0694","innehåll": "För andra verksamheter kan eldstadsplan bestå av minst 50 mm betong, tegel eller annat material som uppfyller kravet på A2-s1,d0 samt avskiljande funktion EI 30. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0695","innehåll": "5:423 Askutrymme I andra byggnader än småhus ska det i anslutning till avskilt pannrum med eldstad för eldning med fast eller flytande bränsle finnas ett utrymme för upplag av sot och aska, där askan kan förvaras på ett betryggande sätt. Med betryggande sätt avses att utrymmet ska vara avskilt så att aska eller annat glödande material inte kan ge antändning eller pyrolys i eller vid askförrådet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0696","innehåll": "Allmänt råd Utrymmet kan utgöras av ett avskilt rum eller ett utrymme utomhus. Utrymmet bör dimensioneras för att askan kan förväntas ha temperaturer på upp till 200 °C och ett energiinnehåll motsvarande 4 MJ/kg"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0697","innehåll": "Utrymmet kan uppfylla föreskriften genom avskiljning i brandteknisk klass EI 15 med dörrar eller luckor i lägst brandteknisk klass EI 15-C. Materialet i avskiljningen bör vara utfört i lägst klass A2-s1,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0698","innehåll": "5:424 Eldningsapparat En eldningsapparat ska vara utförd med betryggande säkerhet mot brand och mot spridning av brand till bränsleförråd. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0699","innehåll": "Allmänt råd Eldningsapparaten bör vara försedd med minst två av varandra oberoende system för skydd mot brandspridning bakåt genom eldningsapparaten till bränsleförrådet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0700","innehåll": "5:425 Skorstenar 5:4251 Allmänt Skorstenar samt rök- och avgaskanaler ska placeras och utformas så att närliggande byggnadsdelar och fasta installationer inte kan antändas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0701","innehåll": "Skorstenar samt rök- och avgaskanaler, inklusive isolering och omgivande schakt, får inte ha en yttemperatur som överstiger 100 °C när den anslutna anordningen drivs med högsta effekt. Inom det rum där eldstaden är placerad får dock en högre yttemperatur förekomma. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0702","innehåll": "Allmänt råd Utformning av skorstenar kan verifieras enligt SS-EN 1443 samt SS-EN 15287-1 eller SSEN 15287-2. Regler om skydd mot brännskador finns i avsnitt 8:4. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0703","innehåll": "Rök- och avgaskanaler ska utformas med hänsyn till genomströmningen. Tvärsnittsarean i en kanal, som fungerar genom naturligt drag, ska utformas med hänsyn till den eldstad som kanalen ska anslutas till, eldstadens värmeeffekt, det bränsle som ska användas samt kanalens höjd. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0704","innehåll": "Allmänt råd Tvärsnitt på rök- och avgaskanal för en eldstad kan beräknas enligt SS-EN 13384-1. Verifiering kan göras genom standardserien SS-EN 13384-1, SS-EN 13384-2 eller SS-EN 13384-3. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0705","innehåll": "5:4252 Belastningar Vid utformning ska skorstenens egenvikt, yttre belastning och temperaturpåverkan på byggmaterialens egenskaper beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0706","innehåll": "Allmänt råd Yttre belastning på en skorsten kan vara orsakad av vind- och snölast samt dynamisk belastning av vind. Vindpåverkan kan beaktas med belastningen 1,5 kN/m2 . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0707","innehåll": "5:4253 Höjd Skorstenar samt rök- och avgaskanaler ska ha en sådan höjd att risk för brand begränsas. Utformning ska göras med hänsyn till anslutna eldstäder och eldningsapparater samt bränsleslag. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0708","innehåll": "Allmänt råd Regler om skorstenshöjd finns även i avsnitt 6:743. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0709","innehåll": "5:4254 Vertikal riktning Skorstenars samt rök- och avgaskanalers avvikelse från vertikal riktning får inte påverka brandsäkerheten eller skorstenens funktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0710","innehåll": "Allmänt råd Rök- och avgaskanaler bör utformas så att effekten av värmerörelser beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0711","innehåll": "5:4255 Materialegenskaper och beständighet Väggar i skorstenar samt rök- och avgaskanaler ska utformas så att dess funktion inte äventyras. Särskilt ska temperaturvariationer, klimatpåverkan, korrosiva rökgaser, fukt samt användning av sotningsredskap beaktas. Insatsrör ska utformas så att röret eller angränsande byggnadsdelar inte skadas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0712","innehåll": "Allmänt råd Lämpliga materialkvaliteter anges i SS-EN 15287-1, bilaga A, D och E samt SS-EN 15287-2, bilaga A, D och E. Om ett insatsrör monteras i kanalen bör det göras i hela dess längd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0713","innehåll": "Risken för fukt och korrosion i kanal bör beaktas med hänsyn till bränsle och rökgastemperatur. Under korrosiva förhållanden bör korrosionsbeständiga material användas. Korrosiva förhållanden innebär exempelvis att rökgasens temperatur i rökkanalen understiger syradaggpunkten och bränslets svavelhalt är över 0,1 % eller innehåller klorider."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0714","innehåll": "Skorstenar samt rök- och avgaskanaler bör vara frostbeständiga. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0715","innehåll": "5:4256 Täthet Skorstenar, rök- och avgaskanaler ska vara så täta att brandfara, risk för förgiftning eller andra olägenheter inte uppstår. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0716","innehåll": "Allmänt råd Tätheten kan kontrolleras genom läckagemätning eller röktrycksprovning. Tätheten kan uppfyllas med utförande enligt gastäthetsklasserna i tabell 5 i SS-EN 1443 avsnitt 6.4.1. Vid beräkning av luftläckaget räknas ytan efter kanalens inneryta. Tätheten i fogar kan uppfyllas genom temperaturtåliga tätningar som är beständiga över tid."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0717","innehåll": "Röktrycksprovning bör provas så att tätheten för hela skorstenen, rök- eller avgaskanalens undersöks. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0718","innehåll": "5:4257 Soteld Rök- och avgaskanaler, som ansluts till eldstäder avsedda för sotalstrande bränslen, ska utformas med betryggande skydd mot utveckling av brand på grund av soteld. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0719","innehåll": "Allmänt råd Kravet kan uppfyllas med rök- och avgaskanaler som bibehåller sina egenskaper efter soteld eller genom att rök- och avgaskanaler omges av ett skorstensschakt. Även luckor, anslutningar eller andra installationer som är en del av kanalen omfattas av kravet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0720","innehåll": "Rök- och avgaskanal i brandteknisk klass G(x) med erforderligt skyddsavstånd x till brännbart material kan utformas utan skorstensschakt. Skorstenens täthet efter soteldsprovning bör motsvara kraven på täthet enligt 5:4256."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0721","innehåll": "Skorstensschaktet bör utformas i material som i sig inte bidrar till brandförloppet och som upprätthåller en brandtekniskt avskiljande funktion gentemot andra utrymmen. Skorstensschakt som omsluter rök- och avgaskanaler kan utformas i material av A2-s1,d0 och med schaktväggar i lägst brandteknisk klass EI 60 utom i småhus där schaktväggarna kan utformas i lägst brandteknisk klass EI 15. Skorstenschakt utförda på detta sätt uppfyller kravet på skydd mot soteld."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0722","innehåll": "Regler om skydd mot brännskador finns även i avsnitt 8:4. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0723","innehåll": "5:426 Anslutning till rök- och avgaskanal Avgaser och rökgaser från fasta installationer ska inte ge upphov till ökad brandfara, ökad risk för förgiftning eller annan olägenhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0724","innehåll": "Avgaser ska avledas genom avgaskanal eller rökkanal. Rökgaser ska avledas genom rökkanal. Fasta installationer för gasformigt eller flytande bränsle behöver inte anslutas till rök- eller avgaskanal, om de installeras i ett utrymme där ventilationen är tillräcklig, och där förbränningen inte ger upphov till ökad brandfara, ökad risk för förgiftning eller andra olägenheter. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0725","innehåll": "Allmänt råd Med fasta installationer avses exempelvis uppvärmningsanordningar och spisar. Eldstäder för fast eller flytande bränsle bör anslutas till rökkanal. Eldstäder avsedda för gas bör anslutas till avgaskanal."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0726","innehåll": "Funktionen för rök- och avgaskanaler kan beräknas och verifieras enligt SS-EN 13384-1. Gasapparater bör anslutas till avgaskanal om förbränningen avsiktligt sker med luftunderskott eller sotande låga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0727","innehåll": "Att förbränningen inte ger upphov till ökad brandfara eller ökad risk för förgiftning är beroende av mängden förbränningsprodukter och deras egenskaper."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0728","innehåll": "Fasta installationer för gasformigt eller flytande bränsle med en märkeffekt på max 12 kW som installerats i ett utrymme med en volym större än 7 m3 kan utföras utan anslutning till rök- eller avgaskanal. Regler om luft finns även i avsnitt 6:2. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0729","innehåll": "Rök- och avgaskanaler, som ansluts till fler än en eldstad ska utformas så att brandrisken eller andra olägenheter inte ökar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0730","innehåll": "Allmänt råd Om flera eldstäder ansluts till samma kanal bör riskerna för kondensering, brandspridning, inrykning genom eldstad som inte används och eldstädernas funktion vid samtidig eldning beaktas. Detta gäller även avgaskanaler från bränsledriva motorer. Funktionen för rök- och avgaskanaler som ansluts till fler än en eldstad kan beräknas och verifieras enligt SS-EN 13384-2."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0731","innehåll": "Eldstäder i samma pannrum kan anslutas till samma kanal under de begränsningar som gäller för kanalen med hänsyn till maximal temperatur, märkeffekt och att rökgaserna på ett tillförlitligt sätt kan ledas ut från byggnaden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0732","innehåll": "5:427 Avskilt pannrum Allmänt råd En panna eller flera pannor, vars sammanlagda märkeffekt överstiger 60 kW bör installeras i avskilt pannrum. Avskilt pannrum bör endast genom luftsluss stå i förbindelse med utrymningsvägar från bostäder i verksamhetsklass 3, och kontor i verksamhetsklass 1 som inte utgör integrerad del i industriverksamhet eller liknande. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0733","innehåll": "5:428 Rensning och inspektion Eldstäder, rök- och avgaskanaler ska vara åtkomliga för rensning, kontroll och inspektion utan olägenhet. Rensluckor ska utformas i material som inte kan antändas och som tål temperaturvariationer samt korrosion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0734","innehåll": "Allmänt råd Förbränningskammare, askrum, förbindelsekanaler, rök- och avgaskanaler bör kunna rensas med vanliga sotningsredskap."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0735","innehåll": "Rensluckor bör sluta tätt och utformas i material i lägst klass A2-s1,d0. Vid behov bör rensluckor reglas för att undvika att de öppnas vid övertryck i kanalen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0736","innehåll": "Rensluckor bör inte finnas i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller i garage. Om rensluckor placeras i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller explosiva gaser kan bildas bör täthet, yttemperatur, skydd mot ofrivillig öppning och barnsäkerhet särskilt beaktas. Regler om driftutrymmen finns även i avsnitt 3:4. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0737","innehåll": "5:43 Matlagningsanordningar En spis och andra matlagningsanordningar ska placeras så att betryggande skydd mot uppkomst av brand uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0738","innehåll": "Allmänt råd Betryggande skydd mot uppkomst av brand kan erhållas genom ett vertikalt skyddsavstånd från ovansidan av en elektrisk spis till brännbart material eller spisfläkt som är minst 0,5 meter. För gasspisar bör dock avståndet vara minst 0,65 meter. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0739","innehåll": "5:44 Garage Garage ska utformas så att risken för brand eller explosion begränsas på grund av förekomst av brännbara eller explosiva gaser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0740","innehåll": "Allmänt råd Uppvärmning i garage bör inte ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion. Rensluckor i garage bör utformas så att de är täta och så att temperaturen på luckorna begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0741","innehåll": "5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader 5:51 Allmänt Allmänt råd Brandklassat ytskikt och beklädnad, brandcellsindelning, brandsektionering, brandtekniska installationer är exempel på skyddsåtgärder som kan begränsa utveckling och spridning av brand och brandgas inom en byggnad. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0742","innehåll": "5:521 Väggar, tak, golv och fast inredning Material i tak, väggar, golv och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på ett sådant sätt att de – är svåra att antända, – inte medverkar till snabb brandspridning, – inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas, – inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå, – inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar, – inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0743","innehåll": "Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0744","innehåll": "Allmänt råd Material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 bör skyddas mot brandpåverkan under brandens inledningsskede så att motsvarande brandskydd som ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 uppnås. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler och bostäder i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör sådana material i byggnadsdelar skyddas av en beklädnad i brandteknisk klass K210/B-s1,d0. Exempel på material som bör skyddas är brännbar isolering, skivmaterial eller liknande i lägre brandteknisk klass än D-s2,d0."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0745","innehåll": "Förutom för utrymningsvägar och särskilda lokaler enligt avsnitt 5:522 och 5:523 bör följande ytskikt väljas: – I byggnader i byggnadsklass Br1 bör takytor ha ytskikt av brandteknisk klass B-s1,d0, fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-s1,d0. Väggytor bör ha ytskikt av lägst brandteknisk klass C-s2,d0. – I byggnader i byggnadsklass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass C-s2,d0, fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-s1,d0. Väggytor bör ha ytskikt av lägst brandteknisk klass D-s2,d0. – I byggnader i byggnadsklass Br3 bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass D-s2,d0. – I tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial, i verksamhetsklass 1 och 2A, bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass E."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0746","innehåll": "För mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Mindre byggnadsdelar motsvaras av sådana byggnadsdelar vars sammanlagda omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg. Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar. Detta gäller dock inte rörisolering."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0747","innehåll": "Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. Detsamma gäller för rörisolering i sådana rum. Det kan vara mindre rum om högst 15 m2 , t.ex. hygienutrymmen eller bastu. Hisskorg kan utformas med ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 om hisschaktet är placerad i egen brandcell. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0748","innehåll": "5:522 Väggar och tak i utrymningsvägar I utrymningsvägar ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0749","innehåll": "Allmänt råd I byggnader i klass Br1 och Br2 bör takytor och väggytor i utrymningsvägar ha ytskikt av lägst brandteknisk klass B-s1,d0. Ytskiktet bör fästas på material i brandteknisk klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i lägst brandteknisk klass K210/B-s1,d0."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0750","innehåll": "I byggnader i klass Br3 bör takytor och väggytor ha ytskikt enligt följande: a) Utrymningsvägar i verksamhetsklass 4 och 5A bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och lägst klass C-s2,d0 på väggytor. Ytskikten bör fästas på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0. b) Utrymningsvägar som är gemensamma för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och av lägst klass C-s2,d0 på väggytor. c) Utrymningsvägar från lokaler i verksamhetsklass 6 bör ha tak- och väggytor med ytskikt av klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0751","innehåll": "5:523 Särskilda lokaler Taken och väggarna i – samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C, – lokaler i verksamhetsklass 5A och 5C, – lokaler i verksamhetsklass 6, – avskilda pannrum, – brandsluss, – större garage som inte tillhör småhus, och – storkök ska utformas så att deras ytskikt endast kan ge ett försumbart bidrag till en brands utveckling."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0752","innehåll": "Allmänt råd Med större garage avses garage som är större än 50 m2 . Tak- och väggytor bör ha ytskikt av lägst klass B-s1,d0. Ytskiktet bör fästas på material i klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i lägst klass K210/B-s1,d0."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0753","innehåll": "Väggytor i utrymmen i verksamhetsklass 5A och 5C och storkök kan utföras med ytskikt av klass C-s2,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller beklädnad i klass K210/B-s1,d0. Takytor bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller beklädnad i klass K210/B-s1,d0. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0754","innehåll": "5:524 Golvbeläggningar Golvbeläggningen i – utrymningsvägar i byggnader i klass Br1, – utrymningsvägar från samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C, – brandslussar ska vara utförd med material med begränsad benägenhet att sprida brand och utveckla brandgaser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0755","innehåll": "Allmänt råd Golvbeläggning bör utformas i lägst klass Cfl-s1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0756","innehåll": "Golvbeläggningen i – samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C, – lokaler i verksamhetsklass 6 ska vara utförd med material med måttlig benägenhet att sprida brand och utveckla brandgaser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0757","innehåll": "Allmänt råd Golvbeläggning bör utformas i lägst klass Dfl-s1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0758","innehåll": "Golvbeläggningen i avskilda pannrum ska vara utförd med material som inte kan antändas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0759","innehåll": "Allmänt råd Golvbeläggning i avskilda pannrum bör utformas i lägst klass A1fl. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0760","innehåll": "5:525 Rörisolering Allmänt råd Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mer än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla klass A2L-s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och golv."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0761","innehåll": "Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mindre än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla lägst följande klasser: – BL-s1,d0 där omgivande ytor har kravet B-s1,d0. – CL-s3,d0 där omgivande ytor har kravet C-s2,d0. – DL-s3,d0 där omgivande ytor har kravet D-s2,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0762","innehåll": "5:526 Luftbehandlingsinstallationer Allmänt råd Material i luftbehandlingsinstallationer bör vara av klass A2-s1,d0. För systemdelarna som anges i tabell 5:526 accepteras lägre brandteknisk klass. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0763","innehåll": "Tabell 5:526 Egenskaper för luftbehandlingsinstallationer"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0764","innehåll": "Mindre detaljer såsom filtermaterial, packningar, fläktremmar och elinstallationer. Inget krav (klass F) Kanaler i enbostadshus. Klass E Kanaler, förutom imkanaler, i andra byggnader än enbostadshus. Motsvarande ytskiktskrav som gäller för anslutande vägg- eller takyta. Undantaget gäller både in- och utsida av kanalen. Kanaler i schakt och aggregatrum, om dessa utformas så att brand inte kan spridas till eller från schakt- eller aggregatrum under den tid som motsvaras av brandmotståndet för brandcellsgränser i aktuell byggnad. Klass E Kanaler i uteluftsdon i yttervägg inom det rum som ytterväggen gränsar till. Inget krav (klass F) Luftdon, utom spiskåpor i storkök. Klass E Uteluftsdon och överluftsdon i bostäder. Inget krav (klass F)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0765","innehåll": "5:527 Kablar Kablar och upphängningsanordningar ska utformas och installeras så att de inte bidrar till en snabb brandspridning eller producerar stora mängder värme och brandgaser. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0766","innehåll": "Allmänt råd Med kablar avses signalkablar för tele- och datatrafik samt elkablar. Kablar bör utföras i lägst klass Dca-s2,d2. I byggnader med byggnadsklass Br3 och inom utrymmen med automatiskt släcksystem kan kablar av klass Eca accepteras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0767","innehåll": "Kablar som kommer utifrån in i byggnaden kan utföras utan brandteknisk klass fram till den närmaste inkopplingspunkten. En inkopplingspunkt kan vara en elcentral, ett ställverk eller motsvarande. Inkopplingen bör ske i den brandcell där kabeln kommer in i byggnaden och kabelns längd till inkopplingspunkten bör inte överstiga 20 meter. Om kablar utgör mer än 5 % av takytan i en utrymningsväg bör kablarna utföras i lägst klass Cca-s1,d1. Om utrymningsvägen är försedd med automatiskt släcksystem kan lägst klass Dca-s2,d2 accepteras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0768","innehåll": "Kabelrännor och kabelstegar kan utformas enligt SS-EN 61537. Kabelskenor kan utformas enligt SS-EN 61534 serien. Upphängningsanordningar i utrymningsvägar bör utföras av material i klass A2-s1,d0. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0769","innehåll": "5:53 Brandcellsindelning Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0770","innehåll": "För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller. Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0771","innehåll": "Allmänt råd Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0772","innehåll": "Utrymningsvägar bör utgöra egna brandceller. Andra utrymmen som bör utgöra egna brandceller anges i avsnitt 5:54."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0773","innehåll": "Utrymmen i byggnader med verksamhet som medför stor sannolikhet för uppkomst av brand och där en sådan kan få stora konsekvenser för utrymningssäkerheten bör delas in i egna brandceller. Sådana utrymmen kan vara lokaler där man utför heta arbeten, garage, avskilda pannrum, storkök, avfallsrum och liknande. Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2 ) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen. Samma brandcell bör inte – med undantag av bostäder i verksamhetsklass 3A, trapphus, schakt och öppna garage – omfatta utrymmen inom fler än två plan. Regler om brandtekniska installationer finns i avsnitt 5:25. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0774","innehåll": "När byggnader delas in i brandceller ska dessa utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brand och brandgas erhålls. Utformningen av brandcellen ska begränsa spridning av brand och brandgas till intilliggande brandcell under en bestämd tid. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0775","innehåll": "Allmänt råd Genomföringar, upplag och förband bör särskilt beaktas så att brandcellen upprätthåller sin avskiljande funktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0776","innehåll": "5:531 Byggnad i klass Br1 För byggnader i klass Br1 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan brandceller med avskiljande konstruktion."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0777","innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion i byggnader i klass Br1 bör utformas i lägst den brandtekniska klass som anges i tabell 5:531."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0778","innehåll": "Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0779","innehåll": "Tabell 5:531 Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en byggnad i klass Br1 Byggnadsdel Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2 ) f ≤ 800 f ≤ 1 600 f > 1 600 Avskiljande konstruktion i allmänhet, och bjälklag över källare EI 60 EI 120(EI 60*) EI 240 (EI 120*)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0780","innehåll": "5:532 Byggnad i klass Br2 och Br3 För byggnader i klass Br2 och Br3 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan brandceller med avskiljande konstruktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0781","innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 30. Krav på avskiljande konstruktion finns även i avsnitt 5:54. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0782","innehåll": "5:533 Luftbehandlingsinstallationer Luftbehandlingsinstallationer ska placeras, utformas och hängas upp så att skyddet mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0783","innehåll": "Risken för brandspridning på grund av värmeöverföring genom luftbehandlingsinstallationer till brännbara material i andra brandceller ska beaktas. Installationerna ska utformas så att alla delar som krävs för att upprätthålla skyddet klarar den temperaturökning som de kan förväntas utsättas för. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0784","innehåll": "Allmänt råd Tillfredställande skydd mot spridning av brand och brandgaser genom luftbehandlingsinstallationerna mellan brandceller kan erhållas genom att installationerna, inklusive upphängningar, ventilationskanaler och genomföringar utformas så att de klarar att upprätthålla brandcellsgränsen under avsedd tid. Installationerna bör utformas med motstånd mot brand som uppstår i endera brandcellen. Vid utformningen bör risken för att brand och brandgaser sprids genom luftbehandlingsinstallationerna beaktas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0785","innehåll": "Risk för brandspridning på grund av värmeöverföring genom ventilationskanaler bör beaktas genom att kanalerna isoleras vid brandcellsgenombrott."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0786","innehåll": "Om luftbehandlingsinstallationerna inte är separata för varje brandcell bör ventilationskanalerna förses med spjäll med motsvarande avskiljande förmåga som aktuell brandcellsgräns har. Spjällen bör utformas så att deras funktion kan upprätthållas utifrån den påfrestning de kan förväntas utsättas för. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0787","innehåll": "5:5331 Installationsschakt Installationsschakt ska utformas så att brandcellsgränserna upprätthålls. Risken för brandspridning genom värmeöverföring från ventilationskanaler till brännbara material ska beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0788","innehåll": "Allmänt råd Installationsschakt bör utföras i egen brandcell eller avskiljas i varje bjälklag som utgör brandcellsgräns."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0789","innehåll": "Ventilationskanalers avskiljande förmåga bör tillsammans med avskiljning av installationsschaktet säkerställa att brandcellsgränsen upprätthålls. Inom ett avskilt schakt bör ventilationskanaler avskiljas i lägst klass EI 15 från brännbara byggnadsdelar eller fast inredning, såsom rör, isolering, reglar och kablage. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0790","innehåll": "5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande delar ska utformas med ett skydd mot spridning av brand och brandgas inom och mellan brandceller. Skyddet ska begränsa risken för spridning av brand till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning och så att brandcellsgränser upprätthålls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0791","innehåll": "Allmänt råd Brandskyddet för imkanaler i storkök bör anpassas efter risken för att brännbara avsättningar bildas i kanalen. Om stora mängder avsättningar riskerar att bildas i imkanalen bör den uppfylla kraven enligt ISO 6944-2, både för brand i och brand utanför kanalen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0792","innehåll": "Storkök som inte riskerar att få stora mängder avsättningar i imkanalen kan vara sådana kök som enbart används för uppvärmning, kokning och kök som endast används i begränsad omfattning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0793","innehåll": "Storkök kan som alternativ till vad anges i rådets första stycke utformas med – filtreringssystem som minskar risken för att avsättningar bildas eller – automatiskt släcksystem som med tillräcklig förmåga begränsar risken för att brand i avsättningarna sprids."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0794","innehåll": "Imkanaler från storkök bör i hela sin längd utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 i byggnader i byggnadsklass Br1. För byggnader i byggnadsklass Br2 och Br3 gäller vad som krävs för övrig avskiljande konstruktion dock lägst brandteknisk klass EI 30."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0795","innehåll": "Imkanaler kan dock vara oisolerade inom brandcellen, om det finns en minst 100 mm bred luftspalt mellan kanalen och brännbara byggnadsdelar. Imkanaler kan även vara oisolerade, om de är belägna utvändigt och avståndet till brännbart material är minst 0,5 meter. Avståndet kan minskas till 0,25 meter, om det finns ett strålningsskydd mellan kanalen och brännbart material. Strålningsskyddet bör utföras i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0 med beständiga egenskaper."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0796","innehåll": "I kök i bostäder och andra utrymmen med hushållsspis eller ugn bör imkanalen utföras i lägst brandteknisk klass EI 15. Som alternativt till EI 15 kan imkanalen utföras i lägst brandtekniskt klass E 15 och med ett skyddsavstånd till brännbara material på minst 30 mm. Anslutningsdon till imkanaler bör utformas med material i lägst brandteknisk klass E. Kanaler och anslutningsdon kan placeras mot brännbart material vid genomgång av hyllor eller skåpsidor. Även ovansidan och andra mindre delar av ytterhöljet till spisfläktar kan placeras mot brännbart material. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0797","innehåll": "5:534 Dörr, lucka och port Dörrar, luckor och portar i en avskiljande konstruktion ska utformas så att brandcellsgränser upprätthålls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0798","innehåll": "Allmänt råd Dörrar bör utformas i samma brandtekniska klass för brandcellsgränsen som anges i avsnitt 5:531 och 5:532."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0799","innehåll": "Dörrar som ansluter till utrymningsväg kan utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-Sa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0800","innehåll": "Utrymmen som är försedda med automatisk vattensprinkleranläggning eller som har en brandbelastning lägre än 250 MJ/m2 kan utformas med halva den brandtekniska klassen för aktuell byggnadsdel och utan krav på isolering, dock i lägst klass E 30."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0801","innehåll": "Dörrar till trapphus, med undantag för hissdörrar, bör vara täta, även i dörrens underkant. Sådana dörrar kan utformas med brandgastäthet S200."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0802","innehåll": "Dörrar till och i utrymningsväg som inte kan förväntas vara stängda bör förses med dörrstängare. Dörrar som kan förväntas vara stängda är till bostäder i verksamhetsklass 3, hissmaskinrum och teknikutrymmen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0803","innehåll": "Vad som anges för dörrar gäller även för luckor och portar. Regler om dörrstängare finns även i avsnitt 5:254. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0804","innehåll": "5:535 Vinds- och undertaksutrymmen Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att skyddet mot brandspridning mellan brandceller upprätthålls. De ska dessutom utformas så att omfattande brandspridning begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0805","innehåll": "Undertaksutrymmen som sträcker sig över flera brandceller ska vara avskilda i samma omfattning och i lägst samma brandtekniska klass som krävs för underliggande brandcellsskiljande väggar. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0806","innehåll": "Allmänt råd För att upprätthålla skyddet mot brandspridning mellan brandceller, bör särskild hänsyn tas till behovet av skydd mot brandspridning till och på vinden, och takkonstruktionens bärförmåga vid brand."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0807","innehåll": "Risken för brandspridning från fönster via takfot till vind, som utgör en annan brandcell bör begränsas. Detta kan exempelvis ske genom att takfoten utförs med avskiljande förmåga i lägst klass EI 30."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0808","innehåll": "Om vind och underliggande plan utgör skilda brandceller bör vinden delas in i brandceller om högst 400 m2 med brandcellsgränser i lägst klass EI 30. Därutöver bör vindar i Br1-byggnader under samma förutsättning delas upp i delar om högst 1 200 m2 med brandcellsgränser i lägst klass EI 60. Uppdelning behöver inte göras om isoleringen i vindsbjälklaget är av klass A2-s1,d0 och det endast finns en begränsad mängd brännbart material eller brännbara byggnadsdelar ovanför vindsbjälklaget. Byggnadsdelar bör då vara av lägst klass B-s1,d0. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0809","innehåll": "5:536 Skydd mot brandspridning från intilliggande tak Skydd mot brandspridning till brandcell belägen högre än ett intilliggande tak ska upprätthållas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0810","innehåll": "Allmänt råd Skyddet kan exempelvis upprätthållas genom en kombination av skyddsavstånd, avskiljande konstruktion, skydd mot strålning och obrännbar taktäckning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0811","innehåll": "Exempel på godtagbara lösningar kan vara att: – Ytterväggen till den högre belägna brandcellen, inklusive fönster, upp till en höjd av 5 meter ovanför det intilliggande taket ges ett brandmotstånd som motsvarar kravet på avskiljande konstruktion. För fönster som utgör mindre än 20 % av berörd yta kan dock brandteknisk klass EW 30 accepteras. – Det intilliggande taket på ett avstånd av mindre än 8 meter från ytterväggen ges ett brandmotstånd motsvarande REI 60. Om samtliga närliggande brandceller har avskiljande konstruktion och bärförmåga vid brand i högst 30 minuter, kan REI 30 accepteras. – Automatisk vattensprinkleranläggning installeras i lägre belägna utrymmen. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0812","innehåll": "5:537 Inglasade balkonger, loftgångar och uterum Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller ska upprätthållas vid inglasning av utrymmen som ansluter till brandcellen, såsom balkonger, loftgångar och uterum. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0813","innehåll": "Allmänt råd Skydd mot brand- och brandgasspridning bör utgöras av brandtekniskt avskiljande konstruktion, skyddsavstånd eller en kombination av båda."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0814","innehåll": "Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan intill- och ovanliggande utrymmen som nämns ovan, eller till fönster i andra brandceller, bör motsvara avskiljning i minst klass E 30. Skyddet bör omfatta de ytor som vetter parallellt mot varandra, t.ex. ovansida mot undersida eller sida mot sida. Ytorna anses vara parallella om vinkeln mellan dessa är mindre än 60°."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0815","innehåll": "Avskiljande konstruktion kan kombineras med, eller ersättas av, skyddsavstånd. För skydd med enbart avstånd bör skyddsavståndet mellan parallella horisontella ytor som är oskyddade vara minst 3 meter och mellan parallella vertikala ytor minst 0,5 meter. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0816","innehåll": "5:538 Avskiljning mot loftgångar Konstruktioner mot inglasade loftgångar, och loftgångar som är den enda utrymningsvägen, ska utformas så att brand- och brandgasspridning begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0817","innehåll": "Trapphus i minst tre våningsplan ska utformas så att brand- och brandgasspridning mot loftgång begränsas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0818","innehåll": "Allmänt råd Fönster, dörrar och andra konstruktioner som ansluter mot inglasade loftgångar bör utföras i lägst klass EI 30."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0819","innehåll": "Om utrymning endast kan ske i en riktning, och loftgången utgör den enda vägen till närmaste utrymningsväg, bör de brandceller som man passerar, inklusive fönster och dörrar, utföras i lägst klass EI 30."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0820","innehåll": "Dörrar mellan trapphus och loftgångar bör avskiljas i lägst klass E15-C. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0821","innehåll": "5:54 Särskilda förutsättningar 5:541 Verksamhetsklass 1 Allmänt råd Kontorslägenheter i verksamhetsklass 1 bör utföras som egna brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0822","innehåll": "5:542 Verksamhetsklass 2B och 2C Allmänt råd Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C bör utföras som egen brandcell."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0823","innehåll": "I samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C med större teaterscen eller motsvarande, bör scenen utan hänsyn till scenöppningen utformas som egen brandcell. Scenöppningen bör avskärmas med brandskyddsridå. Ridån bör kompletteras med ridåsprinkler, om scenen är större än 120 m2 . Större teaterscen i samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C som förses med automatiskt släcksystem behöver inte placeras i egen brandcell. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0824","innehåll": "5:543 Verksamhetsklass 3 I verksamhetsklass 3A ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan bostadslägenheter med en avskiljande konstruktion. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0825","innehåll": "Allmänt råd Bostadslägenheter bör utföras som egna brandceller och den avskiljande konstruktionen mellan bostadslägenheter bör utformas i lägst klass EI 60. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0826","innehåll": "I verksamhetsklass 3B ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan varje grupp av boenderum med avskiljande konstruktion."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0827","innehåll": "I verksamhetsklass 3B ska dessutom varje boenderum ha en avskiljande konstruktion. Enskilda boenderum får utformas utan någon avskiljande konstruktion om utrymmen i verksamhetsklass 3B förses med automatiskt släcksystem. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0828","innehåll": "Allmänt råd Varje grupp av boenderum bör utföras som en brandcell i ett plan med avskiljande konstruktion i lägst klass EI 60."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0829","innehåll": "En grupp av boenderum bör bestå av rum sammanlagt avsedda för högst sex personer. Avskiljning av enskilda boenderum bör ske i lägst klass EI 30. Automatiskt släcksystem kan utformas som boendesprinkler. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0830","innehåll": "5:544 Verksamhetsklass 4 I verksamhetsklass 4 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan varje gästrum eller svit med avskiljande konstruktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0831","innehåll": "Allmänt råd Gästrum eller sviter bör utföras som egna brandceller och den avskiljande konstruktionen bör utformas i lägst klass EI 60. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0832","innehåll": "5:545 Verksamhetsklass 5A I verksamhetsklass 5A ska brand- och brandgasspridning begränsas om byggnaden är avsedd att användas nattetid eller om byggnaden innehåller fler än två avdelningar eller funktionella enheter. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0833","innehåll": "Allmänt råd Byggnader som innehåller verksamhetsklass 5A bör delas in i brandceller så att högst två avdelningar eller funktionella enheter ingår i samma brandcell. Rum eller funktionell enhet avsedda för sömn under nattetid bör utformas som egen brandcell. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0834","innehåll": "5:546 Verksamhetsklass 5B I verksamhetsklass 5B ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan bostadslägenheter med avskiljande konstruktion. Utrymmen i verksamhetsklass 5B ska förses med automatiskt släcksystem."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0835","innehåll": "Dörrar till lägenheter får utformas utan dörrstängare om ett begränsat antal rum ansluter till gemensamma utrymmen. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0836","innehåll": "Allmänt råd Bostadslägenheter bör utföras som egna brandceller och den avskiljande konstruktionen bör utformas i lägst klass EI 60."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0837","innehåll": "Automatiskt släcksystem kan utformas som boendesprinkler enligt avsnitt 5:2522. Gemensamma anslutande utrymmen kan t.ex. vara korridorer inklusive dagrum och kök. Lägenhetsdörr kan utformas utan dörrstängare om högst åtta lägenheter ansluter till sådana gemensamma utrymmen. Avskiljande konstruktion mellan anslutande utrymmen bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i klass E 15-C. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0838","innehåll": "5:547 Verksamhetsklass 5C Utrymmen i verksamhetsklass 5C ska förses med automatiskt släcksystem. I verksamhetsklass 5C ska brand- och brandgasspridning mellan varje vårdavdelning, operationsavdelning, eller annan funktionell enhet begränsas med avskiljande konstruktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0839","innehåll": "Allmänt råd Byggnader i verksamhetsklass 5C bör förses med automatisk vattensprinkleranläggning enligt avsnitt 5:2521."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0840","innehåll": "Vårdavdelningar, operationsavdelningar eller andra funktionella enheter bör utföras som egna brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0841","innehåll": "5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m. Lokaler i verksamhetsklass 6 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till annan brandcell begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0842","innehåll": "Lokaler i verksamhetsklass 6 får endast stå i förbindelse med samlingslokal i verksamhetsklass 2B och 2C genom en luftsluss. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0843","innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0844","innehåll": "I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0845","innehåll": "Allmänt råd Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m2 . Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0846","innehåll": "5:549 Hiss Hisschakt ska utformas så att skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0847","innehåll": "Allmänt råd Skyddet kan upprätthållas genom att hisschaktet utformas som egen brandcell. Hisschakt som förses med hissdörrar med brandmotstånd verifierat enligt SS-EN 81-58 bör utformas med brandgasventilation."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0848","innehåll": "Skyddet mot brand- eller brandgasspridning från eller genom hisschakt till andra brandceller kan även begränsas genom utförande i egen brandcell och med luftsluss mellan hissen och intilliggande brandceller"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0849","innehåll": "Hisschaktet kan som alternativ placeras i samma brandcell som trapphuset. Hissmaskin och brytskivor kan placeras i samma brandcell som hisschaktet. Hissmaskinskåp med ringa brandbelastning kan placeras i hisschakt eller trapphus."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0850","innehåll": "Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande. Det senare gäller inom de brandceller som betjänas av hissen med undantag för hisschaktet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0851","innehåll": "5:55 Ytterväggar Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0852","innehåll": "Allmänt råd Med begränsad omfattning avses att möjligheten till tillfredställande utrymning och brandsläckning bibehålls. Regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader finns i avsnitt 5:6. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0853","innehåll": "5:551 Ytterväggar i byggnad klass Br1 Ytterväggar i byggnader i klass Br1 ska utformas så att 1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen begränsas, 3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas, 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0854","innehåll": "Allmänt råd Ytterväggskonstruktioner som vid provning enligt SS-EN 13501-2 med brandpåverkan enligt kapitel 4.2 (standardbrandkurvan) uppfyller tillämpliga delar av kraven i avsnitt 5:531 på avskiljande funktion uppfyller föreskriftens krav i punkt 1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0855","innehåll": "Ytterväggar som enbart innehåller material av lägst klass A2-s1,d0 eller som avskiljs på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras från att sprida sig förbi avskiljande konstruktion, uppfyller föreskriftens krav i punkt 2 på skydd mot brandspridning inuti väggen"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0856","innehåll": "Ytterväggar uppfyller föreskriftens krav i punkt 3 om de utförs i lägst klass A2-s1,d0. Som alternativ kan kraven uppfyllas med en fasadbeklädnad i lägst klass D-s2,d2 och om något av följande villkor är uppfyllda – byggnaden har högst två våningsplan, – beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning, – byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst A2-s1,d0, – byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0857","innehåll": "Ytterväggar bör utformas så att kravet i punkt 4 uppfylls så att risken för nedfallande byggnadsdelar, såsom glassplitter, mindre putsbitar och liknande begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0858","innehåll": "Ytterväggskonstruktion som klarar provning enligt SP FIRE 105 med förutsättningarna nedan uppfyller punkt 2, 3 och 4 av föreskriften."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0859","innehåll": "För ytterväggar till byggnader med högst åtta våningsplan om det vid provningen visas att a) inga stora delar av fasaden faller ned, t.ex. stora putsstycken, plåtar eller glasskivor, vilka kan orsaka fara för utrymmande människor eller räddningspersonal, b) brandspridningen i ytskiktet samt inuti väggen begränsas till underkanten av fönster två våningar ovanför brandrummet, och c) inga yttre flammor uppträder som kan antända takfoten belägen ovanför fönstret två våningar ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium gäller att gastemperaturen strax under takfoten inte överstiger 500 °C under en sammanhängande tidsperiod längre än 2 minuter eller 450 °C längre än 10 minuter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0860","innehåll": "För ytterväggar i byggnader med fler än åtta våningsplan gäller vid provningen förutom kriterierna a–c att ytterväggen inte ökar risken för brandspridning till annan brandcell i någon våning ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium vid provning enligt SP FIRE 105 gäller att det totala värmeflödet in mot fasaden i centrum av fönstret i våningen ovanför brandrummet inte överstiger 80 kW/m2 . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0861","innehåll": "5:552 Ytterväggar i byggnader i klass Br2 och Br3 Ytterväggar, i byggnader i klass Br2 och Br3, ska utformas så att brandspridning längs fasadytan begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0862","innehåll": "Allmänt råd Fasadbeklädnader bör uppfylla kraven för klass D-s2,d2. För tältbyggnader i verksamhetsklasserna 1 och 2A med ett enkelt skikt dukmaterial kan klass E accepteras. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0863","innehåll": "5:553 Fönster i yttervägg Fönster som tillhör skilda brandceller i samma byggnad och som vetter mot varandra eller är placerade ovanför varandra i höjdled, ska utformas och placeras så att brandspridning mellan brandcellerna begränsas. Brandklassade fönster får endast vara öppningsbara med verktyg, nyckel eller liknande. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0864","innehåll": "Allmänt råd Fönster, glasytor eller motsvarande, som är inbördes belägna så att direkt värmestrålning från brand kan ske från det ena fönstret till det andra omfattas av föreskriftens krav."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0865","innehåll": "Exempel på utformning som uppfyller föreskriftens krav på skydd mot brandspridning finns i tabell 5:553. Värmestrålning förutsätts ske vinkelrätt och snett ut från fönstret intill 135° vinkel från fönsterytan. Om vinkeln i innerhörn är mindre än 60° gäller vad som anges för motstående parallella ytterväggar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0866","innehåll": "Tabell 5:553 Exempel på utformning av fönster i ytterväggar som vetter mot varandra eller placeras ovanför varandra i höjdled. Detta gäller mellan brandceller med krav motsvarande EI 60 eller lägre."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0867","innehåll": "Inbördes placering Avstånd (m) mellan fönster Utformning ytterväggar Fönster i motstående (parallella) ytterväggar < 5,0 Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15 ≥ 5,0 – Fönster i innerhörn < 2,0 Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15 ≥ 2,0 – Fönster placerade ovanför varandra i höjdled < 1,2 Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15 ≥ 1,2 –"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0868","innehåll": "5:56 Skydd mot omfattande brandspridning 5:561 Allmänt Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0869","innehåll": "Allmänt råd För att begränsa omfattande brandspridning i stora byggnader bör dessa utformas med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller kombinationer av dessa. Vid bedömning av risken för brandspridning bör hänsyn tas till brandbelastning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0870","innehåll": "Exempel på lämplig utformning är att dela upp byggnaden i brandceller om högst 1 250 m2 eller i brandsektioner enligt vad som anges i tabell 5:561. Om brandbelastningen är högst 250 MJ/m2 kan utrymmet utformas utan särskilt skydd mot omfattande brandspridning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0871","innehåll": "Tabell 5:561 Brandsektionering av stora byggnader"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0872","innehåll": "Skyddssystem Maximal storlek (nettoarea*) på brandsektion vid brandbelastning f (MJ/m2 ) f ≤ 800 f > 800 Inget automatiskt brandlarm eller automatiskt släcksystem 2 500 m2 1 250 m2 Automatiskt brandlarm 5 000 m2 2 500 m2 Automatisk vattensprinkleranläggning Obegränsad Obegränsad"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0873","innehåll": "5:562 Brandvägg Allmänt råd Brandväggar bör utformas i brandteknisk klass enligt tabell 5:562 och bryta igenom brännbara skikt i taket för att begränsa risken för brandspridning över brandvägg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0874","innehåll": "Om olika utrymmen har olika krav på skydd mot brandspridning bör det högre kravet tillämpas. Dörrar i brandväggar bör utformas i lägst motsvarande brandteknisk klass i EI2XX-C. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0875","innehåll": "Tabell 5:562 Brandteknisk klass för brandvägg"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0876","innehåll": "Byggnadsklass Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2 ) f ≤ 800 f ≤ 1 600 f > 1 600 1. Br1 REI 90-M REI 120-M REI 240-M 2. Br2, Br3 REI 60-M REI 90-M REI 120-M"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0877","innehåll": "5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Föreskrifterna i avsnitt 5:61 gäller inte för komplementbyggnader som har en byggnadsarea på högst 15 m2 . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0878","innehåll": "5:61 Allmänt Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0879","innehåll": "Allmänt råd Tillfredställande skydd erhålls om byggnader uppförs med ett avstånd som överstiger 8 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0880","innehåll": "Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad. Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0881","innehåll": "Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkongplattans ytterkant. Övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader. Regler om ytterväggar finns i avsnitt 5:55. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0882","innehåll": "5:611 Småhus m.m. Allmänt råd Avståndet mellan småhus, mellan komplementbyggnader eller mellan komplementbyggnader och småhus kan vara mindre än 8 meter om de uppförs enligt tabell 5:611. Detta gäller även för byggnader med högst två våningsplan och som endast innehåller verksamhetsklass 1 eller 3."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0883","innehåll": "Småhus med ett våningsplan samt vindsplan eller småhus med två våningsplan bör delas in i grupper om högst 800 m2 sammanlagd byggnadsarea. I nämnda byggnadsarea inräknas inte arean av altaner, carportar och liknande. Varje grupp av småhus bör avskiljas med brandväggar i lägst klass REI 60-M eller med ett avstånd mellan grupperna på minst 8 meter. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0884","innehåll": "Tabell 5:611 Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0885","innehåll": "Skydd mot brandspridning mellan småhus Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd Utförande av ena byggnadens yttervägg Minsta inbördes avstånd EI 60 (inkl. dörrar) utan fönsteröppningar - Skydd mot brandspridning mellan småhus, mellan komplementbyggnader* eller mellan komplementbyggnader* och småhus Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd Utförande av båda byggnadernas motstående ytterväggar Minsta inbördes avstånd EI 30 (inkl. dörrar) utan fönsteröppningar - EI 30 (inkl. dörrar) med högst 1 m2 oklassad fönsterarea 2 m EI 30 med högst 4 m2 oklassad fönsterarea 5 m EI 30 utan begränsningar av oklassad fönsterarea 7 m"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0886","innehåll": "5:62 Taktäckning Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0887","innehåll": "Allmänt råd Med försvårad antändning avses exempelvis skydd mot flygbränder eller gnistor. Taktäckning bör utformas med material av klass A2-s1,d0 alternativt med material av lägst klass BROOF (t2) på underliggande material av klass A2-s1,d0."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0888","innehåll": "Brännbar taktäckning, i lägst klass BROOF (t2), kan användas på brännbart underlag på byggnader som är belägna minst 8 meter från varandra eller på småhus."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0889","innehåll": "Brännbar taktäckning på brännbart underlag bör inte förekomma på byggnader, förutom småhus, inom 8 meter från en skorsten ansluten till värmepanna med förbränning av fasta bränslen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0890","innehåll": "På småhus kan material av lägst klass E användas som taktäckning på tak över uteplats, skärmtak eller liknande. Detsamma gäller i verksamhetsklasserna 1 och 2A för tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0891","innehåll": "Regler om skydd mot brandspridning från intilliggande tak finns i avsnitt 5:536 och detta gäller även mellan byggnader. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0892","innehåll": "5:7 Möjlighet till räddningsinsatser"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0893","innehåll": "5:71 Allmänt Byggnader ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att utföra med tillfredsställande säkerhet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0894","innehåll": "Allmänt råd Räddningsinsatser kan vara både utvändiga och invändiga. Räddningsinsatser kan utföras av räddningstjänst, verksamhetens egen personal eller andra."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0895","innehåll": "Möjlighet till räddningsinsats med tillfredställande säkerhet för räddningstjänsten innebär att byggnaden utformas så att räddningstjänsten har möjlighet att ta sig in i en byggnad och att installationer för att underlätta släck- och räddningsinsats finns i tillräcklig omfattning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0896","innehåll": "5:72 Åtkomlighet för räddningsinsatser Byggnader ska vara åtkomliga för räddningsinsatser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0897","innehåll": "5:721 Räddningsväg Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0898","innehåll": "Allmänt råd Räddningsväg och uppställningsplats bör utformas vad avser exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Bärigheten bör motsvara gatunätets. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap. 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0899","innehåll": "Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0900","innehåll": "Om utrymning förutsätts ske med maskinstege eller hävare, bör avståndet från gatan, räddningsvägen eller uppställningsplats till husväggen vara högst 9 meter. Andra förutsättningar kan framgå av kommunens handlingsprogram."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0901","innehåll": "Utanför fönster där bärbar stege är tänkt att användas bör marken vara anpassad för utrymning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0902","innehåll": "5:722 Tillträdesväg En tillträdesväg för invändiga räddningsinsatser ska finnas på varje plan. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0903","innehåll": "Allmänt råd Tillträdesväg kan utgöras av utrymningsväg. Tillträdesvägen till en vind kan utgöras av luckor i yttertaket. Om räddningstjänsten inte kan förväntas nå yttertaket med egen utrustning bör en brandtekniskt avskild invändig tillträdesväg ordnas. Utvändiga tillträdesvägar bör utformas enligt kraven i avsnitt 8:24 i tillämpliga delar. Invändiga tillträdesvägar bör avskiljas från vindar enligt kraven för avskiljande konstruktion. Invändiga tillträdesvägar till yttertak kan anordnas från ett trapphus eller en altan från vilken taket lätt kan nås."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0904","innehåll": "För källare i två eller fler källarplan och för källare som står i förbindelse med trapphus Tr2 bör tillträdesvägen till källaren möjliggöra räddningsinsats utan att utrymningsvägarna från bostäder eller lokaler sätts i öppen förbindelse med källaren. Varje källarplan bör i sådana fall vara avskild från tillträdesvägarna så att räddningspersonalens insats säkerställs. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0905","innehåll": "Längden på tillträdesvägar ska begränsas på varje våningsplan i verksamhetsklass 5A, 5B och 5C. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0906","innehåll": "Allmänt råd Avståndet mellan närmaste trapphus eller motsvarande angreppspunkt och den mest avlägsna delen i ett utrymme bör inte överstiga 50 meter inom verksamhetsklass 5A, 5B och 5C för att beakta räddningspersonalens möjlighet till insats. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0907","innehåll": "5:73 Installationer för släck- och räddningsinsatser 5:731 Släckutrustning Släckutrustning ska finnas där brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0908","innehåll": "Allmänt råd Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m2 samt i lokaler i verksamhetsklass 6. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0909","innehåll": "5:732 Brandgasventilation I byggnader i klass Br1 ska trapphus, som kan antas användas som tillträdesväg för räddningspersonal, förses med brandgasventilation eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0910","innehåll": "Vidare ska brandgasventilation eller motsvarande finnas i varje brandcell på vind som används som förrådsutrymme i byggnader med fler än fyra våningsplan. Brandgasventilation eller motsvarande ska utformas så att invändig räddningsinsats underlättas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0911","innehåll": "Allmänt råd Brandgasventilation kan vara röklucka eller mekanisk fläkt. Manöverdon för aktivering av röklucka, mekanisk fläkt eller motsvarande i trapphus bör placeras i bottenvåningen och bör utformas för att kunna aktiveras av räddningstjänsten. Om röklucka installeras i trapphus bör den fria (geometriska) arean vara minst 1 m2 i byggnader med högst åtta våningsplan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0912","innehåll": "I trapphus kan en lösning som motsvarar brandgasventilation vara öppningsbara fönster på minst vartannat våningsplan. Fönster bör även finnas på det översta våningsplanet. Samtliga fönster bör gå att öppna med en brandkårsnyckel utformad enligt SS 3654."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0913","innehåll": "På vindar kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara andra öppningar såsom fönster eller luckor som är lätt öppningsbara utifrån eller som är lätta att slå sönder. Öppningar på vind bör ha en area motsvarande minst 1 % av förrådsutrymmenas golvarea och vara jämnt fördelade."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0914","innehåll": "Brandgasventilation eller motsvarande bör utformas så att ansamlingar av brandgaser begränsas och tryckavlastning uppnås. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0915","innehåll": "Källare ska förses med brandgasventilation eller motsvarande. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0916","innehåll": "Allmänt råd I källare kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara andra öppningar såsom fönster eller andra öppningar mot det fria. I Br1 byggnader bör de finnas i en sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation av brandgaser. För småhus kan brandgasventilation via invändig trappa anses uppfylla föreskriften."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0917","innehåll": "I byggnader med fler än ett källarplan bör brandgasventilation finnas separat för varje källarplan. Brandgasventilationen bör i dessa fall kunna manövreras från bottenvåningen och dess manöverdon bör förses med skyltning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0918","innehåll": "Öppningar bör ha en area motsvarande minst 0,5 % av brandcellens nettoarea vid en brandbelastning som är högst 800 MJ/m2 . Förses brandcellen med automatisk vattensprinkleranläggning kan 0,1 % anses vara tillräckligt. Det senare gäller även vid en högre brandbelastning än 800 MJ/m2 ."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0919","innehåll": "Regler om utformning av skyltning finns hos Arbetsmiljöverket. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0920","innehåll": "5:733 Stigarledning I byggnader med en byggnadshöjd över 24 meter ska tillgången till släckvatten säkerställas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0921","innehåll": "Allmänt råd Tillgången till släckvatten bör säkerställas med stigarledningar i trapphus. Arbetstrycket vid uttaget från stigarledningen bör ligga mellan 0,8 MPa och 1,2 MPa. Stigarledningar bör dimensioneras för att minst två strålrör kopplas in med ett flöde av 300 l/min för varje strålrör."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0922","innehåll": "För byggnader med en byggnadshöjd över 40 meter bör stigarledningar vara trycksatta."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0923","innehåll": "Stigarledningar bör utformas enligt SS 3112 och låsta luckor bör vara öppningsbara med brandkårsnyckel utformad enligt SS 3654. Intag och uttag bör förses med skyltning. Regler om skyltning finns hos Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0924","innehåll": "Uttag bör finnas i trapphuset från och med våningsplan tre och på minst vartannat efterföljande våningsplan. Avståndet mellan uttag för stigarledning och den mest avlägsna delen i ett utrymme bör inte överstiga 50 meter för att beakta räddningspersonalens möjlighet till insats. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0925","innehåll": "5:734 Räddningshiss I byggnader som har fler än tio våningsplan ska minst en räddningshiss finnas. Hissen får endast förbindas med andra utrymmen genom brandsluss. Hisschaktet till räddningshissen ska utgöra egen brandcell."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0926","innehåll": "Allmänt råd Räddningshissen kan utformas enligt SS-EN 81-72. De brandceller som krävs enligt SS-EN 81-72 bör utformas i motsvarande klass som gäller för brandcellsskiljande delar i övrigt. Minst två räddningshissar bör installeras om våningsplanets area överstiger 900 m2 ."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0927","innehåll": "Hiss som utformas som räddningshiss bör kunna rymma en sjukbår enligt mått i avsnitt 3:144."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0928","innehåll": "Regler om hissar och andra lyftanordningar finns i avsnitt 3:144 och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0929","innehåll": "5:8 Krav på brandskydd vid ändring av byggnader 5:81 Allmänt Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0930","innehåll": "Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av brandskyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0931","innehåll": "Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på brandskydd som anges i avsnitt 5:1–5:7. Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0932","innehåll": "Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om hur avsteg får göras finns i avsnitt 1:22 och i avsnitt 5:81–5:87. Avsteg får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0933","innehåll": "Om avsteg från kraven i avsnitt 5:1–5:8 görs ska utformningen verifieras med analytisk dimensionering enligt avsnitt 5:112. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0934","innehåll": "Allmänt råd I bedömningen av byggnadens förutsättningar kan hänsyn tas till skyddsbehovet i den verksamhet som bedrivs. Synnerliga skäl kan i högre utsträckning motiveras i byggnader som har ett lägre skyddsbehov. Faktorer i verksamheten som innebär ett lägre skyddsbehov är exempelvis att personantalet är begränsat, att personerna kan förväntas vara vakna, att de har god lokalkännedom eller att de till största delen kan förväntas utrymma på egen hand. I bedömningen av skyddsbehovet kan även hänsyn till definitionen av byggnadsklasser enligt 5:22 och de faktorer som påverkar indelningen i byggnadsklasser tas. Begrepp och definitioner som anges i avsnitt 5:1 och 5:2 gäller även vid ändring av byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0935","innehåll": "5:811 Befintligt brandskydd Allmänt råd För att identifiera skicket på befintligt brandskydd för berörd del av byggnaden bör en genomgång av befintliga skyddssystem göras. Kvaliteten och funktionen hos brandcellsgränser, ytskikt och andra skyddsanordningar, passiva som aktiva, bör kontrolleras, t.ex. genomföringar i och anslutningar till brandcellsgränser, automatisk vattensprinkleranläggning och ventilationstekniskt brandskydd. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0936","innehåll": "5:812 Dokumentation Allmänt råd Efter ändring bör man upprätta en brandskyddsdokumentation som beskriver utformningen av brandskyddet för den ändrade delen. Dokumentationen bör uppfylla kraven i avsnitt 5:12. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0937","innehåll": "5:82 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:821 Museal miljö För byggnader som – utgör museal miljö, – endast är avsedda för begränsad användning och – tillhör verksamhetsklass 2A får avsteg göras från föreskrifterna i 5:84–5:87. (BFS 2011:26)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0938","innehåll": "Allmänt råd Med museal miljö avses byggnader eller delar av byggnader med sådana betydande kulturhistoriska värden att byggnaden i sig kan anses vara ett utställningsföremål."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0939","innehåll": "Begränsad användning innebär att personer som inte har lokalkännedom förväntas besöka byggnaden enbart tillsammans med personer med god lokalkännedom."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0940","innehåll": "I dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet bör det redovisas vilka begränsningar, i användningen av byggnaden, som den valda utformningen av brandskyddet medför. Regler om systematiskt brandskyddsarbete ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0941","innehåll": "5:83 Möjlighet till utrymning vid brand 5:831 Allmänt Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0942","innehåll": "Allmänt råd Verksamhetsklass 2B, 2C och 5C bör utföras med minst två av varandra oberoende utrymningsvägar"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0943","innehåll": "Utrymningsvägar bör skyddas mot brand- och brandgasspridning, exempelvis genom att de utförs som egna brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0944","innehåll": "5:832 Brandtekniska installationer Kraven på anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand enligt 5:251 och 5:35 samt på vägledande markeringar enligt 5:341 och 5:35 ska uppfyllas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0945","innehåll": "5:833 Ändrad användning av vind När användningen av en vind ändras ska motsvarande säkerhetsnivå för möjlighet till utrymning som anges i avsnitt 5:3 uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0946","innehåll": "5:84 Skydd mot uppkomst av brand Byggnader och fasta installationer ska utformas med tillfredsställande skydd mot uppkomst av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0947","innehåll": "5:85 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0948","innehåll": "5:851 Ytskikt och beklädnad Allmänt råd Om synnerliga skäl finns för att inte uppfylla kraven på material enligt avsnitt 5:52 bör materialet lägst uppfylla klass D-s2,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0949","innehåll": "5:852 Avskiljande konstruktion Motsvarande säkerhetsnivå som framgår av avsnitten 5:543, 5:544, 5:546 och 5:547 angående avskiljande konstruktion i verksamhetsklass 3, 4, 5B och 5C ska uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0950","innehåll": "5:853 Automatiskt släcksystem Kraven på automatiskt släcksystem i verksamhetsklass 5B och 5C ska uppfyllas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0951","innehåll": "5:854 Ytterväggar Allmänt råd Om synnerliga skäl finns för att inte uppfylla kraven på skydd mot brandspridning längs med fasadytan enligt 5:551 bör materialet lägst uppfylla klass D-s2,d2. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0952","innehåll": "5:855 Ändrad användning av vind När användningen av en vind ändras ska motsvarande säkerhetsnivå som framgår av kraven på utrymningsvägar i avsnitt 5:5 och av kraven på sektionering i avsnitt 5:53 uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0953","innehåll": "5:86 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Byggnader ska utformas med tillfredsställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0954","innehåll": "5:87 Möjlighet till räddningsinsatser Motsvarande säkerhetsnivå som framgår av avsnitt 5:722 andra stycket, 5:732 första stycket och 5:733 ska uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0955","innehåll": "6 Hygien, hälsa och miljö Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 9, 14 och 20 §§ PBF. Avsnitt 6:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0956","innehåll": "6:1 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0957","innehåll": "Allmänt råd Med begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk och hygienisk synvinkel."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0958","innehåll": "6:11 Material Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då funktionskraven i dessa regler uppfylls."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0959","innehåll": "Allmänt råd Regler för kemiska ämnen och blandningar samt kemikalier i varor finns i första hand i förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) samt förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0960","innehåll": "Information om regler om kemikalier i varor och produkter finns hos Kemikalieinspektionen. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0961","innehåll": "6:12 Gammastrålning Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 μSv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0962","innehåll": "6:2 Luft 6:21 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0963","innehåll": "Allmänt råd Regler om luftkvalitet och ventilation ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0964","innehåll": "Vid projektering är det viktigt att ta hänsyn till hur nedsmutsningen av luften varierar över tid och i byggnaden. Nedsmutsning som kan förväntas vara lokal och tillfällig kan tas omhand med punktutsugning, t.ex. köks- och badrumsventilation med forceringsmöjlighet. Material som inte avger stora mängder föroreningar eller emissioner bör väljas i första hand för att undvika ökat behov av luftväxling. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0965","innehåll": "6:211 Tillämpningsområde Dessa regler gäller för samtliga rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0966","innehåll": "Vistelsezon: Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter höjd över golv och ett annat på 2,0 meter höjd över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0967","innehåll": "Vädringslucka: Öppningsbar lucka vars enda uppgift är att öppna en passage för luft genom klimatskalet för tillfällig vädring."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0968","innehåll": "6:22 Egenskaper hos luft som tillförs rum Byggnader ska utformas och deras installationer ska utformas och placeras så att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för uteluft. Luft som tillförs rum får inte behandlas på ett sätt som medför att luften efter behandlingen är av sämre kvalitet än den uteluft som tillförs ventilationssystemet. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0969","innehåll": "Allmänt råd Miljökvalitetsnormer för vissa föroreningar i utomhusluft finns i luftkvalitetsförordningen (2010:477)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0970","innehåll": "Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden bör säkerställas genom lämplig placering och utformning av uteluftsintag, intagskammare, tilluftsrening eller dylikt. Uteluftsintagen bör placeras så att påverkan från avgaser och andra föroreningskällor minimeras. Hänsyn tas till höjd över mark, väderstreck och avstånd från trafik, avluftsöppningar, spillvattenledningarnas luftningar, kyltorn och skorstenar. Rekommendationer om placering och avstånd mellan avluftsöppning och uteluftsintag finns i Energi- och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0971","innehåll": "6:23 Radon i inomhusluften Årsmedelvärdet av aktivitetskoncentrationen av radon i inomhusluften får inte överstiga 200 Bq/m3 . (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0972","innehåll": "Allmänt råd Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning och Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor ges ut av Folkhälsomyndigheten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0973","innehåll": "Åtgärder för att begränsa inläckage av markradon bör utföras. Exempelvis kan tätning av genomföringar i byggnaden vara en sådan åtgärd. Byggnaden bör även i övrigt göras så lufttät som möjligt mot marken. Radonboken – Förebyggande åtgärder i nya byggnader, Formas, kan användas som vägledning. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0974","innehåll": "6:24 Mikroorganismer Byggnader och deras installationer ska utformas så att mikroorganismer inte kan påverka inomhusluften i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa eller besvärande lukt uppstår."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0975","innehåll": "Installationer för kylning och fuktning av ventilationsluften ska utformas och placeras så att inte skadliga mängder mikroorganismer kan avges till ventilationsluften eller till omgivningen. Åtgärder mot tillväxt av mikroorganismer får inte i sig ge negativa hälsoeffekter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0976","innehåll": "Allmänt råd Högsta tillåtna fukttillstånd i byggnadsdelar finns angivna i avsnitt 6:52. I installationer för kylning eller fuktning av luft med direktkontakt mellan vatten och luft bör hänsyn tas till risken för spridning av legionellabakterier. Se även avsnitt 6:62 och 6:63."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0977","innehåll": "Vatten för befuktning eller kylning bör inte avge skadliga, irriterande eller luktande ämnen till inneluften."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0978","innehåll": "6:25 Ventilation Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0979","innehåll": "Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0980","innehåll": "Allmänt råd Vid projektering av byggnaders ventilationsflöden bör hänsyn tas till påverkan av personbelastning, verksamhet, fukttillskott, materialemissioner samt emissioner från mark och vatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0981","innehåll": "Vid val av luftfilter för ventilationsanläggningar kan SS-EN ISO 16890:2017 användas som vägledning. Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0982","innehåll": "Regler om effektiv elanvändning finns i avsnitt 9:6. Regler om skydd mot brandspridning via luftbehandlingsinstallationer finns i avsnitt 5:526 och 5:533. Regler om bullerskydd finns i avsnitt 7. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0983","innehåll": "6:251 Ventilationsflöde Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0984","innehåll": "I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m2 golvarean då någon vistas där."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0985","innehåll": "Allmänt råd Kraven avseende ventilationsflöde bör verifieras genom beräkning och mätning. Vid projektering av uteluftsflöden bör hänsyn tas till att flödet kan komma att minska på grund av smuts i ventilationskanaler, ändring av tryckfall över filter m.m."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0986","innehåll": "För självdragsventilation kan Boverkets handbok Självdragsventilation, användas som vägledning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0987","innehåll": "För andra byggnader än bostäder får ventilationssystemet utformas så att reducering av tilluftsflödet, i flera steg, steglöst eller som intermittent drift, är möjlig när ingen vistas i byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0988","innehåll": "Allmänt råd Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0989","innehåll": "Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker. Reduktionen får inte heller ge upphov till skador på byggnaden och dess installationer orsakade av t.ex. fukt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0990","innehåll": "6:252 Luftdistribution 6:2521 Tilluft Tilluft ska i första hand tillföras rum eller avskiljbara delar av rum för daglig samvaro samt för sömn och vila."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0991","innehåll": "Allmänt råd Regler om termisk komfort med avseende på drag finns i avsnitt 6:42."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0992","innehåll": "6:2522 Luftföring i rum Ventilationssystemet ska utformas så att hela vistelsezonen ventileras vid avsedda luftflöden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0993","innehåll": "Allmänt råd Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om – det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114, eller – luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0994","innehåll": "6:2523 Överluft Spridning av illaluktande eller ohälsosamma gaser eller partiklar från ett rum till ett annat ska begränsas. Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0995","innehåll": "Allmänt råd Kraven på luftkvalitet är vanligen lägre i t.ex. kök och hygienrum jämfört med rum för daglig samvaro samt rum för sömn och vila."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0996","innehåll": "6:2524 Frånluft Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0997","innehåll": "Allmänt råd Om olägenheter till viss del förs bort på annat sätt än genom ventilation är föreskriftens krav på god uppfångningsförmåga hos ventilationen uppfyllt om ventilationen har god förmåga att fånga upp de olägenheter som inte förs bort på annat sätt. Ett frånluftsdon med tillräcklig kapacitet bör vara placerat ovanför matlagningsplatsen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0998","innehåll": "Regler om avluft finns i avsnitt 6:72. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§0999","innehåll": "6:2525 Återluft Återluft till rum ska ha så god luftkvalitet att negativa hälsoeffekter undviks och besvärande lukt inte sprids. Återföring av frånluft från kök, hygienrum eller liknande utrymmen får inte ske. Återluft i bostäder tillåts endast om installationen utformas så att luft från en bostad återförs till en och samma bostad."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1000","innehåll": "Allmänt råd Återluftsflödet bör kunna stängas av vid behov."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1001","innehåll": "6:253 Vädring Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till forcerad ventilation eller vädring. Vädring ska kunna ske genom ett öppningsbart fönster eller vädringslucka. Dessa ska kunna öppnas mot det fria eller mot en enskild inglasad balkong eller uteplats, som har öppningsbart fönster eller vädringslucka mot det fria. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1002","innehåll": "6:254 Installationer Ventilationsinstallationer ska vara placerade och utformade så att de är åtkomliga för underhåll och rensning. Huvud- och samlingskanaler ska ha fasta mätuttag för flödesmätning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1003","innehåll": "Allmänt råd För lämplig utformning av kanalsystem och rensluckor, se SS-EN 12097. Regler om utformning av driftutrymmen finns i avsnitt 3:4. Regler om utförande samt drift- och skötselinstruktioner m.m. finns i avsnitt 2:31 och 2:5. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1004","innehåll": "6:255 Täthet Tryckförhållandena mellan till- och frånluftsinstallationer ska vara anpassade till installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1005","innehåll": "Allmänt råd För att föroreningar inte ska återföras genom värmeväxlare där luftvandring kan ske från frånluftssidan till tilluftssidan bör trycknivån vara högre på tilluftssidan än på frånluftssidan"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1006","innehåll": "Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de enskilda rummen. Även ur fuktskadesynpunkt bör klimatskärmens täthet säkerställas. Regler om lufttätheten hos en byggnads klimatskärm finns i avsnitt 6:531."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1007","innehåll": "Mätning av läckage i kanaler av plåt kan ske enligt SS-EN 12237. Ytterligare uppgifter om täthetsprovning av ventilationskanaler finns i Forskningsrådet Formas skrift Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (T9:2007) och anvisningar i AMA VVS & Kyl 09 samt SSEN 15727."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1008","innehåll": "6:3 Ljus 6:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1009","innehåll": "Allmänt råd Ytterligare regler för fönster och belysning finns i avsnitten 3:1224, 3:1424, 3:22, 3:42, 5:34, 5:35, 6:253, 8:21, 8:23 och 9:52. Regler om ljusförhållanden på arbetsplatser ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1010","innehåll": "Direkt dagsljus: Ljus genom fönster direkt mot det fria."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1011","innehåll": "Direkt solljus: Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1012","innehåll": "Indirekt dagsljus: Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1013","innehåll": "6:32 Ljusförhållanden 6:321 Belysning Belysning anpassad till den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnaders alla utrymmen. Kravet gäller byggnaden som helhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1014","innehåll": "Allmänt råd SS-EN 12464-1 kan användas vid belysningsplanering av arbetsplatser inomhus."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1015","innehåll": "6:322 Dagsljus Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1016","innehåll": "I gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 räcker det dock med tillgång till indirekt dagsljus. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1017","innehåll": "Allmänt råd För beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean. Det innebär en dagsljusfaktor på cirka 1 % om standardens förutsättningar är uppfyllda. För rum med andra förutsättningar än de som anges i standarden kan fönsterglasarean beräknas för dagsljusfaktorn 1,0 % enligt standardens bilaga. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1018","innehåll": "6:323 Solljus I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1019","innehåll": "6:33 Utblick Allmänt råd Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1020","innehåll": "I bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 behöver det dock inte finnas utblick i gemensamma utrymmen för daglig samvaro, matlagning eller måltider. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1021","innehåll": "6:4 Termiskt klimat 6:41 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1022","innehåll": "Allmänt råd Med tillfredsställande termiskt klimat avses – när termisk komfort i vistelsezonen uppnås, – när ett för byggnaden lämpligt klimat kan upprätthållas i övriga utrymmen i byggnaden med beaktande av avsedd användning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1023","innehåll": "Termiskt klimat har också inverkan på byggnadens beständighet. Regler om termisk komfort ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1024","innehåll": "6:411 Tillämpningsområde Kraven på termiskt klimat gäller i hela byggnaden. Kravet på termisk komfort gäller rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1025","innehåll": "Vistelsezon: Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan, ett på 0,1 meter höjd och ett annat på 2,0 meter höjd, samt vertikala plan 0,6 meter från ytterväggar eller andra yttre begränsningar, dock 1,0 meter vid fönster och dörr."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1026","innehåll": "Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”nday mean air temperature” enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1027","innehåll": "TOM"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1028","innehåll": "Strålningsasymmetri: Skillnad i värmestrålning till omgivande ytor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1029","innehåll": "6:42 Termisk komfort Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1030","innehåll": "Allmänt råd Byggnader bör vid DVUT utformas så att – den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 ºC i bostads- och arbetsrum och 20 ºC i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt, – den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K, och – yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och kan begränsas till högst 26 ºC."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1031","innehåll": "Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1032","innehåll": "6:43 Värme- och kylbehov Värmeinstallationer ska utformas så att de kan uppnå det värmeeffektbehov som krävs för att upprätthålla den termiska komforten enligt avsnitt 6:42. Eventuella kylanordningar ska utformas så att besvärande strålningsasymmetri, drag eller kallras undviks."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1033","innehåll": "Allmänt råd Regler för köldmedier ges ut av Naturvårdsverket"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1034","innehåll": "6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1035","innehåll": "Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1036","innehåll": "Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1037","innehåll": "Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1038","innehåll": "Fukttillstånd: Nivå på fuktförhållanden i ett material. Fukttillståndet för material kan beskrivas som fukthalt, fuktkvot, relativ fuktighet m.m."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1039","innehåll": "Kritiskt fukttillstånd: Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. För mikrobiell påverkan är fukttillståndet kritiskt då tillväxt sker."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1040","innehåll": "Faktorer med betydelse för den biologiska tillväxten, t.ex. temperatur och varaktighet samt deras samverkan kan ingå i bestämningen av det kritiska fukttillståndet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1041","innehåll": "Fuktsäkerhetsprojektering: Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1042","innehåll": "6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1043","innehåll": "Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1044","innehåll": "För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten. Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1045","innehåll": "Allmänt råd Vid bestämning av kritiska fukttillstånd för ett material eller en produkt kan hänsyn behöva tas till – när tillväxt av mögel och bakterier börjar, – när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker, – när oacceptabla fuktrörelser sker, – när transportprocesser för fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen påverkas i oacceptabel omfattning, – förändringar av mekaniska egenskaper, – förändringar av termiska egenskaper, – angrepp av rötsvamp, och – angrepp av virkesförstörande insekter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1046","innehåll": "En metod för bestämning av kritiskt fukttillstånd finns i rapporten Bestämning av kritiskt fukttillstånd för påväxt av mögel på byggnadsmaterial. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1047","innehåll": "6:53 Fuktsäkerhet Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1048","innehåll": "Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1049","innehåll": "Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras – kvantitativ bestämning, – beprövad lösning, – kvalitativ bedömning. Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1050","innehåll": "Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1051","innehåll": "Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1052","innehåll": "Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1053","innehåll": "I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1054","innehåll": "Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1055","innehåll": "Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet. Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är – nederbörd, – luftfukt, utomhus och inomhus, – vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark, – byggfukt, – vatten från installationer m.m., – fukt i samband med rengöring."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1056","innehåll": "Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 2.1. (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1057","innehåll": "6:531 Lufttäthet Allmänt råd För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1058","innehåll": "Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader. Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1059","innehåll": "Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN ISO 9972:2015. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1060","innehåll": "6:532 Mark och byggnadsdelar 6:5321 Markavvattning För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara vattentryck."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1061","innehåll": "Allmänt råd Markytan invid byggnaden bör luta från byggnaden med en lutning om 1:20 inom 3 meters avstånd. Om en sådan lutning inte går att åstadkomma bör ett avskärande dike finnas. Regler om tillgänglighet till byggnad finns i avsnitt 3."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1062","innehåll": "6:5322 Dränering Allmänt råd För byggnader som inte är utformade för att klara vattentryck bör dränerande skikt invid och under byggnader samt kring dräneringsledningar vara så genomsläppliga att tillförda vattenmängder kan samlas upp och avledas till dräneringsledningar eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1063","innehåll": "Vägledning om hur dränering kan utföras finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 4.1.1.4. Beträffande installationer för dräneringsvatten, se även avsnitt 6:643. (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1064","innehåll": "6:5323 Grundkonstruktion och bjälklag Kryputrymmen ska kunna inspekteras i sin helhet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1065","innehåll": "Allmänt råd En grundkonstruktion bör utformas med ett kapillärbrytande system. Särskild uppmärksamhet bör iakttas så att högsta tillåtna fukttillstånd inte överskrids i uteluftsventilerade krypgrunder. I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1066","innehåll": "Den slutliga kontrollen av att betongen torkat tillräckligt, t.ex. före golvbeläggning, bör ske med fuktmätning. Vägledning om hur fuktmätning i betong kan utföras finns i Sveriges Byggindustriers handbok Manual – Fuktmätning i betong. Regler för användning av tryckimpregnerat virke ges ut av Kemikalieinspektionen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1067","innehåll": "6:5324 Väggar, fönster, dörrar m.m. Fasadbeklädnader ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Detta gäller också för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen eller andra byggnadsdelar. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1068","innehåll": "Allmänt råd Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och liknande samt skalmurar och putsade regelväggar är exempel på konstruktioner som bör utformas med kapillärbrytning och dränering mellan fasadbeklädnaden och regelkonstruktionens stomskydd, så att inträngande fukt leds ut från byggnaden. Sådana konstruktioner bör utformas så att uttorkning av inträngande fukt sker tillräckligt snabbt även vid lokal fuktpåverkan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1069","innehåll": "Väggar av material med byggfukt, och mot vilka fuktkänsliga ytskikt, väggfasta inredningar m.m. monteras, bör få möjlighet att torka ut eller så bör fuktkänsliga material och produkter skyddas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1070","innehåll": "Avståndet mellan markytan och underkant fuktkänsliga fasader bör vara minst 20 cm så att regnstänk inte gör fasaden fuktig eller smutsar ned denna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1071","innehåll": "Regler om tillgänglighet till byggnader finns i avsnitt 3:13 och regler om tillgänglighet i byggnader finns i avsnitt 3:14. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1072","innehåll": "6:5325 Yttertak och vindsutrymmen Allmänt råd Vid val av material och detaljutformning för yttertak bör hänsyn tas till taklutningen. Om taktäckning sker med material som kan skadas av is så bör detta beaktas vid utformningen av taket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1073","innehåll": "Vindsutrymmen ska, om det inte är uppenbart onödigt, kunna inspekteras i sin helhet. Allmänt råd För vindsutrymmen anses kravet uppfyllt om det finns möjlighet att se in i hela utrymmet. I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1074","innehåll": "Vindsutrymmen över värmeisolerade vindsbjälklag bör anordnas så att fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1075","innehåll": "Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, t.ex. på yttertakets insida. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av vindsbjälklaget."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1076","innehåll": "Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt, t.ex. betong eller lättbetong, som kan orsaka skada på material bör fuktavgången till vindsutrymmet minimeras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1077","innehåll": "6:533 Utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt 6:5331 Vattentäta skikt Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1078","innehåll": "Allmänt råd Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis mellan en ångspärr och ett vattentätt skikt, bör verifiering ske, t.ex. med fuktsäkerhetsprojektering, av att det högsta tillåtna fukttillståndet för materialet inte överskrids."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1079","innehåll": "Ånggenomgångsmotståndet hos det vattentäta skiktet bör vara större än 1•106 s/m (1,35•1011 m2 s•Pa/kg) om man inte vid fuktsäkerhetsprojekteringen påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd kan användas. Ånggenomgångsmotståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det aktuella fallet, t.ex. mellan 75 % och 100 % RF."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1080","innehåll": "En metod för kontroll av fogars vattentäthet hos färdiga tätskikt av plastmattor finns i SS 92 36 21. Standarden avser även målade väggytor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1081","innehåll": "För vattentäta skikt som utgörs av tätskiktsmassa under eller bakom keramiskt material finns det för närvarande ingen lämplig mätmetod för att kontrollera tätheten på det färdiga tätskiktet. Lämpligen utförs en okulär kontroll av tätskiktet och dess anslutningar före plattsättning och plattläggning. Kontroll av att rätt mängd tätskiktsmassa har applicerats per ytenhet bör dokumenteras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1082","innehåll": "Genomföringar och infästningar i vattentäta skikt bör undvikas på ställen som kan bli utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vattenbegjutning. Vid genomföringar för rör i golvs vattentäta skikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot det vattentäta skiktet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1083","innehåll": "Bad- och duschrum är utrymmen där det normalt krävs vattentätt skikt på väggar och på golv. Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare samt toalettrum är utrymmen där det normalt krävs ett vattentätt skikt på golvet. Det vattentäta skiktet bör dras upp på vägg"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1084","innehåll": "Regler om utbytbarhet finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31. Regler om tillgänglighet och användbarhet i hygienrum finns i avsnitt 3:14. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1085","innehåll": "6:5332 Vattenavvisande ytskikt Golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet ska ha ett vattenavvisande ytskikt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1086","innehåll": "Allmänt råd Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis mellan en ångspärr och ett tätt vattenavvisande ytskikt, bör verifiering ske av att högsta tillåtna fukttillstånd för materialet inte överskrids."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1087","innehåll": "Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vatten. Vid genomföringar för rör i golvets vattenavvisande ytskikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot underlaget."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1088","innehåll": "Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare är utrymmen där det normalt krävs vattenavvisande ytskikt på väggarna. Även i utrymmen med större fuktbelastning än normalt, t.ex. groventréer, bör golv förses med vattenavvisande ytskikt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1089","innehåll": "6:5333 Underlag för vattentäta skikt Underlag för vattentäta skikt ska vara lämpliga för denna användning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1090","innehåll": "Allmänt råd För styva väggbeklädnader som keramiska plattor och natursten som är fixerade mot ett vattentätt skikt bör även underlaget vara styvt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1091","innehåll": "Regelstommar och skivkonstruktioner bör utformas med tillräcklig styvhet så att skadliga deformationer inte uppstår, även om det innebär att bärförmågan blir högre än vad belastningen kräver. Skivor bör vara formstabila för de fuktbelastningar som de förväntas utsättas för."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1092","innehåll": "När tätskiktsmassa läggs på bjälklag bör hänsyn tas till bjälklagets och väggarnas inbördes rörelser så att tätskiktet inte påverkas negativt. Detta kan göras t.ex. genom att förankringen mellan vägg och bjälklag anpassas efter tätskiktets egenskaper. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1093","innehåll": "6:5334 Dolda ytor i rum eller byggnadsdelar Om det i rum finns risk för utläckande vatten eller kondens på dolda ytor ska utlopp från dessa ytor anordnas så att vattnet snabbt blir synligt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1094","innehåll": "Allmänt råd Under en diskmaskin, diskbänk, kyl, frys, ismaskin eller liknande bör det finnas ett vattentätt skikt. Skiktet bör vara tätat mot genomföringar och uppvikt mot väggen och andra dolda ytor i tillräcklig omfattning för att skydda dem"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1095","innehåll": "Regler om utläckande vatten från tappvatteninstallationer finns i avsnitt 6:625. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1096","innehåll": "En byggnadsdel ska utformas med vattentätt skikt i sådan omfattning att eventuellt utläckande vatten eller kondensvatten från en tappvatteninstallation inuti byggnadsdelen förhindras att komma i kontakt med material och produkter som inte tål fukt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1097","innehåll": "Byggnadsdelen eller installationen ska utformas så att läckage snabbt blir synligt och kondensvatten torkas eller leds ut ur byggnadsdelen till ett avlopp så att tillväxt av alger, mögel eller bakterier inte kan ske. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1098","innehåll": "Allmänt råd En byggnadsdel med en inbyggd spolcistern till en wc-stol bör utformas med vattentätt skikt. Som vattentätt skikt kan man använda en läckagesäkringslåda, fördelningslåda eller skarvfritt skyddsrör, som med anslutningar har väl undersökta och dokumenterade egenskaper för vattentäthet och åldersbeständighet. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1099","innehåll": "6:5335 Avledning av vatten till golvavlopp I utrymmen med golvavlopp ska golvet och dess vattentäta skikt ha fall mot avloppet i de delar av utrymmet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1100","innehåll": "Allmänt råd I anslutning till golvbrunnen bör golvlutningen i duschdelen eller motsvarande vara minst 1:150 för att säkerställa avrinning och högst 1:50 för att minska risken för olycksfall. Övriga golvytor bör luta mot golvavlopp. Hänsyn bör tas till eventuella deformationer hos bjälklaget."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1101","innehåll": "I de delar av golvet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill får endast genomföringar för avloppsenheter utföras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1102","innehåll": "Golvavlopp ska vara så fast förankrade i bjälklagskonstruktionen att inbördes rörelser inte uppstår mellan avlopp, underlag, tätskikt och golvbeläggning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1103","innehåll": "Allmänt råd Golvavloppets förankring och läge i höjd och våg bör kontrolleras innan det vattentäta skiktet appliceras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1104","innehåll": "6:5336 Rengörbarhet I våtutrymmen ska ytskikt, fogar, anslutningar och genomföringar anordnas så att de lätt kan hållas rena och så att de inte gynnar mikrobiell tillväxt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1105","innehåll": "6:6 Vatten och avlopp"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1106","innehåll": "6:61 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1107","innehåll": "6:611 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller för installationer för vatten och avlopp dels i byggnader, dels på tomter till dessa byggnader."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1108","innehåll": "Tappkallvatten: Kallt vatten av dricksvattenkvalitet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1109","innehåll": "Tappvarmvatten: Uppvärmt tappkallvatten"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1110","innehåll": "Tappvatten: Samlingsbeteckning för tappkallvatten och tappvarmvatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1111","innehåll": "Övrigt vatten: Vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten men som kan användas till uppvärmning, kylning, toalettspolning, tvättmaskiner m.m. där kraven på vattnets kvalitet är beroende av ändamålet men där vattnet inte nödvändigtvis behöver vara tappvatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1112","innehåll": "6:62 Installationer för tappvatten Installationer för tappvatten ska utformas så att tappvattnet, efter tappstället, är hygieniskt och säkert samt kommer i tillräcklig mängd. Tappkallvatten ska uppfylla kvalitetskraven för dricksvatten efter tappstället. Tappvarmvatten ska vara så varmt att man kan sköta personlig hygien och hushållssysslor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1113","innehåll": "Tappvatteninstallationer ska utföras av sådana material att inte ohälsosamma koncentrationer av skadliga ämnen kan utlösas i tappvattnet. Installationerna ska inte avge lukt eller smak till tappvattnet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1114","innehåll": "Allmänt råd Mängden upplöst bly i vattnet bör inte överstiga värdena i tabell 6:62, vid testning enligt NKB 4 eller enligt SS-EN 15664. Värdena avser tappställen där man normalt tar vatten för att dricka, exempelvis i kök och tvättställ. Andra testmetoder än de som anges i tabellen får användas om de visar att föreskriftens krav uppfylls. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1115","innehåll": "Tabell 6:62 Mängden upplöst bly i vattnet för tappställen där man normalt tar vatten för att dricka, exempelvis i kök och tvättställ."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1116","innehåll": "Blyvärde i µg i tappställets vattenmängd. Indelning och testmetod enligt NKB 4. Blyvärde i µg/l. Testning enligt SS-EN 15664 Tappställe 5 µg Material 5 µg/l"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1117","innehåll": "6:621 Varmvattentemperaturer för personlig hygien och hushållsändamål Installationer för tappvarmvatten ska utformas så att en vattentemperatur på lägst 50 °C kan uppnås efter tappstället. För att minska risken för skållning får temperaturen på tappvarmvattnet vara högst 60 °C efter tappstället."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1118","innehåll": "Temperaturen på tappvarmvattnet får dock inte vara högre än 38 °C om det finns särskild risk för olycksfall. Anordningar för reglering av tappvarmvattnet ska utformas så att risken för personskador genom förväxling av tappvarm- och tappkallvatten begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1119","innehåll": "Allmänt råd Exempel på särskilda risker för olycksfall är fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanför duschplatsen och duschar för personer som inte förväntas kunna reglera temperaturen själva."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1120","innehåll": "6:622 Mikrobiell tillväxt Installationer för tappvatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Installationer för tappkallvatten ska utformas så att tappkallvattnet inte värms upp oavsiktligt. Cirkulationsledningar för tappvarmvatten ska utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 °C i någon del av installationen"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1121","innehåll": "Allmänt råd Installationer för tappvatten bör spolas rena innan de tas i drift, för att minska risken för tillväxt av bl.a. legionellabakterier Om vattnet har varit stillastående under byggskedet när omgivningstemperaturen har varit över 20 °C, kan installationerna dessutom behöva desinficeras. Exempel på hur installationer spolas och desinficeras finns i SS-EN 806-4 avsnitt 6:6."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1122","innehåll": "För att minska risken för tillväxt av bl.a. legionellabakterier i tappkallvatten bör tappkallvatteninstallationer inte placeras på ställen där temperaturen är högre än rumstemperatur. Risken finns bl.a. i varma schakt eller varma golv, i vilka installationer för t.ex. tappvarmvatten, tappvarmvattencirkulation och radiatorer är förlagda. Om det är omöjligt att undvika att placera tappkallvatteninstallationer på sådana ställen så bör samtliga installationer utformas och isoleras så att temperaturökningen på tappkallvattnet blir så låg som möjligt. Då bör installationernas utformning och isolering dimensioneras så att tappkallvattnet kan vara stillastående i 8 timmar utan att temperaturen på tappkallvattnet överstiger 24 ˚C."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1123","innehåll": "I samtliga rörledningar för tappvarmvattencirkulation bör det vara möjligt att mäta vattentemperaturen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1124","innehåll": "För att mängden legionellabakterier i installationer där tappvarmvatten är stillastående, bl.a. i beredare eller ackumulatorer för uppvärmning med t.ex. el, sol, ved, värmepumpar och fjärrvärme, inte ska bli skadlig bör temperaturen på tappvarmvattnet inte understiga 60 °C."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1125","innehåll": "Handdukstorkar, golvvärme och andra värmare bör inte kopplas in på cirkulationsledningar för tappvarmvatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1126","innehåll": "Proppade ledningar, dvs. sådana som inte är direkt anslutna till tappställen, på installationer för tappvarmvatten bör vara så korta att temperaturen på vattnet i dessa proppade ledningar inte understiger 50 °C."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1127","innehåll": "Gemensam rörledning för flera duschplatser med en temperatur på högst 38 °C bör inte vara längre än 5 meter. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1128","innehåll": "6:623 Tappvattenflöde Tappställen ska utformas så att vattenflödena blir tillfredsställande utan att störande buller eller korrosion uppstår på grund av hög vattenhastighet. Utformningen ska också minska risken för skadliga tryckslag. Rätt tempererat tappvarmvatten ska erhållas utan besvärande väntetid."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1129","innehåll": "Allmänt råd För bostäder är föreskriftens krav på vattenflöden vid tappställen för både varm- och kallvatten uppfyllt om normflödena är 0,1 l/s för tvättställ och bidé, 0,3 l/s för badkar och 0,2 l/s för övriga tappställen. För tappställen med enbart kallvatten i bostäder är föreskriftens krav uppfyllt om normflödena är 0,1 l/s för vattenklosett och tvättställ och 0,2 l/s för övriga tappställen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1130","innehåll": "För tappvattensystemet som helhet är föreskriftens krav uppfyllt om minst 70 % av det enskilda tappställets normflöde kan fås då ett sannolikt antal anslutna vattenuttag öppnas samtidigt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1131","innehåll": "En vattenvärmare som bara betjänar ett enbostadshus bör vara dimensionerad för att under en tid av högst 6 timmar kunna värma 10-gradigt kallvatten så att två tappningar om vardera 140 l vatten av 40 ºC blandat kall- och varmvatten kan erhållas inom en timme."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1132","innehåll": "Utformningen av vattenledningar och placeringen av vattenvärmare bör vara sådana att tappvarmvatten kan erhållas inom ca 10 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. Detta gäller dock inte då tappvarmvatten bereds för ett enbostadshus. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1133","innehåll": "6:624 Återströmning Tappvatteninstallationer ska utformas så att återströmning av förorenat vatten eller andra vätskor förhindras. Installationerna ska utformas så att inträngning av gaser och inläckning av vätskor inte kan ske."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1134","innehåll": "Allmänt råd Installationer bör utformas enligt SS-EN 1717. Vid val av skyddsmodul för påfyllning av värmesystem bör hänsyn tas till storleken på värmesystemet och eventuella tillsatser till värmevattnet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1135","innehåll": "6:625 Utformning Tappvatteninstallationer ska ha en sådan utformning och vara gjorda av ett sådant material att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska, kemiska och mikrobiella processer som de kan förväntas bli utsatta för."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1136","innehåll": "Risk för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten ska begränsas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1137","innehåll": "Allmänt råd Tappvattenledningar och fogar på sådana ledningar bör utformas och placeras så att eventuellt utläckande vatten från ledningarna eller fogarna snabbt kan upptäckas och så att vattnet inte orsakar skador. Installationer för tappvatten som är dolt placerade och inte inspekterbara, t.ex. i schakt, väggar, bjälklag eller bakom fast inredning, bör utföras utan fogar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1138","innehåll": "Schakt för tappvattenledningar bör vara lätt tillgängliga och utformade med läckageindikering, t.ex. rör med tillräcklig kapacitet som mynnar ut i rum med golvavlopp eller med vattentätt golv. Regler om utbytbarhet av installationer finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31. Regler om dolda ytor i rum eller byggnadsdelar finns i avsnitt 6:5334. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1139","innehåll": "Avstängningsventiler och armaturer för avtappning av tappvattensystemet ska installeras i den utsträckning som är nödvändig."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1140","innehåll": "Allmänt råd Anslutningar till disk- och tvättmaskiner m.m. bör förses med avstängningsventiler som har synlig och lätt åtkomlig manövrering. Avstängningsventiler bör finnas så att tappvattnet till enskilda lägenheter kan stängas av var för sig. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1141","innehåll": "Tappvatteninstallationer ska utformas för ett statiskt vattentryck på lägst 1 MPa och med hänsyn tagen till den påverkan som tryckslag medför."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1142","innehåll": "Allmänt råd Plaströr för tappvarmvatteninstallationer bör utformas för att klara det statiska trycket på 1 MPa vid en temperatur av 70 °C."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1143","innehåll": "Rörledningar i tappvatteninstallationer ska förläggas så att det finns tillräckligt expansionsutrymme. Fast installerad utrustning, som ansluts till en vatteninstallation och placeras i ett utrymme utan golvavlopp, ska vara försedd med skydd mot oavsiktlig utströmning av vatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1144","innehåll": "Allmänt råd Man bör inventera, värdera och dokumentera riskerna för tillväxt av legionellabakterier i tappvatteninstallationer i flerbostadshus, sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och särskilda boendeformer för äldre. Detta bör också göras för vatteninstallationer som sprider aerosoler, t.ex. bubbelbad, öppna kyltorn och befuktningsinstallationer. Den dokumenterade riskvärderingen bör innehålla mätningar av vattentemperaturer och legionellabakterier vid idrifttagandet. Regler om drift och skötsel finns i avsnitt 2:51. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1145","innehåll": "6:63 Installationer för övrigt vatten Installationer för övrigt vatten får inte kopplas samman med installationer för tappvatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1146","innehåll": "Allmänt råd Installationer för övrigt vatten bör uppfylla samma krav som i avsnitt 6:62 såvida inte användningsområdet medger annat."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1147","innehåll": "6:631 Märkning Samtliga ingående delar i installationer för övrigt vatten ska märkas i hela sin längd så att de inte kan blandas ihop med installationer för tappvatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1148","innehåll": "6:632 Mikrobiell tillväxt Installationer för övrigt vatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer minimeras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1149","innehåll": "Allmänt råd Vatten till processer är exempel på installationer där tillväxt av legionellabakterier kan ske."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1150","innehåll": "6:64 Installationer för avloppsvatten 6:641 Installationer för spillvatten Spillvatteninstallationer ska utformas så att spillvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas samt så att deras funktioner inte påverkas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1151","innehåll": "Spillvatteninstallationer ska utformas så att de kontinuerligt ska kunna avleda minst 150 % av de betjänade tappställenas normflöden. Spillvattenflödet får dock inte vara mindre än att det kan föra bort sådana föroreningar för vilka installationen är avsedd. Lukt får inte spridas från avloppsnätet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1152","innehåll": "Allmänt råd Installationer för avledning av spillvatten med självfallssystem kan utformas enligt SS-EN 12056 del 1 och 2. Vid dimensionering av spillvattenledningar för självfallssystem beaktas att – ledningarnas dimension inte bör minska i strömningsriktningen, – ledningar från vattenklosetter bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst 100 mm, – ledningar i mark bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst 75 mm."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1153","innehåll": "Tappställen och säkerhetsventiler ska förses med avloppsenheter, såvida inte spillvattnet utan olägenhet kan avledas på annat sätt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1154","innehåll": "Allmänt råd Tvättmaskiner och vattenvärmare bör placeras i utrymmen med golvbrunn. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1155","innehåll": "Säkerhetsanordningar såsom sprinkler, nödduschar och brandposter behöver inte ha sådana avloppsenheter. I lägenheter ska minst ett utrymme för personlig hygien förses med golvbrunn."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1156","innehåll": "I självfallssystem ska avloppsenheter anslutas så att spillvatten från en avloppsenhet med vattenlås inte kan tränga in i en annan avloppsenhets vattenlås."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1157","innehåll": "Avloppsenheter där spillvattnet kan orsaka olägenheter till följd av lukt får inte anslutas till golvavlopp."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1158","innehåll": "Avloppsenheter för spillvatten som kan innehålla brand- eller explosionsfarliga vätskor får inte ha vattenlås. Avlopp från vattenklosetter får inte anslutas till bensin-, olje- eller fettavskiljare."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1159","innehåll": "I spillvatteninstallationer där vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen, ska spillvattnet behandlas eller avskiljare installeras. Utformningen av avskiljare ska säkerställa att det avskilda inte kan släppas ut okontrollerat eller oavsiktligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1160","innehåll": "Allmänt råd Avskiljare bör finnas om spillvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av – slam eller fasta partiklar som ger påtaglig risk för avsättningar – fett eller andra ämnen som avskiljs vid spillvattnets avkylning – bensin eller andra brand- och explosionsfarliga vätskor eller – olja och andra i vatten olösliga ämnen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1161","innehåll": "Fettavskiljare kan utformas enligt SS-EN 1825-2. Olje- och bensinavskiljare kan utformas enligt SS-EN 858-2."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1162","innehåll": "Spillvatteninstallationer för självfall ska vara utformade och luftade så att tryckförändringar som bryter vattenlåsen inte uppstår. Luftningsledningar ska anordnas så att det inte uppstår olägenheter på grund av lukt eller fuktpåslag på byggnadsdelar. Spillvatteninstallationer får inte luftas via byggnaders ventilationssystem."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1163","innehåll": "Allmänt råd Avskiljare, som kan innehålla brandfarliga eller explosiva gaser, olja eller fett, eller som kan utveckla övertryck, bör luftas genom separata luftningsledningar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1164","innehåll": "6:642 Installationer för dagvatten Dagvatteninstallationer ska kunna avleda regnvatten och smältvatten så att risken för översvämning, olycksfall eller skador på byggnader och mark begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1165","innehåll": "Allmänt råd Installation för regnvatten kan projekteras enligt SS-EN 12056-1 och 12056-3."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1166","innehåll": "Dagvatteninstallationer ska ha anordningar för avskiljning eller behandling av sådana ämnen som kan störa funktionen eller medföra skador på installationen, avloppsanläggningen eller recipienten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1167","innehåll": "Allmänt råd Avskiljare bör anordnas om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av petroleumprodukter, slam eller fasta partiklar. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1168","innehåll": "6:643 Installationer för dräneringsvatten Dräneringsvatten ska avledas antingen med självfall direkt till marken, om detta kan ske utan att dräneringen försämras, eller till dagvattenförande ledningar. Ledningar för dräneringsvatten ska förses med en brunn med slamsamlingsanordning som placeras före ledningens anslutning till dagvattenledningen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1169","innehåll": "Allmänt råd Beträffande dränering se även avsnitt 6:5322."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1170","innehåll": "6:644 Utformning Avloppsinstallationer ska ha en sådan utformning och vara gjorda av sådana material att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska, kemiska och mikrobiella processer som de kan förväntas bli utsatta för. Risken för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten ska begränsas. Rörledningar i avloppsinstallationer ska förläggas så att det finns tillräckligt expansionsutrymme."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1171","innehåll": "Avloppsinstallationer ska utformas så att kapacitetsminskande slamavlagringar inte beräknas uppstå och förses med åtkomliga rensanordningar. Rensning ska kunna ske med vanligen förekommande rensdon."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1172","innehåll": "Allmänt råd Golvbrunn bör vara placerad så att den är lätt åtkomlig för rensning när den sitter i anslutning till badkar, duschkabin, tvättmaskin och dylikt. Regler om utbytbarhet av installationer finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1173","innehåll": "6:7 Utsläpp till omgivningen 6:71 Allmänt Byggnader ska utformas så att det blir möjligt att föra bort föroreningar som uppkommer till följd av byggnadens drift, utan att negativa effekter på hälsa och hygien uppstår för människor som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Utsläppen får inte heller medföra en ogynnsam inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1174","innehåll": "Allmänt råd Med föroreningar avses bl.a. förorenad luft, avloppsvatten och förbränningsgaser."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1175","innehåll": "6:72 Förorenad luft Installationer för avluft i byggnader ska utformas så att elak lukt eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt eller till närliggande byggnader."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1176","innehåll": "Allmänt råd Avluftsöppningar och luftintag bör utformas enligt anvisningarna i Energi- och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, figur B.6.1A och B.6.1B och tabell B.6.1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1177","innehåll": "Luftning av självfallsystem för spillvatten bör utformas enligt SS-EN 12056-2. Avluft från stekbord eller frityrkokare i restaurangkök, storkök och dylikt bör renas före utsläpp eller spridas på hög höjd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1178","innehåll": "Särskild uppmärksamhet bör iakttas vid utformningen av avluft från bensin- och fettavskiljare samt enskilda avlopp."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1179","innehåll": "6:73 Avloppsvatten Installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän vaanläggning eller renas via enskilt avlopp. Anslutning till allmän va-ledning ska göras ovan uppdämningsnivån för den allmänna va-ledningen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1180","innehåll": "Allmänt råd Regler om enskilda avlopp ges ut av Havs- och vattenmyndigheten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1181","innehåll": "6:74 Förbränning och förbränningsgaser Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1182","innehåll": "6:741 Fastbränsleeldning 6:7411 Fastbränslepannor Från byggnader med fastbränslepannor med nominell effekt (Q) upp till 500 kW får utsläppen av partiklar, organiska gasformiga föreningar (OGC) och kolmonoxid (CO) uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:7411. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1183","innehåll": "Tabell 6:7411 Högsta tillåtna värden för utsläpp av partiklar, organiska gasformiga föreningar (OGC) och kolmonoxid (CO)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1184","innehåll": "Nominell effekt Q≤500 kW Partiklar mg/m3 OGC mg/m3 CO mg/m3 Värdena gäller för torr gas vid 10 % O2. Värdena korrigeras till 1013 hPa och 0 ºC (273 K). Manuellt matade pannor 60 mg/m3 30 mg/m3 700 mg/m3 Automatiskt matade pannor 40 mg/m3 20 mg/m3 500 mg/m3"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1185","innehåll": "Verkningsgraden vid nominell effekt får inte vara lägre än 87 procent för fastbränslepannor med en effekt mindre än 100 kW och inte lägre än 89 procent för fastbränslepannor med en effekt från100 kW och upp till 500 kW. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1186","innehåll": "Allmänt råd Bestämning av utsläpp av partiklar, OGC och CO från fastbränslepannor samt av verkningsgraden bör utföras enligt SS-EN 303-5:2012. Andra testmetoder än de som anges i SS-EN 303-5:2012 får användas om de visar att föreskriftens krav uppfylls. Fastbränslepannor med manuell bränsletillförsel bör utformas med en ackumulator eller motsvarande som möjliggör god energihushållning. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1187","innehåll": "6:7412 Rumsvärmare Från byggnader med rumsvärmare får utsläppen av kolmonoxid (CO) vid nominell effekt uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:7412. Verkningsgraden vid nominell effekt får inte vara lägre än vad som anges i tabellen. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1188","innehåll": "Tabell 6:7412 Högsta tillåtna värden för utsläpp av kolmonoxid (CO) samt nivåer på lägst tillåtna verkningsgrad vid nominell effekt"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1189","innehåll": "CO vol. % (max) Värdena gäller för torr gas vid 13 % O2 Verkningsgrad % (min) Braskaminer 0,12 vol.% 65 % Pelletseldade kaminer 0,024 vol.% 79 % Kökspannor 0,12 vol.% 65 % Insatser 0,12 vol.% 65 %"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1190","innehåll": "Allmänt råd Bestämning av utsläpp av CO från rumsvärmare samt av verkningsgraden bör utföras enligt SSEN 13240, SS-EN 14785, SS-EN 12809 och SS-EN 13229. (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1191","innehåll": "6:742 Oljeeldning Från byggnader med oljeeldningsanordningar med en effekt upp till 400 kW får utsläppet av totalkolväte (THC), koloxid (CO) och kväveoxider (NOx) samt sottalet uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:742."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1192","innehåll": "Tabell 6:742 Högsta tillåtna värden för utsläpp av totalkolväte (THC), koloxid (CO) och kväveoxider (NOx) samt för sottal."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1193","innehåll": "Totalkolväte (THC) 10 ppm Koloxid (CO) 110 mg/kWh Kväveoxider (NOx) 250 mg/kWh Sottal 1"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1194","innehåll": "Allmänt råd Provning av oljeeldningsanordningar bör utföras enligt SS-EN 303-2 och SS-EN 304. För vissa värmepannor gäller de bestämmelser som finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:11) om förfarande för bedömning av överensstämmelse för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, EVP. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1195","innehåll": "6:743 Skorstenshöjd Rökgaser och avgaser ska släppas ut via skorstenar som är tillräckligt höga för att erhålla god skorstensverkan och förhindra att olägenheter uppstår kring byggnaden eller i dess omgivning. Skorstenar ska också placeras så att rökgaser och avgaser inte förs tillbaka till luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt i byggnaden eller överförs till närliggande byggnader."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1196","innehåll": "Allmänt råd Skorstenar för eldstäder med märkeffekt upp till 60 kW bör dels mynna över nock, dels minst 1,0 meter över taktäckningen, om inte särskilda förhållanden föreligger. Vid val av skorstenshöjd bör hänsyn tas till bl.a. förhärskande vindriktning, brandfara vid fastbränsleeldning och risken för gnistspridning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1197","innehåll": "Vid gaseldning med fläktförstärkt avgaskanal bör denna utformas med minst de mått som anges i Energigas Sveriges energigasnormer, EGN 2011, kapitel 7.8.5.4. (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1198","innehåll": "6:8 Skydd mot skadedjur 6:81 Allmänt Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning. Lägenhetsskiljande konstruktioner ska utföras med tillräcklig täthet och beständighet mot skador orsakade av skadedjur."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1199","innehåll": "Med skadedjur avses djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka människors hygien eller hälsa. (BFS 2014:3)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1200","innehåll": "Allmänt råd Exempel på djur som kan bli skadedjur är fåglar, råttor, fladdermöss och vissa insekter, däribland getingar och husbock."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1201","innehåll": "Byggnader som enbart har tak eller spaljéväggar är exempel på byggnader där kravet på skydd mot skadedjur är orimligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1202","innehåll": "Ventiler, ventilationshuvar och liknande anordningar mot det fria kan förses med ett beständigt metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar kan förses med insektsnät. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1203","innehåll": "6:9 Krav på hygien, hälsa och miljö vid ändring av byggnader 6:91 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande så att olägenheter för människors hälsa kan undvikas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1204","innehåll": "Allmänt råd För att man ska kunna verifiera att byggnaden efter en ändring uppfyller regelverkets krav kan en förundersökning behövas. Man gör då en inventering av byggnads- och installationstekniken i byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1205","innehåll": "Undersökningen bör också innefatta resultatet av eventuella boendeenkäter och andra undersökningar av innemiljön. Av undersökningen bör exempelvis framgå om det finns några fuktskador eller material som kan medföra olägenheter för människors hälsa. Se även avsnitt 2:311. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1206","innehåll": "6:911 Material Material som finns i byggnaden får inte ge upphov till föroreningar i en koncentration som medför olägenheter för människors hälsa"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1207","innehåll": "Material och byggprodukter som förs in i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1208","innehåll": "Allmänt råd Vid ändring av en byggnad bör man inventera vilka material som där finns som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1209","innehåll": "Material som kan påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt bör avlägsnas om det inte finns synnerliga skäl att behålla dem. Man kan också kapsla in dem eller minska deras effekt genom lämplig ventilation. Eventuella kvarvarande farliga ämnen bör dokumenteras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1210","innehåll": "Regler för hygieniska gränsvärden i miljön och regler för hantering av asbest ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1211","innehåll": "Regler för hantering av farligt avfall ges ut av Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen har information om regler om kemikalier i varor och produkter. Nya material bör ha väl undersökta och dokumenterade egenskaper. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1212","innehåll": "6:92 Luft Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1213","innehåll": "Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1214","innehåll": "Allmänt råd För att man ska kunna verifiera att byggnaden efter ändring uppfyller regelverkets krav kan en förundersökning ofta behövas. I förundersökningen bör i förekommande fall protokoll från funktionskontroll av ventilationssystem och resultat från radonmätning ingå."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1215","innehåll": "Regler om luftkvalitet och ventilation ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1216","innehåll": "S-ventilation: Självdragsventilation"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1217","innehåll": "F-ventilation: Fläktventilation där frånluftsflödet är fläktstyrt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1218","innehåll": "FT-ventilation: Fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1219","innehåll": "FX-ventilation: F-ventilation med värmeåtervinning"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1220","innehåll": "FTX-ventilation: FT-ventilation med värmeåtervinning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1221","innehåll": "6:922 Egenskaper hos luft som tillförs rum Allmänt råd Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden kan säkerställas genom tilluftsrening och genom att uteluftsintag, intagskammare eller dylikt placeras och utformas på ett lämpligt sätt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1222","innehåll": "Uteluftsintagen bör placeras så att påverkan från avgaser och andra föroreningskällor minimeras. Hänsyn tas till höjd över mark, väderstreck och avstånd från trafik, avluftsöppningar, spillvattenledningarnas luftningar, kyltorn och skorstenar. Rekommendationer om placering och avstånd mellan avluftsöppning och uteluftsintag finns i Energi- och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1223","innehåll": "Befintliga uteluftsintag kan behöva flyttas om uteluften är förorenad av bilavgaser eller andra föroreningar. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1224","innehåll": "6:923 Radon i inomhusluften Byggnader ska utformas så att halten av radongas inte medför olägenheter för människors hälsa. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1225","innehåll": "Allmänt råd Regler om radon i bostäder och allmänna lokaler ges ut av Folkhälsomyndigheten och för arbetsplatser av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1226","innehåll": "Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1227","innehåll": "Vid hög förekomst av markradon bör åtgärder för att förhindra inläckage av radon utföras. Exempel på sådana åtgärder kan vara att täta genomföringar mot mark eller att ändra tryckförhållandena i byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1228","innehåll": "Vid radon från byggmaterial (s.k. blå lättbetong) kan exempel på åtgärder vara – utrivning av material, – en ökad luftväxling i bostaden genom förbättring av befintlig ventilation eller installation av nytt ventilationssystem, – inkapsling, t.ex. genom en gastät tapet"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1229","innehåll": "Som vägledning kan Formas Radonboken: åtgärder mot radon i befintliga byggnader och FunkiS kompendier Radon 1 respektive Radon 2 användas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1230","innehåll": "6:924 Ventilation Ventilationssystem ska utformas så att erforderliga uteluftsflöden kan tillföras byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1231","innehåll": "Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1232","innehåll": "Allmänt råd Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1233","innehåll": "Vid ändring av ett ventilationssystem bör man ta hänsyn till hur det ursprungligen var avsett att fungera. Dessutom bör konsekvenserna för människors hälsa samt byggnadens kulturvärden samt estetiska och funktionella värden beaktas. Detta kan leda till att man väljer ett annat sätt att säkerställa en godtagbar luftkvalitet än när man bygger nytt. Man kan t.ex. undersöka om det är möjligt att bygga om och modifiera äldre ventilationssystem."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1234","innehåll": "Krav på besiktning av ventilationssystem i befintliga byggnader finns i 5 kap. PBF. För att tillgodose förordningens krav på drift- och skötselinstruktioner kan man behöva uppdatera eller ta fram ny dokumentation såsom relationsritningar m.m."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1235","innehåll": "Vid val av luftfilter för ventilationsanläggningar kan SS-EN ISO 16890:2017 användas som vägledning. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1236","innehåll": "6:9241 Ventilationsflöde Ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvyta och kontinuerlig luftväxling i rum när de används ska eftersträvas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1237","innehåll": "Allmänt råd Hela byggnaden bör ventileras utifrån avsedd användning. Som alternativ till kraven i avsnitt 6:251 bör man visa hur kravet på god luftkvalitet enligt avsnitt 6:921 ändå blir tillgodosett."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1238","innehåll": "Efter det att byggnadsarbeten har genomförts bör det säkerställas att ventilationsflödena är tillräckliga för att föra bort emissioner och föroreningar från nya byggmaterial."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1239","innehåll": "Vid upprustning av befintliga självdragssystem kan Boverkets handbok Självdragsventilation användas som vägledning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1240","innehåll": "6:9242 Luftdistribution Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:252 bör uppfyllas. Om dessa krav inte uppfylls bör: – frånluftsventilationen i köket förses med forceringsmöjlighet, och – badrummet ha möjlighet till forcerad frånluftsventilation eller vädring."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1241","innehåll": "För byggnader med befintligt ventilationssystem med återluft bör det göras en särskild utredning avseende luftkvalitet. Återluftsflödet bör kunna stängas av vid behov. Vid installation av ventilation med värmeväxlare bör man beakta luftkvalitet och komfortkriterier. Återvinning av luft från kökskåpa genom värmeväxlare bör undvikas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1242","innehåll": "6:9243 Vädring Möjlighet till vädring enligt avsnitt 6:253 ska eftersträvas. (BFS 2011:26). Allmänt råd Vädringsmöjligheter via befintliga fönster och luckor bör bibehållas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1243","innehåll": "6:9244 Installationer Vid nyinstallation ska kraven enligt avsnitt 6:254 avseende åtkomlighet för rensning och underhåll samt flödesmätning och injustering tillgodoses. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1244","innehåll": "Allmänt råd Huvud- och samlingskanaler bör förses med rensanordningar och fasta mätuttag för flödesmätning. Materialet i och utförande av invändig isolering i ventilationskanaler bör vara sådant att det inte försvårar rensning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1245","innehåll": "Regler om utformning av driftutrymmen finns i 3:42. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1246","innehåll": "6:9245 Täthet Vid nyinstallation ska kraven på täthet i avsnitt 6:255 uppfyllas. Ventilationskanaler som inte används ska demonteras eller tillslutas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1247","innehåll": "Allmänt råd För att klara funktionskraven på ventilationssystemet kan befintliga kanaler behöva tätas eller bytas ut."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1248","innehåll": "Täthetsprovning av ventilationskanaler kan utföras enligt Forskningsrådet Formas skrift Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (T9:2007) eller anvisningar i AMA VVS & Kyl 09 samt SS-EN 15727. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1249","innehåll": "6:93 Ljus Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning och inga störande reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1250","innehåll": "Allmänt råd Samma krav på ljusförhållanden som vid uppförande av nya byggnader bör tillgodoses om det inte är orimligt eller medför skada på byggnadens kulturvärden eller byggnadens arkitektoniska eller estetiska värden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1251","innehåll": "Regler om ljusförhållanden på arbetsplatser ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1252","innehåll": "6:931 Ljusförhållanden 6:9311 Belysning Belysning anpassad för den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnadens alla utrymmen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1253","innehåll": "6:9312 Dagsljus Om byggnaden inte uppfyller kraven på dagsljus enligt avsnitt 6:322 får ändringar av fönstren inte leda till att dagsljusförhållandena försämras ytterligare om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1254","innehåll": "Allmänt råd I befintliga bostäder bör normalt dagsljusförhållandena kunna accepteras som de är."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1255","innehåll": "Vid byte eller komplettering av fönster bör man tänka på hur fönsterglasarean påverkas av förändrade dimensioner på karm och bågar. Likaså bör det klarläggas hur dagsljusinföringen påverkas av ändrad glaskvalitet och förändringar i snickeriernas profilering."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1256","innehåll": "Vidare bör det klarläggas hur dagsljusförhållandena påverkas av en tilläggsisolering. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1257","innehåll": "6:94 Termiskt klimat Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat utifrån byggnadens förutsättningar och användning kan erhållas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1258","innehåll": "Allmänt råd Det termiska inomhusklimatet och värmeeffektbehovet som gäller enligt avsnitt 6:4 i BBR bör eftersträvas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1259","innehåll": "Om detta inte går att uppnå, bör man minska risken för drag på grund av bristande isolering i ytterväggar, fönster med mera."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1260","innehåll": "Konstruktioner med U-värde högre än 1,0 W/m2K kan ge upphov till kallras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1261","innehåll": "Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket har också regler för temperatur inomhus. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1262","innehåll": "6:95 Fukt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1263","innehåll": "Allmänt råd Ändringen kan behöva utformas så fuktbelastningen inte okontrollerat ökar på befintliga byggnadsdelar och med hänsyn till fuktbeständigheten i befintliga material och produkter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1264","innehåll": "Exempel på ändringar som medför förändrat fukttillstånd i befintliga byggnadskomponenter är tilläggsisolering och ändrad ventilation."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1265","innehåll": "Exempel på ändringar av byggnad som kan medföra förändrat fukttillstånd i byggnadsdelarna är ändring av vind, källare och garage till bostad eller lokal."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1266","innehåll": "Nya byggnadsdelar kan behöva utformas och nya material och produkter väljas med hänsyn till deras fuktbeständighet och förväntade fuktbelastningar. Kraven kan uppfyllas och verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering och kontroll av utförandet, så avsedd fuktsäkerhet uppnås."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1267","innehåll": "Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten så kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1268","innehåll": "Byggnader, byggmaterial och byggprodukter bör skyddas mot nederbörd, fukt och smuts under byggtiden. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1269","innehåll": "6:951 Högsta tillåtna fukttillstånd Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1270","innehåll": "Den befintliga byggnadens fukttekniska status ska vara väl undersökt och dokumenterad. De högsta tillåtna fukttillstånden i befintliga material och produkter ska bedömas från resultatet av undersökningen. Hänsyn ska tas till osäkerheter i bedömningsunderlaget och till klimatvariationer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1271","innehåll": "Fukttillståndet i de byggnadsdelar som påverkas av ändringen ska bedömas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. Högsta tillåtna fukttillstånd för nya material och produkter ska uppfylla avsnitt 6:52. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1272","innehåll": "Allmänt råd Befintliga fuktskador ska åtgärdas inom ramen för underhållskravet som finns i 8 kap. 14 § PBL. Regler om fukt och mikroorganismer ges också ut av Folkhälsomyndigheten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1273","innehåll": "6:952 Fuktsäkerhet Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för människors hälsa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1274","innehåll": "Fuktskadade byggnadsdelar som utgör en väsentlig del av byggnadens konstruktion eller karaktär, får ändå behållas om andra åtgärder vidtas som skyddar inomhusmiljön från emissioner och mikroorganismer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1275","innehåll": "En byggnads lufttäthet ska vara sådan att konvektion av fuktig luft inte medför att de högsta tillåtna fukttillstånden överskrids. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1276","innehåll": "Allmänt råd Ändringens fuktpåverkan på befintliga material och produkter bör kontrolleras genom fuktsäkerhetsprojektering."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1277","innehåll": "Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1278","innehåll": "Exempel på åtgärd för att skydda inomhusmiljön från emissioner och mikroorganismer kan vara att minska fuktbelastningen och genomföra ventilationsåtgärder"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1279","innehåll": "Förändringar i omgivning och klimat kan medföra behov av andra tekniska utformningar i ändringen än de som finns i den befintliga byggnaden. Sådana förändringar kan vara högre grundvattennivå och ökad risk för översvämningar från vattendrag. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1280","innehåll": "6:953 Utrymmen med vatteninstallationer eller hög luftfuktighet 6:9531 Vattenutsatta invändiga golv och väggar Ändringar av golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska utformas så fukt inte medför att materialens och produkternas högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Fukt ska inte komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1281","innehåll": "Vattentäta skikt ska vara beständiga, anpassade till rörelser i underlaget, samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska också vara vattentäta, beständiga och anpassade till rörelser i underlaget"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1282","innehåll": "I utrymmen med golvavlopp ska golv och tätskikt utformas så att vatten från vattenutsatta ytor avleds till golvavloppet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1283","innehåll": "Allmänt råd Lutningen till golvavloppet bör vara minst 1:150. För att minska risken för olycksfall bör lutningen vara högst 1:50. Bakfall som leder vatten mot väggar, öppningar eller andra genomföringar än golvavlopp bör inte förekomma."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1284","innehåll": "Hänsyn bör tas till eventuella deformationer som kan uppkomma i bjälklaget. Regler om tillgänglighet och användbarhet i hygienrum finns i 3:511. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1285","innehåll": "6:9532 Dolda ytor i rum eller byggnadsdelar Om det i rum finns risk för utläckande vatten eller kondens på dolda ytor ska utlopp från dessa ytor anordnas så att vattnet snabbt blir synligt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1286","innehåll": "Allmänt råd Under en diskmaskin, diskbänk, kyl, frys, ismaskin eller liknande bör det finnas ett vattentätt skikt. Skiktet bör vara tätat mot genomföringar och uppvikt mot väggen och andra dolda ytor i tillräcklig omfattning för att skydda dem."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1287","innehåll": "Regler om utläckande vatten från tappvatteninstallationer finns i avsnitt 6:625. (BFS 2014:3)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1288","innehåll": "En byggnadsdel ska utformas med vattentätt skikt i sådan omfattning att eventuellt utläckande vatten eller kondensvatten från en tappvatteninstallation inuti byggnadsdelen förhindras att komma i kontakt med material och produkter som inte tål fukt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1289","innehåll": "Byggnadsdelen eller installationen ska utformas så att läckage snabbt blir synligt och kondensvatten torkas eller leds ut ur byggnadsdelen till ett avlopp så att tillväxt av alger, mögel eller bakterier inte kan ske. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1290","innehåll": "Allmänt råd En byggnadsdel med en inbyggd spolcistern till en wc-stol bör utformas med vattentätt skikt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1291","innehåll": "En byggnadsdel där en ny tappvatteninstallation ansluter till en befintlig installation bör utformas med vattentätt skikt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1292","innehåll": "Som vattentätt skikt kan man använda en läckagesäkringslåda, fördelningslåda eller skarvfritt skyddsrör, som med anslutningar har väl undersökta och dokumenterade egenskaper för vattentäthet och åldersbeständighet. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1293","innehåll": "6:9533 Rengörbarhet Ytor som är avsedda att utsättas för vatten, stänk från vätska, kondensfukt eller våtrengöring anordnas så att de lätt kan hållas rena och så att de inte gynnar mikrobiell växt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1294","innehåll": "6:96 Vatten och avlopp Byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1295","innehåll": "6:961 Tappvatten Om ett helt eller delvis nytt system installeras ska detta dimensioneras och utföras så att motsvarande kravnivå som i avsnitt 6:62 uppfylls. Rör som inte längre används ska demonteras eller proppas. Proppningen av tappvattenledningar bör göras så nära den vattenförande ledningen som möjligt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1296","innehåll": "Allmänt råd Vid en förundersökning bör en riskbedömning göras. Riskbedömningen för tappvattensystem bör ur mikrobiologisk synpunkt omfatta hur de ombyggda installationsdelarna kopplas samman med de befintliga installationsdelarna, med hänsyn till risken för spridning av t.ex. legionellabakterier. Förundersökningen bör också omfatta risken för framtida problem med korrosion, vattenskador och återströmning av förorenat vatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1297","innehåll": "När man förstärker ett rör med ett invändigt ytskikt, s.k. relining, kommer ett nytt material i kontakt med vatten. Detta bör ha dokumenterade egenskaper som visar att det inte påverkar dricksvatten negativt. Röret bör ha sådan invändig diameter att tillräcklig vattenmängd erhålles efter ändringen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1298","innehåll": "Med nyinstallation avses även utbyte av ett befintligt system eller delar av ett befintligt system. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1299","innehåll": "6:9611 Dokumentation och idrifttagande Allmänt råd När tappvattenledningar ska tas i drift bör de först spolas rena."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1300","innehåll": "För att minska riskerna för tillväxt av mikroorganismer i befintliga varmvattensystem bör systemen om så behövs ändras så att temperaturen blir minst 50 °C i tappvarmvattnet och i tappvarmvattencirkulationen och minst 60 °C där vattnet är stillastående, till exempel i ackumulatorer och varmvattenberedare."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1301","innehåll": "Man bör inventera, värdera och dokumentera riskerna för tillväxt av legionellabakterier för tappvatteninstallationer i flerbostadshus, sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och särskilda boendeformer för äldre. Detta bör också göras för vatteninstallationer som sprider aerosoler, t.ex. bubbelbad, öppna kyltorn och befuktningsinstallationer. I riskvärderingen bör ingå en kontroll av temperaturer på kallvatten, varmvatten och varmvattencirkulationssystem i de delar av installationen som är representativa för byggnaden, till exempel i undercentraler, för olika vvcslingor och vid tappställen. Det bör även ingå provtagning för legionellabakterier där sannolikheten för legionellabakterier är störst."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1302","innehåll": "Regler om drift och skötsel finns i avsnitt 2:51."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1303","innehåll": "Vid förändrad dragning av vatten- och avloppsstammar bör konsekvenserna för byggnadens kulturvärden samt estetiska och funktionella värden beaktas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1304","innehåll": "6:962 Avloppsvatten Om ett helt eller delvis nytt system installeras ska detta dimensioneras och utföras så att motsvarande kravnivå som i avsnitt 6:64 uppfylls. Rör som inte längre används ska demonteras eller proppas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1305","innehåll": "Allmänt råd Vid en förundersökning bör en riskbedömning göras. Förundersökningen bör omfatta risken för framtida problem med korrosion och vattenskador samt risk för översvämning i byggnaden. Med nyinstallation avses även utbyte av ett befintligt system eller delar av ett befintligt system. Möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten bör beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1306","innehåll": "6:97 Utsläpp till omgivningen 6:971 Allmänt om utsläpp Byggnader ska utformas så att det blir möjligt att föra bort föroreningar som uppkommer till följd av byggnadens drift, utan att negativa effekter på hälsa och hygien uppstår för människor som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Utsläppen får inte heller medföra en ogynnsam inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1307","innehåll": "6:972 Förorenad luft Vid utformningen av installationer för avluft i byggnader ska det eftersträvas att de ges en sådan utformning så att elak lukt eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt eller till närliggande byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1308","innehåll": "Allmänt råd Om kravet inte tillgodoses fullt ut bör avluften renas så att inte den utsläppta luften är sämre än de värden som framgår av luftkvalitetsförordningen (2010:477). (BFS 2011:26)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1309","innehåll": "6:973 Avloppsvatten Installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning eller renas via enskilt avlopp. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1310","innehåll": "Allmänt råd Anslutning till allmän va-ledning bör om det är möjligt göras ovan uppdämningsnivån för den allmänna va-ledningen. Om detta inte är möjligt bör annan lösning som uppfyller kraven väljas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1311","innehåll": "Regler om enskilda avlopp ges ut av Naturvårdsverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1312","innehåll": "6:974 Förbränningsgaser Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1313","innehåll": "Allmänt råd Skäl för att frångå de krav som finns i avsnitt 6:74 kan vara om det t.ex. inte finns utrymme att installera erforderliga ackumulatortankar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1314","innehåll": "7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 13 § PBF. Avsnitt 7:4 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1315","innehåll": "7:1 Allmänt Byggnader, som innehåller bostäder eller lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal eller dylikt, ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för människors hälsa därmed kan undvikas. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1316","innehåll": "Allmänt råd Regler för publika lokalers ljudmiljö för personer med nedsatt orienteringsförmåga finns i avsnitt 3:145."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1317","innehåll": "Regler om buller ges även ut av Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1318","innehåll": "DnT: Ljudnivåskillnad, ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot luftburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån enligt SS-EN ISO 140-4:1998. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1319","innehåll": "DnT,w,50: Vägd standardiserad ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm [dB], ett förkortat skrivsätt för DnT,w + C50-3150 enligt SS-EN ISO 717-1:2013."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1320","innehåll": "DnT,w,100: Vägd standardiserad ljudnivåskillnad [dB], ett förkortat skrivsätt för DnT,w + C enligt SSEN ISO 717-1:2013."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1321","innehåll": "DnT,A,tr: Vägd standardiserad ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm för ljud från blandad gatutrafik och liknande [dB], ett förkortat skrivsätt för Dls,2m,nT,w + Ctr enligt SSEN ISO 140-5:1998 och SS-EN ISO 717-1:2013."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1322","innehåll": "L: Ljudtrycksnivå, eller förkortad ljudnivå, ett mått på buller i en byggnad."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1323","innehåll": "LnT: Stegljudsnivå, ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot stomburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån enligt SS-EN ISO 140-7. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1324","innehåll": "LnT,w,50: Vägd standardiserad stegljudsnivå [dB], ett förkortat skrivsätt för L´nT,w + CI,50-2500 enligt SS-EN ISO 717-2:2013. Om anpassningstermen CI,50-2500 är negativ ska den sättas lika med noll."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1325","innehåll": "LpAeq,nT: Ekvivalent A-vägd ljudnivå [dB], enligt SS-EN ISO 16032:2004 under den tid ljudet förekommer mer än tillfälligt. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1326","innehåll": "LpAFmax,nT: Maximal A-vägd ljudnivå med tidsvägning F (FAST) [dB], enligt SS-EN ISO 16032:2004 för intermittenta och mer än tillfälligt förekommande kortvariga ljud. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1327","innehåll": "LpCeq: Ekvivalent C-vägd ljudnivå [dB], enligt SS-EN ISO 16032:2004 under den tid ljudet förekommer mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1328","innehåll": "T: Efterklangstid, den tid det tar för ljudnivån att minska 60 dB efter det att ljudkällan har stängts av. Avser T20 enligt SS-EN ISO 3382-2 :2008/AC:2009."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1329","innehåll": "7:2 Ljudförhållanden 7:21 Bostäder"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1330","innehåll": "Byggnader som innehåller bostäder, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1331","innehåll": "De installationer som brukaren själv råder över och som inte påverkar ljudnivåer i någon annan bostad i samma byggnad, omfattas dock inte av ljudkraven."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1332","innehåll": "Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1333","innehåll": "Allmänt råd Föreskriftens andra stycke kan exempelvis omfatta ljud från diskmaskin och köksfläkt vid forcering. Däremot omfattas inte ljud från installationer som behöver vara i funktion kontinuerligt, som exempelvis ljud från ventilationens grundflöde och ljud från värmepump. Kraven i avsnitten 7:1 och 7:21 är normalt uppfyllda om följande allmänna råd för bostäder uppnås. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1334","innehåll": "Tabell 7:21a Lägsta ljudnivåskillnad respektive högsta stegljudsnivå i bostäder när särskilt ljudisolerande åtgärder inte behöver vidtas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1335","innehåll": "Ljudnivåskillnad DnT,w,50 mellan utrymmen [dB] Stegljudsnivå LnT,w,50 i utrymme [dB] Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden 52 56 1 I följande fall gäller dock: från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad 56 52 mellan bostäder, utan direktförbindelse, inom särskilda boendeformer för äldre2 52 62 mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljudnivåer förekommer2 56 56 från trapphus och korridor till bostad 52 62 från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro2 44 / 40 3 / 48 4 62 från gemensam uteplats, exempelvis balkong eller terrass till bostad Se tabell 7.21c 62"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1336","innehåll": "Särskilt ljudisolerande åtgärder kan behöva vidtas när bostad gränsar till bullrande verksamhet, exempelvis tvättstuga eller träningslokal. Lågfrekvent buller från kompressorer och fläktar fordrar normalt särskilda åtgärder för att isolera mot stomljud och luftburet ljud. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1337","innehåll": "Tabell 7:21b Högsta sammantagna ljudnivå i bostäder från installationer och hissar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1338","innehåll": "Ekvivalent ljudnivå, LpAeq,nT / LpCeq [dB] Maximal ljudnivå, LpAFmax,nT [dB] Kontinuerliga bredbandiga ljud, exempelvis från frånluftsdon och radiatorer i utrymme för sömn och vila 30 / 501 35 i utrymme för daglig samvaro 30 / - 35 i utrymme för matlagning 35 / - 40 i utrymme för personlig hygien 352 / - 402 Ljud som innehåller tydligt hörbara variationer, impulser eller toner, exempelvis från hiss, WC och tvättmaskin i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 25 / - 35 i utrymme för matlagning 30 / - 40 i utrymme för personlig hygien 302 / - 402"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1339","innehåll": "Ljudnivåer från angränsande verksamheter, exempelvis restauranger, butiker och träningslokaler, avseende ljud med impulser, toner eller lågfrekvent ljud, bör i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro inte överstiga LpAeq,nT = 25 dB. Ljudisolering kan dimensioneras genom beräkning enligt SS-EN 12354, med hänsyn till ljudnivåer i de aktuella verksamheterna. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1340","innehåll": "Tabell 7:21c Dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1341","innehåll": "Ekvivalent ljudnivå från trafik eller annan yttre ljudkälla, LpAeq,nT [dB] 2 Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,nT [dB] 3 Ljudisolering bestäms utifrån fastställda ljudnivåer utomhus så att följande ljudnivåer inomhus inte överskrids 1 i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 30 45 i utrymme för matlagning eller personlig hygien 35 -"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1342","innehåll": "Tabell 7:21d Längsta efterklangstid i flerbostadshus."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1343","innehåll": "Utrymme Efterklangstid, T [s] 1 Trapphus 1,5 Korridor 1,0 1) Efterklangstid avser det högsta värdet i oktavbanden 500, 1 000 och 2 000 Hz."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1344","innehåll": "Om bättre ljudförhållanden önskas än vad som anges i ovanstående tabeller kan ljudklass A eller B väljas enligt SS 25267 för bostäder. (BFS 2013:14)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1345","innehåll": ":22 Lokaler Byggnader som innehåller lokaler, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1346","innehåll": "De installationer som brukaren själv råder över och som inte påverkar ljudnivåer i någon annan lokal i samma byggnad, omfattas dock inte av ljudkraven. I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1347","innehåll": "Allmänt råd Kraven i avsnitten 7:1 och 7:22 är uppfyllda om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25268 för respektive lokaltyp uppnås."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1348","innehåll": "Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas enligt SS 25268 för lokaler. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1349","innehåll": "7:3 Dokumentation och kontroll Allmänt råd Allmänna råd om dokumentation finns i avsnitt 2:1 och allmänna råd om verifiering finns i avsnitt 2:32."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1350","innehåll": "Byggnadsakustisk dokumentation kan utföras i enlighet med Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1351","innehåll": "Ljudkrav kan verifieras med en kombination av beräkningar och platskontroller eller mätningar i färdig byggnad. Se även handboken. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1352","innehåll": "7:4 Krav på bullerskydd vid ändring av byggnader 7:41 Ljudförhållanden Byggnader, deras installationer och hissar ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för människors hälsa därmed kan undvikas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1353","innehåll": "Allmänt råd För att kunna uppnå godtagbara ljudförhållanden kan en byggnadsakustisk genomgång av byggnaden behöva göras före val av ändringsåtgärder. Denna genomgång kan t.ex. omfatta enkäter till de boende för att utröna i vilka utrymmen de eventuella problemen är som störst."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1354","innehåll": "De krav på ljudnivå och ljudisolering som gäller vid uppförande av nya byggnader enligt avsnitt 7:2 ska eftersträvas. (BSF 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1355","innehåll": "Allmänt råd Särskilt i rum avsedda för sömn och vila är det väsentligt med goda akustiska egenskaper."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1356","innehåll": "Motiv för att medge att kraven inte tillgodoses fullt ut kan vara om omfattningen av bullerskyddande åtgärder behöver anpassas till byggnadens kulturvärden samt arkitektoniska och estetiska värden. Ur dessa aspekter värdefull fast inredning bör normalt inte behöva förändras av ljudisoleringsåtgärder."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1357","innehåll": "Vid ändring av installationer bör det beaktas att detta även kan påverka ljudförhållandena i andra delar av byggnaden än sådana som berörs direkt av ändringen. Installationen kan då behöva installeras med extra omsorg för att minska olägenheter av ljudet från den. Även genomföringar i lägenhetsskiljande konstruktioner bör utföras med omsorg om de akustiska egenskaperna. För nytillkommande väggar finns det normalt inga skäl att frångå de krav som följer av avsnitt 7:2."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1358","innehåll": "Regler om buller ges även ut av Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1359","innehåll": "Ändringar får inte innebära att de akustiska egenskaperna hos byggnaden försämras. Dock får de försämras om de efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 7:2. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1360","innehåll": "Allmänt råd Ändringar i en konstruktion kan försämra dess förmåga att reducera ljud. Exempelvis försämras ljudegenskaperna om bjälklagsfyllningar av tyngre material avlägsnas och ersätts med lättare. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1361","innehåll": "7:42 Dokumentation och kontroll Allmänt råd Allmänna råd om dokumentation finns i avsnitt 2:1 och allmänna råd om verifiering finns i avsnitt 2:32."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1362","innehåll": "Byggnadsakustisk dokumentation kan utföras i enlighet med Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1363","innehåll": "Ljudkrav kan verifieras med en kombination av beräkningar och platskontroller eller mätningar i färdig byggnad. Se även handboken. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1364","innehåll": "8 Säkerhet vid användning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 1, 4 och 9 §§ PBL och 3 kap. 4, 9, 10 och 18 §§ PBF. Avsnitt 8:10 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1365","innehåll": "8:1 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explosioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas. Tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska utformas så att risken för olycksfall begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1366","innehåll": "Allmänt råd Regler om säkerhet för driftutrymmen finns i avsnitt 3:4."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1367","innehåll": "8:11 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller för byggnader, för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för andra anläggningar än byggnader på tomter. Reglerna för tomter och andra anläggningar än byggnader finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1368","innehåll": "Allmänt råd Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1369","innehåll": "Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1370","innehåll": "Ytterligare vägledning finns i Boverkets handbok Bygg barnsäkert – i byggnader, på tomter och i utemiljön."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1371","innehåll": "8:2 Skydd mot fall Allmänt råd Regler om skydd mot fall genom glas finns i avsnitt 8:352. Regler om skydd mot fall på tomter finns i avsnitt 8:91. Regler om skydd mot fall ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1372","innehåll": "8:21 Belysning i kommunikationsutrymmen Belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1373","innehåll": "Allmänt råd Regler om belysning i utrymningsvägar finns i avsnitt 5:34 och 5:35. Belysningsinstallationer bör utformas enligt SS 437 01 46. Den fasta belysningen bör inte vara bländande."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1374","innehåll": "I publika lokaler bör stora glasytor mot det fria och fönster i slutet av korridorer kunna skärmas av så att dagsljuset inte bländar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1375","innehåll": "8:22 Skydd mot att halka och snubbla Gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen där lutning, väta, spill eller nedisning ökar risken för halka ska ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. Oväntade förändringar av ytmaterialens halkegenskaper ska undvikas, särskilt där gångriktningen ändras. Ytorna ska utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1376","innehåll": "Allmänt råd För torra gångytor bör friktionskoefficienten vara minst 0,30, mätt enligt SS-EN 13893. Referensmetod för provning av golvprodukter med högre krav på stegsäkerhet finns i SSEN 13845."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1377","innehåll": "Stödhandtag bör finnas i duschutrymmet i sådant tillgängligt hygienrum som avses i 3:146. Regler om största tillåtna golvlutning i duschutrymmen finns i avsnitt 6:5335. Regler om trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1378","innehåll": "8:23 Skydd mot fall från höjder 8:231 Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier – t.ex. balkonginglasningar – vilkas karmunderkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret. Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1379","innehåll": "Allmänt råd Med säkerhetsbeslag avses här ett beslag med en spärr som fixerar t.ex. ett fönster i stängt läge. Med spärranordning avses en anordning med en spärr som hindrar t.ex. ett fönster från att få mer än 10 cm fri öppning. Båda dessa anordningar bör vara utförda så att spärren inte kan hävas av barn men ändå kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1380","innehåll": "Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt SS-EN 13126-5 eller SS-EN 16281. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1381","innehåll": "8:232 Trappor, ramper och balkonger Trappor och ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1382","innehåll": "Allmänt råd För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hänsyn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Där det inte går att undvika bör trappstegen tydligt markeras. Stegdjupet i trappor bör vara minst 0,25 meter, mätt i gånglinjen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1383","innehåll": "För utformning av ramper se avsnitt 3:1422."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1384","innehåll": "Trappor som är bredare än 2,5 meter bör delas i två eller flera lopp med räcken eller ledstänger."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1385","innehåll": "Trappor, utom i småhus och inom enskilda bostadslägenheter i flerbostadshus, bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1386","innehåll": "Figur 8:232 Kontrastmarkering av trappa"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1387","innehåll": "Trapplanen bör ha minst samma bredd som trappan. Dörrar på trapplan bör placeras så att det inte blir svårt att passera. I flerbostadshus bör trapplan vara minst 1,5 meter djupa. Inom enskilda bostadslägenheter bör trapplan vara minst 1,3 meter. "}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1388","innehåll": "Vangstycken, socklar, räcken, ledstänger och dylikt bör inte på någon sida inkräkta mer än högst 100 mm på trapploppens bredd. Avståndet mellan begränsningsväggarna och trapploppens sidor bör vara högst 50 mm."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1389","innehåll": "Trappor och ramper från bostadslägenheter och övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas så att transport av sjukbår blir säker. Detta gäller dock inte om transporten kan ske med hiss eller någon annan lyftanordning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1390","innehåll": "Allmänt råd Raka trappor, som leder till fler än två bostadslägenheter, uppfyller föreskriftens krav på säker transport av sjukbår om trapploppen har en minsta bredd på 1,20 meter. Vinklade eller svängda trappor kan behöva större svängradie."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1391","innehåll": "Trappor, ramper, balkonger och dylikt i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att risken för barnolycksfall begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1392","innehåll": "Allmänt råd Öppningar mellan plansteg i trappor bör vara högst 100 mm"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1393","innehåll": "I bostadslägenheter bör trappor vara utformade så att grindar kan monteras i trappans övre och nedre del."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1394","innehåll": "8:2321 Räcken Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1395","innehåll": "Allmänt råd Räcken i trapplopp bör vara minst 0,9 meter höga. Om en öppning vid sidan av ett trapplopp är större än 0,4 meter i båda längdriktningarna och våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1396","innehåll": "Räcken på trapplan inom den enskilda bostadslägenheten bör vara minst 0,9 meter höga. Om våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter. Räcken på trapplan utanför den enskilda bostadslägenheten samt räcken på balkonger och loftgångar bör vara minst 1,1 meter höga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1397","innehåll": "Regler om glasräcken finns i avsnitt 8:35."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1398","innehåll": "Räcken i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1399","innehåll": "Allmänt råd Räcken på balkonger, trapplan och trapplopp bör, upp till en höjd av 0,8 meter, utformas så att de inte går att klättra på. Vertikala öppningar bör vara högst 100 mm breda."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1400","innehåll": "Fritt mått mellan balkongräckes underkant och balkonggolv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos, bör vara högst 50 mm. Fritt mått i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv bör vara högst 100 mm."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1401","innehåll": "Horisontella öppningar ovanför balkongfront bör utformas så att barn inte kan fastna med huvudet. Öppningar i intervallet 110–230 mm bör undvikas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1402","innehåll": "8:2322 Ledstänger Ramper och trappor ska ha balansstöd i form av ledstänger. Ledstängerna ska vara lätta att gripa om."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1403","innehåll": "Allmänt råd Ramper och trappor i publika lokaler bör ha ledstänger på båda sidor. Andra ramper och trappor som har fler än tre steg, bör ha ledstänger på båda sidor. Lägre ramper och trappor bör ha minst en ledstång. Inom en bostadslägenhet får vinklade och svängda trappor, som är högst 0,9 meter breda, anordnas utan inre ledstång, om det i stället finns en spaljé, mittstolpe eller dylikt som går lätt att gripa om."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1404","innehåll": "Ledstänger bör sitta på 0,9 meters höjd. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningen. De bör löpa förbi trappan eller rampens början och slut med minst 30 cm."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1405","innehåll": "Ledstänger i publika lokaler och trapphus i flerbostadshus bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1406","innehåll": "Där en kontinuerlig ledstång inte fungerar på grund av utrymmets särskilda användning, t.ex. läktare, kan en alternativ utformning av balansstödet göras som motsvarar ledstångens funktion."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1407","innehåll": "8:233 Skydd vid öppningar i byggnader Om det finns öppningar i ytor som är avsedda att gå på ska dessa vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. Öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken eller dylikt. I utrymmen där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och dylikt utformas så att de inte kan lyftas av barn och så att risken för personskador begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1408","innehåll": "8:24 Taksäkerhet Allmänt råd Regler om driftutrymmen och tillträdesvägar till dessa finns i avsnitt 3:4"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1409","innehåll": "8:241 Allmänt Byggnader ska förses med – tillträdesanordningar till tak, – fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och – skyddsanordningar mot fall från tak om det inte är uppenbart onödigt med hänsyn till personsäkerheten vid byggnadens användning eller drift. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1410","innehåll": "Allmänt råd Det kan anses som uppenbart onödigt med särskilda anordningar för tillträde till tak, fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall om – taket saknar fast arbetsställe och – det inte finns något annat särskilt skäl att anta att taket behöver beträdas för byggnadens användning eller drift."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1411","innehåll": "Det kan anses som uppenbart onödigt med fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall om taket har låga lutningar och det arbete som behöver utföras för byggnadens användning eller drift utförs på betryggande avstånd från takets kant."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1412","innehåll": "Exempel på fasta arbetsställen är skorstenar, ventilationsanläggningar, solfångare och vattengångar som måste nås genom att beträda taket. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1413","innehåll": "Fasta tillträdes- och skyddsanordningar ska ha tillräcklig hållfasthet och styvhet samt utföras av beständigt material. Installationer avsedda för säkerhetslinor ska ha sådan hållfasthet att de kan garantera säkerheten vid fall. Kravet på hållfasthet gäller även infästningar av sådana installationer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1414","innehåll": "Allmänt råd Fasta anordningar för tillträde till tak bör vara utförda med en korrosionsbeständighet motsvarande den hos varmgalvaniserat stål med ett skyddande lager om minst 50 µm. Specifikationer och provningsmetoder finns i SS-EN ISO 1461."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1415","innehåll": "Anordningar avsedda för infästning av säkerhetslinor bör dessutom klara det dynamiska livlinerycket beskrivet i SS-EN 516. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1416","innehåll": "Yttertak som kan beträdas ska ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken för att trampa igenom takytan begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1417","innehåll": "Allmänt råd Regler för yrkesmässigt beträdande av tak ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1418","innehåll": "8:242 Tillträdesanordningar, fast säkerhetsutrustning och fasta arbetsställen 8:2421 Tillträdesvägar till tak Byggnader ska förses med fasta tillträdesanordningar i den omfattning som behövs för att tillträdesvägarna ska bli säkra. Lösa anordningar får användas om risken för personskador är liten. Tillträdesvägarna ska även fungera för transporter av arbetsmaterial och utrustning. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1419","innehåll": "Allmänt råd Om en byggnads fasadhöjd vid uppstigningsstället till taket är – 4 meter eller lägre kan en lös stege användas, om det finns en anordning vid takfoten som hindrar stegen från att glida, – högre än 4 meter, men lägre än 8 meter, bör tillträde till taket ordnas antingen invändigt eller utvändigt via en fast monterad eller fällbar väggstege med fallskydd, – 8 meter eller högre bör tillträde till taket ordnas via en invändig uppstigningsanordning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1420","innehåll": "Om tillträde till taket ordnas via en invändig uppstigningsanordning bör uppstigningsöppningarna förses med räcken så att risken för fall begränsas. Takluckor för uppstigning på taket bör ha dagermått om minst 0,6 x 0,9 meter (b x h) och väggluckor dagermått om minst 0,6 x 1,2 meter (b x h)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1421","innehåll": "Om nivåskillnaden mellan vånings- eller vindsplan och tak- eller vägglucka överstiger 1,2 meter, bör en fast eller fällbar stege finnas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1422","innehåll": "Fasta stegar ska avslutas nedtill så att barn inte utan hjälpmedel kan klättra upp i dem. Tak- och väggluckor, som inte är en del av en utrymningsväg, ska kunna låsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1423","innehåll": "Allmänt råd Regler om utrymningsvägar finns i avsnitt 5:3."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1424","innehåll": "8:2422 Fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak Mellan uppstigningsställen till taket och fasta arbetsställen ska det finnas fasta takstegar och gångbryggor, eller andra motsvarande anordningar, i sådan omfattning att risken för personskador begränsas vid förflyttning på taket. Vilplan ska anordnas om det behövs för att transportera arbetsmaterial och utrustning till arbetsstället. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1425","innehåll": "Allmänt råd Fasta takstegar och gångbryggor bör finnas där byggnadens taklutning är större än 1:10 (≈ 6º)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1426","innehåll": "En gångbrygga bör finnas vid taknocken om byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1427","innehåll": "Skorstenar bör förses med en uppstigningsanordning om höjden från arbetsstället på taket till skorstenens krön är större än 1,2 meter. Uppstigningsanordningen bör förses med skydd mot fall om höjden är högre än 4 meter från arbetsstället till underliggande plan som hindrar fortsatt fall. Skyddet bör utformas så att det inte försvårar transporter av arbetsmaterial och utrustning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1428","innehåll": "Om bärläktsteg används som fast takstege bör den kompletteras med tydligt markerade infästningsanordningar för säkerhetslina. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1429","innehåll": "8:2423 Fasta arbetsställen Fasta arbetsställen ska utformas med hänsyn till den totala fallhöjden, arbetets art och de risker som finns där arbetet ska utföras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1430","innehåll": "Allmänt råd Fasta arbetsställen som fordrar regelbundet underhåll bör ha en tillgänglig yta på minst 0,30 x 0,60 meter. Det kan vara en horisontell yta på skorstenens krön eller en plattform som ligger högst 0,5 meter under krönet. Skyddsräcken bör vara minst 1,0 meter höga och ha handledare vid överkanten och på halva räckeshöjden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1431","innehåll": "8:243 Skyddsanordningar 8:2431 Fästanordningar för linor till säkerhetsselar Fästanordningar för linor till säkerhetsselar ska finnas i den omfattning som är nödvändig för att säkerställa personsäkerheten vid byggnadens användning eller drift. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1432","innehåll": "Allmänt råd Om fasadhöjden är större än 3 meter bör det, oavsett taklutning, finnas fästanordningar för linor till säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av taket. Om det är nödvändigt för att man ska kunna röra sig säkert på taket bör sådana fästanordningar även finnas på andra delar av taket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1433","innehåll": "Fästanordningar kan utgöras av lämpligt utformade nockräcken, takstegar eller gångbryggor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1434","innehåll": "På tak som lutar högst 1:10 (≈ 6º) där takarbeten behöver utföras närmare än 10 meter från takfoten kan fästanordningar utgöras av fästöglor med högst 5 meters inbördes avstånd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1435","innehåll": "Fästanordningar behövs normalt inte på tak som lutar högst 1:10 (≈ 6º) där takarbeten inte behöver utföras närmare än 10 meter från takfoten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1436","innehåll": "8:2432 Fotstöd vid takfot och takbrott Vid takfot och takbrott ska det, om fallhöjden och takutformningen så kräver, finnas stadiga fotfästen i sådan omfattning att personsäkerheten kan säkerställas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1437","innehåll": "Allmänt råd Stadiga fotfästen bör finnas då byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter och taklutningen är större än 1:3 (≈ 18º)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1438","innehåll": "8:2433 Skyddsanordningar för att undvika genomtrampning Ytor och fasta anordningar som av misstag kan komma att beträdas och inte kan bära en person, ska förses med skydd mot att trampa igenom eller falla ner."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1439","innehåll": "Allmänt råd Ett räcke som är minst 0,5 meter högt eller ett galler på undersidan av öppningen minskar risken för att trampa igenom eller falla ner. Takfönster som lutar mer än 60º eller är upphöjda minst 0,35 meter över takytan behöver inte förses med skyddsanordningar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1440","innehåll": "8:2434 Skyddsanordningar mot fallande is och snö Skyddsanordningar mot fallande is och snö ska finnas vid byggnaders entréer om det finns särskilda risker för personskador till följd av fallande is och snö från taket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1441","innehåll": "Allmänt råd Vid byggnaders entréer kan särskilda risker för personskador finnas – när byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter- eller – när byggnadens taklutning är större än 1:3 (≈ 18º)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1442","innehåll": "Exempel på utformning av snörasskydd finns i SS 831335"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1443","innehåll": "8:3 Skydd mot sammanstötning och klämning 8:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1444","innehåll": "Allmänt råd Delar av byggnader och andra fasta anordningar, placerade på mindre höjd än 2,20 meter över gångbana, bör byggas in eller utmärkas särskilt så att de inte utgör risk för personer med nedsatt synförmåga."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1445","innehåll": "Pendeldörrar bör utformas så att det går att se igenom dem."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1446","innehåll": "Dörrar i skolor och förskolor samt entrédörrar till bostäder bör ha klämskydd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1447","innehåll": "8:32 Fast inredning och utrustning I utrymmen där barn kan vistas ska både fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för barn utformas så att barn inte kan komma till skada till följd av att – den fasta inredningen eller utrustningen kan välta, – barn kan öppna lådor eller luckor avsedda för säker förvaring, – barn kan klättra på lådor eller ugnsluckor, – barn kan fastna i snören, kedjor, band eller andra anordningar för manövrering av fast monterade gardiner, persienner eller annan fast inredning och utrustning. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1448","innehåll": "Allmänt råd För förvaring av vassa hushållsredskap bör det finnas en låda med säkerhetsbeslag eller någon annan säker anordning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1449","innehåll": "Spis bör vara försedd med tippskydd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1450","innehåll": "För att undvika att barn får skållnings- eller brännskador genom att klättra bör lådhurts eller öppna hyllor inte placeras intill spisen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1451","innehåll": "Fast monterade gardinbeslag, persienner och liknande bör utföras och monteras enligt SS-EN 13120 för att uppfylla föreskriftens krav på att barn inte ska fastna i lösa snören, kedjor och band. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1452","innehåll": "8:33 Skydd mot olyckor vid rörliga anordningar Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar som öppnas av en motor och stängs av upplagrad energi eller omvänt, ska utformas så att risken för personskador begränsas. Detta gäller även för motordrivna bommar som både öppnas och stängs av en motor samt för manuella vipportar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1453","innehåll": "Allmänt råd Manuella vipportar bör fästas med genomgående skruv med mutter eller motsvarande i byggnadsdelar som har tillräcklig bärförmåga. Infästning med s.k. fransk skruv uppfyller inte föreskriftens krav på begränsning av risken för personskador."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1454","innehåll": "Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar utförda och installerade enligt SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 uppfyller föreskriftens krav."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1455","innehåll": "Energi kan t.ex. lagras genom fjädrar, gummiband eller genom portens höjdläge. Bestämmelser om hissar, rulltrappor, rullramper samt dörrar, portar, väggar, galler och grindar som både öppnas och stängs av en motor finns i 5 kap. PBF och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1456","innehåll": "8:34 Fri höjd Den fria höjden i utrymningsvägar, trappor, dörrar och andra kommunikationsutrymmen ska vara minst 2,00 meter"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1457","innehåll": "8:35 Glas i byggnader Glasytor som är oskyddade och så placerade att personer kan komma i kontakt med dem, ska utformas så att risken för personskador begränsas. Glasytor och infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1458","innehåll": "Allmänt råd Provningsmetod för motstånd mot tung stöt och klassindelning finns i SS-EN 12600."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1459","innehåll": "8:351 Skydd mot sammanstötning Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska vara tydligt markerade."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1460","innehåll": "Allmänt råd Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och vara synliga för både stående och sittande personer."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1461","innehåll": "8:352 Skydd mot fall genom glas Glasytor ska utformas så att risken för att falla ut genom glasytan begränsas"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1462","innehåll": "Allmänt råd Risk för fall kan anses föreligga då – fallhöjden är mer än 2,0 meter till underliggande mark eller golv och – avståndet mellan glasytans underkant och golvet är mindre än 0,6 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1463","innehåll": "Laminerat säkerhetsglas enligt avsnitt 8:353, räcke eller motsvarande kan fungera som skydd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1464","innehåll": "8:353 Skydd mot skärskador Glasytor ska utformas så att risken för skärskador begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1465","innehåll": "Allmänt råd Termiskt härdat säkerhetsglas enligt SS-EN 12150-2, som klarar lägst klass 1(C)3 eller laminerat säkerhetsglas enligt SS-EN 14449 som klarar lägst klass 2(B)2 enligt SS-EN 12600 bör användas i – glasräcken, – glasytor i entréer och kommunikationsutrymmen om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter, – glasytor i enskilda bostadslägenheter om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,6 meter, – glasytor i andra utrymmen där barn kan vistas än bostäder om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,8 meter. Glasytor i dörrar i skolor och förskolor bör dock ha härdat eller laminerat glas om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1466","innehåll": "I de fall en dörr eller ett parti glasas med små rutor kan glas som inte klassas som säkerhetsglas användas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1467","innehåll": "8:4 Skydd mot brännskador Byggnader och deras installationer ska utformas så att risken för brännskador begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1468","innehåll": "8:41 Värmeinstallationer Lätt åtkomliga delar av värmeinstallationer ska förses med skydd mot ofrivillig beröring, om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan orsaka brännskador. I utrymmen där barn kan vistas ska risken för barnolycksfall särskilt beaktas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1469","innehåll": "Allmänt råd Skydd mot ofrivillig beröring bör finnas om yttemperaturen överstiger 90 ºC. I hygienrum samt i förskolor och fritidshem bör lätt åtkomliga delar förses med skydd mot ofrivillig beröring om yttemperaturen överstiger 60 ºC."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1470","innehåll": "De angivna yttemperaturerna avser lackerade eller omålade metallytor. Metoder för bestämning av yttemperaturer för andra material, som ur brännskadesynpunkt motsvarar yttemperaturen för metall, beskrivs i SS-EN ISO 13732-1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1471","innehåll": "Fast monterade värmestrålningskällor får inte utformas så att personer som befinner sig i deras närhet kan få brännskador eller obehag."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1472","innehåll": "Allmänt råd Regler om säkerhet för elektriska värmestrålningskällor ges ut av Elsäkerhetsverket. För varmvattentemperatur, se avsnitt 6:621."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1473","innehåll": "8:42 Spisar, ugnar och dylikt Lätt åtkomliga ytor på spisar, ugnar och dylikt ska ha skydd mot beröring om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan orsaka brännskador."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1474","innehåll": "Allmänt råd Spisar bör ha hällskydd som når minst 0,1 meter över spishällen och täcker spisens framkant och dess sidor till 0,2 meter från framkanten. Om spisen är åtkomlig från sidan bör hela den åtkomliga sidan täckas av hällskyddet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1475","innehåll": "Ugnsluckor placerade lägre än 0,8 meter över golvet bör ha säkerhetsbeslag. Yttertemperaturen på glasluckor på ugnar och på ytor på handtag, vred, knoppar och liknande av metall som man håller i en kort stund, bör inte överstiga 60 ºC"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1476","innehåll": "Åtkomliga metallytor på spisar, ugnar och dylikt på lägre höjd än 0,8 meter över golvet bör ha en yttemperatur som inte överstiger 60 ºC under normal drift. Metoder för bestämning av yttemperaturer för andra material, som ur brännskadesynpunkt motsvarar yttemperaturen för metall, beskrivs i SS-EN ISO 13732-1."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1477","innehåll": "8:43 Skydd mot skållningsskador Utslagsvask ska placeras så att risken för skållningsskador begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1478","innehåll": "Allmänt råd Utslagsvask bör placeras i samma inredningslängd som spisen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1479","innehåll": "8:5 Skydd mot explosioner 8:51 Allmänt Allmänt råd Regler om hantering av brandfarliga och explosiva varor ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1480","innehåll": "Högtryckspannor med högre drifttryck än 1 MPa och som har vatten- och ångrum på sammanlagt mer än 0,5 m3 bör placeras i en särskild byggnad. Detta gäller också större tryckkärl av annat slag, t.ex. ångackumulatorer, kokare och gasbehållare. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1481","innehåll": "8:52 Värmeinstallationer m.m. Pannanläggningar och andra installationer för värmning av vatten samt övriga tryckbärande anordningar ska förses med säkerhetsanordningar som begränsar risken för personskador vid för högt tryck eller för hög temperatur i anläggningen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1482","innehåll": "Allmänt råd Arbetsmiljöverket ger ut regler om tryckbärande anordningar samt om besiktning och användning av trycksatta anordningar"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1483","innehåll": "En sluten pannanläggning bör förses med expansionskärl. Ett slutet expansionskärl bör placeras så att uppvärmning av kärlet till följd av egencirkulation, konvektion och strålning undviks."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1484","innehåll": "Pannanläggningar och andra installationer för värmning av vatten bör förses med säkerhetsventil som förhindrar att för högt tryck uppstår. En pannanläggning för drift med fast bränsle bör dessutom förses med termisk säkerhetsanordning som hindrar att högsta tillåtna vattentemperatur överskrids. När en panna förses med en termisk säkerhetsanordning som kräver kylning med vatten, bör installationen vara ansluten till en allmän va-anläggning. Alternativt kan den vara ansluten till en enskild va-anläggning som ger betryggande tillgång till vatten."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1485","innehåll": "8:6 Skydd mot instängning Dörrar till hygienrum, bastu och andra utrymmen där någon kan bli oförutsett instängd, ska ha en sådan stängningsanordning att en reglad eller låst dörr kan öppnas både inifrån och utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1486","innehåll": "En bastu ska utformas så att den snabbt kan utrymmas. Dörren ska vara utåtgående eller av pendeltyp. Dörren får inte ha lås och dörrbladet ska inte kunna fastna i karmen till följd av värmeutvidgning eller påverkan av fukt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1487","innehåll": "I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar till driftutrymmen förses med en sådan stängningsanordning att de kan öppnas inifrån utan nyckel."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1488","innehåll": "I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar eller lock till frys-, kyl- och svalskåp och dylikt som är lätt åtkomliga för barn, ha sådana stängningsanordningar att dörren eller locket kan öppnas inifrån av ett barn"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1489","innehåll": "Allmänt råd Lämplig utformning av dörrar eller lock som kan öppnas inifrån finns i SS-EN 60335-2-24. Regler om skydd mot instängning ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1490","innehåll": "8:7 Skydd mot förgiftning Förbindelser mellan lokaler där giftiga gaser förekommer och lokaler där personer vistas mer än tillfälligt får endast anordnas, om betryggande åtgärder vidtagits för att begränsa risken för personskador till följd av förgiftning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1491","innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler där giftiga gaser kan förekomma är garage i flerbostadshus och förråd för vissa bränslen"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1492","innehåll": "Förbindelsen bör vara tät och förses med dörrstängare."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1493","innehåll": "Regler om avskiljning i vissa fall av lokaler med farliga ämnen ges även ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1494","innehåll": "I bostadslägenheter och andra likvärdiga utrymmen där barn kan vistas, ska säker förvaring av kemisk-tekniska preparat, medicin och dylikt finnas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1495","innehåll": "Allmänt råd Utrymmena bör vara försedda med säkerhetsbeslag eller på annat sätt göras svåråtkomliga för barn. För förvaring av medicin och hälsofarliga kemisk-tekniska preparat, såsom maskindiskmedel, grovrengöringsmedel och petroleumprodukter, bör det finnas ett låsbart utrymme, beläget exempelvis högt i ett städskåp. För förvaring av mindre hälsofarliga preparat, såsom milda disk- och tvättmedel, bör det finnas ett bänkskåp med säkerhetsbeslag eller ett skåp som är placerat minst 1,4 meter över golvet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1496","innehåll": "I ett garage med mer än 50 m2 nettoarea ska det finnas väl synliga skyltar som varnar för risken för koloxidförgiftning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1497","innehåll": "Allmänt råd På skylten bör det stå att det är förbjudet att tomgångsköra fordon."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1498","innehåll": "8:8 Skydd mot elstötar och elchocker Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av elstötar och elchocker begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1499","innehåll": "Allmänt råd Elsäkerhetsföreskrifter ges ut av Elsäkerhetsverket."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1500","innehåll": "8:9 Skydd mot olyckor på tomter 8:91 Skydd mot fall på tomter Trappor och ramper i gångvägar mellan en byggnads tillgängliga entréer enligt avsnitt 3:132 och parkeringsplatser och angöringsplatser för bilar, ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1501","innehåll": "Allmänt råd Trappor och ramper bör ha ledstång på ena sidan. Ledstången bör sitta på 0,9 meters höjd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1502","innehåll": "För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hänsyn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Trappstegens djup i en trappa bör vara minst 0,30 meter, mätt i gånglinjen. För att minimera risken att någon snubblar bör en trappa ha fler än två steg."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1503","innehåll": "För utformning av ramper se avsnitt 3:1222. Trappor, utom för småhus, bör förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1504","innehåll": "8:92 Skydd av öppningar i marken och av inkast Om det finns öppningar eller inkast för t.ex. avfall, i eller vid ytor som är avsedda att gå på, ska öppningarna vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. Öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken eller liknande. Utanför byggnader där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och liknande utformas så att de inte kan lyftas eller öppnas av barn och så att risken för personskador begränsas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1505","innehåll": "Allmänt råd Regler om avfallsanordningar finns i avsnitt 3:422. (BFS 2014:3)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1506","innehåll": "8:93 Skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på tomter Fasta lekredskap ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och dylika lekredskap ska vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador vid en olycka begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1507","innehåll": "Allmänt råd Exempel på hur fasta lekredskap kan utformas finns i SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7. Exempel på stötdämpande underlag och provningsmetoder för stötdämpande underlag finns i SS-EN 1177."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1508","innehåll": "8:94 Skydd mot olyckor vid rörliga anordningar på tomter Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar som öppnas av en motor och stängs av upplagrad energi eller omvänt, ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Detta gäller även för motordrivna bommar som både öppnas och stängs av en motor samt för manuella vipportar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1509","innehåll": "Allmänt råd Manuella vipportar bör fästas med genomgående skruv med mutter eller motsvarande i byggnadsdelar som har tillräcklig bärförmåga. Infästning med s.k. fransk skruv uppfyller inte föreskriftens krav på begränsning av risken för personskador."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1510","innehåll": "Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar utförda och installerade enligt SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 uppfyller föreskriftens krav."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1511","innehåll": "Energi kan t.ex. lagras genom fjädrar, gummiband eller genom portens höjdläge."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1512","innehåll": "Dörrar, portar, väggar, galler och grindar som både öppnas och stängs av en motor regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1513","innehåll": "8:95 Skydd mot drunkning på tomter Allmänt råd Av 3 kap. 5 § ordningslagen (1993:1617) framgår att brunnar, bassänger och liknande anläggningar ska ha de säkerhetsanordningar som behövs, beroende på var anläggningen finns och hur anläggningen är utformad. Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1514","innehåll": "8:951 Fasta bassänger avsedda för bad eller simning Fasta bassänger på tomter ska ha ett tillfredsställande skydd mot barnolycksfall. En fast plaskdamm eller motsvarande med maximalt 0,2 meters vattendjup behöver dock inte ha något särskilt skydd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1515","innehåll": "Bassängernas utloppsöppningar ska utformas så att risken för olyckor begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1516","innehåll": "Allmänt råd Lämpliga skyddsanordningar för bassänger som är avsedda för bad eller simning kan t.ex. vara följande: – Ett staket som är minst 0,9 meter högt och som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. – En skyddstäckning eller ett skyddsnät. Dessa ska vara avsedda för ändamålet och bör ha ett sådant utförande att risken för olyckor begränsas. Skyddsnät bör ha högst 50 mm maskvidd."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1517","innehåll": "Där hastighets- och flödesdimensionering inte kan ge tillfredsställande säkerhet mot olyckor, bör utloppsöppningarna förses med galler eller dylikt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1518","innehåll": "8:952 Dammar, fasta brunnar och fasta behållare Dammar, fasta brunnar och fasta behållare som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras, ska ha skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1519","innehåll": "Allmänt råd Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder eller ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1520","innehåll": "Lock och galler på brunnar ska ha betryggande hållfasthet. Utformningen ska begränsa risken för barnolycksfall."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1521","innehåll": "Allmänt råd Brunnslock bör ha en låsanordning, som inte kan öppnas av barn"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1522","innehåll": "8:10 Krav på säkerhet vid användning vid ändring av byggnader 8:10:1 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explosioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1523","innehåll": "Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på säkerhet vid användning som anges i avsnitt 8:2– 8:8. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1524","innehåll": "Avsteg från säkerhetsnivån får dock göras med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22. Avsteg får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. (BFS 2011:26)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1525","innehåll": "Allmänt råd Vid ändringar bör man eftersträva samma nivå på säkerheten som vid uppförande av nya byggnader. Faktorer som kan motivera en annan säkerhetsnivå kan vara att åtgärden skadar byggnadens kulturvärden eller byggnadens arkitektoniska och estetiska värden."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1526","innehåll": "Att säkerhetsnivån blir godtagbar kan verifieras genom en riskbedömning. Av bedömningen bör det framgå varför en lägre säkerhetsnivå valts, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att minimera dessa. I bedömningen kan den tänkta användningen och vilka som har tillträde till ett visst utrymme vägas in."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1527","innehåll": "Vid ändringar av en byggnad kan kraven inte bli lägre än vad som gällde då byggnaden uppfördes. För att verifiera att byggnaden uppfyller denna säkerhetsnivå bör man gå igenom befintliga säkerhetsanordningar för att säkerställa att de i huvudsak har bibehållit sin ursprungliga funktion. Speciellt bör infästningar av räcken och andra skyddsanordningar kontrolleras så att de inte har försvagats genom t.ex. korrosion, slitage eller sprickbildningar."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1528","innehåll": "Ytterligare regler om säkerhet vid användning finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder, till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1529","innehåll": "Regler om ändring av hissar, rulltrappor, soptransportanordningar, motordrivna portar, skidliftar med mera finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1530","innehåll": "I äldre byggnader kan det krävas att man förbättrar takskyddsanordningar, motordrivna portar, anordningar för avfallshantering, hissar och linbaneanläggningar oavsett vilka ändringar som är planerade."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1531","innehåll": "Regler om elinstallationer ges ut av Elsäkerhetsverket. De innehåller även krav vid ändring av byggnader. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1532","innehåll": "8:10:11 Skydd mot fall Allmänt råd Byggnadsdelar såsom trösklar, stödhandtag i duschutrymmen, kontrastmarkering av trappor, golvytor, räcken, ledstänger och motsvarande anordningar bör utformas så att risken för fallolyckor begränsas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1533","innehåll": "Trapphusen utgör ofta en väsentlig del av byggnadens kulturhistoriska värde. Vid ändringar kan de befintliga trapporna godtas om inga andra ändringar görs i trapphuset. De befintliga trappräckena kan också godtas, eventuellt med kompletteringar, om säkerheten bedöms bli godtagbar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1534","innehåll": "8:10:12 Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt I utrymmen där barn kan förväntas vistas utan ständig tillsyn av vuxna ska öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt förses med säkerhetsanordningar enligt avsnitt 8:231, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2011:26)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1535","innehåll": "Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara att åtgärden påtagligt skulle skada byggnadens kulturvärden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1536","innehåll": "9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 § PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1537","innehåll": "9:1 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1538","innehåll": "Allmänt råd Regler om ventilation finns i avsnitt 6:25, om ljusförhållanden i avsnitt 6:32, om termisk komfort i avsnitt 6:42, om fuktsäkerhet i avsnitt 6:53 och om tappvarmvatten i avsnitt 6:62."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1539","innehåll": "Regler om utredning om alternativa energiförsörjningssystem finns i Boverkets föreskrifter (2013:8) om utredning om alternativa energiförsörjningssystem, ALT. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1540","innehåll": "9:11 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller för alla byggnader med undantag för – växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas för sitt ändamål om dessa krav behövde uppfyllas, – bostadshus som används eller är avsedda för användning antingen mindre än fyra månader per år eller under en begränsad del av året motsvarande en energianvändning som beräknas vara mindre än 25 procent av vad som skulle vara fallet vid helårsanvändning, – byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året, och – byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 ºC och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1541","innehåll": "Kraven i avsnitten 9:2 behöver inte uppfyllas för byggnader där värmetillskottet från industriella processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Detta ska visas genom särskild utredning. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1542","innehåll": "Af: Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m2 ), beräknad med karmyttermått."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1543","innehåll": "Ai: Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas Ai med karmyttermått. Byggnadens hela invändiga höjd används vid beräkningarna, dvs. från överkant bottenbjälklag till underkant vindsbjälklag"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1544","innehåll": "Aom: Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1545","innehåll": "Atemp: Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1546","innehåll": "Byggnadens energianvändning, Ebea: Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning (Euppv), komfortkyla (Ekyl), tappvarmvatten (Etvv) och byggnadens fastighetsenergi (Ef). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1547","innehåll": "Byggnadens fastighetsenergi Ef: Fastighetsenergi, kWh/år. Den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I fastighetsenergin ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Med fastighetsel menas den del av fastighetsenergin som är elbaserad."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1548","innehåll": "Byggnadens installationssystem: Teknisk utrustning för uppvärmning, komfortkyla, ventilation, tappvarmvatten, fast installerad belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, elproduktion i byggnaden eller på dess tomt och tillhörande reglering, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1549","innehåll": "Byggnadens primärenergital (EPpet): Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo), multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på Atemp (kWh/m2 och år). Primärenergitalet (EPpet) beräknas enligt nedanstående formel"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1550","innehåll": "Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”n-day mean air temperature” enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (nday). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1551","innehåll": "Energi för komfortkyla Ekyl: Energi till komfortkyla, kWh/år. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens innetemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1552","innehåll": "Etvv: Energi till tappvarmvatten, kWh/år"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1553","innehåll": "Euppv: Energi till uppvärmning, kWh/år"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1554","innehåll": "Fgeo: Geografisk justeringsfaktor, -"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1555","innehåll": "Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m2K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2017 och SS 24230 (2) samt beräknad enligt nedanstående formel,"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1556","innehåll": "Hushållsenergi: Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1557","innehåll": "Innetemperatur: Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas. Installerad eleffekt för uppvärmning: Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kW per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1558","innehåll": "Lk: Längden av den linjära köldbryggan k (m)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1559","innehåll": "Normalår: Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1560","innehåll": "Normalårskorrigering: Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1561","innehåll": "Specifik fläkteffekt, (SFP): Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kW/(m3 /s)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1562","innehåll": "Ui: Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m2K)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1563","innehåll": "Verksamhetsenergi: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1564","innehåll": "Viktningsfaktor, Vfi: Viktningsfaktor för respektive energibärare som multipliceras med den energi som levereras till en byggnad vid beräkning av byggnadens primärenergital."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1565","innehåll": "χj: Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1566","innehåll": "ψk: Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1567","innehåll": "9:2 Bostäder och lokaler Bostäder och lokaler ska vara utformade så att – primärenergitalet (EPpet), – installerad eleffekt för uppvärmning, – klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och – genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a. Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till viktningsfaktorer per energibärare enligt tabell 9:2b och geografiskt läge enligt tabell 9:2c."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1568","innehåll": "Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2a kan godtas – för lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär, eller – i andra fall om särskilda förhållanden föreligger. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1569","innehåll": "Allmänt råd Med verksamhet av tillfällig karaktär avses som utgångspunkt verksamhet som pågår i två år eller kortare tid"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1570","innehåll": "Med särskilda förhållanden avses till exempel när alternativ till el för uppvärmning och tappvarmvatten inte finns och värmepump inte kan användas. Hur mycket högsta tillåtna primärenergital och eleffekt enligt tabell 9:2a behöver överskridas som en följd av de särskilda förhållandena bör visas i en särskild utredning. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1571","innehåll": "Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1572","innehåll": "För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um), primärenergital (EPpet) och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (Atemp). (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1573","innehåll": "Allmänt råd Hantering av energi från sol, vind, mark, luft eller vatten regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1574","innehåll": "Tabell 9:2a Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1575","innehåll": "Energiprestanda uttryckt som primärenergital (EPpet) [kWh/m2 Atemp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning (kW) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) [W/m2 K] Klimatskärmen s genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad (l/s m2 ) Bostäder Småhus >130 m2 Atemp 90 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)1) 0,30 Enligt avsnitt 9:26 Småhus >90–130 m2 Atemp 95 Småhus >50–90 m2 Atemp 100 Småhus ≤50 m2 Atemp Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 754) 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)1) 5) 0,40 Enligt avsnitt 9:26 Lokaler Lokaler 702) 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)1), 3) 0,50 Enligt avsnitt 9:26"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1576","innehåll": "Tabell 9:2b Viktningsfaktorer"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1577","innehåll": "Energibärare Viktningsfaktor (VFi) El (VFel) 1,8 Fjärrvärme (VFfjv) 0,7 Fjärrkyla (VFfjk) 0,6 Fasta, flytande och gasformiga biobränslen (VFbio) 0,6 Fossil olja (VFolja) 1,8 Fossil gas (VFgas) 1,8"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1578","innehåll": "Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1579","innehåll": "Län Geografiskt läge Kommun Geografisk justeringsfaktor Fgeo Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Hedemora och Säter 1,1 Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Älvdalen 1,4 Gotland Gotland 0,9 Gävleborg Gävle, Ockelbo och Sandviken 1,1 Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn 1,2 Ljusdal och Ovanåker 1,3 Halland Samtliga utom Hylte 0,9 Hylte 1,0"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1580","innehåll": "9:25 Krav på verifiering Byggnadens primärenergital ska verifieras. Vid verifiering av byggnadens primärenergital ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1581","innehåll": "Allmänt råd Vid projekteringen bör byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och primärenergital beräknas som en del i verifieringen av att byggnaden uppfyller kraven i 9:2."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1582","innehåll": "Installerad eleffekt för uppvärmning bör beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad genom summering av märkeffekter."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1583","innehåll": "Verifiering av att en byggnad uppfyller kraven på primärenergital i 9:2 bör göras utifrån mätning i den färdiga byggnaden. Byggnadens energianvändning fastställs utifrån att den uppmätta energianvändningen korrigeras så att energianvändningen avspeglar ett normalt brukande enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1584","innehåll": "Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:7. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. En energideklaration som upprättas enligt lagen (2006:985) om energideklaration kan användas vid verifiering genom mätning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1585","innehåll": "Verifiering av att en byggnad uppfyller kraven på primärenergital i 9:2 kan även göras genom beräkning enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2017:5)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1586","innehåll": "9:26 Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att kraven på byggnadens primärenergital och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. (BFS 2017:5)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1587","innehåll": "Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning finns i avsnitt 5 Brandskydd. (BFS 2016:13)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1588","innehåll": "9:51 Värme- och kylinstallationer Installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1589","innehåll": "Allmänt råd Installationerna bör utformas på sådant sätt att injustering, provning, kontroll, tillsyn, service och utbyte lätt kan ske och att god verkningsgrad kan upprätthållas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1590","innehåll": "Värme- och kylinstallationer samt installationer för tappvarmvattenberedning bör utformas och isoleras så att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:62."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1591","innehåll": "Luftbehandlingsinstallationer bör utformas, isoleras och vara så täta att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:255. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1592","innehåll": "Behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1593","innehåll": "Allmänt råd För att minska behovet av kylning i byggnaden bör man pröva åtgärder så som val av fönsterstorlek och placering av fönster, solavskärmning, solskyddande glas, eleffektiv belysning och utrustning för att minska interna värmelaster, nattkyla och kylackumulering i byggnadsstommen. Se även avsnitt 6:43."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1594","innehåll": "9:52 Styr- och reglersystem Byggnaden ska ha styr- och reglersystem för att kunna upprätthålla god energieffektivitet och termisk komfort enligt avsnitt 6:42. Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer ska förses med automatiskt verkande reglerutrustning så att tillförsel av värme- och kyla regleras efter effektbehov i förhållande till ute- och inneklimatet samt byggnadens avsedda användning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1595","innehåll": "Allmänt råd Byggnaden bör, vad avser reglering av tillförsel av värme och kyla, delas in i zoner bl.a. med hänsyn till användning, orientering och planlösning"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1596","innehåll": "Värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder bör förses med anordningar för automatisk styrning av värmeavgivningen i varje bostadsrum."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1597","innehåll": "Samtidig värmning och kylning av utrymmen bör undvikas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1598","innehåll": "9:6 Effektiv elanvändning Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1599","innehåll": "Allmänt råd Ventilationssystems eleffektivitet bör, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på specifik fläkteffekt (SFP):"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1600","innehåll": "För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m3 /s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1601","innehåll": "Fast installerade armaturer i kök och badrum bör förses med effektiva ljuskällor. Armaturer för utebelysning bör förses med effektiva ljuskällor, reflektorer och optik samt styras av skymningsrelä, rörelsedetektor eller dylikt. Fast installerade armaturer för belysning av lokaler bör förses med närvaro- eller dagsljusstyrning där så är lämpligt"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1602","innehåll": "Elektriska handdukstorkar och komfortgolvelvärme bör förses med t.ex. timerstyrning eller annan reglerutrustning."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1603","innehåll": "Cirkulationspumpar, utom för tappvarmvatteninstallation, bör vara så utformade att de normalt är avstängda när inget behov av flöde finns. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1604","innehåll": "9:7 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan fastställas. (BFS 2016:13)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1605","innehåll": "Allmänt råd Vid uppförande av ny byggnad av flerbostadshus och lokaler bör energianvändningen för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi kunna mätas separat."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1606","innehåll": "För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. I byggnad som huvudsakligen använder elenergi för uppvärmning, kylning och tappvarmvatten för både hushållsenergi och verksamhetsenergi, bör det vara möjligt att avläsa separat."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1607","innehåll": "Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. (BFS 2020:4)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1608","innehåll": "9:91 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1609","innehåll": "Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1610","innehåll": "Vid verifiering av kraven i 9:2 ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2016:13)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1611","innehåll": "Allmänt råd För att verifiera kravet på energihushållning kan, om inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på byggnadens primärenergital är uppfyllda, en genomgång behöva göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska byggnadens energianvändning. Har en energideklaration upprättats i enlighet med lagen (2006:985) om energideklarationer kan det där finnas förslag på åtgärder för att förbättra byggnadens primärenergital. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1612","innehåll": "Ändring av byggnader får inte medföra att energieffektiviteten försämras, om det inte finns synnerliga skäl. Dock får energieffektiviteten försämras om byggnaden efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 9:2–9:6. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1613","innehåll": "Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara när det krävs för att tillgodose andra tekniska egenskapskrav, till exempel en god inomhusmiljö. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1614","innehåll": "9:911 Samordning av åtgärder Allmänt råd För att tillgodose kravet på energihushållning behöver en samordning ske då flera olika åtgärder samtidigt vidtas i en byggnad."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1615","innehåll": "Efter genomförda åtgärder bör relevanta tekniska system injusteras och driftoptimeras. Till exempel bör man vid fönsterbyte normalt justera in värme- eller ventilationssystem. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1616","innehåll": "9:92 Klimatskärm Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på primärenergital, ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1617","innehåll": "Tabell 9:92 Värmegenomgångskoefficient som ska eftersträvas för enskilda byggnadsdelar Ui [W/m2K]"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1618","innehåll": "Ui [W/m2K] Utak 0,13 Uvägg 0,18 Ugolv 0,15 Ufönster 1,2 Uytterdörr 1,2"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1619","innehåll": "Allmänt råd Enkla åtgärder för att förbättra byggnadens energieffektivitet kan vara tätning eller komplettering av fönster och dörrar och tilläggsisolering av vindsbjälklag."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1620","innehåll": "Om klimatskärmen tätas, bör uteluftstillförseln säkerställas. Vid tilläggsisolering förändras kondensationspunkten i konstruktionen. Regler om hur detta ska beaktas finns i avsnitt 6:92 respektive 6:95. Yttervägg: Skäl för att medge ett högre U-värde kan vara om t.ex. – endast en del av en yttervägg berörs eller – det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1621","innehåll": "Vid utvändig tilläggsisolering bör det övervägas hur detta påverkar byggnadens karaktär, detaljer såsom dörr- och fönsteromfattningar, samt relationen mellan fasad och takfot respektive sockel. T.ex. kan fönstren behöva flyttas ut för att bibehålla husets karaktär. Vid invändig tilläggsisolering behöver konsekvenserna för byggnadens invändiga kulturvärden klarläggas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1622","innehåll": "Fönster: Fönstren är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om fönstren tillverkats speciellt för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga fönster bör endast bytas om de kan ersättas av fönster som med avseende på material, proportioner, indelning och profilering är väl anpassade till husets karaktär. Fönster kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1623","innehåll": "Ytterdörr: Dörrar är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om dörren har tillverkats för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga dörrar bör endast bytas om de kan ersättas av sådana som är väl anpassade till husets karaktär. Dörrar kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. De kan t.ex. vara hantverksmässigt utförda eller vara speciellt ritade för en viss byggnad. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1624","innehåll": "Tak: Om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget. Vid tilläggsisolering av vind ska risken för fuktskador beaktas. Regler om detta finns i avsnitt 6. Skäl för avsteg från U-värdeskraven kan vara om inte fuktproblematiken kan hanteras på ett betryggande sätt, eller om kravet påtagligt försämrar användbarheten av vindsutrymmet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1625","innehåll": "9:93 Ventilationssystem Luftbehandlingsinstallationer ska utformas, isoleras och vara så täta att energiförluster begränsas. (BFS 2011:26)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1626","innehåll": "Allmänt råd Vid ändringar som förändrar tryckfördelningen i byggnaden t.ex. vid byte av uppvärmningsanordning bör man undersöka möjligheterna att åstadkomma en energieffektiv och ventilationseffektiv lösning genom förändring eller intrimning av ventilationssystemet."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1627","innehåll": "Förslag till energieffektiviseringsåtgärder kan finnas i protokoll från den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1628","innehåll": "9:94 Värme- och kylinstallationer Värmeinstallationen ska väljas, utformas, isoleras, justeras och trimmas in så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses på ett energieffektivt sätt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1629","innehåll": "Allmänt råd Möjligheterna att åstadkomma en energieffektivisering genom förändring eller intrimning av uppvärmningssystemet bör alltid undersökas. Styr- och reglersystem bör vid behov kompletteras så att reglering av värmetillförseln kan ske med hänsyn till bland annat användningssätt och eventuella värmetillskott. Vid installation, utbyte eller ändring av uppvärmnings- eller kylsystem bör samma nivå beträffande energihushållning som anges i avsnitt 9:5 eftersträvas vad avser värme- och kylproduktion samt styr- och reglersystem. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1630","innehåll": "Byggnadens behov av komfortkyla ska minimeras. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1631","innehåll": "Allmänt råd I stället för att installera kylsystem bör man om möjligt välja andra åtgärder som t.ex. solavskärmning och minska de interna värmelasterna genom eleffektiv belysning och utrustning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1632","innehåll": "9:95 Effektiv elanvändning Installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1633","innehåll": "Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider SFP-värden enligt tabell 9:95. Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att de i tabellen angivna SFPv-värdena inte överskrids. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1634","innehåll": "Tabell 9:95 Värden som ska eftersträvas på SFP (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem) respektive SFPv (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat)"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1635","innehåll": "SFP, [kW/(m3 /s)] SFPv [kW/(m3 /s)] Från- och tilluft med värmeåtervinning 1,5 1,5 Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,1 1,1 Från- och tilluft med värmeåtervinning och kyla 1,6 1,6 Frånluft med återvinning 0,75 0,75 Frånluft 0,5 0,5"}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1636","innehåll": "Allmänt råd För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m3 /s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1637","innehåll": "Vid ändring bör möjligheterna att åstadkomma en effektivare elanvändning genom utbyte eller komplettering av sådana installationer som använder elenergi alltid prövas. Det kan avse ventilation, fast belysning, elvärmare och motorer samt utrustning så som kyl/frys, tvättmaskin och torkutrustning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1638","innehåll": "9:96 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska om det inte finns synnerliga skäl kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1639","innehåll": "Allmänt råd Uppfyller byggnaden inte motsvarande krav som i avsnitt 9:7 bör man vid ändring av installationer av betydelse för byggnadens energianvändning eftersträva att deras energianvändning kontinuerligt kan följas."}
{"titel": "BBR - Boverkets Byggregler","filnamn": "bbr","platsid": "§1640","innehåll": "Hur mätning av byggnadens energianvändning kan göras anges i allmänt råd under avsnitt 9:7. (BFS 2016:13)"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0000","innehåll": "Takets och fasadernas ursprungliga funktion är att skydda underliggande utrymmen mot regn, snö, sol och annan påverkan som kan komma från utomhusmiljön."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0001","innehåll": "Klimatskyddet är dessa byggnadsdelars väsentligaste funktion men de är även av stort intresse och värde när det gäller den arkitektoniska gestaltningen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0002","innehåll": "Fasaderna och takets form och kulör ska tillsammans skapa en helhet. Inte minst fasaderna men även taket visar genom sin utformning vad som inryms i byggnaden. Det går ofta att utläsa om byggnaden inrymmer en skola, kontor eller bostäder."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0003","innehåll": "Taket och fasaderna utsätts för stor yttre och inre påverkan vilket måste beaktas vid såväl materialval som utformning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0004","innehåll": "I detta kapitel behandlas den påverkan som taket och fasaderna utsätts för och på vilket sätt detta kan beaktas vid i första hand projekteringen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0005","innehåll": "Bild 1:1. Yttertaket och ytterväggarna ska förutom för att ge skydd mot i första hand klimatisk påverkan även ge byggnaderna ett ansikte. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0006","innehåll": "Påverkan på yttertak och fasader sker främst genom: nederbörd vind sol och värme, UV-strålning, temperaturpåverkan, rörelser luftföroreningar mekanisk påverkan alkalisk avrinning Taket kan utsättas för mekanisk påverkan i samband med underhåll och skötsel, till exempel snöskottning och en fasad kan utsättas för åverkan eller skadegörelse."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0007","innehåll": "Påverkan kan även ske inifrån på grund av fukt, främst genom konvektion och kondensation samt även byggfukt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0008","innehåll": "Utformningen av yttertaket och ytterväggarna ska tillsammans med material och detaljlösningar dimensioneras med hänsyn till de förväntade belastningar som kan uppstå på grund av väder och vind samt även i övrigt de laster som finns i konstruktionen, till exempel egentyngd. Ett låglutande tak kan få nedböjningar som leder till att avvattning inte kan ske som avsetts. Utöver rent tekniska och konstruktiva aspekter måste även utseendemässiga krav beaktas. Material som ska användas måste ha god härdighet med hänsyn till byggnadens livslängd."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0009","innehåll": "Med hänsyn till ökade krav på bland annat energihushållning har såväl yttertaken som ytterväggarna blivit allt mer komplexa. Tidigare kunde i vissa fall alla funktioner klaras i en homogen konstruktion eller i ett skikt. I dag består dessa byggnadsdelar ofta av flera olika skikt men kan också bestå av en mera sammanhållen konstruktion. Detta kan ge komplicerade förhållanden när det gäller inte minst fukt- och värmeisolering. Hänsyn måste också tas till vind- och temperaturvariationer. Temperaturvariationerna kan ge upphov dels till rörelser dels till tryckskillnader som påverkar fuktmekanismerna."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0010","innehåll": "Figur 1:1. Yttertak och ytterväggar utsätts för många olika typer av påverkan. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsjö AB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0011","innehåll": "Bild 1:2. Tak och fasader ska utföras med material som är härdiga mot förekommande miljöpåverkan samtidigt som de ska kunna underhållas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0012","innehåll": "Yttertaket och ytterväggarna påverkas av vatten och fukt utifrån, främst genom regn. Smältvatten från snö och is kan via olämpligt eller fel utformade detaljer och otätheter i taktäckningen ledas in i takkonstruktionen och vidare ner i underliggande utrymmen. Detsamma gäller också felaktigt utformade fasader."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0013","innehåll": "För att få en uppfattning om vilka nederbördsmängder ett tak kan utsättas för kan uppgifter fås från SMHI. Nederbördsmängden uttrycks som höjden i mm av det vattenskikt som skulle ha bildats på en plan, horisontal yta."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0014","innehåll": "Nederbördsmängderna varierar både tidsmässigt och geografiskt. Sommaren ger de största nederbördsmängderna medan nederbördstiden är längst i december – januari. Sommartid på eftermiddagen sker de kortvariga intensiva skyfallen. Största årsregnsmängderna inträffar i Sverige på västkusten. Det är också där som de kraftigaste skyfallen sker."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0015","innehåll": "Nederbörden uppvisar lokalt stora variationer, framför allt i bergstrakter men också inom flackare områden. Redan mindre kullar, höjder eller skogspartier kan ge upphov till variationer. Stadsområden ger ökade regnmängder. Vid olika undersökningar har det påvisats ökningar av årsnederbörden med 5 – 10 % i städer jämfört med omgivande landsbygd."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0016","innehåll": "Påverkan av nederbörd blir störst i kombination med blåst. Regndroppar kan föras med vinden in genom otätheter vid takfot, taknock, krön eller anslutningar till högre väggar eller andra detaljer där det finns hål eller springor."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0017","innehåll": "När det både regnar och blåser faller regndropparna snett mot en byggnad. Om vindhastigheten är större än fallhastigheten hos regndropparna innebär det att en vertikal yta kan bli mer ”regnbelastad” än en horisontal yta. Slagregnsmängden är med andra ord beroende av dels nederbördsmängden dels vindhastigheten. Uppgifter om nederbördsmängder per månad och per år och samhörande värden avseende slagregn vid vindriktning från olika väderstreck ges bland annat i ”Klimatdata för Sverige”, Byggforskningens skrift T2:1972 eller ”Fukthandboken”."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0018","innehåll": "Undersökningar och erfarenheter har visat att slagregn är vanligast vid kusten i för vind utsatta lägen och att slagregnet i Syd- och Mellansverige oftast träffar från söder eller sydväst."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0019","innehåll": "I utsatta lägen och under ogynnsamma förutsättningar kan vatten driva uppåt längs ett yttertak även om det har en kraftig lutning. Om det blåser mot skarvar i en taktäckning som inte är täta finns risk för att vatten kan tränga in. Det kan i sin tur innebära att ”taktäckningen” måste bestå av två skikt. Ett exempel på detta är takpannetak. Under takpannorna måste det finnas ett vattenavledande underlagstak eftersom överlappen mellan pannorna inte kan göras täta mot vatten. Vid en fasad av plåt måste behovet av luftning och dränering beaktas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0020","innehåll": "Den lokala påverkan på en byggnad som slagregnet kan orsaka, ställer särskilda krav på detaljutformningen inte minst detaljer på ett yttertak men även ytterväggen. Mätningar har visat att de största slagregnsmängderna träffar husets takfot och hörn. Gavelfasaderna är dessutom ofta mera utsatta än långfasaderna. Ett långt taksprång kan skydda den underliggande fasaden."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0021","innehåll": "Zon Fri slagregnsmängd, mm ÅrsmedelvärdeHögsta dygnsvärde "}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0022","innehåll": "Figur 1:2. Olämplig utformning av taket kan leda till att vatten rinner in i huset i stället för bort från huset. Illustration: Hans Sandqvist."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0023","innehåll": "Figur 1:3. Zonindelning för fritt slagregn i utsatt läge. Källa: Fukthandboken."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0024","innehåll": "Figur 1:4. De största slagregns-mängderna träffar takfot och hörn på en byggnad. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0025","innehåll": "Tabell 1:1. Zonindelning för fritt slagregn i utsatt läge"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0026","innehåll": "Uppgifter om nederbördsmängder samt förekomsten av slagregn kan användas för att dimensionera takavvattningssystemet med avseende på såväl dimensioner på stuprör som placering av brunnar och bräddavlopp."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0027","innehåll": "För att yttertaket ska få en god funktion när det gäller skydd mot regn är det viktigt att avvattningssystemet är dimensionerat så att det kan ta hand om de vattenmängder som kan uppträda. Brunnar och avlopp måste vara rätt dimensionerade och placerade. Olämpligt placerade brunnar på låglutande tak medför lätt kvarstående vatten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0028","innehåll": "I Sverige dimensioneras i regel dagvattensystemen för ett 5-årsregn med 10 minuters varaktighet. Som ett schablonvärde för tak med mindre area än 10 000 m2 brukar också ofta användas en regnintensitet på 0,013 l/sm2 . I SS 824031 finns anvisningar för dimensionering av såväl invändiga som utvändiga stuprör samt hängrännor. I AMA Hus 21 finns också rekommendationer om val av dimensioner av hängrännor och stuprör. Vid invändig takavvattning anges att det inte bör vara mer än 12 m mellan brunnarna samt att varje brunn inte ska avvattna mer än cirka 225 m2 . Med hänsyn till stomsystem och risken för nedböjningar av exempelvis snö och is kan det i vissa fall finnas skäl att ha mindre avstånd än 12 m mellan brunnarna."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0029","innehåll": "Undantagsvis inträffar dock regn som har en intensitet som överstiger angivna värden."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0030","innehåll": "Även om det angivna schablonvärdet är något överdimensionerat är det viktigt att beakta risken för att rännor och rör delvis kan vara igensatta av skräp eller smuts. Vintertid kan det också inträffa att stuprören sätts igen av is."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0031","innehåll": "Vid invändig takavvattning är det viktigt att det finns bräddavlopp vid eventuella stopp i stuprören. Med antagandet enligt schablonintensiteten rekommenderas att bräddavloppet ska kunna svälja minst tre gånger det beräknade flödet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0032","innehåll": "Om ett tak ansluter till en högre yttervägg är det också viktigt att ta hänsyn till den ökade mängd nederbörd som kan hamna på taket vid slagregn. De anslutande takfallen får genom anslutningen till de högre delarna avbördningsarean ökad motsvarande fasadens höjd och den slagvinkel som regnet kan ha. Detta måste beaktas när flödena till brunnar eller rör ska dimensioneras."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0033","innehåll": "Figur 1:5. Ett långt taksprång kan skydda underliggande fasad. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0034","innehåll": "Figur 1:6. Vid slagregn mot en vägg ovanför ett tak måste den ökade nederbördsmängden beaktas vid dimensionering av flöden mot brunnar och rör. Ökningen beror av fasadhöjd och slagvinkel. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0035","innehåll": "Snö kan när den lägger sig på ett tak medföra avsevärda belastningar på yttertakskonstruktionerna."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0036","innehåll": "Eftersom snön är hygroskopisk kan vid blidväder densiteten vara i det närmaste den samma som för vatten. På vissa ställen kan snöfickor uppstå som leder till lastkoncentrationer som måste beaktas vid dimensioneringen av bärverket för taket."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0037","innehåll": "Hur mycket snö som kan samlas på ett tak beror främst på var i landet byggnaden är belägen men även takmaterialet – friktionen – och takutformningen har betydelse."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0038","innehåll": "Snölasten kan beräknas med hjälp av Eurokod SS-EN 1991-1-3 och tillhörande tillämpningsregler (EKS) från Boverket."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0039","innehåll": "Generellt gäller att tak med lutningen 20 – 30° samlar mer snö än tak som lutar mer respektive mindre. Att snön inte fastnar lika lätt på ett brant tak är ganska naturligt. Däremot kan det tyckas konstigare att ett flackare tak skulle få en mindre last. På ett låglutande tak blåser snön av även vid relativt låg vindhastighet, förutsatt att det inte finns höga krön, uppbyggnader och liknande där snöfickor kan bildas. På ett lutande tak finns ofta en läsida där snö samlas. Det innebär också att dimensioneringen av ett tak måste ske för såväl en variabel som en bunden last. Vid flera rader snörasskydd på ett brant tak ökar snömängden."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0040","innehåll": "Eftersom snöflingor har avsevärt lägre fallhastighet än regndroppar kan de hålla sig svävande i luften och följa med luftströmmarna. Därigenom har yrsnö möjlighet att tränga in i en byggnad genom otätheter, springor och ventilationsöppningar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0041","innehåll": "När snön på taket smälter kan den komma i glidning och skada huvar, stosar, hängrännor med mera. När snö glider av taket kan den också orsaka personskador. Snörasskydd och även snöglidhinder kan förhindra att stora sjok snö faller ner från taket. Infästningarna av dessa anordningarna kan komma att utsättas för avsevärda krafter vid snöras, vilket måste beaktas vid dimensioneringen. Dåliga infästningar kan leda till skador på taktäckning och underliggande konstruktioner."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0042","innehåll": "I SS 831335 finns rekommendationer som kan användas för att beräkna snölastens påverkan på ett snörasskydd. Se också kapitel 7, Snöbelastning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0043","innehåll": "I vissa fall kan det uppstå is på taket till exempel vid väderomslag eller där det finns kvarstående vatten. Ett islager som utsätts för ytterligare temperatursänkning spricker lätt på grund av sin höga längdutvidgningskoefficient. Om isen är fastfrusen i tätskiktet kan sprickrörelserna leda till att skjuvkrafter i värsta fall sliter sönder tätskiktet. Detta sker dock inte vid taktäckningar med plåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0044","innehåll": "Ett problem som kan uppstå i samband med snösmältning är att det bildas istappar vid takfoten. Istapparna kan innebära att takfoten och underliggande fasad utsätts för fuktpåkänningar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0045","innehåll": "Isbildningen har flera orsaker och istappar kan bildas både på branta tak och på låglutande tak. Snön på taket kan smälta på grund av solstrålning och/eller värmeläckage underifrån. Smältvattnet kan frysa till is – och istappar – vid takfoten som kan vara kallare än taket i övrigt. Avlopp och stuprör kan ligga i skugga vilket innebär att det kan bildas isvallar som leder till att det sker en uppdämning av vatten på taket."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0046","innehåll": "Figur 1:7. En list under taksprånget kan minska risken för att yrsnö tränger in på vinden. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0047","innehåll": "Bild 1:3. Istappar vid takfot är ett tecken på att det kan finnas värmeläckage. Istapparna kan ramla ner och skada såväl människor som egendom. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0048","innehåll": "Figur 1:8. Istappar vid takfot bildas på branta tak på den sidan som vetter mot solen, i synnerhet om takavvattningen ligger i skugga. På låglutande tak kan istappar även bildas på skuggsidan."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0049","innehåll": "Istappar som bildas på grund av solstrålning sker vanligast på våren men också vid andra tillfällen till exempel vid kraftiga väderomslag och blidväder under vintern."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0050","innehåll": "Istappar som bildas på grund av värmeläckage inifrån sker först när snötäcket blivit så tjockt att det bildar ett isolerande lager på taket. Smältpunkten flyttas då upp i snön och smältning kan ske."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0051","innehåll": "Orsaker till värmeläckage kan vara för dålig värmeisolering men även bero på bristfällig ventilation samt otätheter som innebär att varm luft inifrån läcker ut"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0052","innehåll": "System för takavvattningen, takfoten samt takets värmeisolering och typ av ventilation är faktorer som måste beaktas för att undvika skadlig isbildning på ett tak."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0053","innehåll": "Som en allmän rekommendation gäller: Branta och kalla tak kan ha utvändiga kalla avlopp Varma tak, takterrasser och liknande ska ha varma avlopp Flacka tak – såväl varma som kalla – bör ha varma avlopp. Det är inte alltid lätt att dra en exakt gräns mellan vilka tak som kan betraktas som kalla respektive varma och det finns även mellankonstruktioner som innebär att det i varje enskilt fall krävs en bedömning av vad som är den fukttekniskt bästa lösningen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0054","innehåll": "Många gånger används en värmekabel i rännan och/eller stupröret som en lösning på problemet. Det är viktigt att klarlägga orsakerna till isbildningen och först därefter vidta åtgärder. Om det finns stort värmeläckage upp till vinden är det viktigare att förbättra tätningen i vindsbjälklaget samt förbättra isoleringen än att lägga en värmekabel i rännan."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0055","innehåll": "Hagel är en form av nederbörd som sällan leder till några problem i Sverige. Stora hagelkorn kan vid en kraftig hagelskur leda till att intrycksmärken bildas i en plåt. Det är dock inte möjligt att förutse eller uppskatta denna risk och därigenom ta hänsyn till detta vid val av material eller utformningen av ett tak eller en fasad."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0056","innehåll": "Bild 1:4. Isbildning vid takfot kan till viss del förhindras med värmekabel men det är viktigt att i första hand utforma taket på ett sådant sätt att inte is bildas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0057","innehåll": "Påkänningar på grund av vind hör till de mest frekventa belastningarna på ett yttertak eller en fasad. påverkningarna varierar med hänsyn till bland annat byggnadens: utformning. Höjd. placering i landet. placering i terrängen. Kännedom om vindbelastningarna krävs för dimensionering av infästningar av taktäckningar och fasadbeklädnader."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0058","innehåll": "Vind som blåser mot en byggnad förorsakar ett övertryck på lovartssidan och ett undertryck på byggnadens övriga sidor. Om vinden blåser rakt mot byggnaden uppstår det högsta övertrycket på lovartssidans mittparti och lägre tryck längre ut mot hörnen. På läsidan uppstår de största undertrycken vid fasadens hörn och övre del. Olika anblåsningsriktningar, turbulens, byggnadens geometriska utformning och omgivningens topografi kan förändra tryckfördelningen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0059","innehåll": "I kapitel 7 ”Infästning av plåt i olika underlag” redovisas närmare på vilket sätt vindlasten kan bestämmas samt hur detta påverkar infästningarna av plåt på ett tak eller en fasad. Viktiga hjälpmedel är också SS-EN 1991-1-3 och SS-EN 1991-1-4."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0060","innehåll": "Taktäckningar och väggbeklädnader av plåt medför inte att risken för blixtnedslag ökar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0061","innehåll": "Tvärtom kan plåtens förmåga att leda elektricitet utnyttjas i en byggnads åskskyddsanläggning. Plåtens åskskyddande förmåga har studerats vid Institutet för högspänningsforskning i Uppsala. För utformningen av en åskskyddsanläggning finns särskilda regler och plåttillverkarna har också särskilda anvisningar för hur plåt får och kan användas som tak- och nedledarsystem."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0062","innehåll": "Blixtfrekvensen som anger antalet blixtar mot mark per 100 km2 redovisas i olika sammanhang. I Sverige är sannolikheten för att en byggnad ska träffas av en blixt låg. Inverkande faktorer är förutom blixtfrekvensen, byggnadens och omgivningens utformning. I tabell 1:2 redovisas den sannolika tiden mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0063","innehåll": "Blixtarnas urladdning kan medföra olika typer av skador. Om blixturladdningen träffar en metalledare kan så mycket värme utvecklas att metallen smälter. Vid inslagspunkten kan det vid tunn plåt brännas hål."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0064","innehåll": "Profilerad plåt kan användas som takledare och uppfångare om överlappen skarvas utan tätningsband. Prov på aluminiumplåt som tätats med tätningsfett har visat sig fungera utan att det uppstår gnistbildning i överlappen. Trapetsprofilerad plåt på vägg kan på motsvarande sätt fungera som nedledare. Som allmän rekommendation anges att avståndet mellan tak och mark – där nedledaren sammankopplas med jordledaren – inte bör överstiga 20 m. Plåttjockleken bör vara minst 0,6 mm."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0065","innehåll": "Falsad och sömsvetsad plåt kan också användas som uppfångare och takledarsystem. Falserna utgör uppfångare och det har erfarenhetsmässigt visat sig att gnistbildningen i falserna är ringa. Vid sömsvetsad rostfri stålplåt har gnistbildning inte kunnat påvisas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0066","innehåll": "Med hänsyn till att taktäckningarna görs av tunn plåt är det viktigt att kontrollera taktäckningen efter ett blixtnedslag eftersom det kan ha skett en genombränning av plåten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0067","innehåll": "Tabell 1:2. Den sannolika tiden (t) mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad med hänsyn tagen till byggnadens höjd (h) och byggnadsarea (A) Träffytan är beräknad för en blixtström I = 25 kA. Källa: Elinstallatören 2 och 4/1978."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0068","innehåll": "Ett tak eller en fasad kan utsättas för stora temperaturväxlingar vilket ger upphov till spänningar och rörelser"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0069","innehåll": "Höga temperaturer kan också påskynda nedbrytningen av ett material och i första hand då organiska färger och beläggningar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0070","innehåll": "Temperaturväxlingarna kan variera dels under året dels under ett enskilt dygn. I första hand taket och i viss mån fasaden måste utformas med tanke på att det kan vara skillnad i temperatur mellan ytteryta och underliggande konstruktion. Temperaturen på utsidan beror på flera olika faktorer, främst lufttemperatur, solinstrålningens intensitet, vindhastighet, värmekapacitet och värmemotstånd hos taket respektive väggen samt ytans förmåga att absorbera och avleda värmen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0071","innehåll": "I kapitel 8 ”Rörelser och rörelsefogar” redovisas ingående vilka temperaturskillnader som kan uppstå på en plåtyta samt hur detta ska beaktas. I kapitel 13 ”Målning” finns vidare information om på vilket sätt höga temperaturer påverkar ett färgskikt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0072","innehåll": "UV-strålningen ingår som en del i solens strålningsspektrum och utgör 1 – 7 % av den totala strålningsintensiteten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0073","innehåll": "Förhållanden i atmosfären, till exempel vattenånga, luftföroreningar och ozonhalt, kan påverka strålningsintensiteten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0074","innehåll": "UV-strålningen påverkar färger och beläggningar på plåt som får glansförlust, förlorar färgintensitet, förändrar kulör med mera. UV-strålningen är den åldrande faktor som, ofta i kombination med andra klimatfaktorer och luftföroreningar har den största betydelsen för nedbrytningen av organiska material."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0075","innehåll": "Genom olika tillsatser av UV-stabilisatorer kan en högre UV-härdighet erhållas. Den kortvågiga UV-strålningen kan bryta ner flera av de vanliga förbindningarna som förekommer i polymerer och problemet är väl beskriven i facklitteraturen på detta område. De förändringar som sker med beläggningar på plåt är i huvudsak av estetisk karaktär men nedbrytningen kan på sikt leda till pigmentförlust. Detta i sin tur leder till att beläggningen bryts ned och så småningom kan metallytan exponeras."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0076","innehåll": "Höga temperaturer som är en naturlig följd av solinstrålning innebär att nedbrytningsreaktionerna hos en färg eller beläggning ökar. Konsekvenserna av detta är att beläggningar som exponeras mot söder och väster utsätts för snabbare nedbrytning än de som exponeras mot öster och norr."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0077","innehåll": "Uppgifter om antal soltimmar på en viss ort kan erhållas av SMHI. Uppgifter finns även i ”Klimatdata för Sverige”, Byggforskningens skrift T2:1972."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0078","innehåll": "I kapitel 3 ”Plåtmaterial i kretsloppet” samt kapitel 13 ”Målning” behandlas även nedbrytning av färger och beläggningar. Vidare redovisas i dessa kapitel ingående vilka typer av stabilisatorer som används i färgbeläggningar samt hur dessa har förändrats av inte minst miljöskäl."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0079","innehåll": "Bild 1:5. Kulörförändringar på färger och beläggningar beror till stor del på UVstrålning. På detta tak har det legat en stege som skymt solen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0080","innehåll": "Bild 1:6. Kraftigt nerbruten Plastisol i förstoring. Nedbrytningen beror till stor del på UVstrålningen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0081","innehåll": "Figur 1:9. Schematisk skiss av nedbrytningsförloppet hos ett färgskikt. Källa: BFR Rapport R14:1977."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0082","innehåll": "Avrinning från exempelvis paneler av vissa ädelträsorter är alkalisk och kan påverka zink- eller aluminiumzink-metalliserad stålplåt, zink, aluminium samt metallicbeläggning. Den alkaliska avrinningen kan svärta dessa metaller och metallicskikt. De ädelträsorter som kan påverka metallytorna och färgbelagd metallicyta är: Ek Äkta kastanj Björk Douglasgran Ångad europeisk bok Okoume eller gaboon Röd ceder Teak"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0083","innehåll": "Ämnen och då främst ”föroreningar” i luft och vatten – nederbörd – kan på olika sätt påverka en fasadbeklädnad eller en taktäckning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0084","innehåll": "I dessa sammanhang används ofta begreppet ”aggressiv miljö” för att ange graden av den påverkan som kan uppstå. När det gäller beläggningar och metaller kan dessa brytas ner, korrodera eller på annat sätt lösas upp eller lakas ur av till exempel svaveldioxid, klorider och sulfater."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0085","innehåll": "Även andra typer av föroreningar som fågelträck, fuktsamlande smuts och alger kan innebära att en beläggning eller en metall kan angripas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0086","innehåll": "För att klassificera olika klimatfaktorers påverkan inte minst för uppkomsten av korrosion på stål används en indelning i korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944- 2. Se tabell 1:3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0087","innehåll": "Klasserna för atmosfärens korrosivitet betecknas enligt SS-EN ISO 12944-2 med klasserna C1, C2, C3, C4, C5-I och C5-M. C5-I avser industriell miljö och C5-M avser marin miljö. I tabell 1:3 redovisas även exempel på miljöer som anses typiska för respektive korrosivitetsklass."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0088","innehåll": "Generellt gäller att för taktäckningar och väggbeklädnader är det klasserna C2 – C5 som kan vara aktuella."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0089","innehåll": "Det är värt att notera att indelningen i korrosivitetsklasser i huvudsak görs för att bedöma behovet av rostskydd på en stålkonstruktion men används även som grund för val av korrosionsskydd på plåt. Allmänt gäller att korrosivitetsklasserna relativt väl anses stämma med korrosionshastigheten på zink och stål förorsakade av främst svaveldioxidföroreningar och klorider."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0090","innehåll": "För nedbrytning och förändring av färgskikt och beläggningar inverkar andra faktorer som inte inryms i ovanstående klassificering. Ett exempel på detta är UV-strålningen. En annan parameter är våttiden, det vill säga den tid under vilken en yta är fuktig. Sot och damm som fastnar på en plåtyta kan innebära att fukt binds under en längre tid än vad som är fallet för en icke smutsad yta. De lokala variationerna kan således vara betydligt mera avgörande än vad som framgår av den relativt grova indelning som korrosivitetsklasserna innebär."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0091","innehåll": "I kapitel 2 ”Plåtmaterial, egenskaper”, redovisas på vilket sätt olika metaller korroderar. Korrosion och luftföroreningar behandlas även i kapitel 3 ”Plåtmaterial i kretsloppet”."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0092","innehåll": "I kapitel 7 ”Infästning av plåt i olika underlag” finns även kommentarer angående korrosivitetsklasserna enligt SS-EN ISO 12944-2"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0093","innehåll": "De polymerer som används i färgbeläggningar på plåt är vanligen resistenta mot angrepp av mikroorganismer. Vissa typer av pigment eller mjukgörare kan dock bli utsatta för biologiskt angrepp. Detta leder till försprödning eller missfärgning av färgen eller beläggningen. Det är dock svårt att avgöra om nedbrytningen sker genom ”naturlig” åldring eller genom angrepp av mikroorganismer. Det senare måste anses vara sällan förekommande och därför inte av någon avgörande betydelse för en färgbeläggnings härdighet på ett tak eller en fasad."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0094","innehåll": "Bild 1:7. Om inte ränndalen görs ren från skräp är risken stor att det snabbt börjar växa både växter och svampar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0095","innehåll": "Bild 1:8. Fågelträck påskyndar nedbrytning av färg och beläggning på plåten. Stora mängder kan också leda till att metallen korroderar. Dessutom kan ansamlingen av fåglar vara sådan att det även är ett hygieniskt problem. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0096","innehåll": "Bild 1:9. På det här taket kan det vara svårt att komma upp under den tid som äggen ruvas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0097","innehåll": "Alger och svampar kan växa på såväl fasadbeklädnader som taktäckningar. Algerna hämtar näring från damm, smuts eller andra avlagringar som kan finnas på plåten"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0098","innehåll": "Generellt gäller att svamp- och algpåväxt är sällan förekommande. När det förekommer beror det oftast på eftersatt underhåll."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0099","innehåll": "Fågelträck kan lokalt leda till att korrosionen och/eller nedbrytningen påskyndas. Där det är stora problem med fåglar bör därför åtgärder vidtas för att begränsa problemen. Detta kan antingen göras med skydd av olika slag som gör det svårt för fåglarna att landa. Det finns också särskilda produkter som kan läggas ut på bleck, lister och liknande som inverkar avskräckande på fåglarna."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0100","innehåll": "Tabell 1:3. Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0101","innehåll": "Bild 1:10. Spända pianotrådar i en fönsternisch kan vara ett effektivt sätt att undvika duvslag på fönsterblecket eller i nischen. Det finns även band med uppstående pinnar eller taggar som fungerar på motsvarande sätt som pianotråden. Fåglarna får svårt att landa. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0102","innehåll": "Under de senaste åren har i olika sammanhang uppmärksammats problem med omvänd ångtransport i ytterväggar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0103","innehåll": "Detta har företrädesvis noterats vid skalmurar som utsatts för slagregn och därefter värmts upp av starkt solsken. Detta har gett fuktsamling på ångspärrens utsida, något som i sin tur förorsakat fukt- och mögelskador i ytterväggen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0104","innehåll": "Motsvarande fenomen kan även uppstå i yttertak över ishallar som är i bruk under sommaren. Inne i hallen och uppe vid hallens tak är det sådana temperaturförhållanden att kondens kan falla ut på ång-/lufttätningen beroende på typ av tak, isolering och detaljutförande."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0105","innehåll": "En fasad kan utsättas för mekanisk påverkan genom till exempel vandalisering eller påkörning. Ett yttertak kan skadas vid skötsel och underhåll om detta sker på ett olämpligt sätt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0106","innehåll": "Vissa tak måste skottas för att undvika att snö rasar av taket och skadar personer eller egendom."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0107","innehåll": "När taket är täckt med plåt är det viktigt att snöskottningen sker på rätt sätt dels från arbetsmiljösynpunkt dels med tanke på risken för att takmaterialet kan skadas. Det kan vara svårt att helt komma ifrån att det blir repor vid snöskottning. Vid kommande underhåll är det därför väsentligt att bättringsmåla dessa skador i färgen eller beläggningen. I kapitel 13 ”Målning”, finns förslag på lämpliga metoder för underhållsmålning av plåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0108","innehåll": "Ett tak kan också utsättas för mekaniska påkänningar i form av gångtrafik. Antenner, räcken med mera som sätts upp i efterhand monteras inte sällan på ett sådant sätt att tätskiktet skadas. Om det finns installationer eller utrustningar på ett tak som kräver regelbunden tillsyn ska man redan när taket projekteras se till att det byggs lämpliga gångbryggor och/eller landgångar som kan användas för gångtrafik."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0109","innehåll": "Figur 1:10. Sköter Du taket på samma sätt som bilen? Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsjö AB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0110","innehåll": "Fasader kan bli utsatta för vandalisering. En plåtbeklädnad kan relativt lätt bucklas eller på annat sätt skadas om det inte finns ett stumt och heltäckande underlag bakom plåten"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0111","innehåll": "För att undvika dessa i många fall helt onödiga skador bör det övervägas om det finns något lämpligt sätt på vilket fasaden kan skyddas. I utsatta lägen kan den nedersta delen av fasaden utföras med en sockel som inte lika lätt kan skadas. Med hänsyn till miljö och omgivning kan naturligtvis åtgärderna variera. En fasad på en skola är mera utsatt än en fasad på ett bostadshus."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0112","innehåll": "En annan typ av åverkan som kan ske är ”olämpligt” underhåll. Fel rengöringsmetod eller ett felaktigt rengöringsmedel kan medföra att plåten repas eller att färg, ytbeläggning eller någon annan ytbehandling skadas. Det är därför viktigt att ta del av de underhållsinstruktioner som alla plåttillverkare har och som ska ingå i skötselinstruktionen för byggnaden."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0113","innehåll": "I anslutning till portar, garageinfarter, lastkajer, ramper och liknade finns stor risk att fasaden kan skadas genom påkörning av fordon."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0114","innehåll": "Även en cykel som ställs mot en fasad kan ge mindre skador. Vid dessa ”utsatta” delar av fasaden är det nödvändigt att sätta upp påkörningskydd eller helt avstå från material som kan tryckas in eller skadas på annat sätt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0115","innehåll": "Bild 1:10. Vid utsatta lägen är det nödvändigt att skydda fasaden med påkörningskydd. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0116","innehåll": "Yttertaket och ytterväggen kan utsättas för påverkan inifrån och då främst på grund av fukt"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0117","innehåll": "Fukten i inomhusluften strävar mot en utjämning med utomhusluften. Detta kan ske genom diffusion eller konvektion. För diffusionen gäller att det är skillnaden mellan ånghalten utomhus och inomhus som är orsaken. Vid konvektion är det lufttrycks- och temperaturskillnader som är drivkraften. För en fasadbeklädnad eller taktäckning av plåt kan fukten inifrån leda till att plåten angrips på baksidan om konstruktionen är olämplig. Korrosion på undersidan av en plåt kan under ogynnsamma förhållanden gå snabbare än den som kan ske på utsidan av plåten. Kondens som fäller ut på baksidan av en plåt kan också orsaka andra skador genom att kondensatet kan droppa ner i takkonstruktionen eller rinna in i väggen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0118","innehåll": "Luftfukt inomhus förekommer i ångform och kommer från verksamheter (tvätt, dusch) och människor (andning)."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0119","innehåll": "Skillnader i ånghalt i olika delar av en konstruktion är avgörande för i vilken riktning ångtransporten sker. Ångtransporten sker från en högre till en lägre ånghalt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0120","innehåll": "Ånghalten som betecknas v (g/m3) är ett mått på den mängd vattenånga som finns i luften. Detta gäller även luft i olika materials porer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0121","innehåll": "Den största mängd vattenånga som luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsånghalt, betecknas vs (g/m3)."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0122","innehåll": "Relativa fuktigheten (RF) används som uttryck för ett aktuellt fukttillstånd. RF är kvoten av ånghalten (v) och mättnadsånghalten (vs) vid aktuell temperatur"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0123","innehåll": "Med hjälp av RF och temperatur kan risken för fuktangrepp på grund av kondensation bedömas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0124","innehåll": "Kondens uppstår när ånghalten är lika med eller överstiger mättnadsånghalten vid aktuell temperatur."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0125","innehåll": "RF är 65 % och temperaturen 20 °C. Hur mycket vattenånga finns i luften? Vid vilken temperatur föreligger risk för kondens? Ur föregående tabell kan vi se att vs = 17.28 g/m3 RF = = 11.23 g/m3"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0126","innehåll": "Med hjälp av tabellverk för mättnadsånghalt kan konstateras att kondensrisk uppstår vid lägre temperaturer än 12.8 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0127","innehåll": "Figur 1:11. Samband mellan mättnadsånghalt och temperatur. Källa: Fukthandboken"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0128","innehåll": "Figur 1:12. Samband mellan temperatur, ånghalt och relativ fuktighet. Källa: Fukthandboken."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0129","innehåll": "Figur 1:13. Samband mellan temperatur, ånghalt och relativ fuktighet. Källa: Fukthandboken."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0130","innehåll": "I utomhusluften varierar ånghalten över året. På vintern kan den vara 2 – 4 g/m3. Sommartid, när avdunstningen är stor, kan ånghalten uppgå till 7 – 10 g/m3. Temperaturvariationerna över året ger effekten att RF är lägre på sommaren än på vintern. I beräkningssammanhang antas att RF är 85 % på vintern och 70 % på sommaren."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0131","innehåll": "Fukttillskott i inneluften kommer från människor, tvätt, matlagning, dusch mm."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0132","innehåll": "Fukttillskottet beror på vårt beteende och våra vanor inomhus men också på ventilationen. Vid mätning och beräkning av skillnad i ånghalt ute och inne brukar skillnaden, det vill säga fukttillskottet, normalt vara 2 – 4 g/m3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0133","innehåll": "I en takkonstruktion kan kondensation ske inne i konstruktionen eller som ytkondens på takets insida."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0134","innehåll": "Eftersom det är skillnaden mellan ånghalterna som är drivkraften för diffusionen går det att beräkningsmässigt bestämma om det föreligger risk för kondens inne i en takkonstruktion. Diffusionsriktningen i ett färdigt hus – då byggfukten torkat – är normalt inifrån och ut."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0135","innehåll": "Ånga som är på väg ut genom ett tak kyls och kan nå den temperatur då mättnadsånghalten uppnås. Vatten som då fälls ut kan ge fukt- och mögelangrepp."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0136","innehåll": "Det vanligaste sättet att förhindra skadlig diffusion genom yttertaket är att ånggenomgångsmotståndet hos de olika materialen är större på insidan än mot utsidan."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0137","innehåll": "Ånggenomgångsmotståndet anger hur stort motstånd mot ångtransport ett materialskikt har. Uppgifter om ånggenomgångsmotståndet för olika material kan bland annat hämtas ur ”Fukthandboken”."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0138","innehåll": "En begränsad kondensation inne i en yttervägg kan tillåtas under förutsättning att kondensatet kan avledas/dräneras bort eller om fukten kan magasineras för att avdunsta när temperatur och fuktförhållanden ändras. Detsamma gäller även på undersidan av ett yttertak."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0139","innehåll": "Risken för kondens kan kontrolleras genom en beräkning av ånghaltsfördelningen genom ytterväggen. Uppgifter om hur en sådan beräkning kan göras finns bland annat i ”Fukthandboken”."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0140","innehåll": "I ett yttertak kan kondens inträffa trots att såväl tätskikt som lufttätning är täta."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0141","innehåll": "Orsaken till detta är att ytan kan få en temperatur som är lägre än mättnadstemperaturen för den omgivande luften. Avgörande för om ytkondens kan inträffa är temperaturen och luftens ånghalt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0142","innehåll": "Daggpunkten är den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan att fukt fälls ut i form av kondens."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0143","innehåll": "I vissa fall kan takytans temperatur bli upp till 10° lägre än lufttemperaturen. Om kondens uppstår under flera kalla nätter i rad utan att det blir varmt på dagarna kan det leda till att ett relativt tjockt lager is bildas. När det sedan blir varmare smälter isen som kan ge stora vattenmängder trots att yttertaket till synes kan vara felfritt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0144","innehåll": "Ytkondens på insidan av yttertaket kan även uppstå då det ligger snö på taket samtidigt som det är varmt ute."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0145","innehåll": "Problem med ytkondens inträffar mest på plåt som inte ligger på ett vattenavledande underlag eftersom det inte finns något material på undersidan som kan absorbera fukten under en tid. En underlagsspont kan tillfälligt ta upp viss mängd fukt som sedan kan avdunsta när fuktförhållandena blir annorlunda. I kapitel 6 ”Underlag för plåt” behandlas bland annat på vilket sätt en trapetsprofilerad plåt kan förses med kondensbeläggning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0146","innehåll": "Kriteriet för att ytkondensation på insidan av ett yttertak inte ska inträffa kan sättas som: Ts > Tsat i där Ts = yttemperatur Tsat i = daggpunkt för aktuell fuktig inomhusluft"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0147","innehåll": "Bild 1:11. Kondens på undersidan av en taktäckning beror ofta på konvektion genom att fuktig varm luft tränger igenom från insidan av konstruktionen. Foto: Torbjörn Ostreling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0148","innehåll": "Figur 1:14. Vid en kall vinternatt kan yttertaket bli kallare än den omgivande luften. Fukten om finns i luften inne på vinden kan kondensera på takets insida och ge både vattendropp och isbildning. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0149","innehåll": "Figur 1:15. Kondens kan uppstå när taket fortfarande är kallt men luften är varm. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0150","innehåll": "Vattenånga kan förutom genom diffusion även transporteras med luftrörelser, konvektion."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0151","innehåll": "Det är normalt en mindre del vattenånga som diffunderar upp genom taket och den orsakar sällan så stora problem som konvektionen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0152","innehåll": "Konvektionen drivs av de lufttrycksskillnader som uppstår av temperaturskillnader och vindpåkänningar samt ventilationssystemen. Rörelsen går från högt till lågt lufttryck. När konvektionen går från ett varmt till ett kallt utrymme finns risk för kondens när den varma och fuktiga luften kyls ner."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0153","innehåll": "Luftströmmar genom ett tak eller en yttervägg kan uppstå vid otäta byggnadsdelar, hål och olika typer av genomföringar. Dessutom finns i regel ett övertryck inomhus i husets övre delar som ökar risken för fuktkonvektion i första hand genom yttertaket. Övertrycket kan förstärkas genom dåligt injusterade ventilationssystem samt vindpåverkan på huset. I byggnader med hög fuktbelastning inomhus ökar naturligtvis risken för att varm fuktig luft ska tränga upp genom taket."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0154","innehåll": "Att beräkningsmässigt fastställa hur stort luftflödet blir genom ett yttertak eller en yttervägg på grund av konvektion är relativt svårt men går att göra med de teorier som tillämpas inom strömningsläran. Eftersom den drivande faktorn bakom konvektionen är skillnader i tryck är det också flera faktorer som kan variera och samverka med varandra vilket måste beaktas vid en fuktberäkning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0155","innehåll": "Det går dock att med förenklade metoder beräkna – och visa – att det lokalt vid otätheter kan tränga igenom stora fuktmängder i jämförelse med vad som kan ske genom material eller diffusion. En slutsats man kan dra av detta är att det enda och bästa sättet att förhindra konvektion upp genom ett yttertak eller ut genom en yttervägg är att se till att det finns en lufttät konstruktion på insidan av taket respektive väggen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0156","innehåll": "Sammanfattningsvis beträffande konvektion genom material gäller att det vid lufttäta material – trä, betong ed – sker genom springor och hål medan det vid öppna material – till exempel mineralull kan förekomma dels i materialet dels genom springor och hål."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0157","innehåll": "Figur 1:16. Vindpåverkan på ett hus med tryck på lovartsidan och sug på övriga sidor. Vindpåverkan liksom dåligt injusterade ventilationssystem samt övertryck inomhus är bland annat faktorer som påverkar risken för konvektion. Illustration: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0158","innehåll": "Figur 1:17. Vid otätheter i vindsbjälklag eller en homogen takkonstruktion kan konvektion leda till att varm fuktig luft tränger upp genom konstruktionen och kondenserar på undersidan av yttertaket. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0159","innehåll": "Figur 1:18. Relativ jämförelse mellan fuktflöden genom material respektive springor samt genom diffusion. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0160","innehåll": "Byggfukt är det överskott av vatten som finns i material vid tillverkning eller leverans och den fukt som tillkommer under byggnadstiden – till exempel i betong eller genom nederbörd – och som ska torka ut innan fuktinnehållet i byggnaden är i jämvikt med omgivningen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0161","innehåll": "Byggfukt som finns i olika byggnadsdelar måste ges tillfälle att torka ut innan täta ytskikt monteras."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0162","innehåll": "Betong och lättbetong är exempel på material som innehåller mycket bygg-fukt och som i ett bjälklag eller en stomme behöver lång tid för att torka ut."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0163","innehåll": "Genom att välja material med små vattenmängder samt använda väderskydd under byggnadstiden kan byggfukten minskas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0164","innehåll": "Plastfilm, tjocka färgskikt, plastbeklädnader och andra täta skikt ska inte monteras förrän fukttillståndet ligger under den gräns där inte materialet påverkas. Täta skikt kan också förhindra uttorkning"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0165","innehåll": "Byggfukten måste kunna torka ut åtminstone åt ett håll. Torktiden fördubblas dock vid ensidig torkning jämfört med tvåsidig."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0166","innehåll": "Uttorkningen av byggfukt kan ta lång tid och är olika för olika material."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0167","innehåll": "Torktiden beror av: material konstruktion omgivande miljö Vindsbjälklag av betong eller lättbetong måste normalt hindras från att torkas ut på ett sådant sätt att byggfukten går upp i takisoleringen. Detta görs normalt genom att lägga en polyetenfilm på överytan, vilket då också för med sig att all uttorkning kommer att ske nedåt. Ytmaterial på insidan måste då väljas med hänsyn till detta för att betongen eller lättbetongen ska få möjlighet att torka ut."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0168","innehåll": "För vissa typer av takkonstruktioner måste fuktmekaniken för inbyggd fukt beaktas eftersom det kan uppstå situationer då det inte finns möjligheter för uttorkning. Dessutom kan inbyggd fukt vandra mellan in- och utsida på en konstruktion beroende på årstid, vilket kan orsaka skador."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0169","innehåll": "För en 150 mm tjock betongvägg med utanpåliggande isolering och skalmur kan det ta upp till 10 – 15 månader innan jämviktstillstånd uppnås. För ytterväggar i brukstillstånd går det att förutsätta 40 – 85 % RF beroende på årstid och närhet till insida respektive utsida. Bakom en fasadbeklädnad av plåt kan det i vissa fall vara 100 % RF."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0170","innehåll": "Kritiska fukttillstånd"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0171","innehåll": "Med ett materials fuktkänslighet menas hur det på olika sätt kan påverkas av fukt. Materialtillverkare anger ofta kritiskt RF för sina material."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0172","innehåll": "För yttertak och fasader är det främst trä- och träbaserade material i underlaget eller bärverket som vid hög RF kan påverkas. För ett och samma material kan det finnas olika kritiska fukttillstånd. Vid trä är gränsen för mögel drygt 70 % och cirka 60 % RF är gränsen för acceptabel svällning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0173","innehåll": "Figur 1:19. Byggfukt kan ge risk för kondens vid uttorkning. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0174","innehåll": "Tabell 1:5. Risk för tillväxt av röt- och mögelsvampar i trä. Temperatur över + 5°C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0175","innehåll": "Vid användning av plåt på tak och fasader är det nödvändigt att ta hänsyn till de påverkningar som dessa byggnadsdelar kan utsättas för."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0176","innehåll": "Yttre påverkan av till exempel regn eller snö kan vid olämplig utformning av taket och/eller fasaden leda till fuktskador. Den yttre miljön är också en viktig parameter för val av material med hänsyn till livslängd och förväntat underhåll."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 1","filnamn": "plåthandboken_k1","platsid": "§0177","innehåll": "Yttertak eller fasader med täckningar respektive beklädnader med plåt, vare sig den är plan eller profilerad, har förutsättningar att fungera under lång tid. Beroende på estetiska önskemål samt läge och yttre miljö finns flera material som vart och ett eller i kombination med varandra kan användas. Plåt är ett hållbart material som är lätt att underhålla och som dessutom är kretsloppsvänligt genom att metallen kan återanvändas till i det närmaste 100 %."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0178","innehåll": "Tak och fasader är de byggnadsdelar som utsätts för de flesta och mest skiftande påkänningarna."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0179","innehåll": "Klimatskyddet är takets och fasadens väsentligaste funktion. De ska skydda byggnaden och dess innehåll från sol, vind och nederbörd. Isoleringen i tak och väggar ska hindra värmeavgång vid kallt uteklimat och i vissa fall även skydda mot för höga temperaturer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0180","innehåll": "Påverkan på tak- och fasadmaterial sker främst genom: nederbörd vind sol och värme, UV-strålning, temperaturpåverkan, rörelser luftföroreningar mekanisk påverkan Påverkan kan även ske inifrån på grund av fukt, främst genom konvektiva luftrörelser som leder till kondensation samt även byggfukt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0181","innehåll": "Taket kan utsättas för mekanisk påverkan i samband med underhåll och skötsel. En fasad kan också utsättas för mekaniska skador i form av åverkan."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0182","innehåll": "Utformningen av taket och fasaden tillsammans med material och detaljlösningar måste dimensioneras med hänsyn till de belastningar som kan uppstå på grund av klimatiska förhållanden även i övriga uppträdande laster."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0183","innehåll": "De synliga resultaten av denna påverkan på olika plåtmaterial är i huvudsak korrosion, och på belagda ytor kulörnedsättning och glansförändringar. De faktorer som påverkar uppkomsten av korrosion är lika för alla material, men deras betydelse varierar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0184","innehåll": "Färger (organiska material) bryts ner huvudsakligen av UV-strålning, höga temperaturer (sol), fukt (lång våttid) och luftföroreningar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0185","innehåll": "Påverkan på tak och fasader behandlas närmare i kapitel 1, ”Påverkan på tak och fasader”. Korrosion behandlas även i kapitel 3, ”Plåtmaterial i kretsloppet”. "}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0186","innehåll": "Plåt som byggnadsmaterial har gamla traditioner. Exempel på utföranden från 1500- och 1600-talen förekommer, men det var under 1800- och 1900-talen som plåt blev ett allmänt förekommande material främst då som takmaterial, men även som beklädnadsmaterial på fasader. Från början användes plåt för att materialet ansågs exklusivt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0187","innehåll": "Mansardtaket som blev populärt under senare delen av 1700-talet innebar en ökad användning av plåt. Utvecklingen mot låglutande tak innebar att plåt av rent tekniska skäl – täthet mot vatten – valdes som takmaterial. I städerna bidrog kraven på obrännbar taktäckning att plåt lades på taken."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0188","innehåll": "Plåten har spelat en stor historisk roll genom att många betydelsefulla byggnader beklätts med plåt, i första hand med kopparplåt som med sin patinerade yta i många städer i Europa dominerar stadsbilden."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0189","innehåll": "1900-talets första hälft innebar stora förändringar på plåtvalsningens område. Stordrift och massproduktion ställde nya krav. Den kontinuerliga bandvalsningen i varmt tillstånd infördes. Den manuella hanteringen av materialet ersattes med automatiska processer. I Sverige började automatiska produktionslinjer att användas omkring år 1940."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0190","innehåll": "Bild 2:1. Tak och fasader utsätts för stora påverkningar av utomhusklimat och miljö vilket ställer krav på material med goda egenskaper. Plåt är ett material som är väl lämpat för användning som såväl taktäckning som fasadbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0191","innehåll": "Bild 2:2. Plåt som takoch fasadmaterial ger stora möjligheter till varierad utformning. I förgrunden ett tak med färgbelagd förzinkad stålplåt och i bakgrunden sömsvetsad rostfri stålplåt som både fasadbeklädnad och taktäckning. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0192","innehåll": "I dag har den högt automatiserade bandvalsningen helt ersatt de äldre plåtvalsningsmetoderna. Plåt tillverkas av olika material i flera kvaliteter anpassade till användningsområde och monteringsmetod. En plåt som ska falsas ska till exempel vara mjuk och följsam medan en plåt som ska användas för kassetter eller paneler bör vara mera styv."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0193","innehåll": "Bandvalsad industriellt färgbelagd plåt är också utgångsmaterial för den profilerade plåten som har blivit ett av de mest använda plåtmaterialen under de senaste tjugo åren. Trapetsprofilerad plåt kan göras av olika kvaliteter med hänsyn till profiltyp och krav på bärighet. Plåttakpannor har blivit ett komplement till takpannor av tegel och betong på inte minst enbostadshus."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0194","innehåll": "Bandvalsad plåt har påverkat utvecklingen inom det traditionella byggnadsplåtslageriet. Nya arbetsmetoder och hjälpmedel har utvecklats för såväl plåtbearbetning som montering. I kapitel 9 ”Bearbetning och formning” redovisas olika typer av hjälpmedel som används vid bland annat falsning och formning av plåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0195","innehåll": "De för plåtbeklädnad vanligaste metallerna är: stål med en beläggning av zink stål med en beläggning av aluminium-zink aluminium rostfritt stål koppar titanzink Bly används även i viss utsträckning vid renovering av kulturhistoriska byggnader där det redan finns blyplåt. Övrig användning av blyplåt bör begränsas av miljöskäl. Blyarbete är kringgärdat med rigorösa säkerhets- och hygienregler. (AFS 2005:6)"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0196","innehåll": "Mässing/Tombak liksom emaljerad stålplåt används enbart till kassetter."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0197","innehåll": "Stålplåt och aluminiumplåt kan färgbeläggas industriellt. Rostfri stålplåt färgbeläggs industriellt för särskilda ändamål. Titanzinkplåt, kopparplåt och rostfri stålplåt kan erhållas med olika ytbehandlingar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0198","innehåll": "Plåt tillverkas och levereras i varierande storlek och utförande, i huvudsak i följande former: plan plåt profilerad plåt kassetter/paneler Plan plåt – används för falsade skiv- eller bandtäckningar respektive beklädnader samt för utföranden av detaljer, lister, beslagning av krön och liknande. Plan plåt levereras som formatplåt eller som band i rullar. Plåt i rullar är normalt utgångsmaterialet vid tillverkning av profilerad plåt, takpannor, kassetter och paneler."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0199","innehåll": "Profilerad plåt – förekommer i ett stort antal profilformer med olika profilgeometri. Den levereras i olika bredder och längder beroende på profilutformning, plåttjocklek och hanterbarhet. Plåtlängder upp till 18 m förekommer. Dubbelprofilerad plåt – plåt som profilerats i två mot varandra vinkelräta riktningar – finns även."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0200","innehåll": "Kassetter och paneler – tillverkas av alla förekommande plåtmaterial. De framställs huvudsakligen på två sätt: kantbockning pressning"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0201","innehåll": "Bild 2:3. Förzinkad stålplåt som tidigare byggplatsmålades men numera färgbeläggs industriellt är ett vanligt takmaterial. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0202","innehåll": "Bild 2:4. Plåttakpannor används främst på enbostadshus i stället för takpannor av tegel eller betong. Foto: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0203","innehåll": "Zinkbelagd stålplåt Stålplåt har använts i Sverige sedan 1500-talet. Plåten är ett bra tak- och fasadmaterial som dock måste skyddas mot korrosion."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0204","innehåll": "Med rätt korrosionsskydd och rätt underhåll kan stålplåten behålla sina goda egenskaper under lång tid. Det finns exempel på byggnader i Sverige med tak av stålplåt från 1800- talet som fortfarande är i gott skick."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0205","innehåll": "Att måla plåten med oljefärger var i början den vanligaste metoden att skydda stålplåten mot korrosion. I mitten av 1800-talet utvecklades tekniken att metallisera stålplåten med zink. Det skedde till en början genom att järnplåtar doppades ner i ett hett zinkbad. Temperaturen i zinkgrytan styrde skikttjockleken som oftast blev ojämn. Detta kan också ses på tak som är täckta med pannplåt där zinkskiktet fläckvis helt eller delvis har korroderat bort."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0206","innehåll": "I dag metalliseras stålplåten i kontinuerliga produktionslinjer som gör det möjligt att hålla en jämn tjocklek på metallskiktet. Genom att metallisera stålplåten förenas stålplåtens hållfasthetsegenskaper med metalliseringens motståndskraft mot korrosion. Metalliseringen består idag oftast av zink men legeringar av aluminium-zink (AlZn) eller  zink-aluminium-magnesium (ZnAlMg) förekommer också."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0207","innehåll": "Grundmaterial för framställning av metalliserad plåt är kallvalsad tunnplåt i band."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0208","innehåll": "Metalliserad stålplåt för falsning är 0,6 mm tjock. Plåt finns med olika bredd och hårdhet. Profilerad zinkmetalliserad stålplåt tillverkas av 0,4 – 1,52 mm tjock plåt. För konstruktionsändamål finns plåt upp till 3,0 mm tjocklek."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0209","innehåll": "Beroende på användningsområde finns metalliserad stålplåt med olika hårdhet. För arbeten som kräver handfalsning används en mjuk plåt, så kallad plåtslagerikvalitet. Sträckgränsen på denna plåt är ~ 180 N/mm2. Den mjuka plåtens fördel är att återfjädringen vid falsning är i det närmaste obefintlig. Plåt av hårdare kvalitet används för tillverkning av profilerad plåt och kassetter. Profilerad plåt finns i olika kvaliteter och hållfasthetsegenskaper för att plåten ska kunna utnyttjas på ett så optimalt och ekonomiskt sätt som möjligt. Sträckgränsen på profilerad plåt varierar vanligtvis mellan 250 – 350 N/mm2."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0210","innehåll": "Den zinkmetalliserade stålplåten har inledningsvis en viss glans som fort mattas och plåten får en grå kulör."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0211","innehåll": "För stålplåt till tak och fasader används två zinkviktsklasser: Z350 och Z275, vilket innebär att plåten är belagd med 350 respektive 275 gram zink per m2 (båda sidor sammantaget). Detta motsvarar skikttjocklekar på cirka 25 respektive 20 μm. Z275 används huvudsakligen till färgbelagd profilerad plåt och plåttakpannor medan Z350 används för plåt som ska falsas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0212","innehåll": "Med ledning av avfrätningsvärdena för zink går det att uppskatta livslängden hos en zinkmetalliserad plåt beroende på hur tjockt zinkskikt som finns på plåten. Zinkkorrosionen (zinkavfrätning) varierar med atmosfärstypen, årstid, väderlek mm. Zinkavfrätningen har följts under många år bland annat av Korrosionsinstitutet, vilket resulterat i vissa riktvärden för olika atmosfärstyper."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0213","innehåll": "Som lägst kan avfrätningen uppskattas till 0,5 μm/år i ren luft. I stadsatmosfär brukar anges att zinkavfrätningen är 2,0 μm/år och i viss industrimiljö kan avfrätning upp till 10 μm/år förekomma"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0214","innehåll": "Bild 2:5. Förzinkad och industriellt färgbelagd stålplåt är ett hållbart takmaterial. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0215","innehåll": "Bild 2:6. Enbart förzinkad plåt exponerad i Södertälje (ytterområde) i närmare 30 år. Lokalt korrosionsangrepp. Den ursprungliga tjockleksuppgiften (0,71) framgår. Detta visar att zinken ger ett gott korrosionsskydd. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0216","innehåll": "Bild 2:7. Snednocksbeslag av förzinkad byggplatsmålad plåt på en renoverad 1700- talsbyggnad. Notera att ett mycket kort falsavstånd har använts för att inte bryta ett gammalt utseende. På 1700-talet fanns inte större plåtar att tillgå eftersom de smiddes för"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0217","innehåll": "Stora lokala variationer finns emellertid. Under senare år har också noterats att zinkkorrosionen minskat som en följd av bland annat att svaveldioxidhalterna i atmosfären har minskat. I Stockholm har mätningar vid Vanadis visat på en minskning av korrosionen från 14 μm/år i slutet på 1970-talet till 4 μm/år i början på 1990-talet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0218","innehåll": "Livslängden på en zinkmetalliserad stålplåt blir i de allra flesta fall för kort enbart med zink som ett korrosionsskydd, varför den plåten kompletteras med ytterligare någon form av skydd. Detta har tidigare gjorts med byggplatsmålning men har nu nästan uteslutande ersatts med en industriellt pålagd färgbeläggning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0219","innehåll": "Den zinkmetalliserade plåten utsätts i huvudsak för allmän korrosion vilket innebär att zinken korroderar relativt jämt över hela ytan."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0220","innehåll": "Zinkbeläggningen har förutom att den ger stålplåten ett korrosionsskydd även en annan egenskap. Zinken ger stålplåten ett katodiskt skydd vid klippkanter och där det kan uppstå skador i zinkskiktet. När plåten utsätts för syre och fukt bildas ett bimetalliskt (galvaniskt) element med stål som katod och zink som anod. Anoden offrar sig och bildar korrosionsprodukter som begränsar en fortsatt snabb korrosion av stålet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0221","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för stål är 12 x 10-6 °C-1. Detta innebär att stål rör sig ~ 1,2 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0222","innehåll": "Stålplåt har en densitet på 7,9 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0223","innehåll": "Figur 2:1. Zinkkorrosionen vid Vanadis, Stockholm. Källa: Nordic galvanizers."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0224","innehåll": "Bild 2:8. Allmän korrosion är den vanligaste typen av korrosion på stålplåt. Galvanisk korrosion kan även uppstå liksom spaltkorrosion i falsar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0225","innehåll": "Bild 2:9. Kyrktak täckt med förzinkad stålplåt som byggplatsmålats. Småplåtsformat har använts för att efterlikna ett äldre vanligt utseende på falsade järnplåtstak. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0226","innehåll": "Figur 2:2. Zinken ger ett katodiskt skydd av stålplåten. Illustration: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0227","innehåll": "Att metallisera stålplåt med en legering av aluminium, zink och kisel i stället för med bara zink är en metod att ytterligare öka korrosionsskyddet på stålplåten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0228","innehåll": "Metoden har använts sedan mitten på 1970-talet i USA och Australien och sedan början på 1980- talet i Sverige."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0229","innehåll": "Metallbeläggningen består av 55 % aluminium, 43,4 % zink och 1,6 % kisel (viktprocent)"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0230","innehåll": "Grundmaterialet för tillverkning av stålplåt metalliserad med aluminium – zink – kisel är detsamma som vid tillverkning av zinkmetalliserad stålplåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0231","innehåll": "I Sverige används produktnamnet Aluzink för 55 % AlZn-plåt. 55 % AlZn-plåt används både i icke färgbelagt utförande och med färgbeläggning på samma sätt som zinkmetalliserad stålplåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0232","innehåll": "Med hänsyn till olika krav på formbarhet och hållfasthet finns olika kvaliteter. Aluzink tillverkas med olika skikttjocklekar på metalliseringsskiktet som definieras genom viktklasser. Dessa anger minsta beläggningsvikt i g/m2 dubbel sida."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0233","innehåll": "I Sverige används två beläggningsklasser: AZ 185 och AZ 150."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0234","innehåll": "AZ 185 används för all plåt som inte är färgbelagd samt för plan plåt (även färgbelagd) som ska falsas eller i övrigt bearbetas på monteringsplatsen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0235","innehåll": "AZ 150 används för profilerad plåt och plåt som inte falsas på monteringsplatsen. För utförande i denna beläggningsklass gäller vidare att plåten bör förses med en minst 25 μm tjock färgbeläggning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0236","innehåll": "55 % AlZn -plåt kan bearbetas och användas på motsvarande sätt som zinkmetalliserad stålplåt, men det finns vissa begränsningar som enligt tillverkaren bör beaktas. Den kan erhållas i samma format och tjocklekar som den zinkmetalliserade plåten, vilket innebär att plan plåt för tak och fasader är 0,6 mm tjock. Profilerad plåt finns i tjockare material."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0237","innehåll": "55 % AlZn -plåt blir med tiden svart i vattengångar, ränndalar eller där vatten under en längre kan stå kvar. Färgförändringarna uppstår i huvudsak på tak och kan betraktas som en estetisk förändring utan betydelse för funktionen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0238","innehåll": "Även språng och droppkanter kan missfärgas på grund av att vattendroppar kan hänga kvar en längre tid."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0239","innehåll": "För att minska risken för missfärgning ges plåten en särskild skyddsbeläggning i samband med tillverkningen. Det är även vanligt att icke färgbelagd 55 % AlZn -plåt som ska användas som fönsterbleck eller lister folieras som ett skydd av plåten under monteringen. När arbetena är klara tas skyddsfolien bort."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0240","innehåll": "Avrinning från vissa ädelträpaneler kan ge missfärgning på underliggande metalliserad plåt, zink och aluminium. Se Alkalisk missfärgning i kapitel 1."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0241","innehåll": "I regnskyddade lägen – eller där kondens kan uppstå – finns risk för angrepp på både icke färgbelagd och färgbelagd 55 % AlZn -plåt. Icke färgbelagd 55 % AlZn -plåt blir gråaktig och det kan även bildas små korrosionskrustor på motsvarande sätt som på en aluminiumplåt i regnskyddade lägen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0242","innehåll": "Bild 2:10. 55 % AlZn - plåt som taktäckning. Foto: SSAB Tunnplåt AB"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0243","innehåll": "Bild 2:11. Färgbelagd 55 % AlZn-plåt som taktäckning och väggbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0244","innehåll": "Bild 2:12. 55 % AlZn - plåt som väggbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0245","innehåll": "Figur 2:3. Avfrätning på 55% AlZn respektive varmförzinkad plåt i marin miljö. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0246","innehåll": "Påverkan i regnskyddade lägen är störst i marin miljö på grund av förhöjda kloridhalter"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0247","innehåll": "Plåt som bearbetas genom falsning utsätts för stora påfrestningar. Detta gäller såväl eventuell färgbeläggning som metallskikt oavsett om detta är av zink eller aluminiumzink-kisel. Vissa falsningsarbeten kräver bearbetning där materialet sträcks eller krymps. Det är därför oundvikligt att vissa detaljer efter bearbetning har märken efter verktyg. Färgbeläggning liksom metallskikt kan spricka. 55 % AlZn-plåt är i dessa avseenden något känsligare än zinkmetalliserad stålplåt. Vid upprepade återbockningar kan metallbeläggningen spricka. Varsamhet vid utförandet samt även anpassade verktyg minskar risken för att skador ska uppstå."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0248","innehåll": "Det finns resultat från mer än 30 års utomhusprovningar där korrosionen på 55 % AlZn -plåt har jämförts med korrosionen på zinkmetalliserad plåt. I Sverige har motsvarande undersökningar pågått under mer än 20 år. Avfrätningsvärden framgår av figur 2:3. Av korrosionsskäl behöver 55 % AlZn i regel inte målas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0249","innehåll": "Vid 55 % AlZn -plåt är det, liksom vid aluminiumplåt, risk för bimetallisk (galvanisk) korrosion vid kontakt med ädlare metaller, till exempel koppar. Vatten som innehåller koppar, måste därför förhindras att rinna ner på eller komma i kontakt med 55 % AlZn - plåt. Kraftiga angrepp kan uppträda redan inom 1-2 år. Särskilt bör risken med rinnande vatten från eller kontakt med koppar, bitumen, kalk, järn- eller kopparvitriol samt tryckimpregnerat virke beaktas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0250","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för stål är 12 x 10-6 °C-1. Detta innebär att stål rör sig ~ 1,2 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0251","innehåll": "Stålplåt har en densitet på 7,9 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0252","innehåll": "Rostfria stål är ett samlingsbegrepp för ett antal stålsorter som genom olika legeringstillsatser har god korrosionshärdighet"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0253","innehåll": "Kännetecknande för de rostfria stålen är att de har en, i förhållande till icke rostfria stål, hög kromhalt. Kromhalten för rostfria stål är minst 11 %."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0254","innehåll": "Det var i början av 1910-talet som tekniken att legera stål med krom utvecklades. Den rostfria stålplåten har tack vare dess goda korrosionshärdighet kommit till användning som främst taktäckning men även fasadbeklädnad. Ett tidigt exempel på rostfri fasadbeklädnad är Chrysler Building i New York som uppfördes 1929. Ett senare mycket uppmärksammat objekt är Twin Towers i Kuala Lumpur."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0255","innehåll": "Flera olika rostfria stål med specifika egenskaper finns. Egenskaperna bestäms huvudsakligen av stålens kemiska sammansättning och struktur"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0256","innehåll": "För fasadbeklädnader och taktäckningar används plåt som tillverkas av austenitiska stål. De vanligaste stålsorterna är stål 1.4307, 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10 088-4:2009. I mer korrosiv miljö används 1.4432 enligt SS-EN 10 088-4:2009."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0257","innehåll": "Rostfri stålplåt har god formbarhet som medger falsning eller svetsning. (För tjockare plåt finns vissa begränsningar för bockning med små radier.) Den höga hållfastheten hos rostfria stål möjliggör att dessa kan användas till plåt med tjocklekar ner till 0,4 – 0,5 mm utan att korrosionshärdigheten eller härdigheten mot mekanisk påverkan försämras. Bandbredder upp till 1 500 mm förekommer. Kassetter tillverkas av plåt som har en tjocklek upp till 1,5 mm. Rostfri stålplåt kan även profileras på motsvarande sätt som metalliserad stålplåt. Dessa produkter används i första hand i korrosiva industrimiljöer. eller där man har höga rengöringskrav, till exempel inom livsmedelsindustrin."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0258","innehåll": "Den rostfria plåten går att ytbehandla på flera sätt. Genom olika metoder att borsta och/eller slipa ytan är det möjligt att erhålla såväl matt som mycket blank yta. För tjockare plåtar till kassetter är det även möjligt att mönsterprägla ytan. Den rostfria plåten kan vid behov även färgbeläggas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0259","innehåll": "Kromtillsatsen är normalt över 18 % i de rostfria stål som används som byggmaterial. Tillsatsen medför att stålen passiveras i oxiderande miljö, till exempel vid exponering i atmosfären."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0260","innehåll": "Passiveringen innebär att ett tunt, tätt och kromrikt oxidskikt bildas på ytan. Oxidskiktet skyddar stålet från korrosionsangrepp och repassiveras (självläker) om det på något sätt skadas, exempelvis genom repning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0261","innehåll": "Allmän korrosion – en över hela ytan likformig avfrätning – är mycket låg på de austenitiska rostfria stålen. Passiveringen – oxidhinnan – innebär ett mycket gott skydd i de miljöer som förekommer i Sverige eller vid kontakt med byggnadsmaterial som betong, tegel, bitumen och gips. Korrosionshärdigheten beror i första hand på materialets kemiska sammansättning men ökar även med ytfinheten på materialet. Ett varmvalsat material med en rå yta har ett sämre korrosionsmotstånd än ett blankglödgat material. Om materialet sitter regnskugga, till exempel under ett skärmtak där ingen nederbörd sköljer av ytorna med jämna mellanrum, ökar risken för korrosion. Detta gäller speciellt för kustnära miljöer. För att minimera risken för korrosion i en sådan miljö bör man välja material typ 1.4401 eller 1.4432 med en fin yta"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0262","innehåll": "Bild 2:13. Twin Towers i Kuala Lumpur har såväl tak som fasad täckt med plåt av rostfritt stål. Foto: Avesta Sheffield AB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0263","innehåll": "Bild 2:14. Sömsvetsad rostfri stålplåt kan användas som taktäckning på tak med mycket låg lutning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0264","innehåll": "Bild 2:15. Rostfri stålplåt som fasadbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0265","innehåll": "Bild 2:16. Blanka ytor förutsätter bra underlag och ett väl utfört monteringsarbete för att slutresultatet ska bli bra. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0266","innehåll": "tom"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0267","innehåll": "Ytfinheten på ett material anges med ett Ra-värde. Desto lägre Ra-värde, desto finare yta och bättre korrosionshärdighet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0268","innehåll": "Av olika korrosionsprovningar som utförts finns resultat som visar att havsatmosfär är mer aggressiv än stadsatmosfär. Stadsatmosfären innehåller visserligen svaveldioxid som medför att regn- och kondensvatten blir surt, men får dock sällan så lågt pH-värde att allmän korrosion uppstår på rostfria stål. Kloridhalten är också vanligtvis så låg att punktfrätning inte uppstår. Om närliggande markytor saltas under vintersäsongen ökar risken för allmän korrosion och punktfrätning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0269","innehåll": "I saltvattenrik havsatmosfär utsätts alla material mera kontinuerligt för salt. Indunstning efter regn, kondens medför därför att viss punktfrätning kan ske. För aggressiva miljöer finns speciellt utvecklade rostfria stål. Kontakta specialister hos materialleverantörer för mer information."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0270","innehåll": "Rostfri stålplåt kan i regel kombineras med de flesta andra förekommande byggnadsmaterial. Direkt kontakt mellan rostfri stålplåt och oädlare metaller bör dock undvikas genom elektrisk isolering. I annat fall kan de oädlare metallerna angripas på grund av bimetallisk (galvanisk) korrosion. Korrosionsprodukter från oädla metaller kan också missfärga det rostfria stålet vid olämplig utformning, till exempel om den rostfria stålplåten har en position så att korrosionsprodukter från oädla metaller kan rinna dit."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0271","innehåll": "Bearbetning av rostfri plåt ska helst separeras helt från bearbetning av andra oädlare metaller för att undvika missfärgning av den rostfria stålplåten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0272","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för austenitiska rostfria stål är 16 x 10-6 °C-1. Detta innebär att austenitiska rostfria stål rör sig 1,6 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C. Ferritiska (till exempel 1.4521) och duplexa (till exempel 1.4362) rostfria stål har längdutvidgningskoefficienter på 10 respektive 13 x 10-6 °C-1."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0273","innehåll": "Rostfritt stål har en densitet på ~ 7,9 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0274","innehåll": "Rosttrögt stål är ett stål som i första hand är legerat med koppar, krom, nickel och fosfor. Tunnare plåt av rosttrögt stål har i regel en förhöjd fosforhalt. Kännetecknande för rosttrögt stål är att det relativt snabbt bildas ett skyddande korrosionsskikt på ytan som ser rostig ut."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0275","innehåll": "Rosttrögt stål utvecklades i USA i början av 1900-talet när man upptäckte att stål legerat med koppar motstod atmosfärisk korrosion bättre än vanligt stål. På 1930-talet utvecklade US-Steel de legeringar av rosttrögt stål så som vi känner dem idag. Man kallade legeringen Cor-ten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0276","innehåll": "Det lokala klimatet och tiden för klimatpåverkan påverkar ytans kulör. Kulörförändringen går från orangebrun via rödbrun till mörkt purpurbrun. Kulörförändringen kan inte påskyndas eftersom det skyddande patineringsskiktet utvecklas långsamt och under lång tid."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0277","innehåll": "Rosttrögt stål är ett utmärkt konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk korrosion. Det är lämpligt till broar, skorstenar, stolpar med mera"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0278","innehåll": "På senare år har intresset för rosttrögt stål som fasadmaterial ökat. Exempelvis fasader klädda med kasetter av cirka 1,5 mm tjock plåt. Ett exempel är Arkitekturskolan i Stockholm"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0279","innehåll": "Materialet är formbart som vanligt stål. Det kan bockas och svetsas. Minsta bockningsradie är 2-3 x tjockleken."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0280","innehåll": "Patineringen sker genom att ytan omväxlande utsätts för fukt och torka. Den kan ta flera år. Därefter får man en mycket stabil yta som korroderar mycket långsamt. Processen kan pågå i upp till 10 år. Viktigt är dock att undvika horisontala ytor där vatten kan bli stående eller kapillärer där man kan få spaltkorrosion. Långa våttider bör undvikas. Intilliggande plåtar bör ha en distans på ett par mm."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0281","innehåll": "Under patineringsprocessen bör man skydda omgivande material från missfärgning av rostvattnet från ytan. De material som lätt missfärgas är betong och puts, metalliserade ytor, tegel, sten och trä. Glas kan etsas av röstvatten från rosttrögt stål. Under en fasad bör man lämpligen ordna en singelbädd eller liknande i vilken rostvattnet kan droppa ner och som sedan kan bytas ut när processen upphört."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0282","innehåll": "Fästdon bör vara av rostfritt stål med en tätningsbricka med EPDM-gummi."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0283","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för rosttrögt stål är 16 x 10-6 °C-1. Detta innebär att rosttrögt stål rör sig 1,6 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0284","innehåll": "Rosttrögt stål har en densitet på ~ 7,9 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0285","innehåll": "Figur 2:4. Det måste vara en spalt på ett par mm mellan plåtarna. Källa: SSAB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0286","innehåll": "Bild 2:17 Fästdonen ska vara av rostfritt stål. Foto: SSAB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0287","innehåll": "Bild 2:18 Flerfamiljshus i Stockholm byggt 2013. Foto: Okänd."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0288","innehåll": "Bild 2:19. Arkitekthögskolan KTH, Stockholm. Foto: Okänd."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0289","innehåll": "Emaljering tillhör en av världens äldsta ytbeläggningsmetoder"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0290","innehåll": "Tekniken användes ursprungligen för att emaljera mindre föremål och det var först omkring 1900 som emaljerad plåt började användas som byggmaterial. Emaljering kan göras på olika metaller, till exempel gjutjärn, stål, koppar och aluminium."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0291","innehåll": "Emalj består av kvarts, fältspat, titan och lera som mals samman med pigment och vatten till en slamma."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0292","innehåll": "Som underlag till emaljerade kassetter används oftast en 1,5 mm tjock stålplåt med låg svavel- och kolhalt. Kassetterna som ska emaljeras begränsas i storlek till omkring 600 x 1 350 mm. De har invikta kanter och svetsade hörn. Eventuell håltagning eller annan bearbetning görs före emaljeringen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0293","innehåll": "Emaljeringen görs vanligen i två skikt. Först läggs en grundemalj genom att slamman sprutas på båda sidorna. Kassetterna hängs därefter upp på ett band som passerar en ugn med ~ 820 °C. Därvid sker en kemisk/fysisk reaktion där slamman tränger in i stålet och grundemaljen bildas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0294","innehåll": "Därefter läggs en täckemalj på den synliga sidan. Täckemaljen kan även läggas på i flera skikt beroende på hur tjock emalj som eftersträvas. Med täckemaljen kan praktiskt taget vilken kulör som helst åstadkommas. Dock inte röda och gula nyanser som innehåller kadmium. Skikttjocklekar på 200 – 400 μm förekommer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0295","innehåll": "Glansen hos en emaljerad plåt kan variera från matt till högblank och glansen är högre än hos en färgbelagd plåt av stål eller aluminium."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0296","innehåll": "Den emaljerade plåten har en mycket hållbar yta och påverkas inte av luftföroreningar. Kulörbeständigheten är mycket god och emaljen påverkas inte av UV-strålningen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0297","innehåll": "Om emaljen skadas och den underliggande stålytan exponeras finns en stor risk för snabb korrosion eftersom metallen då är oskyddad. Oftast skadas endast täckemaljen och då uppstår ingen korrosion."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0298","innehåll": "Emaljerad stålplåt har samma längdutvidgning som stålplåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0299","innehåll": "Med en tjocklek på 1,5 mm har den emaljerade stålplåten en vikt av drygt 13 kg/m3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0300","innehåll": "Bild 2:20. Emaljerad plåt som fasadmaterial. Den emaljerade plåten har en hållbar yta och kulörhärdigheten är god. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0301","innehåll": "Aluminium är en relativt ung metall. Den framställdes första gången i början av 1800- talet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0302","innehåll": "I Europa började aluminium att användas som byggmaterial i slutet av 1800-talet och det finns exempel på taktäckningar från den tiden som fortfarande är intakta. I Sverige började aluminium att användas som byggnadsmaterial under 1930-talet. Som taktäcknings- och fasadmaterial fick aluminium en mera allmän användning under 1950-talet. Ett vanligt användningsområde är olika typer av strängpressade profiler till fasadpartier, fönster och dörrar"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0303","innehåll": "Aluminium har god korrosionshärdighet och kan ytbehandlas på flera sätt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0304","innehåll": "De kvaliteter som används till taktäckningar och fasadbeklädnader är främst aluminium EN AW-3103, EN AW- 3105 respektive EN AW-4015 enligt SS-EN 485- 2:2009. Även andra likvärdiga kvaliteter används. Aluminium är lätt att smälta om. Därför kan kvaliteter tillverkas av recirkulerad metall."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0305","innehåll": "Aluminiumplåt levereras i olika hårdhetsgrad eller tillstånd. För täckningar och beklädnader som ska falsas gäller att tillståndet och egenskaperna måste vara anpassad för detta. Plåten ska ha en sådan formbarhet att den kan dubbelfalsas samtidigt som den måste ha tillräcklig hårdhet för att motstå mekanisk åverkan."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0306","innehåll": "Plåt av aluminium levereras med tjocklekar på 0,7 – 1,5 i bredder upp till 1 250 mm. Till skiv- och bandtäckningar används 0,8 mm tjock aluminiumplåt med bandbredden 600 och 610 mm."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0307","innehåll": "Profilerad aluminiumplåt finns i ett stort antal profiltyper och profilhöjder på 20 – 100 mm är vanliga. För tillverkning av den profilerade plåten används 0,5 – 0,9 mm plåt som är hårdare än den plåt som falsas. Plåtlängderna överstiger sällan 6 m."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0308","innehåll": "Kassetter tillverkas av 1,0 – 2,5 mm tjock plåt beroende på storlek och planhetskrav."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0309","innehåll": "Metoder för ytbehandling av aluminiumplåt som används för byggändamål är främst anodisering och industriell färgbeläggning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0310","innehåll": "Anodisering är en elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger ett tjockare oxidskikt än det tunna oxidskikt som bildas på naturlig väg vid utomhusexponering. Vanliga skikttjocklekar vid anodisering är 5 – 25 μm. Genom anodiseringen får ytan god motståndskraft mot mekaniskt slitage samtidigt som det även går att infärga skiktet i olika kulörer. Det är företrädesvis kassetter, paneler och profiler som anodiseras och bearbetning ska inte ske efter anodiseringen bortsett från borrning, kapning eller motsvarande."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0311","innehåll": "Eftersom aluminium har goda korrosionsegenskaper är det inte nödvändigt att skydda plåten ytterligare genom målning eller industriell färgbeläggning. Det är endast där vatten under en längre tid kan stå kvar som en skyddsbehandling erfordras. Målning på byggplats eller industriell färgbeläggning görs huvudsakligen av estetiska skäl."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0312","innehåll": "Icke färgbelagd aluminiumplåt är till en början blank med en karaktäristisk metallyster. Efter en tids utomhusexponering mattas ytan och den blir mera grå i takt med att det bildas oxider på plåten. I industrimiljö blir ytan mörkt grå."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0313","innehåll": "Bild 2:21. Färgbelagd aluminiumplåt som taktäckning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0314","innehåll": "Bild 2:22. Falsad aluminiumplåt som en skivtäckning på ett vattentorn. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0315","innehåll": "Bild 2:23. Icke färgbelagd aluminiumplåt får med tiden grå patina av de oxider som bildas på ytan. Bilden visar en byggnad i Höör som uppfördes i mitten av 1950-talet. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0316","innehåll": "Figur 2:5. Gropfrätning på aluminium i havsrespektive stadsatmosfär. Tillväxten avstannar med tiden."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0317","innehåll": "Korrosionshärdigheten hos aluminiumplåt är mycket god. När aluminium exponeras i luft bildas spontant ett väl vidhäftande och hårt oxidskikt. Oxidskiktet är ~ 0,1 μm tjockt och transparent. Skiktet är mycket tätt och skyddar metallen mot vidare angrepp. Skadat skikt återbildas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0318","innehåll": "Oxidskiktet är stabilt i området pH 4 – 9. Det är också inom detta område som korrosion i övrigt sker vid exponering utomhus. Aluminium har erfarenhetsmässigt god korrosionshärdighet i SO2-förorenad atmosfär vilket framförs som en betydande egenskap i dessa miljöer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0319","innehåll": "Allmän korrosion förekommer inte på aluminiumplåt. Gropfrätning är den vanligaste korrosionstypen på aluminium som exponeras utomhus. Denna typ av angrepp medför att det på ytan punktvis bildas små runda frätgropar täckta av korrosionskrustor. Dessa består av aluminiumoxider och -hydroxider."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0320","innehåll": "Beroende på miljön är angreppen störst de första åren för att med tiden minska. Detta beror på att krustorna ger ett visst skydd mot fortsatt korrosion. Det största frätdjupet i en enskild frätgrop överstiger sällan 100 – 150 μm efter 10 – 20 års exponering och påverkar inte plåtens hållfasthet eller andra egenskaper. Däremot kan ytan bli prickig och i smutsig atmosfär kan ytan även mörkna kraftigt inte minst på grund av att ytan blir mera smutssamlande."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0321","innehåll": "I regnskyddade lägen under balkonger och andra utskjutande byggnadsdelar kan gropfrätningen bli kraftigare."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0322","innehåll": "Störst påverkan ger kustklimat med kombination av fukt och saltstänk. I dessa lägen bör därför plåten med jämna mellanrum tvättas. Detta gäller inte minst entrépartier och liknande med anodiserad aluminiumplåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0323","innehåll": "Andra typer av korrosion än gropfrätning kan förekomma på vissa aluminiumlegeringar och i särskilda miljöer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0324","innehåll": "Bimetallisk (galvanisk) korrosion uppträder som lokal korrosion vid sammanfogning av aluminiumplåt med en mer ädel metall. Bimetallisk korrosion ger i de flesta fallen de allvarligaste korrosionsangreppen på aluminiumplåt. Angreppen kan helt undvikas med rätt utformade konstruktioner och detaljer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0325","innehåll": "Aluminium bör inte utsättas för kontakt med kalk, puts, betong eller liknande alkaliska produkter."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0326","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för aluminium är 23 x 10-6 °C-1. Detta innebär att aluminium rör sig 2,3 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0327","innehåll": "Aluminiumplåt har en densitet på ~ 2,7 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0328","innehåll": "Bild 2:24. Aluminiumplåt har tack vare goda korrosionsegenskaper fått stor användning som fasad- och takmaterial. Aluminium används även för olika typer profiler till fönster- och dörrpartier."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0329","innehåll": "Kopparplåt har lång tradition som byggmaterial i Sverige. Koppartak lär ha lagts redan under 1200-talet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0330","innehåll": "Efter att från början i första hand varit ett taktäckningsmaterial används kopparplåten även som fasadbeklädnad."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0331","innehåll": "Koppar har god korrosionshärdighet och även ett mångskiftande ytutseende vilket gör att det är ett intressant och uppskattat material både på tak och på fasader"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0332","innehåll": "Materialet är mjukt och används därför för att täcka komplicerade tak eller att bekläda utsmyckade fasader."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0333","innehåll": "Kopparplåt som exponeras utomhus åldras på ett mycket karakteristiskt sätt. Ny kopparplåt har under den första tiden efter att den satts upp på en vägg eller lagts på ett tak ett fläckigt utseende. Bland annat bildas mörka avtryck från hanteringen av plåten. Blank kopparplåt mattas fort. Efter några månader antar plåten en brun kulör som ytterligare efter en tid övergår till mörkbrun – nästan svart kulör. Denna kulör behåller sedan plåten under många år för att så småningom anta en grön kulör – ärg."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0334","innehåll": "Ärgen består huvudsakligen av korrosionsprodukter som bildas vid den atmosfäriska korrosionen, vanligen kopparhydroxidsulfat eller kopparhydroxidklorid. Ärgbildningen beror i första hand på luftföroreningarna. I inlandsatmosfär kan det i vissa fall dröja 30 år innan någon ärg bildas, medan det i starkt klorid- eller sulfathaltiga miljöer börjar framträda ärg efter 6 – 7 år. I dessa sammanhang bör även påpekas att fasader eller starkt lutande ytor kan vara svartbruna betydligt längre än till exempel ett tak. Detta beror på att taken är fuktiga en längre tid och därigenom snabbare utsätts för korrosion."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0335","innehåll": "Vid nyproduktion och i samband med renoveringsarbeten förekommer ofta önskemål om förpatinerad koppar, så kallad verkspatinerad plåt. Under årens lopp har olika metoder använts för att tillgodose detta önskemål."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0336","innehåll": "Idag är det möjligt att genom en ytbehandling med ett grönpatineringsmedel på ny kopparplåt åstadkomma en ärggrön yta. Metoden förutsätter en oxiderad och tvättad yta. Eftersom de produkter som förs på plåten består av samma föreningar som den ärg som sedan bildas innebär det att det inte blir några större skillnader i kulör mot den naturliga patineringen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0337","innehåll": "Kopparplåt till taktäckningar utförs av 0,6 mm glödgad kopparplåt. Koppar EN CuDHP enligt SS-EN 1172 används företrädesvis. Den glödgade plåten ska ha en brottgräns på 220 – 260 N/mm2 och med en hårdhet av högst 55 HV. Ränndalar utförs av 0,7 mm tjock plåt. Vid språng används fästbleck av 0,7 mm 1/2-hård kopparplåt för att få en bättre styvhet. Den 1/2-hårda plåten ska ha en brottgräns på 240 – 300 N/mm2 och en hårdhet av 75 – 95 HV. Den 1/2-hårda plåten används till lister och olika typer av beslag. För bandtäckningar eller bandbeklädnader används också den hårdare plåten. Kopparplåt kan liksom övriga plåtmaterial levereras i rullar eller som formatplåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0338","innehåll": "Till kassetter används plåt som är 1-1,5 mm tjock, i vissa fall till och med tjockare. Val av tjocklek beror på kassettstorlek och krav på planhet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0339","innehåll": "Den 1/2-hårda kopparplåten har när den är ny en blank yta medan den glödgade plåten är något mera matt även om det finns tillverkare som levererar en glödgad plåt som är blank. Vid utomhusexponering har det ingen betydelse om plåten är matt eller blank. Oavsett om ytan är blank eller matt kommer den exponerade plåten att åldras på det sätt som redan beskrivits."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0340","innehåll": "Bild 2:25. Kopparplåt används ofta som täckning eller beklädnad på monumentala byggnader. Foto: Stig Almqvist."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0341","innehåll": "Bild 2:26. Koppar har god formbar-het vilket gör att materialet kan användas där det finns utsmyckningar, komplicerade lister mm. Genom att glödga plåten lokalt i samband med falsningen kan plåten göras ännu mera formbar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0342","innehåll": "Tabell 2:1. Medelavfrätning på koppar i olika miljöer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0343","innehåll": "Bild 2:27. Om vatten rinner från skiffer, takpannor eller liknande kan erosionskorrosion"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0344","innehåll": "På marknaden finns även oxiderad plåt att tillgå liksom kopparplåt som är förtennad. I begränsad omfattning används kopparplåt i profilerat utförande även om det finns många fasader eller delar av fasader som är täckta med paneler som kan liknas vid en profilerad plåt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0345","innehåll": "Korrosionshärdigheten hos koppar är vid utomhusexponering god."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0346","innehåll": "Allmän korrosion är den vanligaste typen av korrosion på koppar. Korrosionshastigheten är mycket låg, vilket bekräftas dels av provserier dels av lång praktisk användning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0347","innehåll": "Den låga avfrätningen för allmän korrosion kan under ogynnsamma förhållanden öka. Vid varaktig inverkan av relativt surt vatten kan angreppen bli större. Dessa förhållanden uppträder företrädesvis lokalt på vissa takytor, exempelvis vid kvarstående vatten på grund av dålig vattenavledning. Punktangrepp i form av små frätgropar kan även uppstå efter lång tids exponering vid pannskorstenar och där svavelföroreningar kan finnas i större omfattning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0348","innehåll": "Bimetallisk (galvanisk) korrosion leder inte till angrepp på koppar eftersom denna är ädlare än övriga metaller som används på eller i anslutning till koppar"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0349","innehåll": "Koppar orsakar däremot bimetalliska korrosionsskador på mindre ädla metaller, exempelvis aluminium vid olämpligt utformade detaljer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0350","innehåll": "I samband med bimetallisk korrosion orsakad av kopparmaterial bör även uppmärksammas risken för mikrobimetallisk verkan av koppar på oädlare metaller. Vatten som rinner från kopparytor innehåller ofta spår av löst koppar, särskilt i stadsatmosfär. Kommer detta vatten i beröring med exempelvis en stålyta, fälls koppar (ädlare) ut på stålytan (oädlare) och järnet löses upp. Det bildas en koppar/stålcell som bidrar till starkt ökat, ofta lokalt angrepp på stålet. Det är därför viktigt att utforma detaljerna på ett sådant sätt att vatten inte i onödan rinner från koppar eller kopparlegeringar ned på till exempel stål, aluminium eller zink, eftersom detta droppvatten är starkt korroderande."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0351","innehåll": "Vid anslagsställen av nedrinnande vatten på lägre liggande ytor kan hål uppstå på förhållandevis kort tid. Orsaken är att kopparplåten lokalt vid anslagsstället nöts och kontinuerligt rengörs från de korrosionsprodukter som ger kopparn dess skyddande skikt. När regnvattnet rinner över till exempel tätskiktsmatta, takduk, glas, tegel, betong eller skiffer, neutraliseras inte vattnet och avnötningen sker av den lägre liggande kopparplåten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0352","innehåll": "Vid tillskott av sand, granulat och dylikt ökar avnötningen"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0353","innehåll": "Om vatten rinner från en kopparyta till en annan kopparyta uppstår inte någon erosionskorrosion."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0354","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för koppar är 17 x 10-6 °C-1. Detta innebär att koppar rör sig 1,7 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0355","innehåll": "Koppar har en densitet på ~ 8,9 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0356","innehåll": "Bild 2:28. Genom att använda en slitplåt som lätt kan bytas ut är det möjligt att minska risken för mer omfattande skador på grund av erosionskorrosion. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0357","innehåll": "Zinkplåt har använts som tak- och fasadmaterial under flera hundra år i Europa."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0358","innehåll": "I Sverige ökade användningen under slutet på 1900-talet då höga krav på lång livslängd samt begränsat behov av underhåll blev en allt viktigare fråga"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0359","innehåll": "Titanzink är ett naturmaterial. Det bildar på ett naturligt sätt en patina av zinkkarbonat på ytan, vilket gör materialet mycket härdigt och det får lågt behov av underhåll. Genom att det bildas en naturlig patina erhålls inte bara ett egenskydd, utan det sker en ständigt pågående självrengöring genom naturligt åldrande och kontakt med regnvatten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0360","innehåll": "Det finns idag flera olika produktlinjer och ytkvaliteter när det gäller titanzink. Respektive tillverkare lämnar närmare information om detta."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0361","innehåll": "Den titanzinkplåt som används för tak och fasader är legerad med titan och koppar och har därigenom egenskaper som gör den mera lämpad som tak- och fasadmaterial än ren zinkplåt. Den metall som används ska vara enligt SS-EN 988."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0362","innehåll": "För taktäckningar används vanligtvis 0,7 mm tjock titanzinkplåt med en bandbredd av 610 mm. På en fasad med större krav på en slät och jämn yta rekommenderas en plåt med tjocklek 0,8 mm och bandbredd högst 500 mm. Olika bandbredder kan levereras beroende på objektsspecifika krav."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0363","innehåll": "Genom att gå upp i materialtjocklek från 0,7 mm till 2,0 mm möjliggörs en mängd olika fasadsystem såsom kassetter, fasadpaneler eller olika rutsystem (fjälltäckning). Titanzinkplåt har vissa materialegenskaper som måste beaktas. Detta gäller såväl vid val av konstruktionsprinciper och detaljer som vid arbetsutförandet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0364","innehåll": "Vid låga taklutningar ska titanzinkplåt monteras på en strukturmatta som säkerställer att eventuellt kvarstående kondensvatten kan ventileras bort. Materialtillverkarna har detaljanvisningar om hur luftning kan ske vid olika typer av takkonstruktioner."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0365","innehåll": "Det är viktigt att följa materialtillverkarnas anvisningar när det gäller bockningsradier och iklipp i materialet. Tillverkarna tillhandahåller instruktioner och monteringsanvisningar."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0366","innehåll": "Titanzinkplåt är ett mjukt och följsamt material som även kan lödas, vilket underlättar vid komplicerade projekt. Tillverkarna har lödningsinstruktioner."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0367","innehåll": "Den patina som efter en tid uppstår på titanzinkplåten består av zinkkarbonat, som bildas genom kontakt med fukt och luftens koldioxid. Ytan blir mycket hård och skyddar mot fortsatta korrosionsangrepp. Titanzink har god korrosionshärdighet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0368","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för titanzink är 22 x 10-6 °C-1. Detta innebär att titanzink rör sig 2,2 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0369","innehåll": "Titanzink har en densitet på ~ 7,2 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0370","innehåll": "Bild 2:29. Sunderbyn, Luleå. Dubbelfalad täckning på tak och storrutor på fasad. PrePATINA graphite grey och prePATINA Bluegrey. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0371","innehåll": "Bild 2:30. Titanzinkplåtens formbarhet gör det möjligt att utnyttja materialet till bland annat utsmyckningar av olika slag. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0372","innehåll": "Bild 2:31. Projekt med fasad kassetter. Materialtjockleken anpassas efter storleken på kassetterna så att man får en slät spegelyta. PrePATINA Blue-grey. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0373","innehåll": "Bild 2:32. Skärhamn, Sverige. Dubbelfalsad täckning på strukturmatta."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0374","innehåll": "Bild 2:33. Under titanzinkplåt kan det under vissa förhållande erfordras ett luftspaltbildande skikt för att plåten ska ventileras och därigenom skyddas mot korrosionsangrepp från kondens. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0375","innehåll": "Bly har använts som byggmaterial under lång tid, inte minst i olika typer av installationer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0376","innehåll": "I Sverige finns ett begränsat antal kyrkor som är täckta med blyplåt. Blyplåt har också använts som material i listbeslag. I Mellaneuropa används blyplåt i större utsträckning som taktäckningsmaterial. På grund av strävandena att minska mängden cirkulerande bly i miljön är det i framtiden endast vid renovering av kulturhistoriska byggnader som blyplåten kommer till användning. Detta gäller inte bara i Sverige utan i hela Europa. Genom att ytbehandla blyplåten är det möjligt att begränsa avrinningen av blyoxider från plåten. Det finns också industriellt färgbelagd blyplåt som kan användas som kompletterande beslagning mellan till exempel skorstenar och takpannor."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0377","innehåll": "Blyplåt har en matt grå kulör. De oxider som bildas på ytan varierar från ljusa till mörka grå nyanser. Plåten är relativt matt och har aldrig en helt slät yta på grund av metallen är mjuk samtidigt som förhållandevis tjock plåt används."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0378","innehåll": "Den blyplåt som används på tak och fasader är delvis legerad med koppar samt en del silver eller tellurium."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0379","innehåll": "1,5 – 2 mm tjock blyplåt är det som vanligen förekommer vid olika täckningar. Isoleringsbly som används som isolering mellan olika metaller för att undvika galvanisk korrosion är däremot endast 0,5 mm tjockt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0380","innehåll": "Blyplåt förekommer såväl i valsat som gjutet utförande. På grund av materialets stora längdutvidgning används i regel inte plåtar med större längd än 1,5 m. Plåtens densitet medför också att särskild hänsyn måste tas till infästningen av plåten för att undvika att plåten glider på underlaget. Tillverkarna av blyplåt i Europa har detaljerade anvisningar för hur täckningar och beklädnader med blyplåt ska utföras."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0381","innehåll": "Bly är mycket formbart och kan drivas till olika former. Plåten kan också svetsas eller lödas. Falsningstekniken är jämfört med övriga plåtmaterial något annorlunda, främst beroende på att tjockare plåt används. Ståndfalserna görs ofta halvcirkelformade eller läggs på läkt."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0382","innehåll": "Vid arbete med bly bör direktkontakt med materialet undvikas av arbetsmiljöskäl"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0383","innehåll": "Ny blyplåt som utsätts för fukt får inledningsvis ett tunt vattenlösligt karbonatskikt på ytan. Detta skikt försvinner efter en tid och ersätts med en mera varaktig patina som består av karbonater och sulfater."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0384","innehåll": "Patinan ger ett skydd mot fortsatt nedbrytning, även i industriell atmosfär. Alkalier och kalk från betong, liksom syror från hårda träslag kan angripa bly. Bly orsakar i allmänhet inte bimetallisk (galvanisk) korrosion och används därför ofta som isolering mellan olika metaller"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0385","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för bly är 29 x 10-6 °C-1. Detta innebär att bly rör sig 2,9 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0386","innehåll": "Blyplåt har en densitet på ~ 11,3 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0387","innehåll": "Bild 2:34. Taktäckning med blyplåt. Bild från tak i Tyskland. Ståndfalsarna läggs ofta på läkt eller ges ett halvcirkelformat utseende. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0388","innehåll": "Bild 2:35. Kassetter av blyplåt på fasaden till ett krematorium i Linköping. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0389","innehåll": "Figur 2:6. Listtäckning med blyplåt. Exempel på detalj från en av tillverkarna av blyplåt i England."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0390","innehåll": "Bild 2:36. Blyplåt som ståndskiva mellan tak med takpannor och högre vägg. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0391","innehåll": "Mässing är en metall med lång tradition i Sverige. Metallen har främst använts till olika typer av prydnadssaker."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0392","innehåll": "Som byggmaterial är det främst i form av kassetter och paneler som mässing används. Mässing är en legering mellan koppar och zink. Vid ökad zinkinblandning övergår mässingens färgton från röd till gul."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0393","innehåll": "Liksom koppar och aluminium finns mässing i flera olika hårdheter eller tillstånd. Tombak är den mässingskvalitet som företrädesvis används utomhus. Den består till 80% eller mer av koppar och resten zink."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0394","innehåll": "För montage och beklädnader inomhus används vanligen en legering som består av 65 % koppar och 35 % zink (alfamässing). Hållfastheten hos alfamässing ökar med ökad zinktillsats."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0395","innehåll": "Vid zinkhalter mellan 38 – 45 % uppträder en blandstruktur som kallas alfa- betafas. Över 45 % zinktillsats inträder betafasen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0396","innehåll": "1 – 2 mm tjock plåt används för tillverkning av kassetter eller paneler. Med lämplig kantutformning och tjocklek anpassad till storleken på kassetterna är det möjligt att åstadkomma en slät yta. Mässing används även för tillverkning av profiler till fasadoch entrépartier."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0397","innehåll": "Plåt av mässing falsas inte och används därför inte som taktäckningsmaterial."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0398","innehåll": "Mässing har inledningsvis vid utomhusexponering en gulaktig kulör som sedan mattas och blir mera brun."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0399","innehåll": "Korrosionsegenskaperna hos mässing kan jämföras med de hos koppar. Patinan som bildas på en mässingsyta skyddar metallen mot vidare nedbrytning. Livslängden är jämförbar med koppar och mässing och påverkas inte av bimetallisk (galvanisk) korrosion. Det är mot den bakgrunden som mässing bland annat används som material i fästdon. Sprödbrott i mässing kan uppstå i fästdon som inte är avspänningsglödgade."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0400","innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för mässing är 19 x 10-6 °C-1. Detta innebär att mässing rör sig 1,9 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0401","innehåll": "Mässing har en densitet på ~ 8,7 kg/dm3."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0402","innehåll": "Bild 2:37. Kassetter av mässing. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0403","innehåll": "Bild 2:38. Fasadbeklädnad med kassetter av mässing. Foto: Outokumpu Copper."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0404","innehåll": "Den i dag vanligaste metoden att förbättra korrosionshärdigheten hos metalliserad stålplåt är industriell färgbeläggning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0405","innehåll": "Estetiska önskemål kan även vara ett skäl för färgbeläggning. Aluminiumplåt färgbeläggs på motsvarande sätt som den metalliserade stålplåten, men görs då nästan uteslutande av estetiska skäl och för att åstadkomma en kulör på plåten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0406","innehåll": "Möjligheterna till färgbeläggning och utförande med olika kulörer har från slutet av 1950-talet, då metoden introducerades, inneburit en ökad användning av plåt som både takmaterial och fasadmaterial. De kulörer och färgsystem som marknadsförs i dag tillsammans med möjligheterna att profilera och forma plåt ger stora möjligheter att tillfredsställa skilda såväl tekniska som estetiska krav och önskemål."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0407","innehåll": "Till skillnad mot byggplatsmålning sker industriell färgbeläggning under noga kontrollerade former där det är möjligt att styra rengöring, torkning med mera vilket gör att beläggningarna får avsedda egenskaper och uppfyller de krav som kan ställas i förekommande miljöer och applikationer. Eventuell påverkan på miljön vid tillverkningen begränsas också till ett minimum eftersom de industriella processerna är väl övervakade."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0408","innehåll": "Färgbeläggning sker i flera olika steg och i figur 2:6 redovisas uppbyggnaden av de olika skikten. Primern är till för att öka toppfärgens vidhäftning. Baksideslacken är dels ett transportskydd dels ett korrosionsskydd med hänsyn till att även undersidan av en plåt kan utsättas för korrosionsangrepp från kondens eller fukt som kan lagras i underlaget till plåten."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0409","innehåll": "Toppfärgen kan även förses med en skyddsfolie som ska begränsa risken för att färgen skadas vid transport, bearbetning och montering. Skyddsfolien tas bort efter det att plåten har monterats. Detta förfarande används inte minst vid fönsterbleck på putsade fasader där det är viktigt att skydda plåten mot puts- och färgstänk."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0410","innehåll": "Färgbeläggningar som används är 15 – 200 μm tjocka beroende på användningsområde."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0411","innehåll": "På tak har de tjockare beläggningarna på band- och skivtäckningar praktiskt taget upphört under de senaste åren till förmån för tunnare system baserade på polyester."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0412","innehåll": "För väggar används i regel system som har tjockleken 25 – 50 μm. Det förekommer även att de tunnare färgbeläggningarna används på tak. Men detta är då företrädesvis fråga om profilerad plåt eller plåttakpannor."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0413","innehåll": "Sedan industriellt färgbelagd plåt började användas har olika färgsystem använts och provats. Några av de första färgerna har visat sig åldras allt för snabbt medan andra har fungerat bra och fortfarande är intakta efter många års exponering i olika miljöer."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0414","innehåll": "I dag används i huvudsak följande färgsystem: Polyester HBP (High-build polyester) PVDF (Polyvinylidenfluorid) PUR (Polyuretan) Äldre beläggningar är till exempel akrylat, alkydmelamin, Plastisol och vinylorganosol"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0415","innehåll": "Figur 2:6. De olika skikten i färgbelagd plåt. Illustration: SSAB Tunnplåt AB och Plannja AB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0416","innehåll": "Bild 2:40. Olika färgbeläggningar och kulörer utsätts för flera olika prov med tanke på utvecklingen av såväl de tekniska som estetiska egenskaperna. Bilden visar plåtprover på en provningsstation i Florida"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0417","innehåll": "Bild 2:41. På fasader används färgsystem som har god kulörhärdighet medan färgbeläggningar på tak i första hand väljs med hänsyn till höga krav på korrosionshärdighet och tålighet mot nötning och hantering. Foto: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0418","innehåll": "Polyester är en lösningsmedelsburen färg med en skikttjocklek på 20 – 30 μm. Den har sämre kulörhärdighet än PVDF. Den rostskyddande förmågan är likvärdig för polyester och PVDF. Polyester är det mest använda färgsystemet för industriell färgbeläggning i Europa och anses ha jämna egenskaper som god hållbarhet, bockbarhet, reptålighet och ljushärdighet. Takpanneplåt, trapetsprofilerad plåt och vissa typer av kassetter har ofta en polyesterbeläggning. Det finns olika typer av polyesterbeläggningar på marknaden idag."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0419","innehåll": "HBP (High-build polyester) är en beläggning som utvecklats från vanlig polyester och har en tjocklek mellan 35 – 50 μm. Den har fyllmedel för bättre reptålighet och flexibilitet. På den nordiska marknaden har den till stor del ersatt plastisol för band- och skivtäckning."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0420","innehåll": "PVDF (Polyvinylidenfluorid) är en dispersion av polyvinylidenfluorid i särskilda lösningsmedel. Som bärare av pigment används i regel en akrylat. Den förekommer med olika proportioner mellan PVDF och akrylat. Vanligast är PVDF 70/30 med 70 % PVDF och resten akrylat. Beläggningen har mycket god glans- och kulörhärdighet och tar inte heller upp smuts i nämnvärd omfattning. Tjockleken på färgbeläggningen är 25 – 30 μm, varför korrosionsskyddet är sämre än hos tjockare beläggningar. PVDF används företrädesvis på fasader. För att begränsa risken för hanteringsskador kan plåten förses med en skyddsfolie som tas bort efter det att plåten har monterats."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0421","innehåll": "PUR (polyuretan) är ett färgsystem som har använts inom färgindustrin under flera år men det är först under 1990-talet som det kommit till användning inom bandlackeringsindustrin. PUR kan läggas på skikt upp till 55 μm."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0422","innehåll": "Akrylat är ett högmolekylärt akrylatbindemedel dispergerat i vatten. Vanligtvis tillsätts 3 – 10 % organiskt lösningsmedel. Beroende på olika typer och mängder av lösningsmedel kan olika kvaliteter erhållas. Vid torkning sker en förnätning av polymererna samtidigt som vatten avdunstar. Akrylatens egenskaper sammanfaller i stort sett med polyesterns. En vanlig skikttjocklek är 25 μm. Vattenburen akrylat har tidigare använts på främst trapetsprofilerad plåt men har nästan helt ersatts med polyester."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0423","innehåll": "Äldre färgbeläggningar PVC-organosol, PVA-latex, alkydmelamin och lösningsvinyl är färgbeläggningar som inte längre används av svenska bandlackerare. Plastisol och Organosol förekommer dock på många byggnader och blir därigenom föremål för underhållsmålning under många år framåt. Se vidare i kapitel 13 ”Målning”."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0424","innehåll": "Val av färgbeläggning Egenskaperna hos de olika färgsystemen är något olika och måste bedömas mot den påverkan som kan ske av klimat, luftföroreningar med mera. Formbarheten måste beaktas för plåt som ska falsas. För stålplåt måste även korrosionsegenskaperna beaktas. För val av färgbeläggning är följande egenskaper normalt av intresse: korrosionshärdighet (förmåga att skydda underliggande metall) kulörhärdighet (kritning, glans, väderhärdighet) formbarhet (falsning, profilering) reptålighet (hanterbarhet)"}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0425","innehåll": "Kravet på kulörhärdighet är normalt vägledande vid val av färgbeläggning för fasadbeklädnad. I hårdare miljö bör dock korrosionshärdigheten beaktas. I första hand ska tillverkarnas standardkulörer väljas. De är utprovade vad gäller pigment med hänsyn till krav på inte minst kulörhärdighet."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0426","innehåll": "Krav på flexibilitet och reptålighet är viktigt för plåt som ska falsas."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0427","innehåll": "Plåt som tak- eller fasadmaterial erbjuder stora möjligheter att ge byggnaden den tänkta estetiska och tekniska utformningen."}
{"titel": "Plåthandboken - Kapitel 2","filnamn": "plåthandboken_k2","platsid": "§0428","innehåll": "Eftersom det finns flera olika metaller liksom möjligheter att färgbelägga eller på annat sätt ytbehandla plåten finns varierande sätt att använda plåten på ett spännande sätt, även om materialen i sig kan tyckas vara enkla. Skickliga plåtslagare kan omsätta på ritbordet genomtänkta detaljer med inte bara syftet att försköna en byggnad utan även ge byggnaden ett varaktigt skydd mot angrepp från väder och miljö."}