titel
stringclasses 8
values | filnamn
stringclasses 8
values | platsid
stringlengths 5
5
| innehåll
stringlengths 3
1.75k
|
|---|---|---|---|
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1485 | 8:6 Skydd mot instängning Dörrar till hygienrum, bastu och andra utrymmen där någon kan bli oförutsett instängd, ska ha en sådan stängningsanordning att en reglad eller låst dörr kan öppnas både inifrån och utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1486 | En bastu ska utformas så att den snabbt kan utrymmas. Dörren ska vara utåtgående eller av pendeltyp. Dörren får inte ha lås och dörrbladet ska inte kunna fastna i karmen till följd av värmeutvidgning eller påverkan av fukt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1487 | I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar till driftutrymmen förses med en sådan stängningsanordning att de kan öppnas inifrån utan nyckel. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1488 | I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar eller lock till frys-, kyl- och svalskåp och dylikt som är lätt åtkomliga för barn, ha sådana stängningsanordningar att dörren eller locket kan öppnas inifrån av ett barn |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1489 | Allmänt råd Lämplig utformning av dörrar eller lock som kan öppnas inifrån finns i SS-EN 60335-2-24. Regler om skydd mot instängning ges också ut av Arbetsmiljöverket. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1490 | 8:7 Skydd mot förgiftning Förbindelser mellan lokaler där giftiga gaser förekommer och lokaler där personer vistas mer än tillfälligt får endast anordnas, om betryggande åtgärder vidtagits för att begränsa risken för personskador till följd av förgiftning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1491 | Allmänt råd Exempel på lokaler där giftiga gaser kan förekomma är garage i flerbostadshus och förråd för vissa bränslen |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1492 | Förbindelsen bör vara tät och förses med dörrstängare. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1493 | Regler om avskiljning i vissa fall av lokaler med farliga ämnen ges även ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1494 | I bostadslägenheter och andra likvärdiga utrymmen där barn kan vistas, ska säker förvaring av kemisk-tekniska preparat, medicin och dylikt finnas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1495 | Allmänt råd Utrymmena bör vara försedda med säkerhetsbeslag eller på annat sätt göras svåråtkomliga för barn. För förvaring av medicin och hälsofarliga kemisk-tekniska preparat, såsom maskindiskmedel, grovrengöringsmedel och petroleumprodukter, bör det finnas ett låsbart utrymme, beläget exempelvis högt i ett städskåp. För förvaring av mindre hälsofarliga preparat, såsom milda disk- och tvättmedel, bör det finnas ett bänkskåp med säkerhetsbeslag eller ett skåp som är placerat minst 1,4 meter över golvet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1496 | I ett garage med mer än 50 m2 nettoarea ska det finnas väl synliga skyltar som varnar för risken för koloxidförgiftning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1497 | Allmänt råd På skylten bör det stå att det är förbjudet att tomgångsköra fordon. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1498 | 8:8 Skydd mot elstötar och elchocker Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av elstötar och elchocker begränsas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1499 | Allmänt råd Elsäkerhetsföreskrifter ges ut av Elsäkerhetsverket. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1500 | 8:9 Skydd mot olyckor på tomter 8:91 Skydd mot fall på tomter Trappor och ramper i gångvägar mellan en byggnads tillgängliga entréer enligt avsnitt 3:132 och parkeringsplatser och angöringsplatser för bilar, ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1501 | Allmänt råd Trappor och ramper bör ha ledstång på ena sidan. Ledstången bör sitta på 0,9 meters höjd. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1502 | För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hänsyn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Trappstegens djup i en trappa bör vara minst 0,30 meter, mätt i gånglinjen. För att minimera risken att någon snubblar bör en trappa ha fler än två steg. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1503 | För utformning av ramper se avsnitt 3:1222. Trappor, utom för småhus, bör förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1504 | 8:92 Skydd av öppningar i marken och av inkast Om det finns öppningar eller inkast för t.ex. avfall, i eller vid ytor som är avsedda att gå på, ska öppningarna vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. Öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken eller liknande. Utanför byggnader där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och liknande utformas så att de inte kan lyftas eller öppnas av barn och så att risken för personskador begränsas. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1505 | Allmänt råd Regler om avfallsanordningar finns i avsnitt 3:422. (BFS 2014:3) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1506 | 8:93 Skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på tomter Fasta lekredskap ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och dylika lekredskap ska vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador vid en olycka begränsas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1507 | Allmänt råd Exempel på hur fasta lekredskap kan utformas finns i SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7. Exempel på stötdämpande underlag och provningsmetoder för stötdämpande underlag finns i SS-EN 1177. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1508 | 8:94 Skydd mot olyckor vid rörliga anordningar på tomter Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar som öppnas av en motor och stängs av upplagrad energi eller omvänt, ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Detta gäller även för motordrivna bommar som både öppnas och stängs av en motor samt för manuella vipportar. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1509 | Allmänt råd Manuella vipportar bör fästas med genomgående skruv med mutter eller motsvarande i byggnadsdelar som har tillräcklig bärförmåga. Infästning med s.k. fransk skruv uppfyller inte föreskriftens krav på begränsning av risken för personskador. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1510 | Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar utförda och installerade enligt SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 uppfyller föreskriftens krav. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1511 | Energi kan t.ex. lagras genom fjädrar, gummiband eller genom portens höjdläge. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1512 | Dörrar, portar, väggar, galler och grindar som både öppnas och stängs av en motor regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1513 | 8:95 Skydd mot drunkning på tomter Allmänt råd Av 3 kap. 5 § ordningslagen (1993:1617) framgår att brunnar, bassänger och liknande anläggningar ska ha de säkerhetsanordningar som behövs, beroende på var anläggningen finns och hur anläggningen är utformad. Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1514 | 8:951 Fasta bassänger avsedda för bad eller simning Fasta bassänger på tomter ska ha ett tillfredsställande skydd mot barnolycksfall. En fast plaskdamm eller motsvarande med maximalt 0,2 meters vattendjup behöver dock inte ha något särskilt skydd. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1515 | Bassängernas utloppsöppningar ska utformas så att risken för olyckor begränsas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1516 | Allmänt råd Lämpliga skyddsanordningar för bassänger som är avsedda för bad eller simning kan t.ex. vara följande: – Ett staket som är minst 0,9 meter högt och som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. – En skyddstäckning eller ett skyddsnät. Dessa ska vara avsedda för ändamålet och bör ha ett sådant utförande att risken för olyckor begränsas. Skyddsnät bör ha högst 50 mm maskvidd. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1517 | Där hastighets- och flödesdimensionering inte kan ge tillfredsställande säkerhet mot olyckor, bör utloppsöppningarna förses med galler eller dylikt. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1518 | 8:952 Dammar, fasta brunnar och fasta behållare Dammar, fasta brunnar och fasta behållare som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras, ska ha skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1519 | Allmänt råd Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder eller ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1520 | Lock och galler på brunnar ska ha betryggande hållfasthet. Utformningen ska begränsa risken för barnolycksfall. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1521 | Allmänt råd Brunnslock bör ha en låsanordning, som inte kan öppnas av barn |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1522 | 8:10 Krav på säkerhet vid användning vid ändring av byggnader 8:10:1 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explosioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1523 | Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på säkerhet vid användning som anges i avsnitt 8:2– 8:8. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1524 | Avsteg från säkerhetsnivån får dock göras med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22. Avsteg får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. (BFS 2011:26) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1525 | Allmänt råd Vid ändringar bör man eftersträva samma nivå på säkerheten som vid uppförande av nya byggnader. Faktorer som kan motivera en annan säkerhetsnivå kan vara att åtgärden skadar byggnadens kulturvärden eller byggnadens arkitektoniska och estetiska värden. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1526 | Att säkerhetsnivån blir godtagbar kan verifieras genom en riskbedömning. Av bedömningen bör det framgå varför en lägre säkerhetsnivå valts, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att minimera dessa. I bedömningen kan den tänkta användningen och vilka som har tillträde till ett visst utrymme vägas in. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1527 | Vid ändringar av en byggnad kan kraven inte bli lägre än vad som gällde då byggnaden uppfördes. För att verifiera att byggnaden uppfyller denna säkerhetsnivå bör man gå igenom befintliga säkerhetsanordningar för att säkerställa att de i huvudsak har bibehållit sin ursprungliga funktion. Speciellt bör infästningar av räcken och andra skyddsanordningar kontrolleras så att de inte har försvagats genom t.ex. korrosion, slitage eller sprickbildningar. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1528 | Ytterligare regler om säkerhet vid användning finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder, till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1529 | Regler om ändring av hissar, rulltrappor, soptransportanordningar, motordrivna portar, skidliftar med mera finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1530 | I äldre byggnader kan det krävas att man förbättrar takskyddsanordningar, motordrivna portar, anordningar för avfallshantering, hissar och linbaneanläggningar oavsett vilka ändringar som är planerade. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1531 | Regler om elinstallationer ges ut av Elsäkerhetsverket. De innehåller även krav vid ändring av byggnader. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1532 | 8:10:11 Skydd mot fall Allmänt råd Byggnadsdelar såsom trösklar, stödhandtag i duschutrymmen, kontrastmarkering av trappor, golvytor, räcken, ledstänger och motsvarande anordningar bör utformas så att risken för fallolyckor begränsas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1533 | Trapphusen utgör ofta en väsentlig del av byggnadens kulturhistoriska värde. Vid ändringar kan de befintliga trapporna godtas om inga andra ändringar görs i trapphuset. De befintliga trappräckena kan också godtas, eventuellt med kompletteringar, om säkerheten bedöms bli godtagbar. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1534 | 8:10:12 Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt I utrymmen där barn kan förväntas vistas utan ständig tillsyn av vuxna ska öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt förses med säkerhetsanordningar enligt avsnitt 8:231, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2011:26) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1535 | Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara att åtgärden påtagligt skulle skada byggnadens kulturvärden. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1536 | 9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 § PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2017:5). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1537 | 9:1 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1538 | Allmänt råd Regler om ventilation finns i avsnitt 6:25, om ljusförhållanden i avsnitt 6:32, om termisk komfort i avsnitt 6:42, om fuktsäkerhet i avsnitt 6:53 och om tappvarmvatten i avsnitt 6:62. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1539 | Regler om utredning om alternativa energiförsörjningssystem finns i Boverkets föreskrifter (2013:8) om utredning om alternativa energiförsörjningssystem, ALT. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1540 | 9:11 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller för alla byggnader med undantag för – växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas för sitt ändamål om dessa krav behövde uppfyllas, – bostadshus som används eller är avsedda för användning antingen mindre än fyra månader per år eller under en begränsad del av året motsvarande en energianvändning som beräknas vara mindre än 25 procent av vad som skulle vara fallet vid helårsanvändning, – byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året, och – byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 ºC och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1541 | Kraven i avsnitten 9:2 behöver inte uppfyllas för byggnader där värmetillskottet från industriella processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Detta ska visas genom särskild utredning. (BFS 2020:4). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1542 | Af: Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m2 ), beräknad med karmyttermått. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1543 | Ai: Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas Ai med karmyttermått. Byggnadens hela invändiga höjd används vid beräkningarna, dvs. från överkant bottenbjälklag till underkant vindsbjälklag |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1544 | Aom: Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1545 | Atemp: Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1546 | Byggnadens energianvändning, Ebea: Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning (Euppv), komfortkyla (Ekyl), tappvarmvatten (Etvv) och byggnadens fastighetsenergi (Ef). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1547 | Byggnadens fastighetsenergi Ef: Fastighetsenergi, kWh/år. Den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I fastighetsenergin ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Med fastighetsel menas den del av fastighetsenergin som är elbaserad. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1548 | Byggnadens installationssystem: Teknisk utrustning för uppvärmning, komfortkyla, ventilation, tappvarmvatten, fast installerad belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, elproduktion i byggnaden eller på dess tomt och tillhörande reglering, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1549 | Byggnadens primärenergital (EPpet): Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo), multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på Atemp (kWh/m2 och år). Primärenergitalet (EPpet) beräknas enligt nedanstående formel |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1550 | Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”n-day mean air temperature” enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (nday). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1551 | Energi för komfortkyla Ekyl: Energi till komfortkyla, kWh/år. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens innetemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1552 | Etvv: Energi till tappvarmvatten, kWh/år |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1553 | Euppv: Energi till uppvärmning, kWh/år |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1554 | Fgeo: Geografisk justeringsfaktor, - |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1555 | Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m2K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2017 och SS 24230 (2) samt beräknad enligt nedanstående formel, |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1556 | Hushållsenergi: Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1557 | Innetemperatur: Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas. Installerad eleffekt för uppvärmning: Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kW per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1558 | Lk: Längden av den linjära köldbryggan k (m). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1559 | Normalår: Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1560 | Normalårskorrigering: Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1561 | Specifik fläkteffekt, (SFP): Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kW/(m3 /s). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1562 | Ui: Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m2K). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1563 | Verksamhetsenergi: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1564 | Viktningsfaktor, Vfi: Viktningsfaktor för respektive energibärare som multipliceras med den energi som levereras till en byggnad vid beräkning av byggnadens primärenergital. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1565 | χj: Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1566 | ψk: Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1567 | 9:2 Bostäder och lokaler Bostäder och lokaler ska vara utformade så att – primärenergitalet (EPpet), – installerad eleffekt för uppvärmning, – klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och – genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a. Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till viktningsfaktorer per energibärare enligt tabell 9:2b och geografiskt läge enligt tabell 9:2c. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1568 | Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2a kan godtas – för lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär, eller – i andra fall om särskilda förhållanden föreligger. (BFS 2020:4). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1569 | Allmänt råd Med verksamhet av tillfällig karaktär avses som utgångspunkt verksamhet som pågår i två år eller kortare tid |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1570 | Med särskilda förhållanden avses till exempel när alternativ till el för uppvärmning och tappvarmvatten inte finns och värmepump inte kan användas. Hur mycket högsta tillåtna primärenergital och eleffekt enligt tabell 9:2a behöver överskridas som en följd av de särskilda förhållandena bör visas i en särskild utredning. (BFS 2020:4). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1571 | Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1572 | För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um), primärenergital (EPpet) och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (Atemp). (BFS 2020:4). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1573 | Allmänt råd Hantering av energi från sol, vind, mark, luft eller vatten regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (BFS 2017:5). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1574 | Tabell 9:2a Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1575 | Energiprestanda uttryckt som primärenergital (EPpet) [kWh/m2 Atemp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning (kW) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) [W/m2 K] Klimatskärmen s genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad (l/s m2 ) Bostäder Småhus >130 m2 Atemp 90 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)1) 0,30 Enligt avsnitt 9:26 Småhus >90–130 m2 Atemp 95 Småhus >50–90 m2 Atemp 100 Småhus ≤50 m2 Atemp Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 754) 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)1) 5) 0,40 Enligt avsnitt 9:26 Lokaler Lokaler 702) 4,5 + 1,7 x (Fgeo – 1)1), 3) 0,50 Enligt avsnitt 9:26 |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1576 | Tabell 9:2b Viktningsfaktorer |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1577 | Energibärare Viktningsfaktor (VFi) El (VFel) 1,8 Fjärrvärme (VFfjv) 0,7 Fjärrkyla (VFfjk) 0,6 Fasta, flytande och gasformiga biobränslen (VFbio) 0,6 Fossil olja (VFolja) 1,8 Fossil gas (VFgas) 1,8 |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1578 | Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1579 | Län Geografiskt läge Kommun Geografisk justeringsfaktor Fgeo Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Hedemora och Säter 1,1 Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Älvdalen 1,4 Gotland Gotland 0,9 Gävleborg Gävle, Ockelbo och Sandviken 1,1 Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn 1,2 Ljusdal och Ovanåker 1,3 Halland Samtliga utom Hylte 0,9 Hylte 1,0 |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1580 | 9:25 Krav på verifiering Byggnadens primärenergital ska verifieras. Vid verifiering av byggnadens primärenergital ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2017:5). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1581 | Allmänt råd Vid projekteringen bör byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och primärenergital beräknas som en del i verifieringen av att byggnaden uppfyller kraven i 9:2. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1582 | Installerad eleffekt för uppvärmning bör beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad genom summering av märkeffekter. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1583 | Verifiering av att en byggnad uppfyller kraven på primärenergital i 9:2 bör göras utifrån mätning i den färdiga byggnaden. Byggnadens energianvändning fastställs utifrån att den uppmätta energianvändningen korrigeras så att energianvändningen avspeglar ett normalt brukande enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1584 | Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:7. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. En energideklaration som upprättas enligt lagen (2006:985) om energideklaration kan användas vid verifiering genom mätning. |
Subsets and Splits