titel
stringclasses 8
values | filnamn
stringclasses 8
values | platsid
stringlengths 5
5
| innehåll
stringlengths 3
1.75k
|
|---|---|---|---|
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1585 | Verifiering av att en byggnad uppfyller kraven på primärenergital i 9:2 kan även göras genom beräkning enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2017:5) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1586 | 9:26 Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att kraven på byggnadens primärenergital och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. (BFS 2017:5) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1587 | Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning finns i avsnitt 5 Brandskydd. (BFS 2016:13). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1588 | 9:51 Värme- och kylinstallationer Installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1589 | Allmänt råd Installationerna bör utformas på sådant sätt att injustering, provning, kontroll, tillsyn, service och utbyte lätt kan ske och att god verkningsgrad kan upprätthållas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1590 | Värme- och kylinstallationer samt installationer för tappvarmvattenberedning bör utformas och isoleras så att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:62. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1591 | Luftbehandlingsinstallationer bör utformas, isoleras och vara så täta att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:255. (BFS 2020:4). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1592 | Behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1593 | Allmänt råd För att minska behovet av kylning i byggnaden bör man pröva åtgärder så som val av fönsterstorlek och placering av fönster, solavskärmning, solskyddande glas, eleffektiv belysning och utrustning för att minska interna värmelaster, nattkyla och kylackumulering i byggnadsstommen. Se även avsnitt 6:43. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1594 | 9:52 Styr- och reglersystem Byggnaden ska ha styr- och reglersystem för att kunna upprätthålla god energieffektivitet och termisk komfort enligt avsnitt 6:42. Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer ska förses med automatiskt verkande reglerutrustning så att tillförsel av värme- och kyla regleras efter effektbehov i förhållande till ute- och inneklimatet samt byggnadens avsedda användning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1595 | Allmänt råd Byggnaden bör, vad avser reglering av tillförsel av värme och kyla, delas in i zoner bl.a. med hänsyn till användning, orientering och planlösning |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1596 | Värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder bör förses med anordningar för automatisk styrning av värmeavgivningen i varje bostadsrum. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1597 | Samtidig värmning och kylning av utrymmen bör undvikas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1598 | 9:6 Effektiv elanvändning Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1599 | Allmänt råd Ventilationssystems eleffektivitet bör, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på specifik fläkteffekt (SFP): |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1600 | För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m3 /s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1601 | Fast installerade armaturer i kök och badrum bör förses med effektiva ljuskällor. Armaturer för utebelysning bör förses med effektiva ljuskällor, reflektorer och optik samt styras av skymningsrelä, rörelsedetektor eller dylikt. Fast installerade armaturer för belysning av lokaler bör förses med närvaro- eller dagsljusstyrning där så är lämpligt |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1602 | Elektriska handdukstorkar och komfortgolvelvärme bör förses med t.ex. timerstyrning eller annan reglerutrustning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1603 | Cirkulationspumpar, utom för tappvarmvatteninstallation, bör vara så utformade att de normalt är avstängda när inget behov av flöde finns. (BFS 2020:4). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1604 | 9:7 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan fastställas. (BFS 2016:13). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1605 | Allmänt råd Vid uppförande av ny byggnad av flerbostadshus och lokaler bör energianvändningen för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi kunna mätas separat. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1606 | För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. I byggnad som huvudsakligen använder elenergi för uppvärmning, kylning och tappvarmvatten för både hushållsenergi och verksamhetsenergi, bör det vara möjligt att avläsa separat. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1607 | Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. (BFS 2020:4) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1608 | 9:91 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1609 | Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1610 | Vid verifiering av kraven i 9:2 ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2016:13). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1611 | Allmänt råd För att verifiera kravet på energihushållning kan, om inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på byggnadens primärenergital är uppfyllda, en genomgång behöva göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska byggnadens energianvändning. Har en energideklaration upprättats i enlighet med lagen (2006:985) om energideklarationer kan det där finnas förslag på åtgärder för att förbättra byggnadens primärenergital. (BFS 2017:5). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1612 | Ändring av byggnader får inte medföra att energieffektiviteten försämras, om det inte finns synnerliga skäl. Dock får energieffektiviteten försämras om byggnaden efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 9:2–9:6. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1613 | Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara när det krävs för att tillgodose andra tekniska egenskapskrav, till exempel en god inomhusmiljö. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1614 | 9:911 Samordning av åtgärder Allmänt råd För att tillgodose kravet på energihushållning behöver en samordning ske då flera olika åtgärder samtidigt vidtas i en byggnad. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1615 | Efter genomförda åtgärder bör relevanta tekniska system injusteras och driftoptimeras. Till exempel bör man vid fönsterbyte normalt justera in värme- eller ventilationssystem. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1616 | 9:92 Klimatskärm Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på primärenergital, ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. (BFS 2017:5). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1617 | Tabell 9:92 Värmegenomgångskoefficient som ska eftersträvas för enskilda byggnadsdelar Ui [W/m2K] |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1618 | Ui [W/m2K] Utak 0,13 Uvägg 0,18 Ugolv 0,15 Ufönster 1,2 Uytterdörr 1,2 |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1619 | Allmänt råd Enkla åtgärder för att förbättra byggnadens energieffektivitet kan vara tätning eller komplettering av fönster och dörrar och tilläggsisolering av vindsbjälklag. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1620 | Om klimatskärmen tätas, bör uteluftstillförseln säkerställas. Vid tilläggsisolering förändras kondensationspunkten i konstruktionen. Regler om hur detta ska beaktas finns i avsnitt 6:92 respektive 6:95. Yttervägg: Skäl för att medge ett högre U-värde kan vara om t.ex. – endast en del av en yttervägg berörs eller – det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1621 | Vid utvändig tilläggsisolering bör det övervägas hur detta påverkar byggnadens karaktär, detaljer såsom dörr- och fönsteromfattningar, samt relationen mellan fasad och takfot respektive sockel. T.ex. kan fönstren behöva flyttas ut för att bibehålla husets karaktär. Vid invändig tilläggsisolering behöver konsekvenserna för byggnadens invändiga kulturvärden klarläggas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1622 | Fönster: Fönstren är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om fönstren tillverkats speciellt för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga fönster bör endast bytas om de kan ersättas av fönster som med avseende på material, proportioner, indelning och profilering är väl anpassade till husets karaktär. Fönster kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1623 | Ytterdörr: Dörrar är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om dörren har tillverkats för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga dörrar bör endast bytas om de kan ersättas av sådana som är väl anpassade till husets karaktär. Dörrar kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. De kan t.ex. vara hantverksmässigt utförda eller vara speciellt ritade för en viss byggnad. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1624 | Tak: Om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget. Vid tilläggsisolering av vind ska risken för fuktskador beaktas. Regler om detta finns i avsnitt 6. Skäl för avsteg från U-värdeskraven kan vara om inte fuktproblematiken kan hanteras på ett betryggande sätt, eller om kravet påtagligt försämrar användbarheten av vindsutrymmet. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1625 | 9:93 Ventilationssystem Luftbehandlingsinstallationer ska utformas, isoleras och vara så täta att energiförluster begränsas. (BFS 2011:26) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1626 | Allmänt råd Vid ändringar som förändrar tryckfördelningen i byggnaden t.ex. vid byte av uppvärmningsanordning bör man undersöka möjligheterna att åstadkomma en energieffektiv och ventilationseffektiv lösning genom förändring eller intrimning av ventilationssystemet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1627 | Förslag till energieffektiviseringsåtgärder kan finnas i protokoll från den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1628 | 9:94 Värme- och kylinstallationer Värmeinstallationen ska väljas, utformas, isoleras, justeras och trimmas in så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses på ett energieffektivt sätt. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1629 | Allmänt råd Möjligheterna att åstadkomma en energieffektivisering genom förändring eller intrimning av uppvärmningssystemet bör alltid undersökas. Styr- och reglersystem bör vid behov kompletteras så att reglering av värmetillförseln kan ske med hänsyn till bland annat användningssätt och eventuella värmetillskott. Vid installation, utbyte eller ändring av uppvärmnings- eller kylsystem bör samma nivå beträffande energihushållning som anges i avsnitt 9:5 eftersträvas vad avser värme- och kylproduktion samt styr- och reglersystem. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1630 | Byggnadens behov av komfortkyla ska minimeras. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1631 | Allmänt råd I stället för att installera kylsystem bör man om möjligt välja andra åtgärder som t.ex. solavskärmning och minska de interna värmelasterna genom eleffektiv belysning och utrustning. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1632 | 9:95 Effektiv elanvändning Installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1633 | Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider SFP-värden enligt tabell 9:95. Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att de i tabellen angivna SFPv-värdena inte överskrids. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1634 | Tabell 9:95 Värden som ska eftersträvas på SFP (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem) respektive SFPv (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat) |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1635 | SFP, [kW/(m3 /s)] SFPv [kW/(m3 /s)] Från- och tilluft med värmeåtervinning 1,5 1,5 Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,1 1,1 Från- och tilluft med värmeåtervinning och kyla 1,6 1,6 Frånluft med återvinning 0,75 0,75 Frånluft 0,5 0,5 |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1636 | Allmänt råd För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m3 /s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1637 | Vid ändring bör möjligheterna att åstadkomma en effektivare elanvändning genom utbyte eller komplettering av sådana installationer som använder elenergi alltid prövas. Det kan avse ventilation, fast belysning, elvärmare och motorer samt utrustning så som kyl/frys, tvättmaskin och torkutrustning. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1638 | 9:96 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska om det inte finns synnerliga skäl kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. (BFS 2011:26). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1639 | Allmänt råd Uppfyller byggnaden inte motsvarande krav som i avsnitt 9:7 bör man vid ändring av installationer av betydelse för byggnadens energianvändning eftersträva att deras energianvändning kontinuerligt kan följas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1640 | Hur mätning av byggnadens energianvändning kan göras anges i allmänt råd under avsnitt 9:7. (BFS 2016:13) |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0000 | Takets och fasadernas ursprungliga funktion är att skydda underliggande utrymmen mot regn, snö, sol och annan påverkan som kan komma från utomhusmiljön. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0001 | Klimatskyddet är dessa byggnadsdelars väsentligaste funktion men de är även av stort intresse och värde när det gäller den arkitektoniska gestaltningen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0002 | Fasaderna och takets form och kulör ska tillsammans skapa en helhet. Inte minst fasaderna men även taket visar genom sin utformning vad som inryms i byggnaden. Det går ofta att utläsa om byggnaden inrymmer en skola, kontor eller bostäder. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0003 | Taket och fasaderna utsätts för stor yttre och inre påverkan vilket måste beaktas vid såväl materialval som utformning. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0004 | I detta kapitel behandlas den påverkan som taket och fasaderna utsätts för och på vilket sätt detta kan beaktas vid i första hand projekteringen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0005 | Bild 1:1. Yttertaket och ytterväggarna ska förutom för att ge skydd mot i första hand klimatisk påverkan även ge byggnaderna ett ansikte. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0006 | Påverkan på yttertak och fasader sker främst genom: nederbörd vind sol och värme, UV-strålning, temperaturpåverkan, rörelser luftföroreningar mekanisk påverkan alkalisk avrinning Taket kan utsättas för mekanisk påverkan i samband med underhåll och skötsel, till exempel snöskottning och en fasad kan utsättas för åverkan eller skadegörelse. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0007 | Påverkan kan även ske inifrån på grund av fukt, främst genom konvektion och kondensation samt även byggfukt. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0008 | Utformningen av yttertaket och ytterväggarna ska tillsammans med material och detaljlösningar dimensioneras med hänsyn till de förväntade belastningar som kan uppstå på grund av väder och vind samt även i övrigt de laster som finns i konstruktionen, till exempel egentyngd. Ett låglutande tak kan få nedböjningar som leder till att avvattning inte kan ske som avsetts. Utöver rent tekniska och konstruktiva aspekter måste även utseendemässiga krav beaktas. Material som ska användas måste ha god härdighet med hänsyn till byggnadens livslängd. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0009 | Med hänsyn till ökade krav på bland annat energihushållning har såväl yttertaken som ytterväggarna blivit allt mer komplexa. Tidigare kunde i vissa fall alla funktioner klaras i en homogen konstruktion eller i ett skikt. I dag består dessa byggnadsdelar ofta av flera olika skikt men kan också bestå av en mera sammanhållen konstruktion. Detta kan ge komplicerade förhållanden när det gäller inte minst fukt- och värmeisolering. Hänsyn måste också tas till vind- och temperaturvariationer. Temperaturvariationerna kan ge upphov dels till rörelser dels till tryckskillnader som påverkar fuktmekanismerna. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0010 | Figur 1:1. Yttertak och ytterväggar utsätts för många olika typer av påverkan. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsjö AB. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0011 | Bild 1:2. Tak och fasader ska utföras med material som är härdiga mot förekommande miljöpåverkan samtidigt som de ska kunna underhållas. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0012 | Yttertaket och ytterväggarna påverkas av vatten och fukt utifrån, främst genom regn. Smältvatten från snö och is kan via olämpligt eller fel utformade detaljer och otätheter i taktäckningen ledas in i takkonstruktionen och vidare ner i underliggande utrymmen. Detsamma gäller också felaktigt utformade fasader. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0013 | För att få en uppfattning om vilka nederbördsmängder ett tak kan utsättas för kan uppgifter fås från SMHI. Nederbördsmängden uttrycks som höjden i mm av det vattenskikt som skulle ha bildats på en plan, horisontal yta. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0014 | Nederbördsmängderna varierar både tidsmässigt och geografiskt. Sommaren ger de största nederbördsmängderna medan nederbördstiden är längst i december – januari. Sommartid på eftermiddagen sker de kortvariga intensiva skyfallen. Största årsregnsmängderna inträffar i Sverige på västkusten. Det är också där som de kraftigaste skyfallen sker. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0015 | Nederbörden uppvisar lokalt stora variationer, framför allt i bergstrakter men också inom flackare områden. Redan mindre kullar, höjder eller skogspartier kan ge upphov till variationer. Stadsområden ger ökade regnmängder. Vid olika undersökningar har det påvisats ökningar av årsnederbörden med 5 – 10 % i städer jämfört med omgivande landsbygd. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0016 | Påverkan av nederbörd blir störst i kombination med blåst. Regndroppar kan föras med vinden in genom otätheter vid takfot, taknock, krön eller anslutningar till högre väggar eller andra detaljer där det finns hål eller springor. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0017 | När det både regnar och blåser faller regndropparna snett mot en byggnad. Om vindhastigheten är större än fallhastigheten hos regndropparna innebär det att en vertikal yta kan bli mer ”regnbelastad” än en horisontal yta. Slagregnsmängden är med andra ord beroende av dels nederbördsmängden dels vindhastigheten. Uppgifter om nederbördsmängder per månad och per år och samhörande värden avseende slagregn vid vindriktning från olika väderstreck ges bland annat i ”Klimatdata för Sverige”, Byggforskningens skrift T2:1972 eller ”Fukthandboken”. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0018 | Undersökningar och erfarenheter har visat att slagregn är vanligast vid kusten i för vind utsatta lägen och att slagregnet i Syd- och Mellansverige oftast träffar från söder eller sydväst. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0019 | I utsatta lägen och under ogynnsamma förutsättningar kan vatten driva uppåt längs ett yttertak även om det har en kraftig lutning. Om det blåser mot skarvar i en taktäckning som inte är täta finns risk för att vatten kan tränga in. Det kan i sin tur innebära att ”taktäckningen” måste bestå av två skikt. Ett exempel på detta är takpannetak. Under takpannorna måste det finnas ett vattenavledande underlagstak eftersom överlappen mellan pannorna inte kan göras täta mot vatten. Vid en fasad av plåt måste behovet av luftning och dränering beaktas. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0020 | Den lokala påverkan på en byggnad som slagregnet kan orsaka, ställer särskilda krav på detaljutformningen inte minst detaljer på ett yttertak men även ytterväggen. Mätningar har visat att de största slagregnsmängderna träffar husets takfot och hörn. Gavelfasaderna är dessutom ofta mera utsatta än långfasaderna. Ett långt taksprång kan skydda den underliggande fasaden. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0021 | Zon Fri slagregnsmängd, mm ÅrsmedelvärdeHögsta dygnsvärde |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0022 | Figur 1:2. Olämplig utformning av taket kan leda till att vatten rinner in i huset i stället för bort från huset. Illustration: Hans Sandqvist. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0023 | Figur 1:3. Zonindelning för fritt slagregn i utsatt läge. Källa: Fukthandboken. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0024 | Figur 1:4. De största slagregns-mängderna träffar takfot och hörn på en byggnad. Illustration: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0025 | Tabell 1:1. Zonindelning för fritt slagregn i utsatt läge |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0026 | Uppgifter om nederbördsmängder samt förekomsten av slagregn kan användas för att dimensionera takavvattningssystemet med avseende på såväl dimensioner på stuprör som placering av brunnar och bräddavlopp. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0027 | För att yttertaket ska få en god funktion när det gäller skydd mot regn är det viktigt att avvattningssystemet är dimensionerat så att det kan ta hand om de vattenmängder som kan uppträda. Brunnar och avlopp måste vara rätt dimensionerade och placerade. Olämpligt placerade brunnar på låglutande tak medför lätt kvarstående vatten. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0028 | I Sverige dimensioneras i regel dagvattensystemen för ett 5-årsregn med 10 minuters varaktighet. Som ett schablonvärde för tak med mindre area än 10 000 m2 brukar också ofta användas en regnintensitet på 0,013 l/sm2 . I SS 824031 finns anvisningar för dimensionering av såväl invändiga som utvändiga stuprör samt hängrännor. I AMA Hus 21 finns också rekommendationer om val av dimensioner av hängrännor och stuprör. Vid invändig takavvattning anges att det inte bör vara mer än 12 m mellan brunnarna samt att varje brunn inte ska avvattna mer än cirka 225 m2 . Med hänsyn till stomsystem och risken för nedböjningar av exempelvis snö och is kan det i vissa fall finnas skäl att ha mindre avstånd än 12 m mellan brunnarna. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0029 | Undantagsvis inträffar dock regn som har en intensitet som överstiger angivna värden. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0030 | Även om det angivna schablonvärdet är något överdimensionerat är det viktigt att beakta risken för att rännor och rör delvis kan vara igensatta av skräp eller smuts. Vintertid kan det också inträffa att stuprören sätts igen av is. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0031 | Vid invändig takavvattning är det viktigt att det finns bräddavlopp vid eventuella stopp i stuprören. Med antagandet enligt schablonintensiteten rekommenderas att bräddavloppet ska kunna svälja minst tre gånger det beräknade flödet. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0032 | Om ett tak ansluter till en högre yttervägg är det också viktigt att ta hänsyn till den ökade mängd nederbörd som kan hamna på taket vid slagregn. De anslutande takfallen får genom anslutningen till de högre delarna avbördningsarean ökad motsvarande fasadens höjd och den slagvinkel som regnet kan ha. Detta måste beaktas när flödena till brunnar eller rör ska dimensioneras. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0033 | Figur 1:5. Ett långt taksprång kan skydda underliggande fasad. Illustration: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0034 | Figur 1:6. Vid slagregn mot en vägg ovanför ett tak måste den ökade nederbördsmängden beaktas vid dimensionering av flöden mot brunnar och rör. Ökningen beror av fasadhöjd och slagvinkel. Illustration: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0035 | Snö kan när den lägger sig på ett tak medföra avsevärda belastningar på yttertakskonstruktionerna. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0036 | Eftersom snön är hygroskopisk kan vid blidväder densiteten vara i det närmaste den samma som för vatten. På vissa ställen kan snöfickor uppstå som leder till lastkoncentrationer som måste beaktas vid dimensioneringen av bärverket för taket. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0037 | Hur mycket snö som kan samlas på ett tak beror främst på var i landet byggnaden är belägen men även takmaterialet – friktionen – och takutformningen har betydelse. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0038 | Snölasten kan beräknas med hjälp av Eurokod SS-EN 1991-1-3 och tillhörande tillämpningsregler (EKS) från Boverket. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0039 | Generellt gäller att tak med lutningen 20 – 30° samlar mer snö än tak som lutar mer respektive mindre. Att snön inte fastnar lika lätt på ett brant tak är ganska naturligt. Däremot kan det tyckas konstigare att ett flackare tak skulle få en mindre last. På ett låglutande tak blåser snön av även vid relativt låg vindhastighet, förutsatt att det inte finns höga krön, uppbyggnader och liknande där snöfickor kan bildas. På ett lutande tak finns ofta en läsida där snö samlas. Det innebär också att dimensioneringen av ett tak måste ske för såväl en variabel som en bunden last. Vid flera rader snörasskydd på ett brant tak ökar snömängden. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0040 | Eftersom snöflingor har avsevärt lägre fallhastighet än regndroppar kan de hålla sig svävande i luften och följa med luftströmmarna. Därigenom har yrsnö möjlighet att tränga in i en byggnad genom otätheter, springor och ventilationsöppningar. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0041 | När snön på taket smälter kan den komma i glidning och skada huvar, stosar, hängrännor med mera. När snö glider av taket kan den också orsaka personskador. Snörasskydd och även snöglidhinder kan förhindra att stora sjok snö faller ner från taket. Infästningarna av dessa anordningarna kan komma att utsättas för avsevärda krafter vid snöras, vilket måste beaktas vid dimensioneringen. Dåliga infästningar kan leda till skador på taktäckning och underliggande konstruktioner. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0042 | I SS 831335 finns rekommendationer som kan användas för att beräkna snölastens påverkan på ett snörasskydd. Se också kapitel 7, Snöbelastning. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0043 | I vissa fall kan det uppstå is på taket till exempel vid väderomslag eller där det finns kvarstående vatten. Ett islager som utsätts för ytterligare temperatursänkning spricker lätt på grund av sin höga längdutvidgningskoefficient. Om isen är fastfrusen i tätskiktet kan sprickrörelserna leda till att skjuvkrafter i värsta fall sliter sönder tätskiktet. Detta sker dock inte vid taktäckningar med plåt. |
Subsets and Splits