titel
stringclasses 8
values | filnamn
stringclasses 8
values | platsid
stringlengths 5
5
| innehåll
stringlengths 3
1.75k
|
|---|---|---|---|
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0044 | Ett problem som kan uppstå i samband med snösmältning är att det bildas istappar vid takfoten. Istapparna kan innebära att takfoten och underliggande fasad utsätts för fuktpåkänningar. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0045 | Isbildningen har flera orsaker och istappar kan bildas både på branta tak och på låglutande tak. Snön på taket kan smälta på grund av solstrålning och/eller värmeläckage underifrån. Smältvattnet kan frysa till is – och istappar – vid takfoten som kan vara kallare än taket i övrigt. Avlopp och stuprör kan ligga i skugga vilket innebär att det kan bildas isvallar som leder till att det sker en uppdämning av vatten på taket. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0046 | Figur 1:7. En list under taksprånget kan minska risken för att yrsnö tränger in på vinden. Illustration: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0047 | Bild 1:3. Istappar vid takfot är ett tecken på att det kan finnas värmeläckage. Istapparna kan ramla ner och skada såväl människor som egendom. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0048 | Figur 1:8. Istappar vid takfot bildas på branta tak på den sidan som vetter mot solen, i synnerhet om takavvattningen ligger i skugga. På låglutande tak kan istappar även bildas på skuggsidan. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0049 | Istappar som bildas på grund av solstrålning sker vanligast på våren men också vid andra tillfällen till exempel vid kraftiga väderomslag och blidväder under vintern. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0050 | Istappar som bildas på grund av värmeläckage inifrån sker först när snötäcket blivit så tjockt att det bildar ett isolerande lager på taket. Smältpunkten flyttas då upp i snön och smältning kan ske. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0051 | Orsaker till värmeläckage kan vara för dålig värmeisolering men även bero på bristfällig ventilation samt otätheter som innebär att varm luft inifrån läcker ut |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0052 | System för takavvattningen, takfoten samt takets värmeisolering och typ av ventilation är faktorer som måste beaktas för att undvika skadlig isbildning på ett tak. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0053 | Som en allmän rekommendation gäller: Branta och kalla tak kan ha utvändiga kalla avlopp Varma tak, takterrasser och liknande ska ha varma avlopp Flacka tak – såväl varma som kalla – bör ha varma avlopp. Det är inte alltid lätt att dra en exakt gräns mellan vilka tak som kan betraktas som kalla respektive varma och det finns även mellankonstruktioner som innebär att det i varje enskilt fall krävs en bedömning av vad som är den fukttekniskt bästa lösningen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0054 | Många gånger används en värmekabel i rännan och/eller stupröret som en lösning på problemet. Det är viktigt att klarlägga orsakerna till isbildningen och först därefter vidta åtgärder. Om det finns stort värmeläckage upp till vinden är det viktigare att förbättra tätningen i vindsbjälklaget samt förbättra isoleringen än att lägga en värmekabel i rännan. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0055 | Hagel är en form av nederbörd som sällan leder till några problem i Sverige. Stora hagelkorn kan vid en kraftig hagelskur leda till att intrycksmärken bildas i en plåt. Det är dock inte möjligt att förutse eller uppskatta denna risk och därigenom ta hänsyn till detta vid val av material eller utformningen av ett tak eller en fasad. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0056 | Bild 1:4. Isbildning vid takfot kan till viss del förhindras med värmekabel men det är viktigt att i första hand utforma taket på ett sådant sätt att inte is bildas. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0057 | Påkänningar på grund av vind hör till de mest frekventa belastningarna på ett yttertak eller en fasad. påverkningarna varierar med hänsyn till bland annat byggnadens: utformning. Höjd. placering i landet. placering i terrängen. Kännedom om vindbelastningarna krävs för dimensionering av infästningar av taktäckningar och fasadbeklädnader. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0058 | Vind som blåser mot en byggnad förorsakar ett övertryck på lovartssidan och ett undertryck på byggnadens övriga sidor. Om vinden blåser rakt mot byggnaden uppstår det högsta övertrycket på lovartssidans mittparti och lägre tryck längre ut mot hörnen. På läsidan uppstår de största undertrycken vid fasadens hörn och övre del. Olika anblåsningsriktningar, turbulens, byggnadens geometriska utformning och omgivningens topografi kan förändra tryckfördelningen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0059 | I kapitel 7 ”Infästning av plåt i olika underlag” redovisas närmare på vilket sätt vindlasten kan bestämmas samt hur detta påverkar infästningarna av plåt på ett tak eller en fasad. Viktiga hjälpmedel är också SS-EN 1991-1-3 och SS-EN 1991-1-4. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0060 | Taktäckningar och väggbeklädnader av plåt medför inte att risken för blixtnedslag ökar. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0061 | Tvärtom kan plåtens förmåga att leda elektricitet utnyttjas i en byggnads åskskyddsanläggning. Plåtens åskskyddande förmåga har studerats vid Institutet för högspänningsforskning i Uppsala. För utformningen av en åskskyddsanläggning finns särskilda regler och plåttillverkarna har också särskilda anvisningar för hur plåt får och kan användas som tak- och nedledarsystem. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0062 | Blixtfrekvensen som anger antalet blixtar mot mark per 100 km2 redovisas i olika sammanhang. I Sverige är sannolikheten för att en byggnad ska träffas av en blixt låg. Inverkande faktorer är förutom blixtfrekvensen, byggnadens och omgivningens utformning. I tabell 1:2 redovisas den sannolika tiden mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0063 | Blixtarnas urladdning kan medföra olika typer av skador. Om blixturladdningen träffar en metalledare kan så mycket värme utvecklas att metallen smälter. Vid inslagspunkten kan det vid tunn plåt brännas hål. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0064 | Profilerad plåt kan användas som takledare och uppfångare om överlappen skarvas utan tätningsband. Prov på aluminiumplåt som tätats med tätningsfett har visat sig fungera utan att det uppstår gnistbildning i överlappen. Trapetsprofilerad plåt på vägg kan på motsvarande sätt fungera som nedledare. Som allmän rekommendation anges att avståndet mellan tak och mark – där nedledaren sammankopplas med jordledaren – inte bör överstiga 20 m. Plåttjockleken bör vara minst 0,6 mm. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0065 | Falsad och sömsvetsad plåt kan också användas som uppfångare och takledarsystem. Falserna utgör uppfångare och det har erfarenhetsmässigt visat sig att gnistbildningen i falserna är ringa. Vid sömsvetsad rostfri stålplåt har gnistbildning inte kunnat påvisas. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0066 | Med hänsyn till att taktäckningarna görs av tunn plåt är det viktigt att kontrollera taktäckningen efter ett blixtnedslag eftersom det kan ha skett en genombränning av plåten. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0067 | Tabell 1:2. Den sannolika tiden (t) mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad med hänsyn tagen till byggnadens höjd (h) och byggnadsarea (A) Träffytan är beräknad för en blixtström I = 25 kA. Källa: Elinstallatören 2 och 4/1978. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0068 | Ett tak eller en fasad kan utsättas för stora temperaturväxlingar vilket ger upphov till spänningar och rörelser |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0069 | Höga temperaturer kan också påskynda nedbrytningen av ett material och i första hand då organiska färger och beläggningar. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0070 | Temperaturväxlingarna kan variera dels under året dels under ett enskilt dygn. I första hand taket och i viss mån fasaden måste utformas med tanke på att det kan vara skillnad i temperatur mellan ytteryta och underliggande konstruktion. Temperaturen på utsidan beror på flera olika faktorer, främst lufttemperatur, solinstrålningens intensitet, vindhastighet, värmekapacitet och värmemotstånd hos taket respektive väggen samt ytans förmåga att absorbera och avleda värmen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0071 | I kapitel 8 ”Rörelser och rörelsefogar” redovisas ingående vilka temperaturskillnader som kan uppstå på en plåtyta samt hur detta ska beaktas. I kapitel 13 ”Målning” finns vidare information om på vilket sätt höga temperaturer påverkar ett färgskikt. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0072 | UV-strålningen ingår som en del i solens strålningsspektrum och utgör 1 – 7 % av den totala strålningsintensiteten. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0073 | Förhållanden i atmosfären, till exempel vattenånga, luftföroreningar och ozonhalt, kan påverka strålningsintensiteten. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0074 | UV-strålningen påverkar färger och beläggningar på plåt som får glansförlust, förlorar färgintensitet, förändrar kulör med mera. UV-strålningen är den åldrande faktor som, ofta i kombination med andra klimatfaktorer och luftföroreningar har den största betydelsen för nedbrytningen av organiska material. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0075 | Genom olika tillsatser av UV-stabilisatorer kan en högre UV-härdighet erhållas. Den kortvågiga UV-strålningen kan bryta ner flera av de vanliga förbindningarna som förekommer i polymerer och problemet är väl beskriven i facklitteraturen på detta område. De förändringar som sker med beläggningar på plåt är i huvudsak av estetisk karaktär men nedbrytningen kan på sikt leda till pigmentförlust. Detta i sin tur leder till att beläggningen bryts ned och så småningom kan metallytan exponeras. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0076 | Höga temperaturer som är en naturlig följd av solinstrålning innebär att nedbrytningsreaktionerna hos en färg eller beläggning ökar. Konsekvenserna av detta är att beläggningar som exponeras mot söder och väster utsätts för snabbare nedbrytning än de som exponeras mot öster och norr. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0077 | Uppgifter om antal soltimmar på en viss ort kan erhållas av SMHI. Uppgifter finns även i ”Klimatdata för Sverige”, Byggforskningens skrift T2:1972. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0078 | I kapitel 3 ”Plåtmaterial i kretsloppet” samt kapitel 13 ”Målning” behandlas även nedbrytning av färger och beläggningar. Vidare redovisas i dessa kapitel ingående vilka typer av stabilisatorer som används i färgbeläggningar samt hur dessa har förändrats av inte minst miljöskäl. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0079 | Bild 1:5. Kulörförändringar på färger och beläggningar beror till stor del på UVstrålning. På detta tak har det legat en stege som skymt solen. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0080 | Bild 1:6. Kraftigt nerbruten Plastisol i förstoring. Nedbrytningen beror till stor del på UVstrålningen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0081 | Figur 1:9. Schematisk skiss av nedbrytningsförloppet hos ett färgskikt. Källa: BFR Rapport R14:1977. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0082 | Avrinning från exempelvis paneler av vissa ädelträsorter är alkalisk och kan påverka zink- eller aluminiumzink-metalliserad stålplåt, zink, aluminium samt metallicbeläggning. Den alkaliska avrinningen kan svärta dessa metaller och metallicskikt. De ädelträsorter som kan påverka metallytorna och färgbelagd metallicyta är: Ek Äkta kastanj Björk Douglasgran Ångad europeisk bok Okoume eller gaboon Röd ceder Teak |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0083 | Ämnen och då främst ”föroreningar” i luft och vatten – nederbörd – kan på olika sätt påverka en fasadbeklädnad eller en taktäckning. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0084 | I dessa sammanhang används ofta begreppet ”aggressiv miljö” för att ange graden av den påverkan som kan uppstå. När det gäller beläggningar och metaller kan dessa brytas ner, korrodera eller på annat sätt lösas upp eller lakas ur av till exempel svaveldioxid, klorider och sulfater. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0085 | Även andra typer av föroreningar som fågelträck, fuktsamlande smuts och alger kan innebära att en beläggning eller en metall kan angripas. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0086 | För att klassificera olika klimatfaktorers påverkan inte minst för uppkomsten av korrosion på stål används en indelning i korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944- 2. Se tabell 1:3. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0087 | Klasserna för atmosfärens korrosivitet betecknas enligt SS-EN ISO 12944-2 med klasserna C1, C2, C3, C4, C5-I och C5-M. C5-I avser industriell miljö och C5-M avser marin miljö. I tabell 1:3 redovisas även exempel på miljöer som anses typiska för respektive korrosivitetsklass. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0088 | Generellt gäller att för taktäckningar och väggbeklädnader är det klasserna C2 – C5 som kan vara aktuella. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0089 | Det är värt att notera att indelningen i korrosivitetsklasser i huvudsak görs för att bedöma behovet av rostskydd på en stålkonstruktion men används även som grund för val av korrosionsskydd på plåt. Allmänt gäller att korrosivitetsklasserna relativt väl anses stämma med korrosionshastigheten på zink och stål förorsakade av främst svaveldioxidföroreningar och klorider. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0090 | För nedbrytning och förändring av färgskikt och beläggningar inverkar andra faktorer som inte inryms i ovanstående klassificering. Ett exempel på detta är UV-strålningen. En annan parameter är våttiden, det vill säga den tid under vilken en yta är fuktig. Sot och damm som fastnar på en plåtyta kan innebära att fukt binds under en längre tid än vad som är fallet för en icke smutsad yta. De lokala variationerna kan således vara betydligt mera avgörande än vad som framgår av den relativt grova indelning som korrosivitetsklasserna innebär. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0091 | I kapitel 2 ”Plåtmaterial, egenskaper”, redovisas på vilket sätt olika metaller korroderar. Korrosion och luftföroreningar behandlas även i kapitel 3 ”Plåtmaterial i kretsloppet”. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0092 | I kapitel 7 ”Infästning av plåt i olika underlag” finns även kommentarer angående korrosivitetsklasserna enligt SS-EN ISO 12944-2 |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0093 | De polymerer som används i färgbeläggningar på plåt är vanligen resistenta mot angrepp av mikroorganismer. Vissa typer av pigment eller mjukgörare kan dock bli utsatta för biologiskt angrepp. Detta leder till försprödning eller missfärgning av färgen eller beläggningen. Det är dock svårt att avgöra om nedbrytningen sker genom ”naturlig” åldring eller genom angrepp av mikroorganismer. Det senare måste anses vara sällan förekommande och därför inte av någon avgörande betydelse för en färgbeläggnings härdighet på ett tak eller en fasad. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0094 | Bild 1:7. Om inte ränndalen görs ren från skräp är risken stor att det snabbt börjar växa både växter och svampar. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0095 | Bild 1:8. Fågelträck påskyndar nedbrytning av färg och beläggning på plåten. Stora mängder kan också leda till att metallen korroderar. Dessutom kan ansamlingen av fåglar vara sådan att det även är ett hygieniskt problem. Foto: Torbjörn Osterling |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0096 | Bild 1:9. På det här taket kan det vara svårt att komma upp under den tid som äggen ruvas. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0097 | Alger och svampar kan växa på såväl fasadbeklädnader som taktäckningar. Algerna hämtar näring från damm, smuts eller andra avlagringar som kan finnas på plåten |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0098 | Generellt gäller att svamp- och algpåväxt är sällan förekommande. När det förekommer beror det oftast på eftersatt underhåll. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0099 | Fågelträck kan lokalt leda till att korrosionen och/eller nedbrytningen påskyndas. Där det är stora problem med fåglar bör därför åtgärder vidtas för att begränsa problemen. Detta kan antingen göras med skydd av olika slag som gör det svårt för fåglarna att landa. Det finns också särskilda produkter som kan läggas ut på bleck, lister och liknande som inverkar avskräckande på fåglarna. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0100 | Tabell 1:3. Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0101 | Bild 1:10. Spända pianotrådar i en fönsternisch kan vara ett effektivt sätt att undvika duvslag på fönsterblecket eller i nischen. Det finns även band med uppstående pinnar eller taggar som fungerar på motsvarande sätt som pianotråden. Fåglarna får svårt att landa. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0102 | Under de senaste åren har i olika sammanhang uppmärksammats problem med omvänd ångtransport i ytterväggar. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0103 | Detta har företrädesvis noterats vid skalmurar som utsatts för slagregn och därefter värmts upp av starkt solsken. Detta har gett fuktsamling på ångspärrens utsida, något som i sin tur förorsakat fukt- och mögelskador i ytterväggen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0104 | Motsvarande fenomen kan även uppstå i yttertak över ishallar som är i bruk under sommaren. Inne i hallen och uppe vid hallens tak är det sådana temperaturförhållanden att kondens kan falla ut på ång-/lufttätningen beroende på typ av tak, isolering och detaljutförande. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0105 | En fasad kan utsättas för mekanisk påverkan genom till exempel vandalisering eller påkörning. Ett yttertak kan skadas vid skötsel och underhåll om detta sker på ett olämpligt sätt. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0106 | Vissa tak måste skottas för att undvika att snö rasar av taket och skadar personer eller egendom. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0107 | När taket är täckt med plåt är det viktigt att snöskottningen sker på rätt sätt dels från arbetsmiljösynpunkt dels med tanke på risken för att takmaterialet kan skadas. Det kan vara svårt att helt komma ifrån att det blir repor vid snöskottning. Vid kommande underhåll är det därför väsentligt att bättringsmåla dessa skador i färgen eller beläggningen. I kapitel 13 ”Målning”, finns förslag på lämpliga metoder för underhållsmålning av plåt. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0108 | Ett tak kan också utsättas för mekaniska påkänningar i form av gångtrafik. Antenner, räcken med mera som sätts upp i efterhand monteras inte sällan på ett sådant sätt att tätskiktet skadas. Om det finns installationer eller utrustningar på ett tak som kräver regelbunden tillsyn ska man redan när taket projekteras se till att det byggs lämpliga gångbryggor och/eller landgångar som kan användas för gångtrafik. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0109 | Figur 1:10. Sköter Du taket på samma sätt som bilen? Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsjö AB. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0110 | Fasader kan bli utsatta för vandalisering. En plåtbeklädnad kan relativt lätt bucklas eller på annat sätt skadas om det inte finns ett stumt och heltäckande underlag bakom plåten |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0111 | För att undvika dessa i många fall helt onödiga skador bör det övervägas om det finns något lämpligt sätt på vilket fasaden kan skyddas. I utsatta lägen kan den nedersta delen av fasaden utföras med en sockel som inte lika lätt kan skadas. Med hänsyn till miljö och omgivning kan naturligtvis åtgärderna variera. En fasad på en skola är mera utsatt än en fasad på ett bostadshus. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0112 | En annan typ av åverkan som kan ske är ”olämpligt” underhåll. Fel rengöringsmetod eller ett felaktigt rengöringsmedel kan medföra att plåten repas eller att färg, ytbeläggning eller någon annan ytbehandling skadas. Det är därför viktigt att ta del av de underhållsinstruktioner som alla plåttillverkare har och som ska ingå i skötselinstruktionen för byggnaden. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0113 | I anslutning till portar, garageinfarter, lastkajer, ramper och liknade finns stor risk att fasaden kan skadas genom påkörning av fordon. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0114 | Även en cykel som ställs mot en fasad kan ge mindre skador. Vid dessa ”utsatta” delar av fasaden är det nödvändigt att sätta upp påkörningskydd eller helt avstå från material som kan tryckas in eller skadas på annat sätt. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0115 | Bild 1:10. Vid utsatta lägen är det nödvändigt att skydda fasaden med påkörningskydd. Foto: Torbjörn Osterling. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0116 | Yttertaket och ytterväggen kan utsättas för påverkan inifrån och då främst på grund av fukt |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0117 | Fukten i inomhusluften strävar mot en utjämning med utomhusluften. Detta kan ske genom diffusion eller konvektion. För diffusionen gäller att det är skillnaden mellan ånghalten utomhus och inomhus som är orsaken. Vid konvektion är det lufttrycks- och temperaturskillnader som är drivkraften. För en fasadbeklädnad eller taktäckning av plåt kan fukten inifrån leda till att plåten angrips på baksidan om konstruktionen är olämplig. Korrosion på undersidan av en plåt kan under ogynnsamma förhållanden gå snabbare än den som kan ske på utsidan av plåten. Kondens som fäller ut på baksidan av en plåt kan också orsaka andra skador genom att kondensatet kan droppa ner i takkonstruktionen eller rinna in i väggen. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0118 | Luftfukt inomhus förekommer i ångform och kommer från verksamheter (tvätt, dusch) och människor (andning). |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0119 | Skillnader i ånghalt i olika delar av en konstruktion är avgörande för i vilken riktning ångtransporten sker. Ångtransporten sker från en högre till en lägre ånghalt. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0120 | Ånghalten som betecknas v (g/m3) är ett mått på den mängd vattenånga som finns i luften. Detta gäller även luft i olika materials porer. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0121 | Den största mängd vattenånga som luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsånghalt, betecknas vs (g/m3). |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0122 | Relativa fuktigheten (RF) används som uttryck för ett aktuellt fukttillstånd. RF är kvoten av ånghalten (v) och mättnadsånghalten (vs) vid aktuell temperatur |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0123 | Med hjälp av RF och temperatur kan risken för fuktangrepp på grund av kondensation bedömas. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0124 | Kondens uppstår när ånghalten är lika med eller överstiger mättnadsånghalten vid aktuell temperatur. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0125 | RF är 65 % och temperaturen 20 °C. Hur mycket vattenånga finns i luften? Vid vilken temperatur föreligger risk för kondens? Ur föregående tabell kan vi se att vs = 17.28 g/m3 RF = = 11.23 g/m3 |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0126 | Med hjälp av tabellverk för mättnadsånghalt kan konstateras att kondensrisk uppstår vid lägre temperaturer än 12.8 °C. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0127 | Figur 1:11. Samband mellan mättnadsånghalt och temperatur. Källa: Fukthandboken |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0128 | Figur 1:12. Samband mellan temperatur, ånghalt och relativ fuktighet. Källa: Fukthandboken. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0129 | Figur 1:13. Samband mellan temperatur, ånghalt och relativ fuktighet. Källa: Fukthandboken. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0130 | I utomhusluften varierar ånghalten över året. På vintern kan den vara 2 – 4 g/m3. Sommartid, när avdunstningen är stor, kan ånghalten uppgå till 7 – 10 g/m3. Temperaturvariationerna över året ger effekten att RF är lägre på sommaren än på vintern. I beräkningssammanhang antas att RF är 85 % på vintern och 70 % på sommaren. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0131 | Fukttillskott i inneluften kommer från människor, tvätt, matlagning, dusch mm. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0132 | Fukttillskottet beror på vårt beteende och våra vanor inomhus men också på ventilationen. Vid mätning och beräkning av skillnad i ånghalt ute och inne brukar skillnaden, det vill säga fukttillskottet, normalt vara 2 – 4 g/m3. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0133 | I en takkonstruktion kan kondensation ske inne i konstruktionen eller som ytkondens på takets insida. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0134 | Eftersom det är skillnaden mellan ånghalterna som är drivkraften för diffusionen går det att beräkningsmässigt bestämma om det föreligger risk för kondens inne i en takkonstruktion. Diffusionsriktningen i ett färdigt hus – då byggfukten torkat – är normalt inifrån och ut. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0135 | Ånga som är på väg ut genom ett tak kyls och kan nå den temperatur då mättnadsånghalten uppnås. Vatten som då fälls ut kan ge fukt- och mögelangrepp. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0136 | Det vanligaste sättet att förhindra skadlig diffusion genom yttertaket är att ånggenomgångsmotståndet hos de olika materialen är större på insidan än mot utsidan. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0137 | Ånggenomgångsmotståndet anger hur stort motstånd mot ångtransport ett materialskikt har. Uppgifter om ånggenomgångsmotståndet för olika material kan bland annat hämtas ur ”Fukthandboken”. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0138 | En begränsad kondensation inne i en yttervägg kan tillåtas under förutsättning att kondensatet kan avledas/dräneras bort eller om fukten kan magasineras för att avdunsta när temperatur och fuktförhållanden ändras. Detsamma gäller även på undersidan av ett yttertak. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0139 | Risken för kondens kan kontrolleras genom en beräkning av ånghaltsfördelningen genom ytterväggen. Uppgifter om hur en sådan beräkning kan göras finns bland annat i ”Fukthandboken”. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0140 | I ett yttertak kan kondens inträffa trots att såväl tätskikt som lufttätning är täta. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0141 | Orsaken till detta är att ytan kan få en temperatur som är lägre än mättnadstemperaturen för den omgivande luften. Avgörande för om ytkondens kan inträffa är temperaturen och luftens ånghalt. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0142 | Daggpunkten är den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan att fukt fälls ut i form av kondens. |
Plåthandboken - Kapitel 1 | plåthandboken_k1 | §0143 | I vissa fall kan takytans temperatur bli upp till 10° lägre än lufttemperaturen. Om kondens uppstår under flera kalla nätter i rad utan att det blir varmt på dagarna kan det leda till att ett relativt tjockt lager is bildas. När det sedan blir varmare smälter isen som kan ge stora vattenmängder trots att yttertaket till synes kan vara felfritt. |
Subsets and Splits