Schweinhund/arch_v_3 · Datasets at Hugging Face

titel stringclasses 8 values	filnamn stringclasses 8 values	platsid stringlengths 5 5	innehåll stringlengths 3 1.75k
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0214	137 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att 1. varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller 2. verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0215	Allmänna råd: Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0216	138 § Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0217	Allmänna råd: Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, kyl- och frysrum samt arbetsplatser med rörliga maskindelar.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0218	Vatten och avlopp 139 § Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade enligt bilaga 3, så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0219	140 § Vid duschar, och andra aerosolskapande installationer, ska varmvattensystemet vara utformat och tempererat så att risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier förhindras.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0220	Allmänna råd: Andra aerosolskapande installationer kan till exempel vara befuktningsanläggningar. Regler för utformning av varmvattensystem vid duschar, i syfte att undvika legionellatillväxt, finns i Boverkets byggregler (BBR).
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0221	141 § Golv, som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning, ska normalt ha golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0222	142 § Över golvgropar, och större golvrännor där gångtrafik förekommer, ska det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga. Allmänna råd: Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0223	Buller 143 § Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till 1. den verksamhet som bedrivs, och 2. arbetstagarnas förutsättningar. Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0224	Allmänna råd: Ytterligare regler om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller. Regler om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0225	144 § Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt möjligt, med avseende på bulleralstring och bulleröverföring. Allmänna råd: Regler om ljud från installationer för vissa lokaltyper finn i Boverkets byggregler (BBR).
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0226	El 145 § Elinstallationer ska vara utförda så att risk för brand, explosion eller elektrisk fara undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så att användningen medger god arbetsmiljö. Allmänna råd: Elektrisk fara innebär risk för strömgenomgång (ström genom kroppen). Ytterligare bestämmelser om utförande, skötsel och underhåll av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Arbetsplatser där exponering för elektromagnetiska fält förekommer behandlas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om elektromagnetiska fält.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0227	Säkerhet Skydd mot våld och hot 146 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0228	Allmänna råd: Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön innehåller regler om larm för att tillkalla hjälp. Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att • det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen, • det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen, • det är möjligt att överblicka lokalerna, • lokalen inte innehåller gömda skrymslen, och • det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar ytterdörren.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0229	Skydd mot fall 147 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för fall 1. till lägre nivå, 2. från samma nivå genom att man halkar eller snubblar, och 3. till bassänger, kar och liknande anordningar, vars innehåll innebär särskild fara, minimeras.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0230	Allmänna råd: Exempel på hur risken för fall kan minimeras är skyddsräcken och skyddstäckning samt att öppningar i golv så långt som möjligt undviks, framförallt i närheten av platser där arbetstagare passerar eller utför arbete. I vissa fall kan avspärrning vara tillräckligt. Skydd mot fall från samma nivå berörs bland annat i paragrafer om golv, förbindelseleder och underhåll.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0231	148 § Plattformar, avsatser, trappor, balkonger, förbindelsebryggor, ramper, öppna bassänger eller kar, större nivåskillnader och liknande, samt öppningar i golv och väggar, ska normalt ha skyddsräcke, om de inte avgränsas av väggar. Det ska finnas skydd som hindrar att man oavsiktligt beträder ytor med låg bärighet, såsom glas- och plastytor
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0232	149 § En fast stege som är högre än 6 meter ska ha skydd som hindrar fall
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0233	150 § Om det är möjligt från godshanteringssynpunkt ska det finnas avkörningsskydd vid kanter där det finns risk för att fordon störtar ned. Avkörningsskydden ska vara 1. minst 0,3 meter höga, 2. varningsmarkerade, och 3. utförda så att de hindrar att fordon störtar ned om de körs eller glider mot skydden oavsiktligt.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0234	Skyddsräcken 151 § Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det begränsar risken att falla över, genom eller under räcket och, när det behövs, inte går att klättra på.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0235	Allmänna råd: För att ett skyddsräcke ska begränsa fallrisken bör det vara minst 1,1 meter högt. I trappor räcker det normalt med 0,9 meter högt räcke, om det inte finns risk att falla mer än 3,0 meter. Utomhus behöver hänsyn tas till snöförhållandena, så att räckeshöjden är tillräcklig även då underlaget är snö. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska räcken i utrymmen där barn kan vistas utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0236	152 § Ett skyddsräcke ska vara dimensionerat så att det håller för den belastning som det kan bli utsatt för. Räcket ska normalt vara fast. Om man kan ta loss, fälla eller vrida räcket, ska det lätt kunna återföras till skyddsläget och säkras.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0237	Skydd mot ras 153 § Arbetsplatser ska vara utformade så att föremål inte kan falla ned och skada arbetstagare.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0238	154 § Ytterdörrar och portar ska normalt ha skydd mot snöras och fallande istappar. Allmänna råd: Exempel på skydd är skyddstak och snörasskydd.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0239	Skydd mot sammanstötning med glasytor 155 § Genomsynliga dörrar, portar och väggpartier ska, där det behövs, vara tydligt markerade så att de är lätta att upptäcka. Allmänna råd: Regler om glas finns även i Boverkets byggregler (BBR).
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0240	Skydd mot skärskador 156 § Om det finns risk för att arbetstagarna kommer i kontakt med glasytor på ett sådant sätt att de kan splittras, ska glasytorna antingen förses med skydd eller vara så utförda att skärskador undviks.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0241	Allmänna råd: Glasytor i dörrar och väggpartier i skolor bör vara gjorda av härdat eller laminerat glas, om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter. Regler om glas i byggnader finns även i Boverkets byggregler (BBR).
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0242	Skydd mot köldskador och brännskador 157 § Kalla eller heta ytor och installationer ska vara placerade och utformade så att köldskador eller brännskador undviks. De ska vara isolerade eller ha skydd mot oavsiktlig beröring, om det behövs för att förhindra skada.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0243	Allmänna råd: Exempel på hur risken för brännskador och köldskador kan bedömas finns i standarderna SS-EN ISO 13732-1:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 1: Varma ytor. Utgåva 2 respektive SS-EN ISO 13732-3:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 2: Kalla ytor. Utgåva 2.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0244	158 § Vid arbetsplatser, där det finns särskilt stor risk för brännskador, ska det i anslutning till arbetsplatsen finnas tillgång till tempererat vatten i tillräcklig omfattning.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0245	Skydd mot instängning 159 § Skydd mot instängning ska finnas i lokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker vid instängning. När instängning innebär en allvarlig hälsorisk, ska det finnas en ljus- och ljudsignalanordning som är 1. tillförlitlig, 2. inifrån lätt åtkomlig, och 3. synlig.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0246	Den ska vara placerad cirka 0,5 meter över golv. Signalerna ska nå en plats där de säkert kan uppmärksammas. Signalanordningen ska vara märkt ”Nödsignal”. Dörrar till kyl- och frysrum ska enkelt kunna öppnas inifrån.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0247	Allmänna råd: Exempel på lokaler som innebär en allvarlig hälsorisk, för den som blir instängd, är kyl- och frysrum där temperaturen är under -5 °C och ouppvärmda bodar. I bilaga 2.9 finns krav på säker reservtillförsel av energi till signaler vid strömavbrott.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0248	160 § Arbetsgivaren ska se till att larm från kyl- och frysrum kontrolleras regelbundet.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0249	Nöddusch och ögonspolning 161 § En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter där det finns risk för 1. översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna, 2. brand i kläderna, 3. brand i hår eller skägg, eller 4. brännskada.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0250	Vägen till nödduschen får inte vara blockerad. Nödduschen ska vara lätt att utlösa både av stående och krypande person, och den ska ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska normalt vara tempererat.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0251	162 § Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador, ska det finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad. Vid behov ska det finnas kompletterande utrustning med ögonspolningsvätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs. Spolvätskan ska vara tempererad, och finnas i den mängd som risken kräver. Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0252	163 § Arbetsgivaren ska se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar kontrolleras minst en gång per halvår, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0253	Skyltar och signaler 164 § Arbetsgivaren ska se till att det på arbetsplatser, i tillräcklig omfattning, finns skyltar, märkning och signaler, enligt kraven i dessa föreskrifter med bilagorna 2–9. Skyltar, märkning och signaler ska användas då riskerna inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder. Områden där särskild risk finns, ska alltid vara tydligt markerade.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0254	165 § Arbetsgivare ska, där det behövs för säkerheten, även se till att märkning, skyltar och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik används inom fabriksområden eller motsvarande.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0255	166 § Arbetsgivare ska se till att arbetstagarna får information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen, och som har betydelse för hälsa och säkerhet. Informationen och instruktionen ska 1. förklara vad skyltar, märkning och signalering betyder, 2. instruera hur man ska uppträda med anledning av dem, och 3. informera om vilka särskilda åtgärder de ska leda till.
Arbetsplatsens utformning - AFS	afs	§0256	Informationen och instruktionen ska vara utformad så att den kan tillgodogöras av alla berörda, och ges så ofta att arbetstagarna har aktuell kunskap.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0000	Byggnadsutformning – Bostäder – Funktionsplanering
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0001	Förord Denna standard har utarbetats av SIS/TK 454 ,Översyn av bostadsstandarder,. Standarden har reviderats med anledning av förändringarna i SS 91 42 21:2006.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0002	Denna standard är en reviderad version av utgåva 2 (fastställd 1994-09-14). Följande förändringar har införts jämfört med utgåva 2. — Bänklängd 16M för kök i bostad för 1 studerande har införts. — Bänklängd i bostad för 1 person har två olika längder införts beroende på bostadsarean (BOA): För bostad på högst 40m2 bostadsarea för 1 person har bänklängden för matlagning minskats från 28M till 24M. För bostad på högst 55m2 bostadsarea för 1 person är bänklängden för matlagning fortsättningsvis 28M. — Tabell med rekommenderade mått för utrymmen för förvaring har förts över till SS 91 42 21. — Avsnitt 2 Normativa hänvisningar har ändrats.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0003	Standarden ger underlag för projektering av bostäder. Den anger lämpliga möbel-, inrednings- och utrustningsmängder för bostäder för olika stora hushåll. Dessa mängder, med tillhörande passageareor och betjäningsareor, alla med mått enligt SS 91 42 21, redovisas i en möblerad lägenhetsplan med vars hjälp planlösningen kan prövas och verifieras.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0004	Standarden är baserad på aktiviteter snarare än rum. En bostads storlek benämns efter det antal personer (= antalet sängplatser) som den är avsedd för, bostadsarea samt antalet rum, t.ex. Bostad för 4 personer, 75 m2, 3 rum och kök.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0005	Denna standard är frivillig och blir tillämplig när den åberopas, t.ex. i ett avtal mellan beställare och entreprenör. Följaktligen innebär ”ska” i standardtexten inte en föreskrift utan endast att något ska uppfyllas om man gör anspråk på att ha uppfyllt standarden.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0006	SIS tar tacksamt emot synpunkter på och erfarenheter från standarden och dess tillämpning.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0007	Standarden syftar till att, genom förmedling av kunskap, säkra en god nivå inom bostadsplaneringen. En bostad enligt standarderna SS 91 42 21 (normalnivå) och SS 91 42 22 kan anses vara ändamålsenligt utformad och utrustad samt tillgänglig och användbar för t.ex. personer som använder rullstol.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0008	Bostadens planering baseras på det antal personer som den är avsedd för. För små bostäder baseras planeringen även på bostadsarean. Standarden utgår från de funktioner som olika stora bostäder ska kunna inrymma.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0009	ANM. En funktion motsvarar ofta ett rum, men ingenting hindrar att flera funktioner, t. ex. samvaro, måltid och matlagning, grupperas i samma rum. Därför används begreppet utrymme i de fall ett avgränsat rum inte är enda alternativet. Funktionerna samvaro, måltid och matlagning ska dock kunna vara möjliga att skilja av med väggar. Varje avskild del ska förses med fönster.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0010	För varje funktion ger standarden en lista över lämpliga mängder möbler och annan utrustning.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0011	Standarden handlar enbart om kvantifierbara värden. Självklart handlar utformningen av bostäder också om andra värden såsom ljusa, välproportionerade rum, goda rumssamband, välutnyttjade ytor, utblickar m.m.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0012	Standarden omfattar bostadslägenheten, inklusive uteplats eller balkong, och tillhörande förråd. Trapphus, gemensamma lokaler och den gemensamma utemiljön omfattas ej.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0013	2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är absolut nödvändigt när detta dokument skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). SS 91 42 21:2006 Byggnadsutformning – Bostäder – Invändiga mått
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0014	3 Möblerad lägenhetsplan En möblerad lägenhetsplan ska redovisas för samtliga lägenhetstyper i projektet.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0015	Planen är en illustration som ska visa att bostaden, med tillämpning av de inredningsmått som anges i SS 91 42 21, går att möblera för avsedda funktioner och för det antal personer för vilka den är avsedd.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0016	Förutom väggars, dörrars, fönsters och eventuella trappors lägen ska planen visa möbler och utrustning i mängder enligt avsnitt 5, med mått och bruksareor enligt SS 91 42 21. Planen ska visa passagemått som ger tillgänglighet och användbarhet för personer som använder rullstol enligt kraven i gällande lagar och föreskrifter.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0017	Betjäningsareor tillhörande olika möbler/enheter och passageareor får i allmänhet överlappa varandra.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0018	Planen ska ta hänsyn till schakt, ledningar, radiatorer, fönsterbänkar, eluttag, strömställare, socklar och annat som kan inkräkta på det fria utrymmet.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0019	Den möblerade lägenhetsplanen ska förses med uppgifter om antalet personer för vilka bostaden är avsedd och bostadsarea, t.ex. Bostad för 4 personer, 75 m2.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0020	Det är önskvärt att konstruktionen gör det möjligt att ändra rumsindelningen genom att väggar flyttas för att kunna möta ändrade funktionskrav.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0021	Vad som ska illustreras på den möblerade lägenhetsplanen preciseras i avsnitten 4 och 5.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0022	Bostaden bör tillgodose följande funktioner: (beträffande tillgänglighet se SS 91 42 21:2006, avsnitt 3 och 4 samt i Bilaga A)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0023	Entré (ingång till bostaden, vända rullstol, sitta för att ta av och på skor, förvara ytterkläder och ytterskor)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0024	Samvaro (umgås, sitta, läsa, lyssna på musik, titta på TV)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0025	Arbete (läsa läxor, arbeta med dator, sy, skriva)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0026	Måltid (duka, äta, umgås vid matbordet)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0027	Matlagning (laga mat, baka, diska, förvara mat och redskap, sortera avfall)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0028	Sömn (sova, vila, läsa, umgås med barn, enklare sjukvård)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0029	Personhygien (tvätta sig, bada eller duscha, använda toaletten, hjälpa andra med personlig hygien)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0030	Tvätt (tvätta textilier för hand eller i maskin, torka, stryka, förvara tvätt; funktionen tvätt kan, helt eller delvis, förläggas till gemensam tvättstuga)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0031	Förvaring (förvara kläder, textilier, leksaker, städmateriel, mediciner, kemikalier m.m.)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0032	Förråd (förvara cyklar, barnvagnar, säsongsutrustning, rullstol, lift, rollator m.m.)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0033	Aktiviteter inomhus som kräver en fri area (t.ex. lek, gymnastik, dans)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0034	Aktiviteter utomhus (sitta ute, äta ute, vädra kläder)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0035	5 Möbler, inrednings- och utrustningsmängder 5.1 Allmänt I detta avsnitt anges lämpliga mängder (möbler, inredningar, utrustningar) för olika funktioner och olika bostadsstorlekar. Vissa mått anges i M, där 1M = 100 mm.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0036	Mått på möbler, inredning och utrustning, tillsammans med mått på de betjäningsareor som behövs för att utnyttja dem, finns i SS 91 42 21.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0037	Angivna mängder för förvaring förutsätter att skåpdjupet (eller det tillgängliga djupet i öppen förvaring i entré eller klädförvaringsutrymme) är 6M (för väggskåp 3M), och att skåpstommehöjden är 21M för högskåp (totalhöjd 22ó M inklusive underrede 1óM plus eventuell takanslutning, s.k. ”fullhöjd”), 7M för bänkskåp och 8ó M för väggskåp. Om grundare eller/och lägre skåp används ska den totala skåpbredden ökas för att kompensera volymbortfallet.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0038	”Per person” och ”antalet personer” syftar på det antal personer (= antalet sängplatser 9M Å~ 21M) för vilka bostaden är avsedd. Detta ska anges på den möblerade lägenhetsplanen.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0039	Inredning och utrustning tillhörande byggnaden anges i fetstil.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0040	Om bostaden anpassas för permanentboende av en person i rullstol förutsätts att enstaka möbler och inredningsenheter kan flyttas för att skapa de nödvändiga passage- och betjäningsareorna.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0041	5.2 Entré högskåp 6M kapphylla 2M/person dock minst 6M stol eller uppställningsplats för rullstol i närheten av entrén låg förvaringsmöbel i närheten av entrén vändplats för rullstol (om möjligt direkt innanför entrédörren)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0042	5.3 Samvaro och arbete För att möjliggöra att olika medlemmar i hushållet samtidigt engagerar sig i olika aktiviteter kan det vara lämpligt att överväga en uppdelning av samvaroutrymmena. Arbetsplats kan förläggas till separat arbetsrum och matplats till separat matrum. Beträffande kombinationer av funktionerna samvaro och sömn se 5.1 och 5.6.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0043	Sittgrupp(-er) för följande antal personer Bostad för 1 person 4 sittplatser Bostad för 2-3 personer 5 sittplatser Bostad för 4-5 personer 6 sittplatser Bostad för fler än 5 personer 7 sittplatser (I Normalnivå enl. SS 9142 21 ska en sittplats vara utbytbar mot plats för person som använder rullstol samt manöverutrymme för att nå denna plats) 3 bokhyllor* stor arbetsplats* alternativt extra matplats för 4 personer* tv (lämpligt placerad i förhållande till sittgruppen)
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0044	5.4 Måltid Matplats dimensioneras för det antal personer som bostaden är avsedd för, plus 2 personer, dock minst 4 platser.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0045	5.5 Matlagning I SIS handbok ”KÖK – planering och utformning, handbok för projektörer och tillverkare” redovisas bland annat lämpliga mått på arbets- och räckhöjder.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0046	5.5.1 Bostad för 1 studerande
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0047	bänklängd 16M varav disklådor 6M, arbetsyta 6M mellan disklådor och spis, spis 4M bänkinredning 16M varav diskbänksskåp 6M, lådskåp 4M mellan disklådor och spis, spis 4M vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 16M högskåp 6M inklusive kyl/frys 125 liter (varav minst 100 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen ska möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0048	5.5.2 Bostad för 1 person högst 40m2
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0049	bänklängd 24M varav disklådor 6M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 24M varav diskbänksskåp 6M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 24M högskåp 6M inklusive kyl/frys 150 liter (varav minst 100 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0050	5.5.3 Bostad för 1 person högst 55m2
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0051	bänklängd 28M varav disklådor 6M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 28M varav diskbänksskåp 6M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M av bänkinredningens längd kan 6M ersättas av diskmaskin vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 28M högskåp 6M inklusive kyl/frys 150 liter (varav minst 100 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0052	5.5.4 Bostad för 2 personer
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0053	bänklängd 30M varav disklådor 8M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 30M varav diskbänksskåp 8M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M av bänkinredningens längd kan 6M ersättas av diskmaskin vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 30M högskåp 6M inklusive kyl/frys 150 liter (varav minst 100 l kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0054	5.5.5 Bostad för 3–4 personer
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0055	bänklängd 32M varav disklådor 8M, arbetsyta 8M mellan disklådor och spis, spis 6M bänkinredning 32M varav diskbänksskåp 8M, lådskåp 4M mellan diskbänksskåp och spis, spis 6M av bänkinredningens längd kan 6M ersättas av diskmaskin vid anpassning för rullstol kan bänkskåp tas bort eller flyttas väggskåp/fläktskåp 32M 2 högskåp 6M inklusive kyl/frys 300 liter (varav minst 200 liter kyl) plats för tillkommande högskåp, bänkskåp eller apparat 6M (placeringen skall möjliggöra dessa alternativ). Spis får ersättas av spishäll samt inbyggd ugn på annan plats. Avställningsyta ska finnas i direkt anslutning till kyl, spis och ugn. Alternativ uppställning: bänklängd-bänkinredning-väggskåp minskas till 30M varvid fri golvarea för kompletteringar 6M ersätts av bänklängd-bänkskåp 8M. Se exempel i SS 91 42 21.
SS 91 42 22 Bostäder - Funktionsplanering	ss914222	§0056	5.5.6 Bostad för fler än 4 personer

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0214

137 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att 1. varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller 2. verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0215

Allmänna råd: Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0216

138 § Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0217

Allmänna råd: Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, kyl- och frysrum samt arbetsplatser med rörliga maskindelar.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0218

Vatten och avlopp 139 § Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade enligt bilaga 3, så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0219

140 § Vid duschar, och andra aerosolskapande installationer, ska varmvattensystemet vara utformat och tempererat så att risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier förhindras.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0220

Allmänna råd: Andra aerosolskapande installationer kan till exempel vara befuktningsanläggningar. Regler för utformning av varmvattensystem vid duschar, i syfte att undvika legionellatillväxt, finns i Boverkets byggregler (BBR).

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0221

141 § Golv, som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning, ska normalt ha golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0222

142 § Över golvgropar, och större golvrännor där gångtrafik förekommer, ska det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga. Allmänna råd: Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0223

Buller 143 § Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till 1. den verksamhet som bedrivs, och 2. arbetstagarnas förutsättningar. Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0224

Allmänna råd: Ytterligare regler om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller. Regler om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0225

144 § Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt möjligt, med avseende på bulleralstring och bulleröverföring. Allmänna råd: Regler om ljud från installationer för vissa lokaltyper finn i Boverkets byggregler (BBR).

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0226

El 145 § Elinstallationer ska vara utförda så att risk för brand, explosion eller elektrisk fara undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så att användningen medger god arbetsmiljö. Allmänna råd: Elektrisk fara innebär risk för strömgenomgång (ström genom kroppen). Ytterligare bestämmelser om utförande, skötsel och underhåll av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Arbetsplatser där exponering för elektromagnetiska fält förekommer behandlas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om elektromagnetiska fält.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0227

Säkerhet Skydd mot våld och hot 146 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0228

Allmänna råd: Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön innehåller regler om larm för att tillkalla hjälp. Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att • det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen, • det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen, • det är möjligt att överblicka lokalerna, • lokalen inte innehåller gömda skrymslen, och • det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar ytterdörren.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0229

Skydd mot fall 147 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för fall 1. till lägre nivå, 2. från samma nivå genom att man halkar eller snubblar, och 3. till bassänger, kar och liknande anordningar, vars innehåll innebär särskild fara, minimeras.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0230

Allmänna råd: Exempel på hur risken för fall kan minimeras är skyddsräcken och skyddstäckning samt att öppningar i golv så långt som möjligt undviks, framförallt i närheten av platser där arbetstagare passerar eller utför arbete. I vissa fall kan avspärrning vara tillräckligt. Skydd mot fall från samma nivå berörs bland annat i paragrafer om golv, förbindelseleder och underhåll.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0231

148 § Plattformar, avsatser, trappor, balkonger, förbindelsebryggor, ramper, öppna bassänger eller kar, större nivåskillnader och liknande, samt öppningar i golv och väggar, ska normalt ha skyddsräcke, om de inte avgränsas av väggar. Det ska finnas skydd som hindrar att man oavsiktligt beträder ytor med låg bärighet, såsom glas- och plastytor

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0232

149 § En fast stege som är högre än 6 meter ska ha skydd som hindrar fall

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0233

150 § Om det är möjligt från godshanteringssynpunkt ska det finnas avkörningsskydd vid kanter där det finns risk för att fordon störtar ned. Avkörningsskydden ska vara 1. minst 0,3 meter höga, 2. varningsmarkerade, och 3. utförda så att de hindrar att fordon störtar ned om de körs eller glider mot skydden oavsiktligt.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0234

Skyddsräcken 151 § Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det begränsar risken att falla över, genom eller under räcket och, när det behövs, inte går att klättra på.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0235

Allmänna råd: För att ett skyddsräcke ska begränsa fallrisken bör det vara minst 1,1 meter högt. I trappor räcker det normalt med 0,9 meter högt räcke, om det inte finns risk att falla mer än 3,0 meter. Utomhus behöver hänsyn tas till snöförhållandena, så att räckeshöjden är tillräcklig även då underlaget är snö. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska räcken i utrymmen där barn kan vistas utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0236

152 § Ett skyddsräcke ska vara dimensionerat så att det håller för den belastning som det kan bli utsatt för. Räcket ska normalt vara fast. Om man kan ta loss, fälla eller vrida räcket, ska det lätt kunna återföras till skyddsläget och säkras.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0237

Skydd mot ras 153 § Arbetsplatser ska vara utformade så att föremål inte kan falla ned och skada arbetstagare.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0238

154 § Ytterdörrar och portar ska normalt ha skydd mot snöras och fallande istappar. Allmänna råd: Exempel på skydd är skyddstak och snörasskydd.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0239

Skydd mot sammanstötning med glasytor 155 § Genomsynliga dörrar, portar och väggpartier ska, där det behövs, vara tydligt markerade så att de är lätta att upptäcka. Allmänna råd: Regler om glas finns även i Boverkets byggregler (BBR).

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0240

Skydd mot skärskador 156 § Om det finns risk för att arbetstagarna kommer i kontakt med glasytor på ett sådant sätt att de kan splittras, ska glasytorna antingen förses med skydd eller vara så utförda att skärskador undviks.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0241

Allmänna råd: Glasytor i dörrar och väggpartier i skolor bör vara gjorda av härdat eller laminerat glas, om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter. Regler om glas i byggnader finns även i Boverkets byggregler (BBR).

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0242

Skydd mot köldskador och brännskador 157 § Kalla eller heta ytor och installationer ska vara placerade och utformade så att köldskador eller brännskador undviks. De ska vara isolerade eller ha skydd mot oavsiktlig beröring, om det behövs för att förhindra skada.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0243

Allmänna råd: Exempel på hur risken för brännskador och köldskador kan bedömas finns i standarderna SS-EN ISO 13732-1:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 1: Varma ytor. Utgåva 2 respektive SS-EN ISO 13732-3:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 2: Kalla ytor. Utgåva 2.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0244

158 § Vid arbetsplatser, där det finns särskilt stor risk för brännskador, ska det i anslutning till arbetsplatsen finnas tillgång till tempererat vatten i tillräcklig omfattning.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0245

Skydd mot instängning 159 § Skydd mot instängning ska finnas i lokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker vid instängning. När instängning innebär en allvarlig hälsorisk, ska det finnas en ljus- och ljudsignalanordning som är 1. tillförlitlig, 2. inifrån lätt åtkomlig, och 3. synlig.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0246

Den ska vara placerad cirka 0,5 meter över golv. Signalerna ska nå en plats där de säkert kan uppmärksammas. Signalanordningen ska vara märkt ”Nödsignal”. Dörrar till kyl- och frysrum ska enkelt kunna öppnas inifrån.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0247

Allmänna råd: Exempel på lokaler som innebär en allvarlig hälsorisk, för den som blir instängd, är kyl- och frysrum där temperaturen är under -5 °C och ouppvärmda bodar. I bilaga 2.9 finns krav på säker reservtillförsel av energi till signaler vid strömavbrott.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0248

160 § Arbetsgivaren ska se till att larm från kyl- och frysrum kontrolleras regelbundet.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0249

Nöddusch och ögonspolning 161 § En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter där det finns risk för 1. översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna, 2. brand i kläderna, 3. brand i hår eller skägg, eller 4. brännskada.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0250

Vägen till nödduschen får inte vara blockerad. Nödduschen ska vara lätt att utlösa både av stående och krypande person, och den ska ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska normalt vara tempererat.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0251

162 § Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador, ska det finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad. Vid behov ska det finnas kompletterande utrustning med ögonspolningsvätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs. Spolvätskan ska vara tempererad, och finnas i den mängd som risken kräver. Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0252

163 § Arbetsgivaren ska se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar kontrolleras minst en gång per halvår, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0253

Skyltar och signaler 164 § Arbetsgivaren ska se till att det på arbetsplatser, i tillräcklig omfattning, finns skyltar, märkning och signaler, enligt kraven i dessa föreskrifter med bilagorna 2–9. Skyltar, märkning och signaler ska användas då riskerna inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder. Områden där särskild risk finns, ska alltid vara tydligt markerade.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0254

165 § Arbetsgivare ska, där det behövs för säkerheten, även se till att märkning, skyltar och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik används inom fabriksområden eller motsvarande.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0255

166 § Arbetsgivare ska se till att arbetstagarna får information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen, och som har betydelse för hälsa och säkerhet. Informationen och instruktionen ska 1. förklara vad skyltar, märkning och signalering betyder, 2. instruera hur man ska uppträda med anledning av dem, och 3. informera om vilka särskilda åtgärder de ska leda till.

Arbetsplatsens utformning - AFS

afs

§0256

Informationen och instruktionen ska vara utformad så att den kan tillgodogöras av alla berörda, och ges så ofta att arbetstagarna har aktuell kunskap.