diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes index 0dd5b147f014e6c4eb1bcc77b019ff751936b282..995d6774c6431acd66783f478b71b370cca09f38 100644 --- a/.gitattributes +++ b/.gitattributes @@ -362,3 +362,57 @@ dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=l dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-56.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-55.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-54.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fd633a07f99e3f5b1551a985ad4c5cc0ecf11ab3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-1.txt @@ -0,0 +1,29 @@ +Официален вестник +C 15 +на Европейския съюз +Информация и известия +Издание на български език +Година 65 12 януари 2022 г. +Съдържание +ЕВРОПЕЙСКИ ПАРЛАМЕНТ СЕСИЯ 2021—2022 Заседания от 17 до 21 май 2021 г. ПРИЕТИ ТЕКСТОВЕ +I +Резолюции, препоръки и становища РЕЗОЛЮЦИИ Европейски парламент Вторник, 18 май 2021 r. +2022/C 15/01 2022/C 15/02 +Резолюция на Европейския парламент от 18 май 2021 г. относно прегледа на фонд „Солидарност“ на Европейския съюз (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Резолюция на Европейския парламент от 18 май 2021 г. относно осигуряване на постигането на целите на задължението за разтоварване съгласно член 15 от общата политика в областта на рибарството (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Сряда, 19 май 2021 r. +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 2022/C 15/05 2022/C 15/06 2022/C 15/07 +BG +Резолюция на Европейския парламент от 19 май 2021 г., съдържащa препоръки към Комисията относно предизвикателствата пред организаторите на спортни прояви в рамките на цифровата среда (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Резолюция на Европейския парламент от 19 май 2021 г. относно изкуствения интелект в образованието, културата и аудио-визуалния сектор (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Резолюция на Европейския парламент от 19 май 2021 г. относно европейска стратегия за интеграция на енергийните системи (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Резолюция на Европейския парламент от 19 май 2021 г. относно Европейска стратегия за водорода (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Резолюция на Европейския парламент от 19 май 2021 г. относно защитата на правата на човека и външната политика на ЕС в областта на миграцията (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0e74c5c631164891b39e15621d02de8a5fe0fce0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-42.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/36 +BG +Официален вестник на Европейския съюз +12.1.2022 г. +Сряда, 19 май 2021 r. +27. призовава за провеждане на редовни независими одити, за да се провери дали използваните приложения с ИИ и свързаните с тях принципи на взаимозависимост и взаимоограничаване са в съответствие с определените критерии, както и за упражняване на надзор от независими и достатъчни надзорни органи при тези одити; призовава за специални стрес тестове, за да се подпомогне и да се наложи спазването на изискванията; 28. отбелязва ползите и рисковете от ИИ по отношение на киберсигурността и неговия потенциал за борба с кибепрестъпността и подчертава необходимостта всички решения в областта на ИИ да бъдат устойчиви на кибератаки, като същевременно зачитат основните права на Съюза, по-специално защитата на личните данни и неприкосновеността на личния живот; подчертава, че е важен мониторингът на безопасното използване на ИИ и че е необходимо тясно сътрудничество между публичния и частния сектор с цел противодействие на уязвимостта на ползвателите и на опасностите, възникващи в тази връзка; призовава Комисията да направи оценка на необходимостта от по-добра превенция по отношение на киберсигурността и мерките за смекчаване на свързаните с нея рискове; 29. подчертава, че кризата с пандемията от COVID-19 може да се разглежда като пробен период за разработването, внедряването и използването на цифрови и свързани с ИИ технологии в образованието и културата, както показаха многобройните платформи за онлайн обучение и онлайн инструменти за насърчаване на културата, използвани в държавите членки; във връзка с това призовава Комисията да анализира тези примери при обмислянето на общ подход на Съюза към повишено използване на такива технологични решения; +Образование 30. припомня, че е важно да се повишат цифровите умения и да се постигне високо равнище на медийна, цифрова и информационна грамотност на равнището на Съюза като предварително условие за използването на ИИ в образованието; във връзка с това подчертава необходимостта да се гарантира цифрова грамотност и грамотност в областта на ИИ в целия Съюз, по-специално чрез разработване на възможности за обучение на преподавателите; настоява, че използването на технологии за ИИ в училищата следва да помогне за намаляване на социалното и регионалното цифрово разделение; приветства актуализирания план на Комисията за действие в областта на цифровото образование, който разглежда използването на ИИ в образованието; във връзка с това призовава Комисията да превърне цифровите способности, медийната грамотност и обучението и уменията, свързани с ИИ, в приоритети на настоящия план, като същевременно повишава осведомеността относно възможните злоупотреби и неправилно функциониране на ИИ; във връзка с това призовава Комисията да постави специален акцент върху децата и младежите в несигурно положение, тъй като те се нуждаят от специална подкрепа в областта на цифровото образование; настоятелно призовава Комисията в предстоящите си законодателни предложения в областта на ИИ надлежно да разгледа инициативите в образованието, свързани с ИИ и роботиката; настоятелно призовава държавите членки да инвестират в цифрово оборудване в училищата, като за целта използват финансиране от Съюза; 31. подчертава, че използването на ИИ в образователните системи носи широк набор от възможности и инструменти за постигане на по-иновативно, приобщаващо, ефикасно и все по-ефективно образование чрез въвеждане на нови методи за висококачествено обучение, които са бързи, персонализирани и насочени към учащите; подчертава обаче, че предвид въздействието му върху образованието и социалното приобщаване наличието на такива инструменти трябва да бъде гарантирано за всички социални групи, като се осигури равен достъп до образование и обучение, без никой да бъде изоставен, по-специално хората с увреждания; 32. подчертава, че за да взаимодействат с ИИ критично и ефективно, е необходимо гражданите да имат поне основно разбиране на тази технология; призовава държавите членки да включат в действията си в областта на цифровата грамотност кампании за повишаване на осведомеността относно ИИ; призовава Комисията и държавите членки да насърчават планове за цифрова грамотност и форуми за обсъждания, за да могат гражданите, родителите и учащите да се включат в демократичен диалог с публичните органи и заинтересованите страни относно разработването, внедряването и използването на технологии за ИИ в образователните системи; подчертава, че е важно на преподавателите, обучителите и други да бъдат предоставени подходящите инструменти и ноу-хау във връзка с ИИ и свързаните с него технологии по отношение на това какво представляват те, как се използват и как да бъдат използвани правилно и законосъобразно, така че да се избегнат нарушения на ПИС; изтъква по-специално значението на цифровата грамотност за хората, работещи в секторите на образованието и обучението, както и на подобряването на цифровото обучение за възрастните хора, като се има предвид, че по-младите поколения вече имат основна представа за тези технологии, тъй като са израснали с тях; 33. подчертава, че истинската цел на ИИ в нашите образователни системи следва да бъде да се постигне възможно най-индивидуализирано обучение, като се предлагат на учащите персонализирани академични пътеки според техните силни и слаби страни и дидактически материали, съобразени с техните характеристики, като се поддържат образователното качество и интегриращият принцип на нашите образователни системи; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8c37d97f562c9e03f90103079aeade29f8150291 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-43.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022 г. +BG +Официален вестник на Европейския съюз +C 15/37 Сряда, 19 май 2021 r. +34. припомня основната и многостранна роля на учителите в образованието и в това да го направят приобщаващо, по-специално в ранна детска възраст, където се придобиват умения, които ще дадат възможност на студентите да напредват през целия си живот, например в личните отношения, уменията за учене, съпричастността и съвместната работа; поради това подчертава, че технологиите за ИИ не могат да се използват в ущърб или за сметка на присъственото образование, както и учителите не трябва да бъдат заменяни с ИИ или технологии, свързани с ИИ; +35. подчертава, че ползите за ученето от използването на ИИ в образованието ще зависят не само от самия ИИ, а от начина, по който учителите го използват в цифровата учебна среда, за да отговорят на нуждите на учениците, студентите и преподавателите; поради това изтъква необходимостта програмистите в областта на ИИ да включват преподавателските общности в разработването, внедряването и използването на технологии за ИИ, когато това е възможно, като създават свързваща среда за сътрудничество между програмистите в областта на ИИ, разработчиците, предприятията, училищата, учителите и други публични и частни заинтересовани страни с цел създаване на технологии за ИИ, които са подходящи за реална образователна среда, отразяват възрастта и етапа на развитие на всеки учещ и отговарят на най-високите етични стандарти; подчертава, че образователните институции следва да внедряват единствено надеждни, етични, ориентирани към човека технологии, които да могат да бъдат проверявани от публичните органи и гражданското общество на всеки етап от жизнения си цикъл; във връзка с това подчертава предимствата на безплатните решения с отворен код; призовава на училищата и на останалите образователни институции да бъдат предоставени финансова и логистична подкрепа, както и необходимият експертен опит, за да въведат решения за обучението на бъдещето; +36. освен това подчертава необходимостта учителите постоянно да се обучават, за да могат да се адаптират към реалността на основаващото се на ИИ образование и да придобият необходимите знания и умения, за да използват технологиите за ИИ по педагогически и смислен начин, да могат изцяло да се възползват от предлаганите от ИИ възможности и да разберат неговите ограничения; призовава цифровото преподаване да бъде част от всяко обучение на преподаватели в бъдеще и призовава на учителите и хората, работещи в областта на образованието и обучението, да бъде предоставена възможност през целия си живот да продължават своето обучение в областта на цифровото преподаване; поради това призовава за преподавателите от всички дисциплини в цяла Европа да бъдат разработени програми за обучение в областта на ИИ; освен това подчертава, че е важно да се реформират програмите за преподаване за новите поколения учители, така че да могат да се адаптират към реалностите на основаното на ИИ образование, както и че е важно да се изготвят и актуализират наръчници и насоки относно ИИ за учителите; +37. изразява загриженост относно липсата на специфични програми във висшето образование, посветени на ИИ, и относно липсата на публично финансиране за ИИ сред държавите членки; счита, че това излага на риск бъдещите амбиции на Европа в областта на цифровите технологии; +38. изразява загриженост във връзка с факта, че малко изследователи в областта на ИИ се стремят към академична кариера, тъй като технологичните компании могат да предлагат по-добро възнаграждение и по-малко бюрокрация при научните изследвания; счита, че част от решението ще бъде се насочат повече публични средства към научните изследвания в областта на ИИ в университетите; +39. подчертава, че е важно още от детска възраст на хората да се предоставят общи цифрови умения с цел да се преодолее недостигът на умения и определени групи от обществото да бъдат по-добре интегрирани на цифровия трудов пазар и в цифровото общество; изтъква, че ще бъде все по-важно висококвалифицирани специалисти от всякакви сфери да се обучават в областта на ИИ, да се гарантира взаимното признаване на такива квалификации в целия Съюз, както и да се повишава квалификацията на сегашната и бъдещата работна сила, така че да може да се справи с бъдещите реалности на пазара на труда; поради това насърчава държавите членки да направят оценка на предлаганото от тях образование и да го модернизират със свързани с ИИ умения, когато това е необходимо, както и да въведат специфични учебни програми за разработчици на ИИ, като същевременно включват ИИ и в традиционните учебни програми; изтъква необходимостта да се гарантира взаимното признаване на професионалните квалификации в областта на уменията, свързани с ИИ, в целия Съюз, тъй като няколко държави членки актуализират предлаганото от тях образование, като включват умения, свързани с ИИ, и въвеждат специални учебни програми за разработчици в тази област; приветства усилията на Комисията да включи цифровите умения като едно от изискванията за квалификация за определени професии, хармонизирани на равнището на Съюза съгласно Директивата относно признаването на професионалните квалификации (11); подчертава необходимостта те да бъдат в съответствие със списъка за оценка на етичните насоки за надежден ИИ и приветства предложението на Комисията за трансформиране на този списък в индикативна програма за разработчиците на ИИ; припомня специалните потребности на професионалното образование и обучение (ПОО) във връзка с ИИ и призовава за подход на сътрудничество в цяла Европа, предназначен да засили потенциала, предлаган от ИИ в областта на ПОО; подчертава важността на обучението на +(11) +Директива 2005/36/ЕО на Европейския парламент и на Съвета от 7 септември 2005 г. относно признаването на професионалните квалификации (ОВ L 255, 30.9.2005 г., стр. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7e0d764c2e0b52cbbad56cd99f2705b5ade9367a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-46.txt @@ -0,0 +1,6 @@ +C 15/40 +BG +Официален вестник на Европейския съюз +12.1.2022 г. +Сряда, 19 май 2021 r. +54. подчертава, че добрите практики в областта на технологиите за ИИ за защита и достъпност на културното наследство, особено за хората с увреждания, следва да бъдат идентифицирани и споделяни между културните мрежи в целия Съюз, като същевременно се насърчават научни изследвания на различните употреби на ИИ за популяризиране на стойността, достъпността и опазването на културното наследство; призовава Комисията и държавите членки да насърчават възможностите, предлагани от използването на ИИ в КТСИ; 55. подчертава, че технологиите за ИИ могат също така да се използват за наблюдение на незаконния трафик на предмети на културата и унищожаването на културни ценности, като същевременно подпомагат събирането на данни с цел възстановяване и реконструкция както на материално, така и на нематериално културно наследство; отбелязва по-специално, че разработването, внедряването и използването на ИИ в митническите процедури за проверка може да подпомогне усилията за предотвратяване на незаконния трафик на културни ценности, и по-конкретно да допълни системите, които позволяват на митническите органи да насочат своите усилия и ресурси към предметите, които представляват най-голям риск; 56. отбелязва, че ИИ може да бъде от полза за сектора на научните изследвания, например благодарение на ролята, която прогнозните анализи могат да изиграят за прецизиране на анализа на данните, например във връзка с придобиването и движението на предмети на културата; подчертава, че е необходимо Съюзът да увеличи инвестициите и да насърчава партньорства между промишлеността и академичните среди с цел укрепване на върховите постижения в научните изследвания на европейско равнище; 57. припомня, че ИИ може да е революционен инструмент за насърчаване на културния туризъм, и подчертава значителния му потенциал за предвиждане на туристическите потоци, което би могло да помогне на градовете, които страдат от прекомерно много туристи; Културни и творчески сектори и индустрии (КТСИ) 58. изразява съжаление във връзка с факта, че културата не е сред приоритетите, очертани във вариантите на политиката и в препоръките относно ИИ на равнището на Съюза, по-специално в Бялата книга на Комисията от 19 февруари 2020 г. относно ИИ; призовава за преразглеждане на тези препоръки, за да може културата да стане приоритет на политиката относно ИИ на равнището на Съюза; призовава Комисията и държавите членки да разгледат потенциалното въздействие на разработването, внедряването и използването на технологии за ИИ върху КТСИ и да използват максимално плана за възстановяване Next Generation EU, за да цифровизират тези сектори, така че да отговарят на новите форми на потребление на 21 век; 59. изтъква, че ИИ е достигнал до КТСИ, както е видно например от автоматизираното създаване на текстове, видеоматериали или музикални произведения; подчертава, че творците и работещите в областта на културата трябва да разполагат с необходимите цифрови умения и компетентности, за да могат да използват ИИ и други цифрови технологии; призовава Комисията и държавите членки да насърчават възможностите, предлагани от използването на ИИ в КТСИ, чрез предоставяне на повече средства от бюджетите за наука и научни изследвания, и да създават центрове за цифрово творчество, в които творците и работещите в областта на културата да могат разработват приложения с ИИ, да се учат да боравят с тези и други технологии и да ги изпробват; 60. признава, че технологиите за ИИ имат потенциала да стимулират увеличаване на работните места в КТСИ, което се улеснява от повишения достъп до тези технологии; поради това подчертава значението на повишаването на цифровата грамотност в КТСИ, за да станат тези технологии по-приобщаващи, използваеми, възможни за усвояване и интерактивни за тези сектори; 61. подчертава, че взаимодействието между ИИ и КТСИ е комплексно и изисква задълбочена оценка; приветства доклада на Комисията от ноември 2020 г., озаглавен „Тенденции и развитие в областта на изкуствения интелект — предизвикателства пред рамката за правата върху интелектуалната собственост“ и проучването относно „Авторското право и новите технологии — управлението на данни в областта на авторското право и изкуственият интелект“; подчертава, че е важно да се изяснят условията за използването на защитено с авторско право съдържание като входни данни (изображения, музика, филми, бази данни и т.н.) и при създаването на културни и аудиовизуални крайни продукти, независимо дали са създадени от хора с помощта на ИИ или са генерирани самостоятелно от технологии с ИИ; приканва Комисията да проучи въздействието на ИИ върху европейските творчески индустрии; отново подчертава значението на европейските данни и приветства направените от Комисията изявления в това отношение, както и поставянето на изкуствения интелект и свързаните с него технологии на челно място в дневния ред; 62. подчертава необходимостта от създаване на съгласувана визия за технологиите за ИИ в КТСИ на равнището на Съюза; призовава държавите членки да поставят по-силен акцент върху културата в своите национални стратегии в областта на ИИ, за да се гарантира, че КТСИ възприемат иновациите и запазват конкурентоспособността си и че културното многообразие се защитава и насърчава на равнището на Съюза в новия цифров контекст; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..72d5b52db262d278842d936c5034dd79655bf04d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-57.txt @@ -0,0 +1,5 @@ +12.1.2022 г. +BG +Официален вестник на Европейския съюз +C 15/51 Сряда, 19 май 2021 r. +20. приветства приемането на европейската стратегия за използването на водорода; подчертава, че следва да се даде приоритет на изграждането на верига за доставки на водород от възобновяеми източници в Европа, за да се насърчат предимствата за пионерите в областта, конкурентоспособността на индустрията, както и сигурността на енергийното снабдяване; изразява убеждение, че възобновяемият и декарбонизираният водород могат да спомогнат за намаляване на постоянните емисии като например тези от промишлени процеси и тежкотоварния транспорт, при които пряката електрификация може да бъде ограничена поради ниска ефективност на разходите или технически, социални и екологични причини; припомня необходимостта от ускоряване на декарбонизацията на съществуващото производство на водород; подкрепя стартирането на важни проекти от общоевропейски интерес в областта на водорода; призовава Комисията да разработи всеобхватна рамка за класификация и сертифициране на превозвачите на газ въз основа на критериите за намаляване на емисиите на парникови газове през целия жизнен цикъл и за устойчивост, в съответствие с подхода, определен в Директивата за енергията от възобновяеми източници за насърчаване на използването на енергия от възобновяеми източници; подчертава, че подобна класификация е от изключително значение за участниците на пазара, органите и потребителите; подчертава необходимостта от разработване на стабилна рамка и подходяща базова линия, за да се гарантира, че се разполага достатъчен допълнителен капацитет за производство на енергия от възобновяеми източници пропорционално на необходимостта от водород от възобновяеми източници; призовава Комисията да вземе предвид това разнообразие от потребности в предстоящите си законодателни предложения; призовава Комисията да гарантира лоялна и ефективна конкуренция между водорода, внасян от международни партньори, и водорода, който се произвежда в ЕС; 21. подчертава ролята, която безопасното за околната среда улавяне, съхранение и използване на въглерод (CCS/U) може да изиграе за постигане на целите на Европейския зелен пакт; подкрепя интегриран контекст на политиката, за да се мотивира приемането на безопасни за околната среда приложения за CCS/U, които да осигуряват нетно намаляване на емисиите на парникови газове, така че тежката промишленост да стане неутрална по отношение на климата, когато не са на разположение варианти за пряко намаляване на емисиите; отбелязва предложението на Комисията за свикване на ежегоден Европейски форум по въпросите на улавянето, съхранението и използването на въглерод като част от Промишления форум за чиста енергия с цел по-нататъшно проучване на възможностите за насърчаване на такива проекти; припомня необходимостта да се даде приоритет на прякото намаляване на емисиите и на действията за поддържане и укрепване на естествените поглътители и резервоари на ЕС, например чрез устойчиво управление на горите; 22. подчертава, че транспортът може значително да улесни разгръщането на енергията от възобновяеми източници; призовава Комисията и държавите членки да предложат благоприятна политическа рамка и амбициозни цели, основани на принципа на технологична неутралност сред технологиите, необходими за постигане на неутралност по отношение на климата, за справедлив, финансово достъпен и балансиран преход към декарбонизация на всички видове пътнически и товарен транспорт, включително обществен флот и мрежи, автомобилен, воден (както морски, така и по вътрешните водни пътища), железопътен и въздушен транспорт основно чрез електрификация, а когато това не е възможно — устойчиво произведени горива; приветства съобщението на Комисията за разполагане на един милион зарядни пунктове за електрически превозни средства в рамките на преразглеждането на Директива 2014/94/ЕС; призовава Комисията да насърчи производителите на автомобили да предоставят възможност за зареждане чрез свързване на превозните средства към електрическата мрежа; подчертава необходимостта от адаптиране на електрификационните мрежи и инфраструктура за алтернативни горива за автомобилния парк в ЕС, както и от подкрепа на други лесни за внедряване решения, по-специално в транспортните възли; подчертава потенциала за вътрешно сътрудничество в областта на декарбонизацията на трансграничния транспорт; подчертава в тази връзка решаващата роля на Транспортната общност и на Комисията за създаване на полезни взаимодействия със съседните държави и ускоряване на трансфера на стандартите на ЕС относно емисиите от транспорта; подчертава значението на обществения транспорт за намаляването на търсенето на енергия и необходимостта от развитие и разширяване на декарбонизирания обществен транспорт както в градските, така и в селските райони; 23. подчертава, че има сектори, които увеличават потреблението си на енергия, например транспортния и туристическия сектор и сектора на ИКТ; подкрепя Комисията при проучването на взаимодействието между топлофикационните и охладителните мрежи и източниците на неизбежна отпадна топлина; приветства ангажимента, включен в стратегията на ЕС в областта на цифровите технологии, за постигане на неутралност по отношение на климата на центровете за данни до 2030 г.; призовава Комисията да предложи план за действие за участието на туристическия сектор в процеса на интеграция на енергийната система, като потърси начини, наред с другото, за насърчаване на железопътния туризъм, екологосъобразната мобилност и електромобилността и създаването на кръгови енергийни общности в устойчивия туризъм; Осигуряване на равновесие на енергийните системи 24. отбелязва, че поддържането на равновесието на електроенергийните мрежи и управлението на върховото потребление и производство ще бъде по-сложно с все по-децентрализиран и възобновяем енергиен микс, и във връзка с това подчертава ролята на оптимизацията на потреблението, съхранението и интелигентното управление на енергията; подчертава, че преминаването към децентрализирано производство на енергия носи много ползи: то може да насърчи използването на местни енергийни източници, което да доведе до повишаване на сигурността на енергийните доставки на местно равнище, развитие на общностите и сближаване чрез осигуряване на нови източници на доходи и създаване на нови работни места; припомня, че държавите членки остават свободни да определят своя енергиен микс, чието разнообразие е от основно значение за гарантиране на сигурността на доставките; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b7926736601414adf0b4f7eea698aba35b4922e8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-59.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 г. +BG +Официален вестник на Европейския съюз +C 15/53 Сряда, 19 май 2021 r. +на търсенето, която дава възможност на активните потребители да реагират на търсенето чрез цифрови решения в пълно съответствие с Общия регламент относно защитата на данните (25); призовава Комисията и държавите членки да проучат начини за допълнително насърчаване на развитието на европейски пазар за гъвкавост по отношение на търсенето чрез, наред с другото, общи стандарти за гъвкавост при крайното потребление и оценка на потенциалните ползи и въздействия върху разходите на енергийната система; приветства гъвкавите интегрирани енергийни системи, които имат за цел оптимизирането на сектора на отопляването/охлаждането, както и използването на ефективно и гъвкаво високоефективно комбинирано производство на енергия, което допринася за балансирането на електроенергийната мрежа, икономически ефективното използване на възобновяеми енергийни източници и интегрирането на отпадната топлина на местно/регионално равнище; призовава за своевременно прилагане на Директива (ЕС) 2019/944 и нейните разпоредби относно оптимизацията на потреблението; 34. подчертава ролята, която може да играе електрическата мобилност като форма на интелигентна интеграция секторите на енергетиката и транспорта чрез отключване на капацитет за гъвкавост; подчертава, че електрификацията транспортния сектор има потенциала да увеличи енергийната стратегическа автономност на Съюза чрез намаляване необходимостта от вносни изкопаеми горива; подчертава потенциала за съхранение и гъвкавост на внедряването технологии от типа „превозно средство към мрежа“ и отбелязва, че това ще изисква оперативната съвместимост енергийните системи и електрическите превозни средства; +на на на на на +35. припомня колко важно е справянето с рисковете за киберсигурността в енергийния сектор, за да се гарантира устойчивостта на енергийните системи; подчертава, че нарастващият брой свързани продукти, като например отоплителни уреди, електрически превозни средства и интелигентни измервателни уреди, може да увеличи риска от атаки срещу киберсигурността на електроенергийната система; настоятелно призовава Комисията бързо да се справи с подобни рискове, като определи високо равнище на защита на киберсигурността за свързаните продукти в контекста на кодекса за киберсигурност на електроенергийната мрежа; 36. подчертава, че една по-възобновяема, децентрализирана и по-добре интегрирана енергийна система изисква по-добро прогнозиране на търсенето на енергия и по-добро съгласуване в реално време на доставките и съхранението от различни енергоносители; подчертава в тази връзка решаващата роля на цифровизацията на обработката на статистически и метеорологични данни; призовава Комисията и държавите членки да развият вътрешен пазар за цифрови енергийни технологии, като същевременно защитят неприкосновеността на личния живот и личните данни на потребителите; насърчава държавите членки да приемат показателя за подготвеност за интелигентно управление, разработен като част от Директива 2010/31/ЕС относно енергийните характеристики на сградите (26), за да се използва потенциалът за гъвкавост по отношение на търсенето на равнище сгради; подчертава, че това ще изисква повече общи стандарти за обмен на данни; приветства намерението на Комисията да приеме план за действие за цифровизацията на енергетиката, за да се насърчи водещата роля на ЕС в областта на технологиите и да се даде възможност за по-интегрирана енергийна система с интелигентни решения в конкретни сектори (като например интелигентни мрежи, по-ефективен и безопасен транспорт и енергоспестявания в сградите), с по-добро финансиране за периода 2021–2027 г.; 37. потвърждава ключовата роля на Агенцията за сътрудничество между регулаторите на енергия в интегрирането на енергийната система и прилагането на законодателството на ЕС в областта на енергетиката; призовава Комисията и държавите членки да гарантират, че на агенцията се предоставят достатъчно средства за изпълнение на нейните задачи; +Осигуряване на енергийна достъпност, както физическа, така и финансова, за всички граждани и предприятия 38. припомня, че основната цел на действията на ЕС в областта на енергетиката е да се гарантира правилното функциониране на пазара предвид необходимостта от опазване и подобряване на околната среда; призовава Комисията да предприеме мерките, необходими за гарантиране на доброто функциониране на енергийните пазари, да гарантира пълното прилагане на достиженията на правото на ЕС в областта на вътрешния енергиен пазар, включително пакета за чиста енергия, да приведе правата на потребителите в секторите на природния газ и централното отопление в съответствие с тези на потребителите на електроенергия и да им помогне да допринесат за декарбонизацията на икономиката; подчертава, че е важно клиентите да бъдат насочвани към най-ефективния в енергийно и икономическо отношение вариант за декарбонизация въз основа на цени, които отразяват правилно всички разходи на използвания енергиен носител; приветства инициативата за преразглеждане на Директива 2003/96/ЕО и превръщането ѝ в инструмент, който да приведе данъчните политики в съответствие с целите в областта на енергетиката и климата за 2030 г. и 2050 г.; призовава Комисията +(25) (26) +Регламент (ЕС) 2016/679 на Европейския парламент и на Съвета от 27 април 2016 г. относно защитата на физическите лица във връзка с обработването на лични данни и относно свободното движение на такива данни и за отмяна на Директива 95/46/ЕО (ОВ L 119, 4.5.2016 г., стр. 1). +Директива 2010/31/ЕС на Европейския парламент и на Съвета от 19 май 2010 г. относно енергийните характеристики на сградите (ОВ L 153, 18.6.2010 г., стр. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..439ec47e94890117eb2c47d816b366290a9be965 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-67.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +12.1.2022 г. +BG +Официален вестник на Европейския съюз +C 15/61 Сряда, 19 май 2021 r. +8. счита, че класификацията на различните форми на водород следва да се определи в съответствие с независима научно обоснована оценка, като се оставят настрана често използваните цветови кодове; счита, че тази класификация следва да се основава на емисиите на парникови газове от целия жизнен цикъл в рамките на целия процес на производство и транспорт на водорода, но че следва също така да взема предвид прозрачни и стабилни критерии за устойчивост в съответствие с принципите на кръговата икономика и да се основава на средни и стандартни стойности за всяка категория, като например целите за устойчиво използване и опазване на ресурсите, третирането на отпадъците и увеличеното използване на изходни и вторични суровини, предотвратяването и контрола на замърсяването и накрая, опазването и възстановяването на биологичното разнообразие и екосистемите; 9. отбелязва, че съществува несъответствие между различните определения за чист водород, използвани от различните участници, като например Комисията и Европейския алианс за чист водород, което създава объркване и следва да се избегне; подчертава в тази връзка, че трябва да се установи абсолютно ясно разграничение между водород от възобновяеми източници и нисковъглероден водород (17); отбелязва освен това, че избягването на използването на две наименования за една и съща категория водород, а именно „от възобновяеми източници“ и „чист“, както предлага Комисията, би осигурило повече яснота, и подчертава в тази връзка, че терминът „водород от възобновяеми източници“ е най-обективният и научно обоснован вариант за тази категория водород; 10. подчертава спешната необходимост от европейски и международни стандарти и сертифициране; освен това отбелязва, че следва да се предвидят гаранции за произход, приведени в съответствие с националните регистри, за да се гарантира, че водородът от възобновяеми източници може да се увеличава своевременно и че потребителите могат съзнателно да избират устойчиви решения и да свеждат до минимум риска от блокирани инвестиции; 11. подчертава, че системата за стандартизация трябва да се основава на цялостен подход и да бъде приложима за вноса на водород; призовава Комисията да въведе регулаторна рамка със стабилни и прозрачни критерии за устойчивост за сертифицирането и проследяването на водорода в ЕС, като вземе предвид неговия отпечатък от емисии на парникови газове по цялата верига за създаване на стойност, включително транспорта, с цел също така да се мобилизират инвестиции в достатъчно допълнително производство на електроенергия от възобновяеми източници; призовава също така Комисията да предостави възможно най-рано през 2021 г. регулаторна рамка за водорода, която да гарантира стандартизация, сертифициране, гаранции за произход, етикетиране и възможности за търгуване във всички държави членки, както и да използва предстоящото преразглеждане на схемата на ЕС за търговия с емисии (СТЕ), за да проучи какви промени са необходими, за да се отключи пълният потенциал на водорода да допринесе за целите на ЕС в областта на климата, като се отчитат рисковете от изместване на въглеродни емисии; 12. подчертава, че класификацията на различните видове водород би послужила, наред с другото, за предоставяне на информация на потребителите и няма за цел да възпрепятства разширяването на използването на водорода като цяло; отбелязва, че настоящата система за гаранции за произхода на електроенергията от възобновяеми източници не привлича необходимите инвестиции за допълнителен капацитет; поради това подчертава значението на по-нататъшното разработване на насоки относно условията и критериите, за да се избегне двойното отчитане на капацитета в областта на енергията от възобновяеми енергийни източници; 13. изразява твърдото си убеждение, че приемането от страна на обществеността е от ключово значение за успешното създаване на водородна икономика; поради това изтъква значението на участието на обществеността и заинтересованите страни, както и значението на стандартите на ЕС за безопасност и техническите стандарти на ЕС във връзка с водорода, а също и на висококачествените водородни решения при спазване на тези стандарти; освен това подчертава, че протоколите за безопасност в секторите на търсенето следва непрекъснато да се актуализират по отношение на използването на водород; поради това отправя искане в целия ЕС да се насърчават примери за най-добри практики и култура на безопасност при използване на водород; +Увеличаване на производството на водород 14. подчертава, че за да се гарантира доброто и предвидимо функциониране на вътрешния пазар на водород, е необходимо да се преодолеят регулаторните пречки, и че Комисията следва в кратки срокове да предложи съгласувана, интегрирана и всеобхватна регулаторна рамка за пазара на водород, която следва да бъде в съответствие с други съответни +(17) +Според Комисията „нисковъглеродният водород“ обхваща водорода с произход от изкопаеми горива с улавяне на въглерод и водорода, произведен с електроенергия, със значително намалени емисии на парникови газове през целия жизнен цикъл в сравнение с водорода, произведен при използване на съществуващите методи. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..64610f94ecaaa320dd3cb0fd7e63c685de005169 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.bg.p-68.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/62 +BG +Официален вестник на Европейския съюз +12.1.2022 г. +Сряда, 19 май 2021 r. +законодателни актове и да зачита изцяло принципите на пропорционалност, субсидиарност и по-добро регулиране, включително теста за МСП; подчертава в тази връзка, че е необходим гъвкав пазар на водород, за да се даде възможност на иновативните предприятия пионери да се възползват в пълна степен от ползите и да намалят разходите за производство на водород, като се има предвид, че пазарът на водород все още не е развит и трябва да се разшири; +15. счита, че структурата на пазара на газ в ЕС и пакетът за чиста енергия биха могли да послужат като основа и пример за регулирането на пазара на водород; подчертава, че бързото и предвидимо развитие на добре функциониращо производство на водород от възобновяеми източници изисква демократично публично планиране, което да обединява производители, работници и техните синдикати, учени и неправителствени организации (НПО); насърчава също така Комисията и държавите членки да разработят конкретни решения с цел увеличаване на производството на водород в по-слабо свързаните или изолирани региони, като например островите, като същевременно гарантират развитието на свързаната инфраструктура, включително чрез промяна на предназначението на инфраструктурата; +16. призовава Комисията да включи и оцени правните изисквания, необходими за устойчива водородна икономика на ЕС, в своите оценки на въздействието във връзка с преразглеждането на съответното законодателство, за да се постигнат по-амбициозните цели на ЕС в областта на климата и да се повиши икономическата привлекателност на водорода от възобновяеми източници; настоятелно призовава Комисията да обърне внимание по-специално на преразглеждането на Директивата за енергията от възобновяеми източници, Директивата за данъчно облагане на енергийните продукти и електроенергията (18) и Директивата за СТЕ, за да се гарантират еднакви условия на конкуренция и съобразена с бъдещето регулаторна рамка за водорода; +17. приветства амбициозните цели на Комисията за увеличаване на капацитета на електролизьорите и на производството на водород от възобновяеми източници; призовава Комисията да разработи пътна карта за внедряване и подобряване на електролизьорите и да изгради партньорства на равнището на ЕС, за да се гарантира тяхната икономическа ефективност; настоятелно призовава Комисията и държавите членки да премахнат съществуващите административни тежести и да стимулират разширяването на веригата за създаване на стойност и навлизането на пазара на водород от възобновяеми източници, за да достигне той технологична зрялост и да бъде конкурентоспособен, чрез предоставяне на финансови стимули и специални схеми за финансиране, включително иновативни решения, като например преференциални премии за водород от възобновяеми източници, подаван във водородната мрежа, чрез преразглеждане на правилата за държавна помощ и чрез цялостно преразглеждане на системите за ценообразуване и данъчно облагане на енергията с оглед на интернализирането на външните разходи; подчертава, че водородът от възобновяеми източници би могъл да стане конкурентоспособен преди 2030 г., при условие че са налице необходимите инвестиции и подходяща регулаторна рамка и че енергията от възобновяеми източници е конкурентоспособна; +18. отбелязва, че устойчивата водородна икономика следва да даде възможност за увеличаване на капацитета в рамките на интегриран енергиен пазар на ЕС; признава, че на пазара ще има различни форми на водород, като например водород от възобновяеми източници и нисковъглероден водород, и подчертава необходимостта от инвестиции за увеличаване на производството на енергия от възобновяеми източници достатъчно бързо, за да се постигнат целите на ЕС в областта на климата и околната среда за 2030 г. и 2050 г., като същевременно признава, че нисковъглеродният водород е свързваща технология в краткосрочен и средносрочен план; призовава Комисията да направи оценка приблизително колко нисковъглероден водород ще бъде необходим за целите на декарбонизацията до момента, в който водородът от възобновяеми източници може да изпълнява тази роля самостоятелно, в какви случаи и за колко време; призовава Комисията и държавите членки да намалят регулаторните и икономическите пречки, за да се насърчи бързото навлизане на водорода на пазара; освен това отбелязва необходимостта да се избягва неустойчивата експлоатация на ресурсите, непрекъснатите емисии на метан, зависимостта и блокираните активи; подчертава, че използването на водород следва да допринесе за постигането на целите на ЕС в областта на климата и за бързото развитие и внедряване на водород от възобновяеми източници; +19. подчертава значението на постепенното прекратяване на използване на водород с произход от изкопаеми горива във възможно най-кратки срокове, като се акцентира върху най-чистите технологии по отношение на устойчивостта и емисиите на парникови газове; настоятелно призовава Комисията и държавите членки незабавно да започнат да планират този преход внимателно, така че производството на водород с произход от изкопаеми горива да започне да намалява бързо, предвидимо и необратимо и по този начин да се избегне удължаването на жизнения цикъл на производствените съоръжения, използващи изкопаеми горива; отбелязва, че редица обекти за производство на водород от изкопаеми горива се намират в територии в процес на справедлив преход, и подчертава, че ефективните мерки за подкрепа следва да бъдат насочени към декарбонизацията на съществуващото производство на водород от изкопаеми горива; настоятелно призовава мерките, +(18) +Директива 2003/96/ЕО на Съвета от 27 октомври 2003 г. относно преструктурирането на правната рамка на Общността за данъчно облагане на енергийните продукти и електроенергията (ОВ L 283, 31.10.2003 г., стр. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4b2eaac0efae158e844428767606ca06867b1e99 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Úřední věstník +C 15 +Evropské unie +Informace a oznámení +České vydání +Ročník 65 12. ledna 2022 +Obsah +EVROPSKÝ PARLAMENT ZASEDÁNÍ 2021–2022 Dílčí zasedání od 17. do 21. května 2021 PŘIJATÉ TEXTY +I +Usnesení, doporučení a stanoviska USNESENÍ Evropský parlament Úterý 18. května 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 18. května 2021 o přezkumu Fondu solidarity Evropské unie (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 18. května 2021 o zajištění plnění cílů týkajících se povinnosti vykládky podle článku 15 společné rybářské politiky (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . +9 +Středa 19. května 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +CS +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 19. května 2021 obsahující doporučení Komisi ohledně výzev pro pořadatele sportovních akcí v digitálním prostředí (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . +18 +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 19. května 2021 o umělé inteligenci ve vzdělávání, kultuře a audiovizuálním odvětví (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 19. května 2021 o Evropské strategii pro integraci energetického systému (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 19. května 2021 o evropské vodíkové strategii (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 19. května 2021 o ochraně lidských práv a vnější migrační politice EU (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..44db21515380704d8180fd81f4956a9a7f23e194 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +CS +Úřední věstník Evropské unie +12.1.2022 +Středa 19. května 2021 +27. žádá, aby byly pravidelně prováděny nezávislé audity s cílem zjistit, zda jsou používané aplikace umělé inteligence a související kontroly a protiváhy v souladu se stanovenými kritérii, a aby na tyto audity dohlížely nezávislé orgány dohledu s dostatečnými pravomocemi; žádá, aby byly prováděny zvláštní zátěžové testy, které by zajistily dodržování předpisů; +28. bere na vědomí výhody i rizika umělé inteligence z hlediska kybernetické bezpečnosti a jejího potenciálu v boji proti kyberkriminalitě a zdůrazňuje, že řešení založená na umělé inteligenci musí být odolná vůči kybernetickým útokům a současně musí být v souladu se základními právy Unie, zejména s ochranou osobních údajů a soukromí; zdůrazňuje, že je důležité dohlížet na bezpečnost využívání umělé inteligence a že je zapotřebí úzké spolupráce veřejného a soukromého sektoru, aby bylo možné řešit zranitelnost uživatelů a rizika, která v této souvislosti vznikají; vyzývá Komisi, aby posoudila, zda není zapotřebí zdokonalit prevenci, pokud jde o kybernetickou bezpečnost a s ní spojená zmírňující opatření; +29. zdůrazňuje, že krize způsobená pandemií COVID-19 může být považována za zkušební dobu pro vývoj, zavádění a využívání digitálních technologií a technologií umělé inteligence v oblasti vzdělávání a kultury, což dokládá řada on-line vzdělávacích platforem a on-line nástrojů na podporu kultury, které byly v členských státech využívány; vyzývá proto Komisi, aby tyto příklady zohlednila při zvažování společného unijního přístupu k intenzivnějšímu využívání takových technologických řešení; +Vzdělávání +30. připomíná, že je důležité posílit digitální dovednosti a dosáhnout vysoké úrovně mediální, digitální a informační gramotnosti na úrovni Unie coby předpokladu pro využívání umělé inteligence ve vzdělávání; zdůrazňuje, že je v této souvislosti třeba zajistit celounijní digitální gramotnost a gramotnost v oblasti umělé inteligence, a to zejména rozvojem příležitostí odborné přípravy pro vyučující; trvá na tom, že používání technologií umělé inteligence ve školách by mělo přispět k vyrovnání rozdílů v digitální gramotnosti mezi různými sociálními skupinami a jednotlivými regiony; vítá aktualizovaný akční plán digitálního vzdělávání vypracovaný Komisí, který se zabývá využíváním umělé inteligence ve vzdělávání; vyzývá v této souvislosti Komisi, aby digitální dovednosti, mediální gramotnost a odbornou přípravu a dovednosti související s umělou inteligencí zařadila mezi priority tohoto plánu a zároveň informovala o možném zneužití a nedostatcích umělé inteligence; vyzývá v této souvislosti Komisi, aby se zvlášť zaměřila na děti a mladistvé v nejisté situaci, které potřebují v oblasti digitálního vzdělávání zvláštní podporu; naléhavě vyzývá Komisi, aby se ve svých nadcházejících legislativních návrzích týkajících se umělé inteligence řádně zabývala umělou inteligencí a robotikou v oblasti vzdělávacích iniciativ; naléhavě vyzývá členské státy, aby investovaly do digitálního vybavení škol a k tomuto účelu využívaly finanční prostředky Unie; +31. zdůrazňuje, že využívání umělé inteligence ve vzdělávacích systémech přináší širokou škálu možností, příležitostí a nástrojů k tomu, aby mohlo být inovativnější, inkluzivnější, efektivnější a čím dál účinnější, a to za pomoci zavádění nových způsobů rychlého a personalizovaného vysoce kvalitního učení zaměřeného na studenty; zdůrazňuje však, že vzhledem k tomu, že tento proces bude mít dopad na vzdělávání a sociální začleňování, musí být zajištěna dostupnost takových nástrojů pro všechny sociální skupiny tím, že se zajistí rovný přístup ke vzdělávání a učení a že nikdo nebude opomenut, zejména osoby se zdravotním postižením; +32. zdůrazňuje, že v zájmu kritické i účinné interakce s umělou inteligencí potřebují občané této technologii alespoň v základu porozumět; vyzývá členské státy, aby do svých opatření týkajících se digitální gramotnosti začlenily informační kampaně o umělé inteligenci; vyzývá Komisi a členské státy, aby podporovaly plány digitální gramotnosti a diskusní fóra s cílem zapojit občany, rodiče a studenty do demokratického dialogu s veřejnými orgány a zúčastněnými stranami ohledně vývoje, zavádění a používání technologií umělé inteligence ve vzdělávacích systémech; zdůrazňuje, že je důležité poskytnout pedagogům, školitelům a dalším relevantním osobám správné nástroje a know-how týkající se umělé inteligence a souvisejících technologií, pokud se jedná o to, co tyto technologie představují, jak se používají a jak je možné je uplatňovat řádným způsobem a v souladu s právem, aby se zabránilo porušování práv duševního vlastnictví; obzvláště zdůrazňuje, jak významná je digitální gramotnost pro osoby pracující v oblasti vzdělávání a odborné přípravy a její posilování u starších spoluobčanů vzhledem k tomu, že mladší generace již o těchto technologiích mají základní představu, neboť s nimi vyrůstaly; +33. zdůrazňuje, že skutečným cílem umělé inteligence ve vzdělávacích systémech by mělo být dosažení co nejvíce individualizované úrovně výuky, která žákům nabídne individuálně přizpůsobené studijní plány podle jejich silných a slabých stránek a didaktické materiály přizpůsobené jejich vlastnostem, přičemž by měla být zachována kvalita vzdělávání a integrační zásada našich vzdělávacích systémů; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e41584236f4eea269191889e8432b95c3251771a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-43.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +CS +Úřední věstník Evropské unie +C 15/37 Středa 19. května 2021 +34. připomíná zásadní a rozmanitou úlohu, kterou učitelé hrají ve vzdělávání a při zajišťování jeho inkluzivnosti, zejména ve fázi raného dětství, kde jsou získávány dovednosti, které studentům umožní úspěšně se orientovat v životě, např. pokud jde o osobní vztahy, studijní dovednosti, empatii a spolupráci; zdůrazňuje proto, že technologie umělé inteligence nelze využívat k tíži nebo na úkor osobního vzdělávání, neboť učitelé nesmí být nahrazeni technologiemi souvisejícími s umělou inteligencí ani umělou inteligencí samotnou; +35. zdůrazňuje, že přínosy z učení plynoucí z využívání umělé inteligence ve vzdělávání nebudou záviset jen na samotné umělé inteligenci, ale na tom, jak ji pedagogové využijí v prostředí digitálního vzdělávání k uspokojení svých vlastních potřeb a potřeb svých žáků a studentů; poukazuje proto na nutnost toho, aby programátoři umělé inteligence pokud možno zapojili pedagogické komunity do vývoje, zavádění a používání technologií umělé inteligence a zároveň vytvořili prostředí pro propojení a spolupráci mezi programátory, vývojáři, podniky, školami, pedagogy a dalšími veřejnými a soukromými zúčastněnými stranami s cílem vytvořit technologie umělé inteligence, které budou vhodné pro skutečné vzdělávací prostředí, odrážet věk a vývojovou připravenost každého studenta a splňovat nejvyšší etické normy; zdůrazňuje, že vzdělávací instituce by měly zavádět pouze důvěryhodné a etické technologie zaměřené na člověka, které mohou veřejné orgány a občanská společnost kontrolovat ve všech fázích jejich životního cyklu; zdůrazňuje v tomto ohledu výhody bezplatných a otevřených řešení; požaduje, aby školy a jiná vzdělávací zařízení byly finančně, logisticky i prostřednictvím nezbytných odborných znalostí podporovány za účelem zavádění pedagogických řešení pro budoucnost; +36. +kromě toho zdůrazňuje, že je třeba průběžně školit pedagogy, aby byli schopni přizpůsobit se realitě vzdělávání využívajícího umělou inteligenci a získat potřebné znalosti a dovednosti, které jim umožní využívat technologie umělé inteligence pedagogickým a smysluplným způsobem, čímž se jim otevře možnost osvojit si možnosti nabízené umělou inteligencí a porozumět hranicím jejích kapacit; požaduje, aby digitální výuka v budoucnu povinně tvořila součást vzdělávání učitelů a aby pedagogové měli spolu s osobami pracujícími v oblasti vzdělávání a odborné přípravy možnost se celoživotně vzdělávat v oblasti digitální výuky; vyzývá proto k rozvoji programů odborné přípravy v oblasti umělé inteligence pro pedagogy ve všech oborech i v celé Evropě; dále zdůrazňuje, že je důležité reformovat výukové programy pro nové generace pedagogů, aby se mohli přizpůsobit realitě vzdělávání využívajícího umělou inteligenci, a že je důležité vypracovat a aktualizovat příručky a pokyny týkající se umělé inteligence pro pedagogy; +37. je znepokojen tím, že se nedostává vysokoškolských vzdělávacích programů zaměřených na umělou inteligenci a že chybí finanční prostředky na umělou inteligenci ve všech členských státech; je přesvědčen o tom, že tento stav ohrožuje budoucí digitální ambice Evropy; +38. je znepokojen tím, že jen nízký počet výzkumných pracovníků zabývajících se umělou inteligencí je činný v akademické sféře, neboť technologické společnosti jim mohou nabídnout vyšší platové ohodnocení a méně byrokratické zátěže pro výzkum; domnívá se, že část řešení spočívá v přesměrování více veřejných prostředků do oblasti výzkumu umělé inteligence na univerzitách; +39. zdůrazňuje význam zprostředkování všeobecných digitálních dovedností a kompetencí jednotlivcům již od dětského věku, mají-li se překlenout mezery v oblasti kvalifikací a mají-li se některé skupiny obyvatel lépe začlenit do digitálního trhu práce a do digitální společnosti; poukazuje na to, že odborná příprava vysoce kvalifikovaných odborníků ze všech oborů v oblasti umělé inteligence, zajištění vzájemného uznávání této kvalifikace v rámci Unie a zvyšování kvalifikace stávajících a budoucích pracovníků má stále větší význam pro to, aby se mohli vyrovnat s realitou pracovního trhu; vybízí proto členské státy, aby posoudily svoji nabídku vzdělávání a doplnily ji o dovednosti spojené s umělou inteligencí podle potřeby, zavedly zvláštní učební plány pro vývojáře umělé inteligence a také začlenily tyto technologie do tradičních osnov; zdůrazňuje, že je třeba zajistit vzájemné uznávání odborných kvalifikací pro oblast umělé inteligence v celé Unii, jelikož některé členské státy doplňují svou vzdělávací nabídku o dovednosti spojené s umělou inteligencí a zavádějí zvláštní učební plány pro vývojáře v této oblasti; vítá úsilí Komise o začlenění digitálních dovedností coby jednoho z kvalifikačních požadavků pro některá povolání, která jsou na unijní úrovni harmonizována podle směrnice o odborných kvalifikacích (11); zdůrazňuje nutnost toho, aby byly tyto učební plány v souladu s kontrolním seznamem etických pokynů pro zajištění důvěryhodnosti umělé inteligence, a vítá návrh Komise přeměnit tento seznam v orientační osnovy pro vývojáře umělé inteligence; připomíná zvláštní požadavky v oblasti odborného vzdělávání a přípravy, pokud jde o umělou inteligenci, a vyzývá ke spolupráci napříč Evropou s cílem posílit potenciál, který umělá inteligence v uvedené oblasti nabízí; zdůrazňuje, že je třeba vzdělávat vysoce kvalifikované odborníky v této oblasti, přičemž by do příslušných učebních osnov +(11) +Směrnice Evropského parlamentu a Rady 2005/36/ES ze dne 7. září 2005 o uznávání odborných kvalifikací (Úř. věst. +L 255, 30.9.2005, s. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a18f966e173a8bddaf8e1e965e7a0df726998c8d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +CS +Úřední věstník Evropské unie +12.1.2022 +Středa 19. května 2021 +54. zdůrazňuje, že osvědčené postupy v oblasti technologií umělé inteligence, pokud jde o ochranu a přístupnost kulturního dědictví, zejména pro osoby se zdravotním postižením, by měly být identifikovány a sdíleny mezi kulturními sítěmi v celé Unii a zároveň by měl být podporován výzkum různých způsobů využití umělé inteligence pro zhodnocení, přístupnost a zachování kulturního dědictví; vyzývá Komisi a členské státy, aby podporovaly příležitosti, které nabízí využívání umělé inteligence v kulturních a kreativních odvětvích a průmyslu; 55. zdůrazňuje, že technologie umělé inteligence mohou být také použity k monitorování nezákonného obchodování s kulturními předměty a ničení kulturních statků a že mohou zároveň podporovat shromažďování dat pro účely obnovy a rekonstrukce hmotného i nehmotného kulturního dědictví; konstatuje zejména, že rozvoj, zavádění a využívání umělé inteligence při celních kontrolách by mohlo podpořit snahy o předcházení nelegálnímu obchodování s kulturním dědictvím, zejména doplnit systémy, které celním orgánům umožňují zaměřovat jejich snahy a zdroje na předměty, jež představují největší riziko; 56. konstatuje, že umělá inteligence by mohla být přínosem pro výzkum, zejména díky úloze prediktivní analýzy při zdokonalování analýzy údajů, např. při nákupu a pohybu kulturních statků; zdůrazňuje, že Unie musí zvýšit investice do partnerství mezi průmyslem a akademickou sférou a tato partnerství podporovat s cílem posílit špičkový výzkum na evropské úrovni; 57. připomíná, že umělá inteligence může být revolučním nástrojem na podporu kulturního cestovního ruchu, a zdůrazňuje její významný potenciál k předvídání toků cestovního ruchu, což by mohlo pomoci městům, která se potýkají s nadměrným cestovním ruchem; +Kulturní a kreativní odvětví a průmysl 58. vyjadřuje politování nad tím, že kultura nepatří mezi priority uvedené v politických možnostech a doporučeních týkajících se umělé inteligence na úrovni Unie, zejména v bílé knize Komise ze dne 19. února 2020 o umělé inteligenci; vyzývá k revizi těchto doporučení s cílem začlenit kulturu mezi priority politiky Unie v oblasti umělé inteligence; vyzývá Komisi a členské státy, aby se zabývaly možným dopadem vývoje, zavádění a využívání technologií umělé inteligence na kulturní a kreativní odvětví a průmysl a aby co nejlépe využily plán obnovy Next Generation EU pro digitalizaci těchto odvětví s cílem reagovat na nové formy spotřeby ve 21. století; 59. poukazuje na to, že umělá inteligence obohatila i kulturní a kreativní odvětví a uplatňuje se například prostřednictvím automatického generování textů, videí nebo hudebních skladeb; zdůrazňuje, že i osoby působící v tvůrčí oblasti a kultuře musí disponovat nezbytnými digitálními dovednostmi a kompetencemi, aby mohly používat umělou inteligenci a jiné digitální technologie; vyzývá Komisi a členské státy, aby více podporovaly možnosti použití umělé inteligence v kulturních a tvůrčích odvětví a průmyslu vynakládáním prostředků na vědu a výzkum a aby vytvořily centra digitální kreativity, v nichž budou rozvíjeny aplikace umělé inteligence pro tvůrčí oblast a kulturu, aby se příslušné osoby mohly naučit s těmito technologiemi zacházet a vyzkoušet si jejich používání; 60. uznává, že technologie umělé inteligence mají potenciál posílit růst pracovních míst v kulturních a kreativních odvětvích a průmyslu díky lepšímu přístupu k těmto technologiím; zdůrazňuje proto, že je důležité šířit digitální gramotnost v oblasti kulturních a kreativních odvětví a průmyslu, aby tyto technologie přinesly těmto odvětvím větší inkluzivitu, využitelnost a interaktivitu a aby bylo možné se je snáze naučit; 61. zdůrazňuje, že interakce mezi umělou inteligencí a kulturními a kreativními odvětvími a průmyslem je složitá a vyžaduje důkladné posouzení; vítá zprávu Komise z listopadu 2020 „Trendy a vývoj v oblasti umělé inteligence – výzvy v rámci práv duševního vlastnictví“ a studii „Autorská práva a nové technologie: správa dat v oblasti autorských práv a umělé inteligence“; zdůrazňuje, že je důležité vyjasnit podmínky pro používání obsahu chráněného autorskými právy jako vstupních dat (obrazový materiál, hudba, filmy, databáze atd.) a při produkci kulturních a audiovizuálních výstupů vytvořených samotnými technologiemi umělé inteligence nebo lidmi využívajícími tyto technologie; vyzývá Komisi, aby prozkoumala dopady umělé inteligence na evropská tvůrčí odvětví; znovu zdůrazňuje význam evropských údajů a vítá prohlášení Komise v této věci a zařazení umělé inteligence a souvisejících technologií mezi priority; 62. zdůrazňuje, že je zapotřebí vytvořit na úrovni Unie jednotnou vizi technologií umělé inteligence pro kulturní a kreativní odvětví a průmysl; vyzývá členské státy, aby se ve svých národních strategiích pro umělou inteligenci více zaměřily na kulturu, aby kulturní a kreativní odvětví a průmysl naplno využily inovací, zůstaly konkurenceschopné a aby byla zajištěna ochrana a podpora kulturní rozmanitosti na úrovni Unie v novém digitálním kontextu; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7c317e10c0b0871e4157dd2b8aaaffa20b1ceb67 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-57.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022 +CS +Úřední věstník Evropské unie +C 15/51 Středa 19. května 2021 +20. +vítá přijetí evropské strategie pro vodík; zdůrazňuje, že prioritou by mělo být vytvoření dodavatelského řetězce vodíku z obnovitelných zdrojů v Evropě s cílem podpořit výhody prvních aktérů, konkurenceschopnost průmyslu a bezpečnost dodávek energie; je přesvědčen, že vodík z obnovitelných zdrojů a nízkouhlíkový vodík může pomoci snížit přetrvávající emise, jako jsou emise z průmyslových procesů a nákladní dopravy, kde přímá elektrifikace může být omezena z důvodu nízké nákladové efektivity nebo z technických, sociálních a environmentálních důvodů; připomíná, že je nutné urychlit dekarbonizaci stávající výroby vodíku; podporuje zahájení významných projektů společného evropského zájmu týkajících se vodíku; vyzývá Komisi, aby vypracovala komplexní rámec klasifikace a certifikace dopravců plynů na základě úspor emisí skleníkových plynů a kritérií udržitelnosti v celém životním cyklu v souladu s přístupem stanoveným ve směrnici o obnovitelných zdrojích energie o podpoře využívání energie z obnovitelných zdrojů; zdůrazňuje, že tato klasifikace je pro účastníky trhu, orgány a spotřebitele nanejvýš důležitá; zdůrazňuje, že je třeba vytvořit solidní rámec a vhodné základní podmínky, které zajistí, aby bylo dosaženo dostatečné dodatečné kapacity pro výrobu energie z obnovitelných zdrojů s ohledem na potřeby vodíku z obnovitelných zdrojů; vyzývá Komisi, aby ve svých nadcházejících legislativních návrzích zvážila tuto rozmanitost potřeb; vyzývá Komisi, aby zaručila spravedlivou a účinnou hospodářskou soutěž mezi vodíkem, který je dovážen od mezinárodních partnerů, a vodíkem, který je vyroben v EU; +21. +Zdůrazňuje úlohu, kterou by při dosahování cílů Zelené dohody pro Evropu mohlo hrát environmentálně bezpečné zachycování, využívání a ukládání uhlíku (CCSU); podporuje integrovaný politický rámec s cílem stimulovat zavádění aplikací CCSU bezpečných z hlediska životního prostředí, které povedou k čistému snížení emisí skleníkových plynů, aby byl těžký průmysl klimaticky neutrální tam, kde nejsou k dispozici žádné možnosti přímého snížení emisí; bere na vědomí návrh Komise na svolání každoročního Evropského fóra CCUS jako součásti průmyslového fóra pro čistou energii, které bude dále zkoumat možnosti na podporu těchto projektů; připomíná, že je třeba upřednostnit přímé snižování emisí a opatření k zachování a posílení přirozených propadů a rezervoárů uhlíku v EU, například prostřednictvím udržitelného obhospodařování lesů; +22. zdůrazňuje, že doprava může významně usnadnit zavádění energie z obnovitelných zdrojů; vyzývá Komisi a členské státy, aby navrhly příznivý politický rámec a ambiciózní cíle založené na zásadě technologické neutrality mezi technologiemi nezbytnými pro dosažení klimatické neutrality, v zájmu spravedlivého, cenově dostupného a vyváženého přechodu na dekarbonizaci všech druhů osobní a nákladní dopravy, včetně veřejných vozových parků a sítí, silniční, námořní, vnitrozemské vodní, železniční a letecké dopravy prostřednictvím elektrifikace, a pokud to není možné, prostřednictvím paliv vyráběných udržitelným způsobem; vítá oznámení Komise o rozmístění jednoho milionu dobíjecích stanic pro elektrická vozidla v revizi směrnice 2014/94/EU; vyzývá Komisi k podpoře toho, aby výrobci automobilů umožnili dobíjení vozidel ze sítě; zdůrazňuje, že je nutné upravit elektrifikační sítě a infrastrukturu pro alternativní paliva evropského vozového parku a podpořit další snadno proveditelná řešení, zejména u dopravních uzlů; zdůrazňuje potenciál vnitřní spolupráce v oblasti dekarbonizace přeshraniční dopravy; zdůrazňuje v tomto ohledu zásadní úlohu dopravního společenství a Komise pro vytváření synergií se sousedními zeměmi a urychlení přenosu norem EU týkajících se emisí z dopravy; zdůrazňuje význam veřejné dopravy pro snižování poptávky po energii a potřebu rozvíjet a rozšiřovat dekarbonizovanou veřejnou dopravu v městských i venkovských oblastech; +23. zdůrazňuje, že existují odvětví, v nichž roste spotřeba energie, např. v odvětví dopravy, cestovního ruchu a IKT; podporuje Komisi při zkoumání součinnosti mezi sítěmi ústředního vytápění a chlazení a zdroji nevyhnutelného zbytkového tepla; vítá závazek začleněný do digitální strategie EU zajistit do roku 2030 klimaticky neutrální datová centra; vyzývá Komisi, aby navrhla akční plán pro zapojení odvětví cestovního ruchu do procesu integrace energetického systému a to mimo jiné s ohledem na podporu cestovního ruchu po železnici, lehkou mobilitu („soft mobilitu“) a elektromobilitu a na vytvoření oběhových energetických komunit v udržitelném cestovním ruchu. +Zajistit rovnováhu v energetických systémech +24. konstatuje, že zachování rovnováhy v rámci elektrických sítí a řízení výkyvů v poptávce a výrobě bude složitější vzhledem ke stále decentralizovanější skladbě zdrojů energie a většímu objemu energie z obnovitelných zdrojů, a zdůrazňuje v tomto ohledu úlohu odezvy na straně poptávky, ukládání energie a inteligentního hospodaření s energií; zdůrazňuje, že přechod k decentralizované výrobě energie má mnoho výhod: může podpořit využívání místních zdrojů energie, což povede k větší bezpečnosti dodávek energie na místní úrovni, rozvoji komunit a soudržnosti tím, že poskytne nové zdroje příjmů a vytvoří nová pracovní místa; připomíná, že členské státy si mohou nadále samy určovat svou skladbu zdrojů energie a že její rozmanitost je zásadně důležitá pro zajištění bezpečnosti dodávek; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..15b63a84eb0c7f2dd5213032f2aa56dc40d2dbad --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-59.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +12.1.2022 +CS +Úřední věstník Evropské unie +C 15/53 Středa 19. května 2021 +spotřebitelům umožní reagovat na poptávku prostřednictvím digitálních řešení plně v souladu s obecným nařízením o ochraně údajů (25); vyzývá Komisi a členské státy, aby posoudily způsoby, jak více podpořit rozvoj evropského trhu z hlediska flexibility poptávky, mimo jiné prostřednictvím společných norem pro koncovou flexibilitu, posouzení možných přínosů a dopadů na náklady spojené s energetickými systémy; vítá flexibilní integrované energetické systémy, jejichž cílem je optimalizovat odvětví dálkového vytápění a chlazení a rovněž využívání účinné a vysoce účinné a flexibilní kombinované výroby tepla a elektřiny, která přispívá k udržování rovnováhy elektroenergetické soustavy, nákladově efektivnímu využívání obnovitelných zdrojů energie a integraci odpadního tepla na místní/regionální úrovni; vyzývá k urychlenému provedení směrnice (EU) 2019/944 a jejích ustanovení o reakci na straně poptávky; +34. zdůrazňuje úlohu, kterou může hrát elektrická mobilita jako forma inteligentní integrace odvětví energetiky a dopravy tím, že odblokuje flexibilní kapacity; zdůrazňuje, že elektrifikace odvětví dopravy má potenciál zvýšit strategickou autonomii Unie v oblasti energetiky snížením potřeby dovážených fosilních paliv; zdůrazňuje potenciál pro ukládání a flexibilitu v souvislosti se zaváděním technologií „vozidlo-síť“ a konstatuje, že bude vyžadovat interoperabilitu energetických systémů a elektrických vozidel; +35. připomíná, že je důležité řešit rizika kybernetické bezpečnosti v odvětví energetiky s cílem zajistit odolnost energetických systémů; zdůrazňuje, že rostoucí počet propojených produktů, jako jsou tepelné spotřebiče, elektrická vozidla a inteligentní měřiče, může zvýšit riziko kybernetických útoků na elektroenergetickou soustavu; naléhavě vyzývá Komisi, aby kybernetická rizika rychle řešila stanovením vysoké úrovně ochrany kybernetické bezpečnosti pro propojené produkty v rámci kodexu sítě pro kybernetickou bezpečnost; +36. potvrzuje, že energetický systém, který je obnovitelnější, decentralizovanější a integrovanější, vyžaduje lepší předvídání poptávky po energii a lepší sladění dodávek a ukládání energie z různých energetických nosičů v reálném čase; podtrhuje v tomto ohledu zásadní roli digitalizace pro zpracovávání statistických a meteorologických údajů; vyzývá Komisi a členské státy, aby vytvořily vnitřní trh pro digitální energetické technologie a současně chránily soukromí a osobní údaje spotřebitelů; vybízí členské státy, aby přijaly ukazatel inteligentní připravenosti vytvořený jako součást směrnice 2010/31/EU o energetické náročnosti budov (26) s cílem využít potenciál flexibility na straně poptávky na úrovni budov; zdůrazňuje, že to bude vyžadovat společné normy pro výměnu údajů; vítá záměr Komise přijmout akční plán pro digitalizaci energie s cílem podpořit vedoucí postavení EU v oblasti technologií a umožnit integrovanější energetický systém s inteligentními řešeními v konkrétních odvětvích (jako jsou inteligentní sítě, účinnější a bezpečnější doprava a úspory energie v budovách), s lepším financováním na období 2021–2027; +37. připomíná klíčovou úlohu Agentury pro spolupráci energetických regulačních orgánů při integraci energetického systému a při provádění právních předpisů EU v oblasti energetiky; vyzývá Komisi a členské státy, aby zajistily, že agentuře budou poskytnuty dostatečné prostředky k plnění jejích úkolů; +Zajistit dostupnost a cenovou dostupnost energie pro všechny občany a podniky +38. připomíná, že hlavním cílem činnosti Unie v oblasti energetiky je „zaručit řádné fungování trhu s ohledem na potřebu chránit a zlepšovat životní prostředí“; vyzývá Komisi, aby přijala nezbytná opatření k zajištění řádného fungování trhů s energií tak, aby zaručila plné provedení acquis pro vnitřní trh s energií, včetně balíčku opatření týkajících se čisté energie, s cílem sladit práva spotřebitelů v odvětví zemního plynu a dálkového vytápění s právy spotřebitelů elektřiny a pomohla jim přispět k dekarbonizaci ekonomiky; zdůrazňuje, že je důležité vést zákazníky k energeticky nejúčinnější a nákladově efektivní možnosti dekarbonizace na základě cen, které skutečně odrážejí veškeré náklady využívaného nosiče energie; vítá snahu o revizi směrnice 2003/96/ES a její přeměnu na nástroj, který sladí daňové politiky s cíli v oblasti energetiky a klimatu pro roky 2030 a 2050; vyzývá Komisi a členské státy, aby do této směrnice začlenily cíle v oblasti +(25) (26) +Nařízení Evropského parlamentu a Rady (EU) 2016/679 ze dne 27. dubna 2016 o ochraně fyzických osob v souvislosti se zpracováním osobních údajů a o volném pohybu těchto údajů a o zrušení směrnice 95/46/ES (Úř. věst. +L 119, 4.5.2016, s. 1). +Směrnice Evropského parlamentu a Rady 2010/31/EU ze dne 19. května 2010 o energetické náročnosti budov (Úř. věst. +L 153, 18.6.2010, s. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..361049eb65afd4f111fa65ebbf3972082235bfbc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-67.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +CS +Úřední věstník Evropské unie +C 15/61 Středa 19. května 2021 +8. domnívá se, že klasifikace různých forem vodíku by měla být stanovena na základě nezávislého, vědecky podloženého posouzení, které by ustoupilo od běžně používaného přístupu využívajícího barvy; je toho názoru, že tato klasifikace by měla být založena na emisích skleníkových plynů během celého životního cyklu procesu výroby a přepravy vodíku, ale měla by rovněž zohledňovat transparentní a spolehlivá kritéria udržitelnosti v souladu se zásadami oběhového hospodářství a vycházet z průměrných a standardních hodnot pro jednotlivé kategorie, jako jsou cíle udržitelného využívání a ochrana zdrojů, nakládání s odpady a zvýšené využívání surovin a druhotných surovin, prevence a omezování znečištění a také ochrana a obnova biologické rozmanitosti a ekosystémů; +9. poznamenává, že existuje rozpor mezi různými definicemi čistého vodíku, které používají rozdílné subjekty, jako je Komise či Evropská aliance pro čistý vodík, což vyvolává nejasnosti a čemuž je třeba se vyhnout; v této souvislosti zdůrazňuje, že je nutné jednoznačně rozlišovat mezi vodíkem z obnovitelných zdrojů a nízkouhlíkovým vodíkem (17); dále konstatuje, že předejití používání dvou názvů pro stejnou kategorii vodíku, a sice „z obnovitelných zdrojů“ a „čistý“, jak navrhuje Komise, by poskytlo další objasnění, a v této souvislosti zdůrazňuje, že pojem „vodík z obnovitelných zdrojů“ je pro tuto kategorii vodíku nejobjektivnější a vědecky podloženou možností; +10. +zdůrazňuje, že je naléhavě třeba norem a certifikace na úrovni EU i na mezinárodní úrovni; dále konstatuje, že by měly být zváženy záruky původu v souladu s vnitrostátními registry s cílem zajistit, aby bylo možné získat velké množství obnovitelného vodíku včas a aby si spotřebitelé mohli vědomě zvolit udržitelná řešení a minimalizovat riziko uvízlých investic; +11. zdůrazňuje, že systém standardizace musí být založen na holistickém přístupu a musí být použitelný pro dovážený vodík; vyzývá Komisi, aby zavedla regulační rámec se spolehlivými a transparentními kritérii udržitelnosti pro certifikaci a sledování vodíku v EU, s přihlédnutím k jeho stopě skleníkových plynů v celém hodnotovém řetězci, včetně dopravy, s cílem podnítit investice do dostatečné dodatečné výroby elektřiny z obnovitelných zdrojů; vyzývá rovněž Komisi, aby v roce 2021 co nejdříve poskytla regulační rámec pro vodík, který zajistí standardizaci, certifikaci, záruky původu, označování a obchodovatelnost ve všech členských státech, a aby rovněž využila nadcházející revizi systému EU pro obchodování s emisemi (ETS) k posouzení toho, jaké změny jsou zapotřebí k uvolnění plného potenciálu vodíku, a přispět tak k cílům EU v oblasti klimatu, a to s přihlédnutím k riziku úniku uhlíku; +12. zdůrazňuje, že klasifikace různých druhů vodíku bude mimo jiné sloužit k poskytování informací spotřebitelům a jejím účelem není zastavit rozšiřování vodíku obecně; konstatuje, že stávající systém záruk původu elektřiny vyrobené z obnovitelných zdrojů dosud nespustil odpovídající investice do dalších kapacit; zdůrazňuje proto, že je důležité dále rozvíjet pokyny týkající se podmínek a kritérií, aby se zamezilo dvojímu započítávání kapacit energie z obnovitelných zdrojů; +13. je pevně přesvědčen o tom, že pro úspěšné vytvoření vodíkové ekonomiky je klíčové přijetí ze strany veřejnosti; poukazuje proto na význam zapojení veřejnosti a zúčastněných stran, bezpečnostních a technických norem EU pro vodík a kvalitních řešení založených na vodíku, která budou v souladu s těmito normami; dále zdůrazňuje, že bezpečnostní protokoly v odvětvích poptávky je třeba průběžně aktualizovat, pokud jde o používání vodíku; žádá proto o propagaci příkladů osvědčených postupů a podporu kultury bezpečného vodíku v celé EU; +Zvýšení výroby vodíku +14. upozorňuje, že má-li být zajištěno řádné a předvídatelné fungování vnitřního trhu s vodíkem, je třeba překonat regulační překážky, a že Komise by měla urychleně navrhnout soudržný, integrovaný a komplexní regulační rámec pro trh s vodíkem, který by měl být v souladu s dalšími příslušnými právními předpisy a plně dodržovat zásady proporcionality, +(17) +Podle Komise zahrnuje „nízkouhlíkový vodík“ vodík z fosilních paliv se zachycováním uhlíku a vodík z elektřiny, v jejichž případě jsou emise skleníkových plynů vzniklých během celého životního cyklu výroby vodíku ve srovnání se současnými metodami výroby vodíku výrazně nižší. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dc9a15331d81b674e9cbbb2f541d087e6690862e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.cs.p-68.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/62 +CS +Úřední věstník Evropské unie +12.1.2022 +Středa 19. května 2021 +subsidiarity a zlepšování právní úpravy, včetně testu dopadů na malé a střední podniky; v této souvislosti zdůrazňuje, že je třeba flexibilní trh s vodíkem s cílem usnadnit prvním inovativním aktérům plné využití výhod a snížení nákladů na výrobu vodíku, přičemž je třeba vzít v úvahu, že trh s vodíkem není dosud dostatečně vyspělý a je třeba jej rozšířit; +15. domnívá se, že uspořádání trhu EU s plynem a balíček předpisů týkajících se čisté energie by mohly sloužit jako základ a příklad pro regulaci trhu s vodíkem; zdůrazňuje, že rychlý a předvídatelný rozvoj výroby a distribuce vodíku vyžaduje rovněž demokratické veřejné plánování, které sdružuje výrobce, pracovníky a jejich odbory, vědce i nevládní organizace; vybízí rovněž Komisi a členské státy, aby předložily konkrétní řešení s cílem zvýšit výrobu vodíku v méně propojených nebo v izolovaných regionech, jako jsou ostrovy, a zároveň zajistily rozvoj související infrastruktury, a to i změnou účelu jejího užívání; +16. vyzývá Komisi, aby do svých posouzení dopadů týkajících se revize příslušných právních předpisů zahrnula a posoudila právní požadavky, které jsou nezbytné pro udržitelné vodíkové hospodářství EU, a splnit tak ambicióznější cíle EU v oblasti klimatu a učinit vodík z obnovitelných zdrojů ekonomicky atraktivnějším; naléhavě vyzývá Komisi, aby se zaměřila zejména na přezkum směrnice o obnovitelných zdrojích energie, směrnice o zdanění energie (18) a směrnice o ETS s cílem zajistit rovné podmínky a regulační rámec pro vodík, který obstojí i v budoucnu; +17. +vítá ambiciózní cíle Komise, které spočívají ve zvýšení kapacity elektrolyzérů a výroby vodíku z obnovitelných zdrojů; vyzývá Komisi, aby vypracovala plán pro zavedení a rozšíření elektrolyzérů a aby posilovala příslušná partnerství na úrovni EU s cílem zajistit jejich nákladovou efektivitu; naléhavě vyzývá Komisi a členské státy, aby odstranily stávající administrativní zátěž a aby podněcovaly rozšiřování hodnotového řetězce a pronikání vodíku z obnovitelných zdrojů na trh s cílem učinit jej technologicky vyspělým a konkurenceschopným, a to poskytnutím finančních pobídek a zvláštních režimů financování, včetně inovativních řešení, jako jsou výkupní prémie za vodík z obnovitelných zdrojů dodávaný do vodíkové sítě, přezkoumáním pravidel státní podpory a provedením komplexního přezkumu cen energie a systémů zdanění s cílem internalizovat externí náklady; zdůrazňuje, že vodík z obnovitelných zdrojů by se mohl stát konkurenceschopným před rokem 2030, za předpokladu, že budou provedeny nezbytné investice a odpovídající regulační rámec a že energie z obnovitelných zdrojů bude konkurenceschopná; +18. poznamenává, že udržitelné vodíkové hospodářství by mělo umožnit zvýšení kapacit v rámci integrovaného trhu EU s energií; uznává, že na trhu budou existovat různé formy vodíku, jako je uhlík z obnovitelných zdrojů a nízkouhlíkový vodík, a zdůrazňuje, že je třeba investovat do dostatečně rychlého rozšíření výroby energie z obnovitelných zdrojů, aby bylo možné dosáhnout cílů EU v oblasti klimatu a životního prostředí na roky 2030 a 2050, přičemž uznává, že vodík s nízkými emisemi uhlíku je v krátkodobém a střednědobém horizontu překlenovací technologií; vyzývá Komisi, aby přibližně posoudila, kolik nízkouhlíkového vodíku bude zapotřebí pro účely dekarbonizace, dokud vodík z obnovitelných zdrojů nebude moci hrát tuto úlohu sám, a sice v jakých případech a jak dlouho; vyzývá Komisi a členské státy, aby omezily regulační a hospodářské překážky s cílem podpořit rychlé zavádění vodíku na trh; dále konstatuje, že je třeba zabránit neudržitelnému využívání zdrojů, pokračujícím emisím metanu, ustrnutí na uhlíku a uvízlým aktivům; zdůrazňuje, že využívání vodíku by mělo přispět k dosažení cílů EU v oblasti klimatu a k rychlému rozvoji a zavádění vodíku z obnovitelných zdrojů; +19. zdůrazňuje, že je důležité co nejdříve postupně ukončit používání vodíku na bázi fosilních paliv, a to se zaměřením na co nejčistší technologie, pokud jde o udržitelnost a emise skleníkových plynů; naléhavě vyzývá Komisi a členské státy, aby okamžitě zahájily pečlivé plánování této transformace, aby výroba vodíku založeného na fosilních palivech začala rychle, předvídatelně a nezvratně klesat a aby se předešlo prodlužování životnosti zařízení na výrobu energie z fosilních zdrojů; konstatuje, že řada zařízení na výrobu vodíku na bázi fosilních paliv se nachází na územích zapojených do spravedlivé transformace, a zdůrazňuje, že účinná podpůrná opatření by měla být zaměřena na dekarbonizaci stávající výroby vodíku na bázi fosilních paliv; naléhavě vyzývá k tomu, aby opatření zaměřená na rozvoj evropského vodíkového +(18) +Směrnice Rady 2003/96/ES ze dne 27. října 2003, kterou se mění struktura rámcových předpisů Společenství o zdanění energetických produktů a elektřiny (Úř. věst. +L 283, 31.10.2003, s. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fd9c7c05f0b4def3088e13735689c0a01cde9051 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-1.txt @@ -0,0 +1,32 @@ +Den Europæiske Unions +Tidende Meddelelser og oplysninger +Dansk udgave +C 15 +65. årgang 12. januar 2022 +Indhold +EUROPA-PARLAMENTET SESSIONEN 2021-2022 Mødeperioden fra den 17. til 21. maj 2021 VEDTAGNE TEKSTER +I +Beslutninger og resolutioner, henstillinger og udtalelser BESLUTNINGER OG RESOLUTIONER Europa-Parlamentet Tirsdag den 18. maj 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Europa-Parlamentets beslutning af 18. maj 2021 om revisionen af Den Europæiske Unions Solidaritetsfond 2020/2087(INI) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Europa-Parlamentets beslutning af 18. maj 2021 om gennemførelse af målene for landingsforplig­ telsen, jf. artikel 15 i den fælles fiskeripolitik (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Onsdag den 19. maj 2021 +2022/C 15/03 +Europa-Parlamentets beslutning af 19. maj 2021 med henstillinger til Kommissionen om udfordringer for arrangører af sportsbegivenheder i det digitale miljø (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Europa-Parlamentets beslutning af 19. maj 2021 om kunstig intelligens inden for uddannelse, kultur og den audiovisuelle sektor (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Europa-Parlamentets beslutning af 19. maj 2021 om en europæisk strategi for integration af energisystemer (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +2022/C 15/06 +Europa-Parlamentets beslutning af 19. maj 2021 om en europæisk strategi for brint (2020/2242(INI)) +56 +2022/C 15/07 +Europa-Parlamentets beslutning af 19. maj 2021 om beskyttelse af menneskerettighederne og EU's eksterne migrationspolitik (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +DA diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4e0aaee4430643908602034c369a25f781dcebec --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +12.1.2022 +Onsdag den 19. maj 2021 +27. opfordrer til, at der regelmæssigt gennemføres uafhængige revisioner med henblik på at undersøge, om de anvendte AI-applikationer og kontrolmekanismer er i overensstemmelse med specificerede kriterier, og til at sikre, at sådanne revisioner overvåges af en uafhængig myndighed med tilstrækkelige tilsynsbeføjelser; opfordrer til, at der indføres specifikke stresstests med henblik på at bidrage til og håndhæve overholdelsen; +28. bemærker fordelene og ulemperne ved AI i forbindelse med cybersikkerhed og dets potentiale i forhold til at bekæmpe cyberkriminalitet og understreger nødvendigheden af, at enhver form for AI-løsning er modstandsdygtig over for cyberangreb, samtidig med at de EU's grundlæggende rettigheder respekteres, navnlig beskyttelsen af personoplysninger og privatlivets fred; understreger vigtigheden af at overvåge, at AI anvendes på en sikker måde, og fremhæver nødvendigheden af, at den offentlige og den private sektor arbejder tæt sammen med henblik på at modvirke sårbarhed hos brugerne og imødegå de risici, som opstår i denne forbindelse; opfordrer Kommissionen til at vurdere behovet for bedre forebyggelse i forbindelse med cybersikkerhed og til at overveje nødvendigheden af at iværksætte afbødende foranstaltninger; +29. fremhæver, at covid-19-pandemikrisen kan betragtes som en prøveperiode for udvikling, udbredelse og brug af digitale og AI-relaterede teknologier inden for uddannelse og kultur, eksemplificeret ved de mange platforme for online-skoleundervisning og onlineværktøjer til kulturfremme, der anvendes i alle medlemsstaterne; opfordrer derfor Kommissionen til at danne sig et overblik over disse eksempler i forbindelse med sine overvejelser om en fælles EU-tilgang til øget anvendelse af sådanne teknologiske løsninger; +Uddannelse +30. minder om, at det er vigtigt at styrke de digitale færdigheder og opnå et høj niveau af medie- digital- og informationskompetence på EU-plan som en forudsætning for anvendelsen af AI på uddannelsesområdet; understreger i denne forbindelse behovet for at sikre de digitale og AI-relaterede kundskaber i hele EU, navnlig gennem udvikling af uddannelsesmuligheder for lærere; insisterer på, at brugen af AI-teknologier i skolerne bør bidrage til at mindske den sociale og regionale digitale kløft; glæder sig over Kommissionens ajourførte handlingsplan for digital uddannelse, som omhandler brugen af AI inden for uddannelse; opfordrer i denne forbindelse Kommissionen til at gøre digitale kapaciteter, mediekendskab og uddannelse og AI-relaterede færdigheder til prioriteterne i denne plan og samtidig øge bevidstheden om potentielle misbrug og funktionssvigt i AI; opfordrer i den forbindelse Kommissionen til især at fokusere på børn og unge i sårbare positioner, som har brug for særlig støtte på området for digital uddannelse; opfordrer indtrængende Kommissionen til seriøst at overveje initiativer vedrørende AI og robotteknologi inden for uddannelse i sine kommende lovgivningsforslag om AI; opfordrer indtrængende medlemsstaterne til at investere i digitalt udstyr i skoler og bruge EU-midler til dette formål; +31. gør opmærksom på, at brugen af AI i uddannelsessystemerne giver en bred vifte af muligheder, lejligheder og værktøjer til at gøre den mere innovativ, inklusiv, produktiv og stadig mere effektiv ved at indføre nye læringsmetoder, der er hurtige og personaliserede og centreret omkring de studerende; understreger dog, at eftersom det vil have indflydelse på uddannelse og social inklusion, bør det sikres, at sådanne værktøjer er tilgængelige for alle sociale grupper ved, at der skabes lige adgang til uddannelse og læring, så ingen lades i stikken, navnlig ikke personer med handicap; +32. understreger, at for at kunne anvende AI på en både kritisk og effektiv måde har borgerne som minimum brug for en basal forståelse af denne teknologi; opfordrer medlemsstaterne til at medtage bevidstgørelseskampagner om AI i deres indsats for digitale færdigheder; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at fremme planer for digitale færdigheder og diskussionsfora for at inddrage borgere, forældre og studerende i en demokratisk dialog med de offentlige myndigheder og interessenterne om udvikling, ibrugtagning og anvendelse af AI-teknologier i uddannelsessystemerne; understreger betydningen af at give pædagoger, undervisere m.fl. de rigtige værktøjer og den rigtige knowhow angående AI og dermed beslægtede teknologier med hensyn til, hvad de består i, hvordan de anvendes, og hvordan de bruges korrekt som værktøj og i overensstemmelse med lovgivningen, så man undgår krænkelser af intellektuelle ejendomsrettigheder; fremhæver navnlig betydningen af digitale færdigheder for mennesker, der arbejder inden for uddannelse, samt forbedring af undervisningen af ældre i digitale færdigheder i betragtning af, at de yngre generationer allerede har et grundlæggende begreb om disse teknologier, som de er vokset op med; +33. understreger, at det egentlige formål med AI i vores uddannelsessystemer bør være at gøre undervisningen så individualiseret som muligt ved at tilbyde de studerende personlige studieveje baseret på deres styrker og svagheder og give dem undervisningsmaterialer, der er skræddersyet til deres færdigheder, samtidig med at kvaliteten af undervisningen og integrationsprincippet i vores uddannelsessystemer bevares; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8f8669e9a0e303523b31b64ab399d5ed8963eddf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-43.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +12.1.2022 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +C 15/37 Onsdag den 19. maj 2021 +34. minder om den grundlæggende og mangesidede rolle, som lærere spiller i undervisningen og med hensyn til at gøre den inkluderende, navnlig i den tidlige barndom, hvor der erhverves færdigheder, som vil sætte de studerende i stand til at gøre fremskridt gennem hele livet, f.eks. +med hensyn til personlige relationer, studiefærdigheder, empati og samarbejde; understreger derfor, at AI-teknologier ikke kan anvendes til skade for eller på bekostning af personlig uddannelse, da lærere ikke må erstattes af nogen AI- eller AI-relaterede teknologier; +35. understreger, at de læringsfordele, der opnås ved at anvende AI på uddannelsesområdet, ikke blot afhænger af selve den kunstige intelligens, men af, hvordan lærerne bruger AI i det digitale læringsmiljø til at opfylde elevernes, de studerendes og lærernes behov; påpeger derfor behovet for, at AI-programmører inddrager lærersamfund i udviklingen, udbredelsen og anvendelsen af AI-teknologier, hvor det er muligt, ved at skabe et sammenhængende miljø til at knytte forbindelser og samarbejde mellem AI-programmører, udviklere, virksomheder, skoler, lærere og andre offentlige og private interessenter med henblik på at skabe AI-teknologier, der er egnede til det virkelige uddannelsesmiljø, afspejler den enkelte lærendes alder og udviklingsberedskab og opfylder de højeste etiske standarder; gør opmærksom på, at uddannelsesin­ stitutionerne udelukkende bør bruge pålidelige, etiske, menneskecentrerede teknologier, som kan kontrolleres i alle stadier af deres livscyklus af de offentlige myndigheder og civilsamfundet; understreger fordelene ved gratis og open source-løsninger i denne henseende; opfordrer til, at skoler og andre uddannelsesinstitutioner skal støttes finansielt, logistisk såvel som med den nødvendige ekspertise med henblik på at introducere løsninger for fremtidens læring; +36. understreger endvidere, at det er nødvendigt løbende at uddanne lærere i digitalisering, så de kan tilpasse sig til forholdene i forbindelse med AI-baseret undervisning og tilegne sig den viden og de færdigheder, der er nødvendige for at anvende teknologier for AI på en pædagogisk og meningsfuld måde, således at de bliver i stand til fuldt ud at udnytte de muligheder, som AI giver, og til at forstå dets begrænsninger; opfordrer til, at digital læring i fremtiden skal være en del af alle læreruddannelser, og opfordrer til, at lærere og personer, der arbejder inden for uddannelse, skal have mulighed for at videre- og efteruddanne sig igennem hele livet på området for digital undervisning; opfordrer derfor til, at der udvikles AI-uddannelsesprogrammer for undervisere på alle områder og i hele Europa; fremhæver endvidere betydningen af at reformere undervisningsprogrammer for nye generationer af lærere, der giver dem mulighed for at tilpasse sig realiteterne inden for AI-drevet uddannelse, samt betydningen af at udarbejde og ajourføre håndbøger og retningslinjer om AI for lærere; +37. er bekymret over manglen på specifikke programmer inden for videregående uddannelse i AI og over manglen på offentlige midler til AI i alle medlemsstater; mener, at dette bringer Europas digitale ambitioner for fremtiden i fare; +38. er bekymret over det faktum, at kun få forskere i AI forfølger en akademisk karriere, eftersom tech-virksomhederne kan tilbyde en bedre løn og mindre bureaukrati omkring forskningen; mener, at en del af løsningen ville være at afsætte flere offentlige midler til forskning i AI på universiteterne; +39. understreger vigtigheden af at formidle generelle digitale færdigheder og kompetencer helt fra barndommen for at afhjælpe kvalifikationskløften og integrere bestemte befolkningsgrupper bedre på det digitale arbejdsmarked og i det digitale samfund; påpeger, at det i stigende grad er vigtigt, at der uddannes højt kvalificerede fagfolk med forskellig baggrund inden for AI, at der sikres gensidig anerkendelse af sådanne kvalifikationer i hele Unionen, og at den nuværende og den fremtidige arbejdsstyrke opkvalificeres, så den er klædt på til de fremtidige realiteter på arbejdsmarkedet; opfordrer derfor medlemsstaterne til at vurdere deres uddannelsestilbud og opgradere det med AI-relaterede færdigheder, hvor det er nødvendigt, og til at indføre specifikke studieordninger for AI-udviklere, samtidig med at AI også medtages i de traditionelle læseplaner; fremhæver behovet for at sikre gensidig anerkendelse af faglige kvalifikationer inden for AI-færdigheder i hele EU, da flere medlemsstater er i færd med at opgradere deres uddannelsestilbud med AI-relaterede færdigheder og etablere specifikke læseplaner for AI-udviklere; glæder sig over Kommissionens bestræbelser på at medtage digitale færdigheder som et af kvalifikationskravene for visse erhverv, der er harmoniseret på EU-plan i henhold til direktivet om erhvervsmæssige kvalifikationer (11); understreger behovet for, at disse er i overensstemmelse med vurderingslisten over etiske retningslinjer for pålidelig AI, og glæder sig over Kommissionens forslag om at omdanne denne liste til vejledende læseplaner for AI-udviklere; minder om, at der vedrørende AI gælder særlige erhvervsuddannelsesmæssige behov, og opfordrer til en samarbejdsorienteret tilgang i hele Europa med henblik på at styrke AI's potentiale inden for erhvervsuddannelse; +(11) +Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2005/36/EF af 7. september 2005 om anerkendelse af erhvervsmæssige kvalifikationer (EUT L 255 af 30.9.2005, s. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f4c4c785ada93c3ee01c2004a841fd11ddce3d2c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-46.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +C 15/40 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +12.1.2022 +Onsdag den 19. maj 2021 +54. understreger, at god praksis i forbindelse med AI-teknologier for beskyttelse af og adgang til kulturarv, især for personer med handicap, bør identificeres og deles mellem kulturelle netværk i hele Unionen under tilskyndelse til forskning i forskellige anvendelser af AI for at fremme værdien, tilgængeligheden og bevarelsen af kulturarv; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at fremme de muligheder, som brugen af AI giver i de kulturelle og kreative sektorer og industrier; 55. understreger, at AI-teknologier også kan anvendes til at overvåge ulovlig handel med kulturgenstande og ødelæggelse af kulturgenstande, samtidig med at indsamlingen af data til inddrivelse og genopbygningsindsatsen for både materiel og immateriel kulturarv støttes; bemærker navnlig, at udviklingen, udbredelsen og anvendelsen af AI i forbindelse med toldscreeningprocedurer kan støtte bestræbelserne på at forhindre ulovlig handel med kulturarv, og navnlig supplere systemer, der giver toldmyndighederne mulighed for at målrette deres indsats og ressourcer mod de punkter, der udgør den største risiko; 56. bemærker, at AI f.eks. kan være til gavn for forskningssektoren, bl.a. +via den rolle, som prædiktive analyser kan spille med hensyn til finjustering af dataanalyser, f.eks. vedrørende erhvervelse og flytning af kulturobjekter; understreger behovet for, at Unionen øger investeringerne og fremmer partnerskaber mellem industrien og den akademiske verden for at styrke forskningens kvalitet på europæisk plan; 57. minder om, at AI kan være et revolutionerende værktøj til at fremme kulturturisme, og fremhæver dets betragtelige potentiale med hensyn til at forudsige turiststrømme, hvilket kunne hjælpe de byer, der er overbebyrdet med turisme; +Den kulturelle og kreative sektor og industri 58. beklager, at kultur ikke er blandt de prioriteter, der er opstillet i politiske løsningsmodeller og henstillinger om AI på EU-plan, bl.a. i Kommissionens hvidbog af 19. februar 2020 om AI; opfordrer til, at disse henstillinger revideres med henblik på at gøre kultur til en AI-politisk prioritet på EU-plan; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at adressere den potentielle indvirkning, som udvikling, udbredelse og anvendelse af AI-teknologier kan have på de kulturelle og kreative sektorer og industrier, og til at udnytte Next Generation EU's genopretningsplan til at digitalisere disse sektorer med henblik på nye former for forbrug i det 21. århundrede; 59. påpeger, at AI nu er nået til de kulturelle og kreative sektorer og industrier og f.eks. +kommer til udtryk i forbindelse med den automatiserede udarbejdelse af tekster, videoer og musikværker; understreger, at skabende kunstnere og kulturarbejdere også behøver de nødvendige digitale færdigheder og kompetencer til at kunne anvende AI og andre digitale teknologier; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til i højere grad at støtte mulighederne for at anvende AI inden for de kulturelle og kreative sektorer og industrier med midler fra videnskaben og forskningen og at etablere centre for digital kreativitet, hvor kreative aktører og kulturarbejdere udvikler AI-anvendelser, lærer at håndtere disse og andre teknologier og kan afprøve brugen heraf; 60. anerkender, at AI-teknologier har potentiale til at skabe et voksende antal arbejdspladser inden for de kulturelle og kreative sektorer og industrier, hvilket bliver lettere som følge af den øgede adgang til disse teknologier; understreger derfor betydningen af at fremme digitale færdigheder i de kulturelle og kreative sektorer og industrier for at gøre disse teknologier mere inklusive, anvendelige, lærende og interaktive for disse sektorer; 61. understreger, at samspillet mellem AI og de kulturelle og kreative sektorer og industrier er komplekst og kræver en tilbundsgående vurdering; påskønner Kommissionens rapport fra november 2020 med titlen »Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPRS Framework« og dens »study on copyright and new technologies: copyright data management and artificial intelligence«; understreger betydningen af at skabe klarhed over betingelserne for brug af ophavsretligt beskyttet indhold som datainput (billeder, musik, film, databaser osv.) og i produktionen af kulturelle og audiovisuelle produkter, hvad enten de frembringes af mennesker med assistance fra AI eller genereres automatisk af AI-teknologier; opfordrer Kommissionen til at undersøge AI's indvirkning på de kreative erhverv i Europa; minder igen om betydningen af europæiske data og påskønner Kommissionens udtalelser i denne henseende og dens placeringen af AI og dermed beslægtede teknologier højt på dagsordenen; 62. understreger behovet for at udarbejde en sammenhængende vision for AI-teknologier i de kulturelle og kreative sektorer og industrier på EU-plan; opfordrer medlemsstaterne til at styrke fokus på kultur i deres nationale AI-strategier for at sikre, at de kulturelle og kreative sektorer og industrier omfavner innovation og forbliver konkurrencedygtig, og at den kulturelle mangfoldighed beskyttes og fremmes på EU-plan i den nye digitale kontekst; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c54185667a27e35016f3bd9761557eb2f7f51c46 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-57.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +C 15/51 Onsdag den 19. maj 2021 +20. glæder sig over vedtagelsen af den europæiske brintstrategi; understreger, at det bør prioriteres at opbygge en vedvarende brintforsyningskæde i Europa for at skabe first mover-fordele, industriel konkurrencedygtighed og energiforsyningssikkerhed; er overbevist om, at vedvarende og kulstoffattig brint kan bidrage til at reducere vedvarende emissioner, såsom industriprocesser og tung transport, hvor direkte elektrificering kan være begrænset på grund af lave omkostninger eller tekniske, sociale og miljømæssige årsager; minder om behovet for at fremskynde dekarboniseringen af den eksisterende hydrogenproduktion; støtter lanceringen af vigtige projekter af fælles europæisk interesse om brint; opfordrer Kommissionen til at udvikle en omfattende klassificerings- og certificeringsramme for gasformige bærere på grundlag af de samlede drivhusgasemissionsbesparelser og bæredygtighedskriterier for hele livscyklussen i overens­ stemmelse med tilgangen i direktivet om vedvarende energi om fremme af vedvarende energi; understreger, at en sådan klassificering er af allerstørste betydning for markedsaktører, myndigheder og forbrugere; understreger behovet for at udvikle en robust ramme og et passende referencescenarie for at sikre, at der anvendes tilstrækkelig yderligere kapacitet til produktion af vedvarende energi i forhold til behovet for vedvarende brint; opfordrer Kommissionen til at tage hensyn til disse forskelligartede behov i sine kommende lovforslag; opfordrer Kommissionen til at sikre fair og effektiv konkurrence mellem brint, der importeres fra internationale samarbejdspartnere, og brint, som produceres i EU; +21. understreger den rolle, som miljømæssigt sikker kulstofopsamling, -lagring og -udnyttelse kan spille for at nå målsætningerne i den europæiske grønne pagt; støtter en integreret politisk kontekst til at stimulere udbredelsen af miljømæssigt forsvarlig anvendelse af kulstofopsamling, -lagring og -udnyttelse, som resulterer i en nettoreduktion i drivhusgasemissioner, med det formål at gøre sværindustrien klimaneutral, hvis der ikke findes nogen direkte emissionsreduktionsløsninger; noterer sig Kommissionens forslag om at indkalde til et årligt europæisk forum om CO2-opsamling, anvendelse og lagring som en del af industriforummet for ren energi med henblik på at undersøge mulighederne for at fremme sådanne projekter; minder om behovet for at prioritere direkte emissionsreduktioner og tiltag til bevarelse og forbedring af EU's naturlige dræn og reservoirer, f.eks. +gennem bæredygtig skovforvaltning; +22. fremhæver, at transport kan være en væsentlig drivkraft for udbredelsen af vedvarende energi; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at foreslå en gunstig politisk ramme og ambitiøse mål, der er baseret på princippet om teknologineutralitet blandt disse teknologier, der er nødvendige for at opnå klimaneutralitet, for at opnå en retfærdig, prismæssigt overkommelig og afbalanceret omstilling til dekarbonisering af alle passager- og godstransportformer, herunder offentlige vognparker og netværk, vej-, sø-, vandvejs-, jernbane- og lufttransport primært gennem elektrificering, og hvor dette ikke er muligt, bæredygtigt producerede brændstoffer; glæder sig over, at Kommissionen i forbindelse med revisionen af direktiv 2014/94/EU har meddelt, at den vil udrulle en million ladestationer til elektriske køretøjer; opfordrer Kommissionen til at give bilproducenterne incitament til at muliggøre vehicle-to-grid overførsel af strøm; understreger behovet for at tilpasse elektrificeringsnetværker og infrastruktur for alternative brændstoffer til den europæiske bilpark og understøtte andre løsninger, der er klar til at blive udbredt, navnlig inden for transportknudepunkter; fremhæver potentialet for internt samarbejde om dekarbonisering af transport på tværs af grænserne; understreger i den henseende den afgørende rolle, som transportfællesskabet og Kommissionen spiller med hensyn til at skabe synergier med nabolande og fremskynde udvekslingen af EU-standarder for emissioner fra transport; understreger, hvor vigtig den offentlige transport er med hensyn til at mindske energiforbruget, og påpeger behovet for at udvikle og udbygge dekarboniseret offentlig transport både i byområder og landdistrikter; +23. understreger, at der er sektorer, der øger deres energiforbrug, såsom transportsektoren, turismesektoren og IKT-sektoren; bakker Kommissionen op i at se nærmere på synergierne mellem fjernvarme- og fjernkølingsnetværk og kilder af uundgåelig spildvarme; glæder sig over forpligtelsen i EU's digitale strategi til at gøre datacentrene klimaneutrale senest i 2030; opfordrer Kommissionen til at foreslå en handlingsplan for turismesektorens deltagelse i integrationen af energisystemet, bl.a. +med fokus på fremme af jernbaneturisme, blød mobilitet og elektromobilitet og oprettelse af cirkulære energifællesskaber inden for bæredygtig turisme; +Sikring af balancen i energisystemerne +24. bemærker, at opretholdelse af balancen mellem elnettene og styring af spidsbelastningsefterspørgsel og -produktion vil være mere kompleks med en stadig mere decentraliseret og vedvarende produktionssammensætning og understreger i denne forbindelse den rolle, som reaktion på efterspørgselssiden, lagring og intelligent energistyring spiller; fremhæver, at overgangen til decentraliseret energiproduktion har mange fordele; den kan fremme anvendelsen af lokale energikilder, hvilket kan føre til øget lokal energiforsyningssikkerhed, samfundsudvikling og samhørighed ved at tilvejebringe nye indtægtskilder og skabe nye arbejdspladser; minder om, at det står medlemsstaterne frit for at fastsætte deres energimiks, hvis mangfoldighed er af afgørende betydning for forsyningssikkerheden; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..42309e67625af7f9f757ce0b1af77e99b849b335 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-59.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +12.1.2022 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +C 15/53 Onsdag den 19. maj 2021 +aktive forbrugere mulighed for efterspørgselsreaktion via digitale løsninger i fuld overensstemmelse med den generelle forordning om databeskyttelse (25); opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at undersøge mulighederne for yderligere at fremme udviklingen af et europæisk marked for fleksibilitet på efterspørgselssiden, bl.a. gennem fælles standarder for fleksibilitet i slutanvendelserne, en vurdering af de potentielle fordele og indvirkninger på energisystemets omkostninger; glæder sig over fleksible integrerede energisystemer, der har til formål at optimere sektoren for fjernvarme/køling og brugen af effektiv og fleksibel, højeffektiv kombineret varme- og elproduktion, der bidrager til afbalancering af elforsyningsnettet, en omkostningseffektiv udnyttelse af vedvarende energikilder og integration af spildvarme på lokalt/regionalt plan; opfordrer til en hurtig gennemførelse af direktiv (EU) 2019/944 og dets bestemmelser om et fleksibelt elforbrug; +34. fremhæver den rolle, som elektrisk mobilitet kan spille som en form for intelligent integration af el- og transportsektorerne ved at frigøre fleksibilitetskapacitet; understreger, at elektrificeringen af transportsektoren har potentiale til at øge Unionens strategiske energiuafhængighed ved at mindske behovet for importerede fossile brændstoffer; fremhæver det lagrings- og fleksibilitetspotentiale, der ligger i udrulningen af »vehicle-to-grid«-teknologier, og bemærker, at det vil kræve interoperabilitet mellem energisystemer og elkøretøjer; +35. +minder om betydningen af, at cybersikkerhedsrisici i energisektoren håndteres for at sikre elektricitetssystemernes modstandsdygtighed; understreger, at det stigende antal tilsluttede produkter som f.eks. +opvarmningsapparater, elkøretøjer og intelligente målere kan øge risikoen for cyberangreb mod elektricitetssystemet; opfordrer indtrængende Kommissionen til hurtigt at håndtere disse risici for angreb på cybersikkerheden ved at fastsætte et højt beskyttelsesniveau for cybersikkerheden for tilsluttede produkter inden for rammerne af reglerne for cybersikkerhed for elektricitetsnettet; +36. understreger, at et mere vedvarende, decentraliseret og integreret energisystem kræver bedre prognoser for energiefterspørgslen og mere tilpasning i realtid af forsyning og lagring fra forskellige energibærere; understreger i denne forbindelse den afgørende rolle, som digitalisering spiller for behandlingen af statistiske og meteorologiske data; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at udvikle et indre marked for digitale energiteknologier samtidig med, at forbrugeres private og personlige data beskyttes; opfordrer medlemsstaterne til at vedtage indikatoren for intelligensparathed, der er blevet udviklet som en del af direktiv 2010/31/EU om bygningers energimæssige ydeevne (26) for at udnytte potentialet for efterspørgselsfleksibilitet på bygningsniveau; understreger, at dette vil kræve flere fælles standarder for dataudveksling; glæder sig over, at Kommissionen har til hensigt at vedtage en handlingsplan for digitalisering af energi for at fremme EU's teknologiske lederskab og muliggøre et mere integreret energisystem med intelligente løsninger inden for bestemte sektorer (intelligente net, mere effektiv og sikker transport, energibesparelser i bygninger) med bedre finansiering for perioden 2021-2027; +37. gentager, at Agenturet for Samarbejde mellem Energireguleringsmyndigheder spiller en afgørende rolle i integreringen af energisystemet og gennemførelsen af EU's energilovgivning; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at sikre, at agenturet får tilstrækkelige midler til at kunne udføre sine opgaver; +Sikring af tilgængelig og økonomisk overkommelig energi til alle borgere og virksomheder +38. minder om, at hovedmålet for EU's indsats på energiområdet er at sikre, at markedet fungerer korrekt under hensyn til kravet om at bevare og forbedre miljøet; opfordrer Kommissionen til at træffe de nødvendige foranstaltninger til at sikre velfungerende energimarkeder og sikre en fuldstændig gennemførelse af gældende ret om det indre marked for energi, herunder pakken om ren energi, for at tilpasse forbrugerrettigheder i gas- og fjernvarmesektorerne til elforbrugernes rettigheder og hjælpe dem med at bidrage til dekarboniseringen af økonomien; understreger betydningen af, at kunderne guides i retning af den mest energieffektive og omkostningseffektive dekarboniseringsløsning på grundlag af priser, der afspejler alle omkostningerne for den anvendte energibærer; glæder sig over initiativet til at revidere direktiv 2003/96/EF og ændre det til et instrument, der tilpasser afgiftspolitikkerne til energi- og klimamålene for 2030 og 2050; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at indarbejde klimamålene i dette direktiv; understreger behovet for at revidere dets +(25) (26) +Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2016/679 af 27. april 2016 om beskyttelse af fysiske personer i forbindelse med behandling af personoplysninger og om fri udveksling af sådanne oplysninger og om ophævelse af direktiv 95/46/EF (EUT L 119 af 4.5.2016, s. 1). +Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2010/31/EU af 19. maj 2010 om bygningers energimæssige ydeevne (EUT L 153 af 18.6.2010, s. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..23bae78d95436ca4eb51bb15f61f9f394628cf15 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-67.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +C 15/61 Onsdag den 19. maj 2021 +8. mener, at klassificeringen af de forskellige former for brint bør bestemmes på grundlag af en uafhængig, videnskabeligt baseret vurdering, der går bort fra den almindeligt anvendte farvebaserede tilgang; er af den opfattelse, at denne klassificering bør baseres på livscyklusemissioner af drivhusgasser gennem hele brintens produktions- og transportproces og også bør tage hensyn til gennemsigtige og robuste bæredygtighedskriterier i overensstemmelse med principperne for den cirkulære økonomi og være baseret på gennemsnit og standardværdier pr. kategori, såsom målene om bæredygtig anvendelse og beskyttelse af ressourcer, håndtering af affald og øget anvendelse af råstoffer og sekundære materialer, forebyggelse og begrænsning af forurening og endelig beskyttelse og genopretning af biodiversitet og økosystemer; +9. bemærker, at der er en uoverensstemmelse mellem forskellige definitioner af ren brint, der anvendes af forskellige aktører, såsom Kommissionen og European Clean Hydrogen Alliance, hvilket skaber forvirring og bør undgås; understreger i denne forbindelse, at sondringen mellem vedvarende og kulstoffattig brint skal gøres helt klar (17); bemærker endvidere, at det ville give yderligere klarhed, hvis det undgå at anvende to navne for den samme kategori af brint, nemlig »vedvarende« og »ren«, som foreslået af Kommissionen, og understreger i den forbindelse, at udtrykket »vedvarende brint« er den mest objektive og videnskabeligt baserede løsning for denne kategori af brint; +10. understreger det presserende behov for EU-standarder og internationale standarder og certificering; bemærker endvidere, at oprindelsesgarantier, der er tilpasset de nationale registre, bør overvejes for at sikre, at brugen af vedvarende brint kan øges rettidigt, at forbrugerne kan vælge bæredygtige løsninger bevidst, og for at minimere risikoen for strandede investeringer; +11. understreger, at standardiseringssystemet skal være baseret på en holistisk tilgang og skal gælde for importeret brint; opfordrer Kommissionen til at indføre en lovgivningsmæssig ramme med solide og gennemsigtige bæredygtighedskriterier for certificering og sporing af brint i EU under hensyntagen til dets drivhusgasfodaftryk i hele værdikæden, herunder transport, med henblik på også at udløse investeringer i tilstrækkelig supplerende produktion af elektricitet fra vedvarende energikilder; opfordrer endvidere Kommissionen til så tidligt som muligt i 2021 at tilvejebringe en lovgivningsmæssig ramme for brint, der sikrer standardisering, certificering, oprindelsesgarantier, mærkning og handel på tværs af medlemsstaterne, og til også at anvende den kommende revision af EU's emissionshandelssystem (ETS) til at undersøge, hvilke ændringer der er nødvendige for fuldt ud at frigøre potentiale i brugen af brint til at bidrage til EU's klimamål, idet der skal tages hensyn til risikoen for kulstoflækage; +12. understreger, at klassificeringen af forskellige typer brint bl.a. vil tjene til at give forbrugerne oplysninger og ikke har til formål at bremse udvidelsen af brint generelt; konstaterer, at den nuværende oprindelsesgarantiordning for elektricitet, der produceres ved hjælp af vedvarende energikilder, ikke har udløst tilstrækkelige investeringer i yderligere kapacitet; understreger derfor betydningen af at videreudvikle retningslinjer for betingelser og kriterier for at undgå dobbelttælling af vedvarende kapacitet; +13. er af den stærke overbevisning, at offentlighedens accept er afgørende for den vellykkede skabelse af en brintøkonomi; understreger derfor vigtigheden af at inddrage offentligheden og interessenter og af EU-sikkerhedsstandarder og tekniske standarder for brint samt af brintløsninger af høj kvalitet, som overholder de pågældende standarder; påpeger endvidere, at sikkerhedsprotokollerne i sektorerne med efterspørgsel nødvendigvis må opdateres kontinuerligt vedrørende anvendelsen af brint; anmoder derfor om, at eksempler på bedste praksis og en brintsikkerhedskultur fremmes i hele EU; +Forøgelse af brintproduktionen +14. fremhæver, at det for at sikre, at det indre marked for brint fungerer godt og forudsigeligt, er nødvendigt at overvinde lovgivningsmæssige hindringer, og at Kommissionen hurtigt bør foreslå en sammenhængende, integreret og omfattende lovramme for et brintmarked, som bør være i overensstemmelse med anden relevant lovgivning og fuldt ud +(17) +Ifølge Kommissionen omfatter »kulstoffattig brint« fossilbaseret brint med CO2-opsamling og elektricitetsbaseret brint, hvis fulde livscyklus giver væsentligt lavere drivhusgasemissioner sammenlignet med brint produceret med eksisterende metoder. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1bbe8a22bda83e0eac17a5b186f255625d15d17a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.da.p-68.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 15/62 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +12.1.2022 +Onsdag den 19. maj 2021 +overholde principperne om proportionalitet, subsidiaritet og bedre regulering, herunder SMV-testen; peger i den henseende på nødvendigheden af, at brintmarkedet er fleksibelt, således at innovative frontløbere i fuld udstrækning kan udnytte fordelene herved og drive omkostningerne ved brintproduktionen ned, idet der skal tages hensyn til, at markedet for brint endnu ikke er modent, og at det er nødvendigt at opskalere det; +15. mener, at udformningen af EU's gasmarked og pakken om ren energi kan tjene som grundlag og eksempel for reguleringen af brintmarkedet; fremhæver, at en hurtig og forudsigelig udvikling af produktionen af brint også kræver demokratisk offentlig planlægning med inddragelse af producenter, arbejdstagere og fagforeninger, videnskabsfolk og NGO'er; opfordrer også Kommissionen og medlemsstaterne til at udtænke specifikke løsninger til forøgelse af brintproduktionen i mindre forbundne eller isolerede regioner, som f.eks. +øer, og samtidig sikre udviklingen af den tilhørende infrastruktur, herunder ved at finde nye anvendelser for eksisterende infrastruktur; +16. opfordrer Kommissionen til at medtage og vurdere de retlige krav, der er nødvendige for en bæredygtig EU-brintøkonomi, i sine konsekvensanalyser vedrørende revisionen af den relevante lovgivning med henblik på at imødekomme EU's øgede klimaambitioner og gøre vedvarende brint mere økonomisk attraktivt; opfordrer indtrængende Kommissionen til navnlig at se på revisionen af direktivet om vedvarende energi, energibeskatningsdirektivet (18) og ETS-direktivet med henblik på at sikre lige vilkår og en fremtidssikret reguleringsramme for brint; +17. glæder sig over Kommissionens ambitiøse mål om at øge kapaciteten af elektrolysører og af vedvarende brintproduktion; opfordrer Kommissionen til at udarbejde en køreplan for udbredelse og opskalering af elektrolysører og sikre partnerskaber på EU-niveau til at sikre omkostningseffektiviteten heraf; opfordrer indtrængende Kommissionen og medlemsstaterne til at fjerne eksisterende administrative byrder og til at tilskynde til udvidelse af værdikæden og markedsudbredelse af vedvarende brint med henblik på at gøre den teknologisk modnet og konkurrencedygtig ved at tilvejebringe finansielle incitamenter og særlige finansieringsordninger, herunder innovative løsninger såsom afregnings­ præmier for vedvarende brint, der tilføres brintnettet, ved at revidere statsstøttereglerne og ved at gennemføre en omfattende revision af energipris- og beskatningssystemerne med henblik på at internalisere eksterne omkostninger; understreger, at vedvarende brint kan blive konkurrencedygtig inden 2030, forudsat at de nødvendige investeringer og en passende lovramme er på plads, og at vedvarende energi er konkurrencedygtig; +18. bemærker, at en bæredygtig brintøkonomi bør gøre det muligt at øge kapaciteten inden for et integreret energimarked i EU; erkender, at der vil være forskellige former for brint på markedet, såsom vedvarende og kulstoffattig brint, og understreger behovet for investeringer for at øge produktionen af vedvarende brint hurtigt nok til at nå EU's klimamål og miljømål for 2030 og 2050, samtidig med at kulstoffattig brint anerkendes som en overgangsteknologi på kort og mellemlang sigt; opfordrer Kommissionen til at vurdere, hvor meget kulstoffattigt brint der omtrent vil være behov for til dekarboniseringsformål, indtil vedvarende brint kan spille denne rolle alene, i hvilke tilfælde og hvor længe; opfordrer Kommissionen og medlemsstaterne til at mindske de lovgivningsmæssige og økonomiske hindringer for at fremme en hurtig markedsudbredelse af brint; bemærker endvidere behovet for at undgå ubæredygtig ressourceudnyttelse, fortsatte metanemissioner, kulstofafhængighed og strandede aktiver; understreger, at brugen af brint bør bidrage til at nå EU's klimamål og til hurtig udvikling og udbredelse af vedvarende brint; +19. understreger vigtigheden af så hurtigt som muligt at udfase brint, der er baseret på fossile brændstoffer, og at have fokus på de reneste teknologier, hvad angår bæredygtighed og drivhusgasemissioner; opfordrer indtrængende Kommissionen og medlemsstaterne til straks at påbegynde planlægningen af denne omstilling omhyggeligt, således at produktionen af fossilbaseret brint kan begynde at falde hurtigt, forudsigeligt og uigenkaldeligt, og således at det undgås at forlænge levetiden for fossilbaserede produktionsanlæg; bemærker, at en række fossilbaserede brintproduktionsanlæg er beliggende i områder omfattet af retfærdig omstilling, og fremhæver, at effektive støtteforanstaltninger bør være rettet mod dekarbonisering af eksisterende fossilbaseret brintproduktion; opfordrer indtrængende til, at foranstaltninger, der er rettet +(18) +Rådets direktiv 2003/96/EF af 27. oktober 2003 om omstrukturering af EF-bestemmelserne for beskatning af energiprodukter og elektricitet (EUT L 283 af 31.10.2003, s. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..93b4ad90aaa195b7297baac68d2fa39258df4042 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-1.txt @@ -0,0 +1,35 @@ +Amtsblatt +C 15 +der Europäischen Union +Ausgabe in deutscher Sprache +Mitteilungen und Bekanntmachungen +65. Jahrgang 12. Januar 2022 +Inhalt +EUROPÄISCHES PARLAMENT SITZUNGSPERIODE 2021-2022 Sitzungen vom 17. bis 21. Mai 2021 ANGENOMMENE TEXTE +I +Entschließungen, Empfehlungen und Stellungnahmen ENTSCHLIEßUNGEN Europäisches Parlament Dienstag, 18. +Mai 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 18. Mai 2021 zu der Überprüfung des Solidaritätsfonds der Europäischen Union (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 18. Mai 2021 zur Sicherung der Ziele der Anlandeverpflichtung gemäß Artikel 15 der Gemeinsamen Fischereipolitik (2019/2177(INI)) . . . . . +9 +Mittwoch, 19. +Mai 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +DE +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 19. Mai 2021 mit Empfehlungen an die Kommission zu den Herausforderungen für die Organisatoren von Sportveranstaltungen im digitalen Umfeld (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 19. Mai 2021 zu künstlicher Intelligenz in der Bildung, der Kultur und dem audiovisuellen Bereich (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 19. Mai 2021 zu einer europäischen Strategie für die Integration der Energiesysteme (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 19. Mai 2021 zu einer europäischen Wasser­ stoffstrategie (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 19. Mai 2021 zum Schutz der Menschenrechte und die externe Migrationspolitik der EU (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..07091abb5670f50dae99079cb747905e132609fd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-42.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +C 15/36 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +12.1.2022 +Mittwoch, 19. +Mai 2021 +27. fordert, dass unabhängige Prüfungen regelmäßig durchgeführt werden um zu überprüfen, ob die verwendeten KI-Anwendungen und die damit einhergehenden Kontrollen und Gegenkontrollen den spezifizierten Kriterien entsprechen, und dass diese Prüfungen der Überwachung durch unabhängige Aufsichtsbehörden, die über hinreichende Aufsichts­ kompetenz verfügen, unterliegen; fordert, spezifische Stresstests vorzusehen, so dass die Einhaltung der Vorschriften unterstützt und durchgesetzt wird; 28. verweist auf die Vorteile und Risiken von KI hinsichtlich der Cybersicherheit sowie ihr Potenzial für die Bekämpfung der Cyberkriminalität und hebt hervor, dass sämtliche KI-Lösungen widerstandsfähig gegen Cyberangriffe sein müssen, wobei die Grundrechte der Union, insbesondere der Schutz personenbezogener Daten und der Privatsphäre, zu achten sind; betont, wie wichtig es ist, die sichere Nutzung von KI zu überwachen, und dass eine enge Zusammenarbeit zwischen der öffentlichen Hand und der Privatwirtschaft bestehen muss, damit gegen die Schwächen und Risiken im Zusammenhang mit dem Einsatz von KI vorgegangen werden kann; fordert die Kommission auf zu prüfen, ob eine bessere Prävention im Bereich der Cybersicherheit und der Maßnahmen zur Risikominderung in diesem Zusammenhang erforderlich ist; 29. betont, dass die COVID-19-Pandemiekrise als eine Probezeit für die Entwicklung und Einführung digitaler und mit KI zusammenhängender Technologien in Bildung und Kultur betrachtet werden kann, wie die vielen online zur Verfügung gestellten Unterrichtsplattformen und Instrumente zur Kulturförderung in den Mitgliedstaaten zeigen; fordert die Kommission daher auf, eine Bestandsaufnahme dieser Beispiele vorzunehmen, wenn sie einen gemeinsamen Ansatz der Union für den verstärkten Einsatz solcher technologischen Lösungen in Erwägung zieht; +Bildung 30. erinnert daran, wie wichtig es ist, die digitalen Fähigkeiten zu stärken und ein hohes Niveau an Medien-, Digital- und Informationskompetenz auf Unionsebene als Voraussetzung für die Nutzung von KI in der Bildung zu erreichen; betont, dass für unionsweite digitale und KI-Kompetenz insbesondere durch die Entwicklung von Ausbildungsmöglichkeiten für Lehrkräfte gesorgt werden muss; bekräftigt, dass die Nutzung von KI-Technologien in Schulen dabei behilflich sein sollte, die soziale und regionale digitale Kluft zu verringern; begrüßt den aktualisierten Aktionsplan der Kommission für digitale Bildung, in dem die Nutzung von KI in der Bildung behandelt wird; fordert die Kommission in diesem Zusammenhang auf, digitale Fähigkeiten, Medienkompetenz und -schulung sowie KI-bezogene Fähigkeiten zu den Prioritäten dieses Plans zu machen und gleichzeitig das Bewusstsein für den potenziellen Missbrauch und die Fehlfunktionen von KI zu schärfen; fordert die Kommission in diesem Zusammenhang auf, besonderes Augenmerk auf Kinder und Jugendliche in prekären Situationen zu legen, da sie im Bereich der digitalen Bildung besondere Unterstützung benötigen; fordert die Kommission nachdrücklich auf, KI- und Robotik-Initiativen im Bildungsbereich in ihren bevorstehenden Gesetzgebungsvorschlägen zu KI gebührend zu berücksichtigen; fordert die Mitgliedstaaten nachdrücklich auf, in die digitale Ausstattung von Schulen zu investieren und zu diesem Zweck Unionsmittel einzusetzen; 31. betont, dass die Nutzung von KI in den Bildungssystemen eine Vielzahl von Möglichkeiten, Chancen und Werkzeugen mit sich bringt, um diese innovativer, inklusiver, effizienter und zunehmend effektiver zu gestalten, indem neue hochwertige Lernmethoden eingeführt werden, die schnell, personalisiert und schülerzentriert sind; betont jedoch, dass, da dies Auswirkungen auf die Bildung und die soziale Inklusion haben wird, die Verfügbarkeit solcher Werkzeuge für alle gesellschaftlichen Gruppen sichergestellt werden muss, indem ein gleichberechtigter Zugang zu Bildung und Lernen geschaffen wird und niemand zurückgelassen wird, insbesondere nicht Menschen mit Behinderungen; 32. unterstreicht die Tatsache, dass die Bürgerinnen und Bürger, um sich sowohl kritisch als auch effektiv mit KI auseinandersetzen zu können, zumindest ein grundlegendes Verständnis dieser Technologie benötigen; fordert die Mitgliedstaaten auf, Sensibilisierungskampagnen über KI in ihre Maßnahmen zur digitalen Kompetenz zu integrieren; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, Pläne für digitale Kompetenz und Diskussionsforen zu fördern, um Bürger, Eltern und Schüler in einen demokratischen Dialog mit Behörden und Interessenträgern über die Entwicklung, Einführung und Nutzung von KI-Technologien in den Bildungssystemen einzubeziehen; betont, wie wichtig es ist, dem Lehr- und Schulungspersonal und anderen Personen die richtigen Instrumente und das richtige Know-how in Bezug auf KI und verwandte Technologien zur Verfügung zu stellen, und zwar in Bezug darauf, worum es sich bei diesen Technologien handelt und wie sie verwendet und als Werkzeug richtig und gesetzeskonform eingesetzt werden, sodass die Verletzung von Rechten des geistigen Eigentums verhindert wird; hebt insbesondere hervor, wie wichtig es ist, dass Personen, die in der allgemeinen und beruflichen Bildung tätig sind, über digitale Kompetenzen verfügen und dass die digitale Ausbildung für ältere Menschen verbessert wird, wobei zu berücksichtigen ist, dass die jüngeren Generationen bereits eine grundlegende Vorstellung von diesen Technologien haben, da sie mit ihnen aufgewachsen sind; 33. betont, dass das eigentliche Ziel der KI in den Bildungssystemen darin bestehen sollte, die Bildung so individuell wie möglich zu gestalten, indem den Schülern personalisierte Bildungswege entsprechend ihren Stärken und Schwächen und auf ihre Merkmale zugeschnittenes didaktisches Material angeboten werden, wobei die Bildungsqualität und das integrierende Prinzip unserer Bildungssysteme erhalten bleiben müssen; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..331ee64f4260add07524cf9bd281947568068fe2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-43.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +12.1.2022 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +C 15/37 Mittwoch, 19. +Mai 2021 +34. erinnert an die grundlegende und vielschichtige Rolle, die Lehrkräfte in der Bildung und bei deren inklusiver Gestaltung spielen, insbesondere in der frühen Kindheit, in der Fähigkeiten erworben werden, die es den Schülern ermöglichen, ihr ganzes Leben lang voranzukommen, z. B. in Bezug auf persönliche Beziehungen, Lernfähigkeiten, Empathie und kooperatives Arbeiten; betont daher, dass KI-Technologien nicht zum Nachteil oder auf Kosten des Unterrichts mit physischer Anwesenheit eingesetzt werden dürfen, da Lehrkräfte nicht durch KI oder KI-bezogene Technologien ersetzt werden können; 35. betont, dass der Lernnutzen des Einsatzes von KI in der Bildung nicht nur von der KI selbst abhängen wird, sondern auch davon, wie die Lehrkräfte KI in der digitalen Lernumgebung einsetzen, um den Bedürfnissen der Schüler, Studierenden und Lehrkräfte gerecht zu werden; weist daher auf die Notwendigkeit hin, dass KI-Programmierer den Bildungsbereich in die Entwicklung, Einführung und Nutzung von KI-Technologien einbeziehen, wo immer dies möglich ist, und eine vernetzte Umgebung schaffen, um Verbindungen und Kooperationen zwischen KI-Programmierern und -Entwicklern sowie Firmen, Schulen, Lehrkräften und anderen öffentlichen und privaten Interessenträgern herzustellen, um KI-Technologien zu schaffen, die für reale Bildungsumgebungen geeignet sind, das Alter und die Entwicklungsreife der einzelnen Lernenden widerspiegeln und den höchsten ethischen Standards entsprechen; hebt hervor, dass Bildungseinrichtungen nur vertrauenswürdige, ethische und auf den Menschen ausgerichtete Technologien einsetzen sollten, die in jeder Phase ihres Lebenszyklus von Behörden und der Zivilgesellschaft überprüft werden können; betont in diesem Zusammenhang die Vorteile von freien und quelloffenen Lösungen; fordert, dass Schulen und andere Bildungseinrichtungen die finanzielle und logistische Unterstützung sowie das erforderliche Fachwissen erhalten, um Lösungen für das Lernen der Zukunft einzuführen; 36. unterstreicht darüber hinaus die Notwendigkeit, Lehrkräfte kontinuierlich zu schulen, damit sie sich an die Realitäten der KI-gestützten Bildung anpassen und die notwendigen Kenntnisse und Fähigkeiten erwerben können, um KI-Technologien auf pädagogisch sinnvolle Weise zu nutzen, so dass sie die Möglichkeiten der KI in vollem Umfang nutzen und ihre Grenzen verstehen können; fordert, dass der digitale Unterricht künftig Teil der Ausbildung aller Lehrkräfte sein muss, und fordert, dass Lehrkräfte und Menschen, die in der allgemeinen und beruflichen Bildung tätig sind, die Möglichkeit erhalten, sich ein Leben lang im digitalen Unterricht weiterzubilden; fordert daher die Entwicklung von Ausbildungsprogrammen im Bereich der KI für Lehrkräfte in allen Bereichen und in ganz Europa; unterstreicht darüber hinaus die Bedeutung einer Reform der Lehrprogramme für neue Generationen von Lehrkräften, die es ihnen ermöglichen, sich an die Realitäten der KI-gestützten Bildung anzupassen, sowie die Bedeutung der Ausarbeitung und Aktualisierung von Handbüchern und Leitlinien über KI für Lehrkräfte; 37. ist besorgt über das Fehlen spezifischer Hochschulprogramme für KI und den Mangel an öffentlichen Mitteln für KI in den Mitgliedstaaten; ist der Ansicht, dass dies die künftigen digitalen Ambitionen Europas gefährdet; 38. ist besorgt über die Tatsache, dass nur wenige KI-Forscher eine akademische Karriere anstreben, da Tech-Firmen bessere Bezahlung und weniger Bürokratie für die Forschung bieten können; glaubt, dass ein Teil der Lösung darin bestehen würde, mehr öffentliche Gelder in die KI-Forschung an Universitäten zu leiten; 39. betont, wie wichtig es ist, die Menschen von Kindheit an mit allgemeinen digitalen Kompetenzen auszustatten, um die Qualifikationslücke zu schließen und bestimmte Bevölkerungsgruppen besser in den digitalen Arbeitsmarkt und die digitale Gesellschaft zu integrieren; weist darauf hin, dass es immer wichtiger werden wird, hochqualifizierte Fachkräfte, unabhängig von ihrem Hintergrund, im Bereich der KI auszubilden, die gegenseitige Anerkennung dieser Qualifikationen in der gesamten Union zu gewährleisten und die vorhandenen und künftigen Arbeitskräfte weiterzubilden, damit sie den künftigen Gegebenheiten des Arbeitsmarktes gewachsen sind; empfiehlt daher den Mitgliedstaaten, ihr Bildungsangebot zu bewerten und es erforderlichenfalls um KI-bezogene Fähigkeiten zu erweitern und spezielle Ausbildungsgänge für KI-Entwickler einzuführen, wobei KI auch in die herkömmlichen Lehrpläne aufgenommen werden sollte; unterstreicht vor dem Hintergrund, dass mehrere Mitgliedstaaten ihre KI-bezogenen Bildungsangebote ausbauen und spezielle Ausbildung­ sgänge für KI-Entwickler einrichten, die Notwendigkeit der gegenseitigen Anerkennung von Berufsqualifikationen für KI-Kompetenzen in der Union; begrüßt die Bemühungen der Kommission, digitale Kompetenzen als eine der Qualifikationsanforderungen für bestimmte Berufe aufzunehmen, die auf Unionsebene im Rahmen der Richtlinie über die Anerkennung von Berufsqualifikationen (11) harmonisiert sind; betont, dass diese mit der Bewertungsliste der Ethikleitlinien für vertrauenswürdige künstliche Intelligenz in Einklang stehen müssen, und begrüßt den Vorschlag der Kommission, diese Liste in einen indikativen Lehrplan für KI-Entwickler umzuwandeln; erinnert an die besonderen Bedürfnisse, die im Bereich der beruflichen Aus- und Weiterbildung hinsichtlich KI bestehen, und fordert, dass in ganz Europa ein auf Zusammenarbeit beruhender Ansatz verfolgt wird, der zum Ziel hat, das Potenzial von KI im Bereich der beruflichen Aus- und Weiterbildung zu verbessern; unterstreicht die Bedeutung der Ausbildung hoch qualifizierter +(11) +Richtlinie 2005/36/EG des Europäischen Parlaments und des Rates vom 7. September 2005 über die Anerkennung von Berufsqualifikationen (ABl. +L 255 vom 30.9.2005, S. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ea0981c7906211141f86878b958a069cf805351d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +12.1.2022 +Mittwoch, 19. +Mai 2021 +54. betont, dass bewährte Verfahren im Bereich der KI-Technologien für den Schutz und die Zugänglichkeit des kulturellen Erbes, insbesondere für Menschen mit Behinderungen, ermittelt und zwischen kulturellen Netzwerken in der gesamten Union ausgetauscht werden sollten, wobei gleichzeitig die Forschung über die verschiedenen Einsatz­ möglichkeiten von KI zur Förderung des Wertes, der Zugänglichkeit und der Erhaltung des kulturellen Erbes gefördert werden sollte; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, die Möglichkeiten des Einsatzes von KI im Rahmen der CCSI zu fördern; 55. betont, dass KI-Technologien auch zur Überwachung des illegalen Handels mit Kulturgütern und der Zerstörung von Kulturgütern eingesetzt werden kann und dass sie gleichzeitig die Datenerhebung für Wiederherstellungs- und Rekonstruktionsarbeiten sowohl für das materielle als auch für das immaterielle Kulturerbe unterstützen kann; stellt insbesondere fest, dass die Entwicklung, Einführung und Nutzung von KI in Zollkontrollverfahren die Bemühungen zur Verhinderung des illegalen Handels mit Kulturgütern unterstützen kann, insbesondere zur Ergänzung von Systemen, die es den Zollbehörden ermöglichen, ihre Bemühungen und Ressourcen auf die Gegenstände zu konzentrieren, die das größte Risiko darstellen; 56. stellt fest, dass die Forschung von KI profitieren könnte, zum Beispiel durch die prädiktive Analytik bei der Feinabstimmung der Datenanalyse, zum Beispiel beim Erwerb und der Verbringung von Kulturgütern; betont, dass die Union die Investitionen erhöhen und Partnerschaften zwischen Industrie und Hochschulen fördern muss, damit Spitzenleistungen der Forschung auf europäischer Ebene vorangetrieben werden; 57. weist darauf hin, dass die KI ein revolutionäres Instrument zur Förderung des Kulturtourismus sein kann, und hebt ihr beträchtliches Potenzial für die Vorhersage von Tourismusströmen hervor, was Städten, die mit Übertourismus zu kämpfen haben, helfen könnte; Kultur- und Kreativwirtschaft (Cultural and creative sectors and industries — CCSI) 58. bedauert die Tatsache, dass die Kultur nicht zu den Prioritäten gehört, die in den politischen Optionen und Empfehlungen zu KI auf Unionsebene, insbesondere im Weißbuch der Kommission vom 19. Februar 2020 zur künstlichen Intelligenz, genannt werden; fordert, dass diese Empfehlungen überarbeitet werden, um die Kultur zu einer Priorität der KI-Strategie auf Unionsebene zu machen; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, sich mit den potenziellen Auswirkungen der Entwicklung, Einführung und Nutzung von KI-Technologien auf die CCSI zu befassen und den Aufbauplan NextGenerationEU optimal zu nutzen, um diese Sektoren zu digitalisieren, damit sie für die neuen Formen des Konsums im 21. Jahrhundert gewappnet sind; 59. weist darauf hin, dass KI inzwischen in der CCSI angekommen ist, wie die automatische Produktion von Texten, Videos und Musikstücken zeigt; betont, dass Kreative und Kulturschaffende über die digitalen Fähigkeiten und die Ausbildung verfügen müssen, die für den Einsatz von KI und anderen digitalen Technologien erforderlich sind; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, die Möglichkeiten, die die Nutzung von KI in der CCSI bietet, zu fördern, indem sie mehr Mittel aus den Wissenschafts- und Forschungsetats zur Verfügung stellen, und digitale Kreativitätszentren einzurichten, in denen Kreative und Kulturschaffende KI-Anwendungen entwickeln, den Umgang mit diesen und anderen Technologien erlernen und sie testen können; 60. erkennt an, dass KI-Technologien das Potenzial haben, eine wachsende Zahl von Arbeitsplätzen in der CCSI zu fördern, was durch einen besseren Zugang zu diesen Technologien erleichtert wird; betont daher, wie wichtig es ist, die digitale Kompetenz in der CCSI zu fördern, um diese Technologien für diese Sektoren inklusiver, nutzbarer, erlernbarer und interaktiver zu machen; 61. betont, dass die Interaktion zwischen KI und der CCSI komplex ist und eine eingehende Betrachtung erfordert; begrüßt den Bericht der Kommission vom November 2020 mit dem Titel „Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPR Framework“ (Trends und Entwicklungen der künstlichen Intelligenz — Herausforderungen für den IPR-Rahmen) und die „Study on Copyright and New technologies: copyright data management and Artificial Intelligence“ (Studie über Urheberrecht und neue Technologien: Verwaltung von Urheberrechtsdaten und künstliche Intelligenz); betont, wie wichtig es ist, sich Klarheit über die Bedingungen der Verwendung urheberrechtlich geschützter Inhalte bei der Dateneingabe (Bilder, Musik, Filme, Datenbanken usw.) und beim kulturellen und audiovisuellen Schaffen zu verschaffen, unabhängig davon, ob diese Inhalte von Menschen, mithilfe von KI oder eigenständig durch KI-Technologien erschaffen wurden; fordert die Kommission auf, die Auswirkungen von KI auf die europäische Kreativwirtschaft zu untersuchen; weist erneut auf die Bedeutung europäischer Daten hin und begrüßt die diesbezüglichen Erklärungen der Kommission und auch die Tatsache, dass künstliche Intelligenz und verwandte Technologien ganz oben auf ihrer Tagesordnung stehen; 62. betont, dass eine kohärente Vision der KI-Technologien in der CCSI auf Unionsebene entwickelt werden muss; fordert die Mitgliedstaaten auf, in ihren nationalen KI-Strategien den Schwerpunkt stärker auf die Kultur zu legen um sicherzustellen, dass die CCSI Innovationen annimmt und wettbewerbsfähig bleibt und dass die kulturelle Vielfalt auf Unionsebene im neuen digitalen Kontext gewahrt und gefördert wird; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5ec4a751c8df34a33ce2cebfab1c73a387f8d66c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-57.txt @@ -0,0 +1,6 @@ +12.1.2022 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +C 15/51 Mittwoch, 19. +Mai 2021 +20. begrüßt die Annahme der europäischen Wasserstoffstrategie; betont, dass dem Aufbau einer Versorgungskette für erneuerbaren Wasserstoff in Europa Vorrang eingeräumt werden sollte, um Erstanbietervorteile, industrielle Wettbewerbs­ fähigkeit und Energieversorgungssicherheit zu fördern; ist überzeugt, dass erneuerbarer und CO2-armer Wasserstoff dazu beitragen kann, die verbleibenden Emissionen, etwa im Bereich von industriellen Verfahren und Schwertransporten, wo die direkte Elektrifizierung aufgrund geringer Kosteneffizienz oder aus technischen, sozialen oder ökologischen Gründen eingeschränkt sein könnte, zu verringern; weist darauf hin, dass die Entkarbonisierung der bestehenden Wasser­ stofferzeugung beschleunigt werden muss; unterstützt wichtige Vorhaben von gemeinsamem europäischem Interesse zum Wasserstoff; fordert die Kommission auf, im Einklang mit dem in der Richtlinie über Energie aus erneuerbaren Quellen dargelegten Konzept zur Förderung von Energie aus erneuerbaren Quellen einen umfassenden Klassifizierungs- und Zertifizierungsrahmen für gasförmige Träger auf der Grundlage der Treibhausgaseinsparungen während des gesamten Lebenszyklus und von Nachhaltigkeitskriterien zu entwickeln; betont, dass eine derartige Klassifizierung für Markt­ teilnehmer, Behörden und Verbraucher äußerst wichtig ist; betont, dass ein solider Rahmen und geeignete Ausgangs­ bedingungen entwickelt werden müssen, um sicherzustellen, dass ausreichende zusätzliche Kapazitäten zur Gewinnung von Energie aus erneuerbaren Quellen geschaffen werden, die mit dem Bedarf an erneuerbarem Wasserstoff im Verhältnis stehen; fordert die Kommission auf, diese unterschiedlichen Bedürfnisse in ihren künftigen Legislativvorschlägen zu berücksichtigen; fordert die Kommission auf, einen gerechten und effizienten Wettbewerb zwischen dem von internationalen Partnern importierten und dem in der EU erzeugten Wasserstoff sicherzustellen; 21. betont die Rolle, die die umweltverträgliche CO2-Abscheidung, -Speicherung und -Verwendung spielen könnte, wenn es darum geht, die Ziele des europäischen Grünen Deals zu erreichen; unterstützt einen integrierten politischen Kontext, um die Übernahme umweltfreundlicher Anwendungen der CO2-Abscheidung, -Speicherung und -Verwendung zu begünstigen, mit denen eine Nettoreduzierung der Treibhausgasemissionen bewirkt wird, damit die Schwerindustrie klimaneutral wird, wenn keine direkten Emissionsminderungsoptionen zur Verfügung stehen; nimmt den Vorschlag der Kommission, ein jährliches europäisches Forum zur CO2-Abscheidung, -Speicherung und -Verwendung als Teil des Industrieforums für saubere Energie einzuberufen, um die Optionen zur Förderung derartiger Projekte weiter zu untersuchen, zur Kenntnis; bekräftigt jedoch, dass direkten Emissionsminderungen sowie Maßnahmen zur Erhaltung und Verbesserung der natürlichen Senken und Reservoirs der Union, etwa durch nachhaltige Waldbewirtschaftung, Vorrang eingeräumt werden sollte; 22. hebt hervor, dass der Verkehr den Einsatz erneuerbarer Energieträger erheblich begünstigen kann; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, einen günstigen politischen Handlungsrahmen und ambitionierte Zielvorgaben, beruhend auf dem Grundsatz der Technologieneutralität unter den Technologien, die zur Erreichung von Klimaneutralität erforderlich sind, für einen gerechten, erschwinglichen und ausgewogenen Übergang zur Entkarbonisierung aller Verkehrsträger im Personen- und Güterverkehr, einschließlich der öffentlichen Fahrzeugflotten und Netze, des Straßen-, See-, Binnenschiff-, Eisenbahn- und Luftverkehrs, insbesondere durch Elektrifizierung und, wo dies nicht möglich ist, durch nachhaltig erzeugte Kraftstoffe, vorzuschlagen; begrüßt die Ankündigung der Kommission in der überarbeiteten Richtlinie 2014/94/EU, eine Million Ladestationen für Elektrofahrzeuge einzurichten; fordert die Kommission auf, den Auto­ mobilherstellern Anreize zu bieten, bidirektionales Laden zu ermöglichen; betont, dass die Elektrifizierungsnetze und die Infrastruktur im Hinblick auf alternative Kraftstoffe für den europäischen Fahrzeugbestand angepasst werden müssen, und dass weitere schnell einsetzbare Lösungen, insbesondere an Verkehrsknotenpunkten, gefördert werden müssen; unterstreicht das Potenzial für interne Zusammenarbeit im Bereich der Entkarbonisierung des grenzüberschreitenden Verkehrs; hebt diesbezüglich die wichtige Rolle der Verkehrsgemeinschaft und der Kommission für die Schaffung von Synergien mit Nachbarländern und die Beschleunigung des Transfers von EU-Standards für die Emissionen aus dem Verkehr hervor; betont die Bedeutung des öffentlichen Verkehrs für die Verringerung des Energiebedarfs und die Notwendigkeit der Entwicklung und Ausweitung des entkarbonisierten öffentlichen Verkehrs, sowohl in städtischen als auch in ländlichen Gebieten; 23. betont, dass es Branchen gibt, die ihren Energieverbrauch erhöhen, etwa die Verkehrs-, Tourismus- und IKT-Branche; unterstützt die Kommission bei der Untersuchung der Synergien zwischen Fernwärme- und Fernkältenetzen und Quellen unvermeidbarer Abwärme; begrüßt die in der Digitalstrategie der EU enthaltene Verpflichtung, Rechenzentren bis 2030 klimaneutral zu machen; fordert die Kommission auf, einen Aktionsplan für die Beteiligung der Tourismusbranche an der Integration der Energiesysteme, unter anderem durch die Förderung von Eisenbahntourismus, sanfter Mobilität und E-Mobilität und die Schaffung kreislauforientierter Energiegemeinschaften im nachhaltigen Tourismus, vorzuschlagen; Stabilisierung der Energiesysteme 24. stellt fest, dass sich die Aufrechterhaltung der Stabilität der Stromnetze und die Bewältigung von Nachfrage- und Produktionsspitzen bei einem Stromerzeugungsmix, bei dem der Strom zunehmend dezentral und aus erneuerbaren Quellen erzeugt wird, komplexer gestalten werden, und hebt in diesem Zusammenhang die Bedeutung von nachfrageseitiger Steuerung, Speicherung und intelligenter Energieverwaltung hervor; hebt hervor, dass der Übergang zu einer dezentralen Energieerzeugung viele Vorteile bietet, da dadurch die Nutzung lokaler Energiequellen gefördert werden kann, was zu einer besseren Energieversorgungssicherheit vor Ort führt und zur Entwicklung und zum Zusammenhalt der Gemeinschaft beiträgt, indem neue Einkommensquellen und neue Arbeitsplätze geschaffen werden; betont, dass es den Mitgliedstaaten weiterhin freisteht, ihren Energiemix zu bestimmen, wobei Vielfalt für die Sicherheit der Energieversorgung von grundlegender Bedeutung ist; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e6c2df2d5fdc687e613b8c723a9f6f2183d2e2d8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-59.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +C 15/53 Mittwoch, 19. +Mai 2021 +einem nachfrageorientierten Energiesystem hervor, die aktiven Verbrauchern mit Hilfe von digitalen Lösungen, die mit der Datenschutz-Grundverordnung (25) uneingeschränkt im Einklang stehen, eine nachfrageseitige Steuerung ermöglichen; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, Möglichkeiten zu prüfen, um stärkere Anreize für die Entwicklung eines europäischen Marktes für nachfrageseitige Flexibilität zu bieten, unter anderem durch gemeinsame Standards für Endverbrauchsflexibilität sowie eine Bewertung der möglichen Vorteile und der Auswirkungen auf die Energiesystemkosten; begrüßt flexible integrierte Energiesysteme, die der Optimierung des Fernwärme- und Fernkältesektors sowie der Nutzung einer flexiblen hocheffizienten Kraft-Wärme-Kopplung dienen und zur Stabilisierung des Stromnetzes, der kosten­ wirksamen Nutzung erneuerbarer Energieträger und der Einbeziehung von Abwärme auf lokaler bzw. regionaler Ebene beitragen; fordert die rasche Umsetzung der Richtlinie (EU) 2019/944 und ihrer Vorschriften zur nachfrageseitigen Steuerung; 34. betont, dass die Elektromobilität als Form der intelligenten Integration des Energie- und Verkehrssektors einen wichtigen Beitrag zur Erschließung von Flexibilitätskapazitäten leisten kann; betont, dass die Elektrifizierung des Verkehrssektors das Potenzial birgt, die strategische Autonomie der Union im Bereich der Energie zu steigern, indem der Bedarf an eingeführten fossilen Brennstoffen verringert wird; hebt das Speicher- und Flexibilitätspotenzial des Einsatzes von Technologien zur Netzintegration von Elektrofahrzeugen hervor und weist auf die dazu erforderliche Interoperabilität der Energiesysteme und Elektrofahrzeuge hin; 35. erinnert daran, wie wichtig es ist, Cybersicherheitsrisiken im Energiesektor entgegenzuwirken, um die Widerstandsfähigkeit der Energiesysteme sicherzustellen; hebt hervor, dass die steigende Anzahl vernetzter Produkte, zu denen Heizungsanlagen, Elektrofahrzeuge und intelligente Stromzähler gehören, möglicherweise mit einem erhöhten Risiko von Cyberangriffen auf das Elektrizitätssystem einhergeht; fordert die Kommission nachdrücklich auf, Cybersicherheits­ risiken zügig anzugehen, indem sie im Rahmen des Netzkodexes zur Cybersicherheit im Bereich der Elektrizität strenge Cybersicherheitsmaßnahmen für vernetzte Produkte festlegt; 36. betont, dass ein stärker auf erneuerbaren Energieträgern beruhendes, dezentrales und stärker integriertes Energiesystem eine bessere Vorhersage der Energienachfrage und Abstimmung mit der Versorgung und Speicherung durch verschiedene Energieträger in Echtzeit erfordert; betont in diesem Zusammenhang, dass die Digitalisierung für die Verarbeitung von statistischen und meteorologischen Daten von entscheidender Bedeutung ist; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, einen Binnenmarkt für digitale Energietechnologien zu schaffen und zugleich die Privatsphäre und die personenbezogenen Daten der Verbraucher zu schützen; fordert die Mitgliedstaaten auf, den im Rahmen der Richtlinie 2010/31/EU über die Gesamtenergieeffizienz von Gebäuden (26) entwickelten Intelligenzfähigkeitsindikator einzuführen, um das Potenzial für nachfrageseitige Flexibilität auf Gebäudeebene zu erschließen; betont, dass dafür mehr gemeinsame Normen für den Datenaustausch erforderlich sein werden; begrüßt die Absicht der Kommission, einen Aktionsplan für die Digitalisierung des Energiesektors anzunehmen, um die technologische Führungsrolle der EU zu fördern und ein stärker integriertes Energiesystem mit intelligenten Lösungen in bestimmten Bereichen (darunter intelligente Stromnetze, effizienterer und sichererer Transport, Energieeinsparungen in Gebäuden) mit einer verbesserten Förderung für den Zeitraum 2021–2027 zu ermöglichen; 37. weist erneut auf die entscheidende Rolle der Agentur für die Zusammenarbeit der Energieregulierungsbehörden bei der Integration der Energiesysteme und der Umsetzung der Energievorschriften der EU hin; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, sicherzustellen, dass die Agentur mit ausreichenden Mitteln ausgestattet wird, um ihre Aufträge zu erfüllen; Zugänglichkeit und Erschwinglichkeit von Energie für alle Bürger und Unternehmen 38. weist darauf hin, dass das oberste Ziel der Maßnahmen der EU im Energiebereich darin besteht, unter Berücksichtigung der Notwendigkeit der Erhaltung und Verbesserung der Umwelt das Funktionieren des Marktes sicherzustellen; fordert die Kommission auf, die erforderlichen Maßnahmen zu ergreifen, um das reibungslose Funktionieren der Energiemärkte sicherzustellen und die vollständige Umsetzung des Besitzstandes des Energiebinnen­ markts, einschließlich des Pakets „Saubere Energie“ sicherzustellen, die Rechte von Verbrauchern in den Bereichen Gas und Fernwärme an die von Stromverbrauchern anzugleichen und sie dabei zu unterstützen, zur Entkarbonisierung der Wirtschaft beizutragen; betont, wie wichtig es ist, Verbrauchern die energieeffizienteste und kostenwirksamste Möglichkeit zur Entkarbonisierung näher zu bringen, auf der Grundlage von Preisen, die alle Kosten des genutzten Energieträgers angemessen widerspiegeln; begrüßt die Initiative, die Richtlinie 2003/96/EG zu überarbeiten und zu einem Instrument zu machen, mit dem die Steuerpolitik auf die Energie- und Klimaziele für 2030 und 2050 ausgerichtet wird; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, die Klimaziele in diese Richtlinie aufzunehmen; hält es für wichtig, ihren +(25) (26) +Verordnung (EU) 2016/679 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 27. April 2016 zum Schutz natürlicher Personen bei der Verarbeitung personenbezogener Daten, zum freien Datenverkehr und zur Aufhebung der Richtlinie 95/46/EG (ABl. +L 119 vom 4.5.2016, S. 1). +Richtlinie 2010/31/EU des Europäischen Parlaments und des Rates vom 19. Mai 2010 über die Gesamtenergieeffizienz von Gebäuden (ABl. +L 153 vom 18.6.2010, S. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fad5f28c87ff14a47f2138fb66766af5e3bbec08 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-67.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +12.1.2022 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +C 15/61 Mittwoch, 19. +Mai 2021 +8. vertritt die Auffassung, dass die Klassifizierung der verschiedenen Wasserstoffarten nach Maßgabe einer unabhängigen, wissenschaftlich fundierten Bewertung festgelegt und dabei Abstand von der gebräuchlichen, auf Farbbezeichnungen beruhenden Klassifizierung genommen werden sollte; ist der Ansicht, dass diese Klassifizierung auf den Lebenszyklustreibhausgasemissionen über den gesamten Prozess der Erzeugung und des Transports von Wasserstoff beruhen sollte, dabei aber auch transparente und belastbare Nachhaltigkeitskriterien im Einklang mit den Grundsätzen der Kreislaufwirtschaft berücksichtigt werden sollten und die Klassifizierung auf Durchschnitts- und Standardwerten je Kategorie beruhen sollte, etwa den Zielen der nachhaltigen Nutzung und des Schutzes der Ressourcen, der Abfallbehandlung und dem verstärkten Einsatz von Roh- und Sekundärstoffen, der Vermeidung und Eindämmung der Umweltverschmutzung und schließlich dem Schutz und der Wiederherstellung der biologischen Vielfalt und der Ökosysteme; 9. nimmt zur Kenntnis, dass eine zu vermeidende Diskrepanz zwischen den verschiedenen Definitionen des Begriffs „sauberer Wasserstoff“ besteht, die von verschiedenen Akteuren wie der Kommission und der europäischen Allianz für sauberen Wasserstoff herangezogen werden, wodurch Verwirrung entsteht; betont in diesem Zusammenhang, dass eine strikte Unterscheidung zwischen erneuerbarem und CO2-armem Wasserstoff vorgenommen werden muss (17); stellt überdies fest, dass eine weitere Klarstellung herbeigeführt würde, wenn für dieselbe Kategorie von Wasserstoff nicht zwei Benennungen — nämlich „erneuerbar“ und „sauber“, wie von der Kommission vorgeschlagen — verwendet würden, und unterstreicht in diesem Zusammenhang, dass die Benennung „erneuerbarer Wasserstoff“ für diese Kategorie von Wasserstoff am objektivsten und wissenschaftlich am besten fundiert ist; 10. hält unionsweite und internationale Normen und Zertifizierungen für dringend erforderlich; stellt darüber hinaus fest, dass mit den nationalen Verzeichnissen in Einklang gebrachte Herkunftsnachweise in Erwägung gezogen werden sollten, damit die Erzeugung erneuerbaren Wasserstoffs rasch anlaufen kann und sich die Verbraucher bewusst für nachhaltige Lösungen entscheiden können, wodurch das Risiko unwiederbringlich verlorener Investitionen minimiert wird; 11. betont, dass das Normungssystem auf einem allumfassenden Ansatz beruhen und auch für eingeführten Wasserstoff gelten muss; fordert die Kommission auf, einen Regelungsrahmen mit robusten und transparenten Nachhaltigkeitskriterien für die Zertifizierung und Rück- und Nachverfolgung von Wasserstoff in der EU einzuführen, bei dem dessen Treibhausgasfußabdruck über die gesamte Wertschöpfungskette einschließlich des Transports Rechnung getragen wird, auch um Investitionen in die ausreichende zusätzliche Erzeugung von Strom aus erneuerbaren Quellen zu erwirken; fordert die Kommission außerdem auf, so früh wie möglich im Laufe des Jahres 2021 einen Regelungsrahmen für Wasserstoff vorzulegen, in dem für dessen Normung, Zertifizierung, Herkunftsnachweise, Kennzeichnung und Handelbarkeit zwischen den Mitgliedstaaten gesorgt wird, und zudem die anstehende Überarbeitung des EU-Systems für den Handel mit Treibhausgasemissionszertifikaten zum Anlass zu nehmen, um zu prüfen, welche Änderungen notwendig sind, um das gesamte Potenzial von Wasserstoff zu erschließen, mit dem dazu beigetragen werden kann, die Klimaschutzziele der EU zu erreichen, und dabei den Risiken der Verlagerung von CO2-Emissionen Rechnung zu tragen; 12. betont, dass die Klassifizierung der verschiedenen Wasserstoffarten unter anderem dazu beitragen würde, den Verbrauchern Informationen bereitzustellen, und nicht dazu dienen soll, die Ausweitung der Nutzung von Wasserstoff im Allgemeinen zu hemmen; stellt fest, dass das derzeitige System der Herkunftsnachweise für Strom aus erneuerbaren Quellen nicht zu angemessenen Investitionen in zusätzliche Kapazitäten geführt hat; betont deshalb, dass die Leitlinien zu den Bedingungen und Kriterien unbedingt weiterentwickelt werden müssen, damit Kapazitäten für die Erzeugung von Strom aus erneuerbaren Quellen nicht doppelt gezählt werden; 13. ist der festen Überzeugung, dass die öffentliche Akzeptanz von entscheidender Bedeutung für die erfolgreiche Errichtung einer Wasserstoffwirtschaft ist; hebt deshalb hervor, dass die Öffentlichkeit und die Interessenträger einbezogen werden müssen und dass es Sicherheitsvorschriften und technischer Normen der EU für Wasserstoff sowie hochwertiger Wasserstofflösungen bedarf, die diesen Normen gerecht werden; unterstreicht zudem, dass die Sicherheitsprotokolle in den nachfrageseitigen Wirtschaftszweigen im Hinblick auf die Wasserstoffnutzung regelmäßig aktualisiert werden müssen; fordert daher, dass in der gesamten EU Beispiele für bewährte Verfahren bekannt gemacht werden und ein von Sicherheit geprägtes Denken und Handeln im Umgang mit Wasserstoff gefördert wird; Ausweitung der Wasserstofferzeugung 14. hebt hervor, dass im Interesse eines funktionierenden und berechenbaren Wasserstoffbinnenmarkts rechtliche Hindernisse überwunden werden müssen und die Kommission rasch einen kohärenten, integrierten und umfassenden Regelungsrahmen für den Wasserstoffmarkt vorschlagen sollte, der an anderen einschlägigen Rechtsvorschriften ausgerichtet sein und mit den Grundsätzen der Verhältnismäßigkeit, der Subsidiarität und der besseren Rechtsetzung +(17) +Laut Kommission umfasst „CO2-armer Wasserstoff“ fossilen Wasserstoff mit CO2-Abscheidung und strombasierten Wasserstoff, bei dem die über den gesamten Lebenszyklus entstehenden Treibhausgasemissionen erheblich geringer sind als bei der derzeitigen Wasserstofferzeugung. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d1f653dc2ead85da55c2cf0af11acdea4a2466ac --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.de.p-68.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +C 15/62 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +12.1.2022 +Mittwoch, 19. +Mai 2021 +einschließlich des KMU-Tests vollständig im Einklang stehen sollte; betont in diesem Zusammenhang, dass ein flexibler Wasserstoffmarkt benötigt wird, um innovativen Vorreitern die vollumfängliche Nutzung der Vorteile zu erleichtern und um die Kosten der Wasserstofferzeugung zu senken, wobei zu berücksichtigen ist, dass der Wasserstoffmarkt noch nicht ausgereift ist und ausgebaut werden muss; +15. ist der Ansicht, dass die Gestaltung des Gasmarkts der EU und das Paket „Saubere Energie“ als Grundlage und Beispiel für die Regulierung des Wasserstoffmarkts dienen könnten; hebt hervor, dass die schnelle und berechenbare Entwicklung einer funktionierenden Wasserstofferzeugung zudem einer demokratischen öffentlichen Planung unter Einbindung von Produzenten, Arbeitnehmern und ihren Gewerkschaften, Wissenschaftlern und nichtstaatlichen Organisationen bedarf; legt der Kommission und den Mitgliedstaaten außerdem nahe, spezifische Lösungen zu entwickeln, um die Wasserstofferzeugung in weniger gut angebundenen oder isolierten Gebieten wie Inseln auszubauen und gleichzeitig für die Entwicklung der damit verbundenen Infrastruktur zu sorgen, auch durch deren Umwidmung; +16. fordert die Kommission auf, die rechtlichen Anforderungen, die für eine nachhaltige Wasserstoffwirtschaft in der EU erforderlich sind, in ihre Folgenabschätzungen zur Überarbeitung der einschlägigen Rechtsvorschriften aufzunehmen und zu bewerten, um die höher gesteckten Klimaschutzziele der EU zu verwirklichen und erneuerbaren Wasserstoff wirtschaftlich attraktiver zu machen; fordert die Kommission nachdrücklich auf, insbesondere zu prüfen, ob die Richtlinie über erneuerbare Energie, die Energiebesteuerungsrichtlinie (18) und die EHS-Richtlinie überarbeitet werden müssen, um für gleiche Wettbewerbsbedingungen und einen zukunftssicheren Regelungsrahmen für Wasserstoff zu sorgen; +17. begrüßt die ambitionierten Ziele der Kommission mit Blick auf die Ausweitung der Kapazitäten von Elektrolyseuren und die Erzeugung erneuerbaren Wasserstoffs; fordert die Kommission auf, einen Fahrplan für die Einführung und die Ausweitung des Einsatzes von Elektrolyseuren zu entwickeln und auf der Ebene der EU Partnerschaften ins Leben zu rufen, damit die Elektrolyseure kosteneffizient betrieben werden; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten mit Nachdruck auf, die bestehenden Verwaltungslasten zu beseitigen und Anreize für die Ausweitung der Wertschöpfungskette und die Markteinführung von erneuerbarem Wasserstoff zu setzen, indem finanzielle Anreize und gezielte Finanzierungspro­ gramme geschaffen werden, damit Technologiereife und Wettbewerbsfähigkeit herbeigeführt werden, auch durch innovative Lösungen wie Einspeiseprämien für in das Wasserstoffnetz eingespeisten erneuerbaren Wasserstoff, durch die Überarbeitung der Vorschriften für staatliche Beihilfen und durch eine umfassende Überarbeitung der Systeme für die Preisgestaltung und Besteuerung von Energie im Hinblick auf die Internalisierung externer Kosten; betont, dass erneuerbarer Wasserstoff vor 2030 wettbewerbsfähig werden könnte, sofern die erforderlichen Investitionen und ein angemessener Rechtsrahmen vorhanden sind und erneuerbare Energie wettbewerbsfähig ist; +18. +stellt fest, dass es dank einer nachhaltigen Wasserstoffwirtschaft möglich sein sollte, die Kapazitäten in einem integrierten Energiemarkt der EU auszubauen; stellt fest, dass es auf dem Markt verschiedene Arten von Wasserstoff geben wird, etwa erneuerbaren und CO2-armen Wasserstoff, und betont, dass Investitionen getätigt werden müssen, um die Erzeugung von Energie aus erneuerbaren Quellen schnell genug auszubauen, um die klima- und umweltpolitischen Ziele der EU für 2030 und 2050 zu erreichen, wobei CO2-armer Wasserstoff kurz- und mittelfristig als Brückentechnologie anerkannt werden muss; fordert die Kommission auf, überschlagsweise zu bewerten, wie viel CO2-armer Wasserstoff in welchen Fällen und für welchen Zeitraum für Dekarbonisierungszwecke benötigt wird, bis ausschließlich erneuerbarer Wasserstoff an dessen Stelle treten kann; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, rechtliche und wirtschaftliche Hindernisse abzubauen, um die rasche Markteinführung von Wasserstoff voranzubringen; stellt außerdem fest, dass es zu verhindern gilt, dass Ressourcen nicht nachhaltig genutzt werden, weiterhin Methan emittiert wird, Knebeleffekte in Bezug auf mit CO2-Emissionen verbundene Technologien entstehen und Vermögenswerte unwiederbringlich verloren gehen; betont, dass der Einsatz von Wasserstoff dazu beitragen sollte, die Klimaschutzziele der EU zu verwirklichen und erneuerbaren Wasserstoff rasch zu entwickeln und einzusetzen; +19. hält es für sehr wichtig, fossilen Wasserstoff möglichst bald vom Markt zu nehmen und stattdessen den Schwerpunkt auf die in Bezug auf Nachhaltigkeit und die Treibhausgasemissionen saubersten Technologien zu legen; fordert die Kommission und die Mitgliedstaaten nachdrücklich auf, sofort mit der sorgfältigen Planung dieses Übergangs zu beginnen, damit die Erzeugung fossilen Wasserstoffs rasch, vorhersehbar und unumkehrbar abnimmt und die Lebensdauer fossiler Erzeugungsanlagen nicht verlängert wird; stellt fest, dass sich eine Reihe von Produktionsstätten für fossilen Wasserstoff in Regionen befindet, die Anstrengungen für einen gerechten Übergang unternehmen, und hebt hervor, dass wirksame Unterstützungsmaßnahmen auf die Dekarbonisierung der jetzigen Erzeugung fossilen Wasserstoffs ausgerichtet sein sollten; fordert nachdrücklich, dass Maßnahmen, die auf die Entwicklung der Wasserstoffwirtschaft der Union abzielen, nicht zur +(18) +Richtlinie 2003/96/EG des Rates vom 27. Oktober 2003 zur Restrukturierung der gemeinschaftlichen Rahmenvorschriften zur Besteuerung von Energieerzeugnissen und elektrischem Strom (ABl. +L 283 vom 31.10.2003, S. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5ecfccbe32addfe169d8869b08dd38cb80df6161 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Επίσημη Εφημερίδα +C 15 +της Ευρωπαϊκής Ένωσης +Έκδοση στην ελληνική γλώσσα +Ανακοινώσεις και Πληροφορίες +65ο έτος 12 Ιανουαρίου 2022 +Περιεχόμενα +ΕΥΡΩΠΑΪΚΟ ΚΟΙΝΟΒΟΥΛΙΟ ΣΥΝΟΔΟΣ 2021-2022 Συνεδριάσεις από 17 έως 21 Μαΐου 2021 ΚΕΙΜΕΝΑ ΠΟΥ ΕΓΚΡΙΘΗΚΑΝ +I +Ψηφίσματα, συστάσεις και γνωμοδοτήσεις ΨΗΦΙΣΜΑΤΑ Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο Τρίτη 18 Μαΐου 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 18ης Μαΐου 2021 σχετικά με την επανεξέταση του Ταμείου Αλληλεγγύης της Ευρωπαϊκής Ένωσης (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 18ης Μαΐου 2021 σχετικά με τη διασφάλιση των στόχων της υποχρέωσης εκφόρτωσης σύμφωνα με το άρθρο 15 της Κοινής Αλιευτικής Πολιτικής (2019/2177(INI)) . +9 +Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +EL +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 19ης Μαΐου 2021 με συστάσεις προς την Επιτροπή σχετικά με τις προκλήσεις που αντιμετωπίζουν οι διοργανωτές αθλητικών εκδηλώσεων στο ψηφιακό περιβάλλον (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 19ης Μαΐου 2021 σχετικά με την τεχνητή νοημοσύνη στην εκπαίδευση, τον πολιτισμό και τον οπτικοακουστικό τομέα (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 19ης Μαΐου 2021 σχετικά με μια ευρωπαϊκή στρατηγική για την ενοποίηση των ενεργειακών συστημάτων (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 19ης Μαΐου 2021 σχετικά με μια ευρωπαϊκή στρατηγική για το υδρογόνο (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 19ης Μαΐου 2021 σχετικά με την προστασία των ανθρωπίνων δικαιωμάτων και την εξωτερική μεταναστευτική πολιτική της ΕΕ (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1dcc1e1af51cf2e861baf79f6074c4162219ee84 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-42.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +C 15/36 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +12.1.2022 +Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +27. +ζητεί να διενεργούνται τακτικά ανεξάρτητοι έλεγχοι, ώστε να εξετάζεται εάν οι χρησιμοποιούμενες εφαρμογές ΤΝ και τα συναφή συστήματα ελέγχων και εξισορροπήσεων πληρούν τα καθορισμένα κριτήρια, καθώς και να παρακολουθούνται οι εν λόγω έλεγχοι από ανεξάρτητες και κατάλληλες εποπτικές αρχές· ζητεί να διενεργούνται ειδικές προσομοιώσεις ακραίων καταστάσεων, με σκοπό τη στήριξη και την επιβολή της συμμόρφωσης· 28. σημειώνει τα οφέλη και τους κινδύνους της ΤΝ όσον αφορά την κυβερνοασφάλεια και το δυναμικό της για την καταπολέμηση του κυβερνοεγκλήματος, και επισημαίνει την ανάγκη να είναι κάθε λύση ΤΝ ανθεκτική σε κυβερνοεπιθέσεις και ταυτόχρονα να σέβεται τα ενωσιακά θεμελιώδη δικαιώματα, και ιδίως την προστασία των δεδομένων προσωπικού χαρακτήρα και της ιδιωτικότητας· τονίζει ότι είναι σημαντικό να παρακολουθείται η ασφαλής χρήση της ΤΝ και ότι είναι αναγκαία η στενή συνεργασία μεταξύ του δημόσιου και του ιδιωτικού τομέα, ώστε να αντιμετωπιστούν οι ευπάθειες και οι κίνδυνοι που προκύπτουν για τους χρήστες στο πλαίσιο αυτό· καλεί την Επιτροπή να αξιολογήσει την ανάγκη για καλύτερη πρόληψη όσον αφορά την κυβερνοασφάλεια και για μέτρα μετριασμού στον τομέα αυτό· 29. τονίζει ότι η κρίση της πανδημίας COVID-19 μπορεί να θεωρηθεί μια δοκιμαστική περίοδος για την ανάπτυξη, υλοποίηση και χρήση ψηφιακών τεχνολογιών και τεχνολογιών που σχετίζονται με την ΤΝ στην εκπαίδευση και τον πολιτισμό, όπως καταδεικνύεται από τις πολυάριθμες διαδικτυακές σχολικές πλατφόρμες και τα διαδικτυακά εργαλεία για την προώθηση του πολιτισμού που χρησιμοποιούνται σε όλα τα κράτη μέλη· καλεί, ως εκ τούτου, την Επιτροπή να προβεί σε απολογισμό των εν λόγω παραδειγμάτων κατά την εξέταση μιας κοινής προσέγγισης της Ένωσης για την αύξηση της χρήσης τέτοιων τεχνολογικών λύσεων· +Εκπαίδευση 30. +υπενθυμίζει τη σημασία της ενίσχυσης των ψηφιακών δεξιοτήτων και της επίτευξης υψηλού επιπέδου ψηφιακού γραμματισμού στα μέσα, τις ψηφιακές τεχνολογίες και την ενημέρωση σε επίπεδο Ένωσης ως προϋπόθεση για τη χρήση της ΤΝ στην εκπαίδευση· υπογραμμίζει την ανάγκη, σε αυτό το πλαίσιο, για διασφάλιση του ψηφιακού γραμματισμού και του γραμματισμού στον τομέα της ΤΝ σε ολόκληρη την Ένωση, ιδίως μέσω της ανάπτυξης ευκαιριών κατάρτισης για εκπαιδευτικούς· επιμένει ότι η χρήση των τεχνολογιών ΤΝ στα σχολεία θα πρέπει να συμβάλλει στον περιορισμό του κοινωνικού και περιφερειακού ψηφιακού χάσματος· εκφράζει την ικανοποίησή του για το επικαιροποιημένο σχέδιο δράσης της Επιτροπής για την ψηφιακή εκπαίδευση, το οποίο εξετάζει τη χρήση της ΤΝ στην εκπαίδευση· καλεί, στο πλαίσιο αυτό, την Επιτροπή να καταστήσει τις ψηφιακές ικανότητες, τον γραμματισμό στα μέσα και την κατάρτιση και τις δεξιότητες που σχετίζονται με την ΤΝ ως προτεραιότητες του εν λόγω σχεδίου, αυξάνοντας παράλληλα την ευαισθητοποίηση σχετικά με πιθανές καταχρήσεις και δυσλειτουργίες της ΤΝ· καλεί, σε αυτό το πλαίσιο, την Επιτροπή να δώσει ιδιαίτερη έμφαση στα παιδιά και στους νέους που εργάζονται σε επισφαλείς συνθήκες, καθώς χρειάζονται ειδική υποστήριξη στον τομέα της ψηφιακής εκπαίδευσης· παροτρύνει την Επιτροπή να εξετάσει δεόντως τις πρωτοβουλίες για την ΤΝ και τη ρομποτική στην εκπαίδευση στις επικείμενες νομοθετικές προτάσεις της για την ΤΝ· ζητεί από τα κράτη μέλη να επενδύσουν στον ψηφιακό εξοπλισμό των σχολείων χρησιμοποιώντας ενωσιακά κεφάλαια για αυτόν τον σκοπό· 31. επισημαίνει ότι η χρήση της ΤΝ στα εκπαιδευτικά συστήματα προσφέρει ευρύ φάσμα δυνατοτήτων, ευκαιριών και εργαλείων που θα την καταστήσουν πιο καινοτόμα, συμμετοχική, αποδοτική και ολοένα και περισσότερο αποτελεσματική μέσω της εισαγωγής νέων μαθησιακών μεθόδων υψηλής ποιότητας που είναι ταχείες, εξατομικευμένες και μαθητοκεντρικές· τονίζει, ωστόσο, ότι, αφού θα έχει αντίκτυπο στην εκπαίδευση και την κοινωνική ένταξη, θα πρέπει να εξασφαλίζεται η διαθεσιμότητα αυτών των εργαλείων σε όλες τις κοινωνικές ομάδες θεσπίζοντας ίση πρόσβαση στην εκπαίδευση και τη μάθηση που δεν αφήνει κανέναν στο περιθώριο, ιδίως τα άτομα με αναπηρίες· 32. +υπογραμμίζει ότι, προκειμένου να ασχοληθούν με την ΤΝ κριτικά και αποτελεσματικά, οι πολίτες χρειάζεται να έχουν τουλάχιστον βασική κατανόηση αυτής της τεχνολογίας· καλεί τα κράτη μέλη να εντάξουν εκστρατείες αύξησης της επίγνωσης για την ΤΝ στις δράσεις τους για τον ψηφιακό γραμματισμό· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να προαγάγουν σχέδια ψηφιακού γραμματισμού και φόρα συζητήσεων με τη συμμετοχή των πολιτών, των γονέων και των σπουδαστών σε έναν δημοκρατικό διάλογο με τις δημόσιες αρχές και τα ενδιαφερόμενα μέρη όσον αφορά την ανάπτυξη, την υλοποίηση και τη χρήση τεχνολογιών ΤΝ στα εκπαιδευτικά συστήματα· τονίζει ότι είναι σημαντικό να παρέχονται σε εκπαιδευτικούς, εκπαιδευτές και άλλους τα κατάλληλα εργαλεία και η τεχνογνωσία όσον αφορά την ΤΝ και τις συναφείς τεχνολογίες σε σχέση με το τι είναι, τον τρόπο με τον οποίο χρησιμοποιούνται και το πώς μπορούν να χρησιμοποιηθούν δεόντως και συννόμως, ώστε να αποφεύγονται οι παραβιάσεις των ΔΔΙ· τονίζει, ειδικότερα, τη σημασία του ψηφιακού γραμματισμού για όσους εργάζονται στους τομείς της εκπαίδευσης και της κατάρτισης, καθώς και τη σημασία της βελτίωσης της ψηφιακής κατάρτισης για τους ηλικιωμένους, δεδομένου ότι οι νεότερες γενιές έχουν ήδη βασικές γνώσεις αυτών των τεχνολογιών, καθώς έχουν μεγαλώσει με αυτές· 33. τονίζει ότι ο πραγματικός στόχος της ΤΝ στα εκπαιδευτικά μας συστήματα θα πρέπει να είναι να καταστεί η εκπαίδευση όσο το δυνατόν πιο εξατομικευμένη, με την παροχή στους μαθητές ειδικά προσαρμοσμένων ακαδημαϊκών κατευθύνσεων ανάλογα με τα δυνατά και αδύναμα σημεία τους και διδακτικής ύλης που ανταποκρίνεται στα χαρακτηριστικά τους, διατηρώντας παράλληλα την ποιότητα της εκπαίδευσης και την αρχή της ένταξης των εκπαιδευτικών μας συστημάτων· diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ad6dc397d37a516ed8dbf4d38c04949ec661fd07 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-43.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +C 15/37 Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +34. +υπενθυμίζει τον θεμελιώδη και πολύπλευρο ρόλο που διαδραματίζουν οι εκπαιδευτικοί στην εκπαίδευση και στη μη εισαγωγή διακρίσεων σε αυτήν, ιδίως κατά την πρώιμη παιδική ηλικία, όπου αποκτώνται δεξιότητες που θα επιτρέψουν στους μαθητές να προοδεύσουν καθ’ όλη τη διάρκεια της ζωής τους, όπως στις προσωπικές σχέσεις, τις σπουδές, την ενσυναίσθηση και τη συνεργατική εργασία· τονίζει, ως εκ τούτου, ότι οι τεχνολογίες ΤΝ δεν μπορούν να χρησιμοποιούνται προς ζημία ή εις βάρος της διά ζώσης εκπαίδευσης, καθώς οι εκπαιδευτικοί δεν πρέπει να αντικατασταθούν από από την ΤΝ ή από οποιαδήποτε τεχνολογία που σχετίζεται με την ΤΝ· 35. τονίζει ότι τα μαθησιακά οφέλη της χρήσης της ΤΝ στην εκπαίδευση θα εξαρτηθούν όχι μόνον από την ίδια την ΤΝ, αλλά και από τον τρόπο με τον οποίο οι εκπαιδευτικοί χρησιμοποιούν την ΤΝ στο μαθησιακό περιβάλλον για να καλύψουν τις ανάγκες των μαθητών, των σπουδαστών και των εκπαιδευτικών· επισημαίνει, ως εκ τούτου, την ανάγκη οι προγραμματιστές ΤΝ να εμπλέκουν τις εκπαιδευτικές κοινότητες στην ανάπτυξη, την υλοποίησης και τη χρήση των τεχνολογιών ΤΝ, όπου είναι δυνατόν, δημιουργώντας ένα περιβάλλον σύνδεσης για τη δημιουργία συνδέσεων και συνεργασίας μεταξύ προγραμματιστών ΤΝ, σχεδιαστών, εταιρειών, σχολείων, εκπαιδευτικών και άλλων δημόσιων και ιδιωτικών ενδιαφερόμενων φορέων, προκειμένου να δημιουργηθούν τεχνολογίες ΤΝ που είναι κατάλληλες για πραγματικά εκπαιδευτικά περιβάλλοντα, ταιριάζουν με την ηλικία και την αναπτυξιακή ετοιμότητα κάθε εκπαιδευόμενου και πληρούν τα υψηλότερα δεοντολογικά πρότυπα· επισημαίνει ότι τα εκπαιδευτικά ιδρύματα θα πρέπει να χρησιμοποιούν μόνον αξιόπιστες, δεοντολογικές, ανθρωποκεντρικές τεχνολογίες, οι οποίες θα μπορούν να ελέγχονται σε κάθε στάδιο του κύκλου ζωής τους από τις δημόσιες αρχές και την κοινωνία των πολιτών· τονίζει τα πλεονεκτήματα των δωρεάν λύσεων ανοικτής πηγής στο πλαίσιο αυτό· ζητεί να υποστηριχθούν τα σχολεία και άλλα εκπαιδευτικά ιδρύματα από οικονομικής και υλικοτεχνικής άποψης, αλλά και από την άποψη της απαραίτητης τεχνογνωσίας, προκειμένου να μεταβούν στη μάθηση του μέλλοντος· 36. +επισημαίνει, επιπλέον, την ανάγκη συνεχούς κατάρτισης των εκπαιδευτικών ώστε να μπορέσουν να προσαρμοστούν στην πραγματικότητα της εκπαίδευσης που βασίζεται στην ΤΝ και να αποκτήσουν τις απαραίτητες γνώσεις και δεξιότητες για τη χρήση των τεχνολογιών ΤΝ με παιδαγωγικό και ουσιαστικό τρόπο, κάτι που θα τους δώσει τη δυνατότητα να αξιοποιήσουν πλήρως τις δυνατότητες της ΤΝ και να κατανοήσουν τους περιορισμούς της· ζητεί η ψηφιακή διδασκαλία να αποτελέσει μελλοντικά μέρος της κατάρτισης όλων των εκπαιδευτικών και ζητεί όσοι εργάζονται στην εκπαίδευση και την κατάρτιση να έχουν την ευκαιρία να συνεχίζουν την κατάρτισή τους όσον αφορά την ψηφιακή διδασκαλία καθ’ όλη τη διάρκεια της ζωής τους· ζητεί, συνεπώς, την ανάπτυξη εκπαιδευτικών προγραμμάτων στην ΤΝ για τους εκπαιδευτικούς σε όλα τα πεδία και σε ολόκληρη την Ευρώπη· τονίζει, επιπλέον, τη σημασία της μεταρρύθμισης των εκπαιδευτικών προγραμμάτων για τις νέες γενιές εκπαιδευτικών που θα τους επιτρέπουν να προσαρμόζονται στην πραγματικότητα της εκπαίδευσης που βασίζεται στην ΤΝ, καθώς και τη σημασία της κατάρτισης και επικαιροποίησης εγχειριδίων και κατευθυντήριων γραμμών σχετικά με την ΤΝ για τους εκπαιδευτικούς· 37. +εκφράζει την ανησυχία του για την απουσία συγκεκριμένων προγραμμάτων ΤΝ στην τριτοβάθμια εκπαίδευση και την έλλειψη δημόσιας χρηματοδότησης της ΤΝ στα κράτη μέλη· πιστεύει ότι αυτό θέτει τις μελλοντικές ψηφιακές φιλοδοξίες της Ευρώπης σε κίνδυνο· 38. ανησυχεί για το γεγονός ότι είναι λίγοι οι ερευνητές ΤΝ που ακολουθούν ακαδημαϊκή σταδιοδρομία, δεδομένης της δυνατότητας των εταιρειών τεχνολογίας να προσφέρουν καλύτερες αμοιβές και λιγότερη γραφειοκρατία στον τομέα της έρευνας· πιστεύει ότι μέρος της λύσης θα ήταν να κατευθυνθεί περισσότερο δημόσιο χρήμα προς την έρευνα για την ΤΝ στα πανεπιστήμια· 39. +υπογραμμίζει τη σημασία της διδασκαλίας γενικών ψηφιακών δεξιοτήτων από την παιδική ηλικία, προκειμένου να μειωθεί το χάσμα προσόντων, και ορισμένες πληθυσμιακές ομάδες να μπορέσουν να ενσωματωθούν καλύτερα στην ψηφιακή αγορά εργασίας και την ψηφιακή κοινωνία· επισημαίνει ότι η κατάρτιση επαγγελματιών υψηλής ειδίκευσης από κάθε υπόβαθρο στον τομέα της ΤΝ, η διασφάλιση της αμοιβαίας αναγνώρισης των προσόντων αυτών σε όλη την Ένωση, καθώς και η αναβάθμιση των δεξιοτήτων του τωρινού και μελλοντικού εργατικού δυναμικού θα αποκτούν όλο και μεγαλύτερη σημασία, ώστε να είναι σε θέση να ανταποκριθεί στην μελλοντική πραγματικότητα της αγοράς εργασίας· ενθαρρύνει, συνεπώς, τα κράτη μέλη να αξιολογήσουν τις εκπαιδευτικές τους προσφορές και να τις αναβαθμίσουν με δεξιότητες που σχετίζονται με την ΤΝ, όπου είναι απαραίτητο, και να θέσουν σε εφαρμογή ειδικά προγράμματα για προγραμματιστές στον τομέα της ΤΝ, εντάσσοντας παράλληλα την ΤΝ στα παραδοσιακά προγραμμάτων σπουδών· επισημαίνει την ανάγκη να διασφαλιστεί η αμοιβαία αναγνώριση των επαγγελματικών προσόντων στις δεξιότητες τεχνητής νοημοσύνης σε ολόκληρη την Ένωση, καθώς πολλά κράτη μέλη αναβαθμίζουν τα εκπαιδευτικά προγράμματά τους με δεξιότητες που σχετίζονται με την ΤΝ ενώ ταυτόχρονα θεσπίζουν ειδικά προγράμματα σπουδών για προγραμματιστές ΤΝ· επικροτεί τις προσπάθειες της Επιτροπής να συμπεριλάβει τις ψηφιακές δεξιότητες στα απαιτούμενα προσόντα για ορισμένα επαγγέλματα που έχουν εναρμονιστεί σε επίπεδο Ένωσης βάσει της οδηγίας για τα επαγγελματικά προσόντα (11)· τονίζει ότι είναι σημαντικό τα εν λόγω προγράμματα να συνάδουν με τον κατάλογο αξιολόγησης των δεοντολογικών κατευθυντηρίων γραμμών για μια αξιόπιστη ΤΝ, και επικροτεί την πρόταση της Επιτροπής για μετατροπή του καταλόγου αυτού σε ενδεικτικό πρόγραμμα σπουδών για προγραμματιστές ΤΝ· υπενθυμίζει τις ειδικές ανάγκες της επαγγελματικής εκπαίδευσης και κατάρτισης (ΕΕΚ) όσον αφορά την ΤΝ, και ζητεί να ακολουθηθεί μια συνεργατική προσέγγιση σε ολόκληρη την Ευρώπη προκειμένου να ενισχυθούν οι δυνατότητες που προσφέρει η ΤΝ στις ΕΕΚ· υπογραμμίζει τη σημασία της κατάρτισης επαγγελματιών υψηλής ειδίκευσης στον εν +(11) +Οδηγία 2005/36/ΕΚ του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου, της 7ης Σεπτεμβρίου 2005, σχετικά με την αναγνώριση των επαγγελματικών προσόντων (ΕΕ L 255 της 30.9.2005, σ. +22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..618e438e0bbeb452e687564a361fd3609e1efe8f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-46.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +C 15/40 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +12.1.2022 +Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +54. +τονίζει ότι θα πρέπει να προσδιοριστούν ορθές πρακτικές στον τομέα των τεχνολογιών ΤΝ για την προστασία και την προσβασιμότητα της πολιτιστικής κληρονομιάς, ιδίως για τα άτομα με αναπηρία, και να ανταλλάσσονται μεταξύ των πολιτιστικών δικτύων σε ολόκληρη την Ένωση, ενώ πρέπει να ενθαρρυνθεί επίσης η έρευνα σχετικά με τις διάφορες χρήσεις της ΤΝ για την προώθηση της αξίας, της προσβασιμότητας και της διατήρησης της πολιτιστικής κληρονομιάς· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να προωθήσουν τις ευκαιρίες που προσφέρει η χρήση της ΤΝ στους ΤΚΠΔ· 55. +τονίζει ότι οι τεχνολογίες ΤΝ μπορούν επίσης να χρησιμοποιηθούν για την παρακολούθηση της παράνομης διακίνησης αντικειμένων πολιτιστικού χαρακτήρα και της καταστροφής πολιτιστικών αγαθών, στηρίζοντας παράλληλα τη συλλογή δεδομένων για τις προσπάθειες ανάκτησης και αποκατάστασης της υλικής και της άυλης πολιτιστικής κληρονομιάς· σημειώνει, ιδίως, ότι η ανάπτυξη, υλοποίηση και χρήση εφαρμογών ΤΝ σε διαδικασίες τελωνειακού ελέγχου μπορεί να συνδράμει τις προσπάθειες για την πρόληψη της παράνομης διακίνησης αντικειμένων πολιτιστικής κληρονομιάς, ιδίως λειτουργώντας συμπληρωματικά στα συστήματα που επιτρέπουν στις τελωνειακές αρχές να επικεντρώνουν τις προσπάθειές τους και τους πόρους τους στα στοιχεία που παρουσιάζουν τον μεγαλύτερο κίνδυνο· 56. επισημαίνει ότι η ΤΝ θα μπορούσε να ωφελήσει τον τομέα της έρευνας, για παράδειγμα μέσω του ρόλου που μπορεί να διαδραματίσει η προγνωστική ανάλυση στην προσαρμογή της ανάλυσης δεδομένων, μεταξύ άλλων όσον αφορά την απόκτηση και την κυκλοφορία πολιτιστικών αγαθών· τονίζει ότι η ΕΕ πρέπει να αυξήσει τις επενδύσεις και να προωθήσει τις εταιρικές σχέσεις μεταξύ της βιομηχανίας και της ακαδημαϊκής κοινότητας, προκειμένου να ενισχυθεί η ερευνητική αριστεία σε ευρωπαϊκό επίπεδο· 57. +υπενθυμίζει ότι η ΤΝ μπορεί να αποτελέσει επαναστατικό εργαλείο για την προαγωγή του πολιτιστικού τουρισμού και επισημαίνει το σημαντικό δυναμικό της στην πρόβλεψη τουριστικών ροών, κάτι που θα μπορούσε να βοηθήσει τις πόλεις που δοκιμάζονται από τον υπερβολικό τουρισμό· Τομείς και κλάδοι του πολιτισμού και της δημιουργίας (ΤΚΠΔ) 58. αποδοκιμάζει το γεγονός ότι ο πολιτισμός δεν συγκαταλέγεται στις προτεραιότητες που περιγράφονται στις επιλογές πολιτικής και στις συστάσεις για την ΤΝ σε επίπεδο Ένωσης, και ιδίως στη Λευκή Βίβλο της Επιτροπής, της 19ης Φεβρουαρίου 2020, για την ΤΝ· ζητεί την αναθεώρηση των συστάσεων, προκειμένου ο πολιτισμός να καταστεί προτεραιότητα πολιτικής για την ΤΝ σε επίπεδο Ένωσης· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να εξετάσουν τον δυνητικό αντίκτυπο της ανάπτυξης, της υλοποίησης και της χρήσης τεχνολογιών τεχνητής νοημοσύνης στους ΤΚΠΔ και να αξιοποιήσουν στο έπακρο το σχέδιο ανάκαμψης Next Generation EU για την ψηφιοποίηση αυτών των τομέων ώστε να ανταποκριθούν στις νέες μορφές κατανάλωσης τον 21ο αιώνα· 59. επισημαίνει ότι η ΤΝ έχει κάνει επίσης την είσοδό της στους ΤΚΠΔ, και αξιοποιείται, για παράδειγμα, στην αυτοματοποιημένη δημιουργία κειμένων, βίντεο ή μουσικής· τονίζει ότι οι καλλιτέχνες και οι επαγγελματίες στον χώρο του πολιτισμού πρέπει να διαθέτουν τις απαραίτητες ψηφιακές δεξιότητες και ικανότητες για να είναι σε θέση να χρησιμοποιούν την ΤΝ και άλλες ψηφιακές τεχνολογίες· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να προωθήσουν περισσότερο τις δυνατότητες που προσφέρει η χρήση της ΤΝ στους ΤΚΠΔ, μέσω της διάθεσης περισσότερων πόρων από τους προϋπολογισμούς της επιστήμης και της έρευνας, καθώς και να δημιουργήσουν κέντρα ψηφιακής δημιουργικότητας, όπου οι καλλιτέχνες και οι εργαζόμενοι στον χώρο του πολιτισμού θα αναπτύσσουν εφαρμογές ΤΝ, θα μαθαίνουν πώς να χρησιμοποιούν αυτές και άλλες τεχνολογίες και θα δοκιμάζουν την πρακτική εφαρμογή τους· 60. αναγνωρίζει ότι οι τεχνολογίες ΤΝ έχουν το δυναμικό να ενισχύσουν την αύξηση του αριθμού θέσεων εργασίας στους ΤΚΠΔ, πράγμα που διευκολύνεται από την αυξημένη πρόσβαση σε αυτές τις τεχνολογίες· τονίζει, ως εκ τούτου, ότι είναι σημαντικό να ενισχυθεί ο ψηφιακός γραμματισμός στο πλαίσιο των ΤΚΠΔ, ώστε οι τεχνολογίες αυτές να καταστούν πιο συμμετοχικές, εύχρηστες, διδασκόμενες και διαδραστικές για τους εν λόγω τομείς· 61. τονίζει ότι η αλληλεπίδραση της ΤΝ με τους ΤΚΠΔ είναι πολύπλοκη και απαιτεί διεξοδική αξιολόγηση· επικροτεί την εν μελέτη της Επιτροπής, του Νοεμβρίου 2020, με τίτλο «Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPR Framework» (Τάσεις και εξελίξεις στην τεχνητή νοημοσύνη — Προκλήσεις για το πλαίσιο των ΔΔΙ) και τη μελέτη σχετικά με τα δικαιώματα πνευματικής ιδιοκτησίας και τις νέες τεχνολογίες: διαχείριση δεδομένων που αφορούν τα δικαιώματα πνευματικής ιδιοκτησίας και την τεχνητή νοημοσύνη· υπογραμμίζει ότι είναι σημαντικό να αποσαφηνιστούν οι προϋποθέσεις για τη χρήση περιεχομένου που προστατεύεται από δικαιώματα πνευματικής ιδιοκτησίας στο πλαίσιο της εισροής δεδομένων (εικόνες, μουσική, ταινίες, βάσεις δεδομένων κ.λπ.) και στην παραγωγή πολιτιστικών και οπτικοακουστικών προϊόντων, είτε αυτό δημιουργείται από ανθρώπους, είτε με τη βοήθεια της ΤΝ είτε παράγεται αποκλειστικά μέσω τεχνολογιών ΤΝ· καλεί την Επιτροπή να μελετήσει τον αντίκτυπο της ΤΝ στους ευρωπαϊκούς δημιουργικούς κλάδους· επαναλαμβάνει τη σημασία των ευρωπαϊκών δεδομένων και επικροτεί τις δηλώσεις της Επιτροπής στο πλαίσιο αυτό, καθώς και την τοποθέτηση της τεχνητής νοημοσύνης και των συναφών τεχνολογιών μεταξύ των προτεραιοτήτων στο πρόγραμμα εργασιών· 62. +τονίζει την ανάγκη δημιουργίας ενός συνεκτικού οράματος για τις τεχνολογίες ΤΝ στους ΤΚΔΠ σε επίπεδο Ένωσης· καλεί τα κράτη μέλη να ενισχύσουν την εστίαση στον πολιτισμό στο πλαίσιο των εθνικών στρατηγικών τους για την ΤΝ, προκειμένου να διασφαλιστεί η αποδοχή της καινοτομίας από τους ΤΚΠΔ, η διατήρηση της ανταγωνιστικότητας των ΤΚΠΔ, καθώς και η προστασία και η προώθηση της πολιτιστικής πολυμορφίας σε επίπεδο Ένωσης στο νέο ψηφιακό πλαίσιο· diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7d7ead9263ad95babfcf81fb36e1512825908267 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-57.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +12.1.2022 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +C 15/51 Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +20. +χαιρετίζει την έγκριση της ευρωπαϊκής στρατηγικής για το υδρογόνο· τονίζει ότι θα πρέπει να δοθεί προτεραιότητα στην οικοδόμηση μιας αλυσίδας εφοδιασμού με ανανεώσιμο υδρογόνο στην Ευρώπη για να προωθηθούν το πλεονέκτημα του πρωτοπόρου, η βιομηχανική ανταγωνιστικότητα και η ασφάλεια του ενεργειακού εφοδιασμού· είναι πεπεισμένο ότι το υδρογόνο από ανανεώσιμες πηγές και με χαμηλές ανθρακούχες εκπομπές μπορεί να συμβάλλει στη μείωση των υπολειμματικών εκπομπών, όπως αυτές που προέρχονται από βιομηχανικές διεργασίες και βαριές μεταφορές, όπου ο άμεσος εξηλεκτρισμός ενδέχεται να είναι περιορισμένος λόγω χαμηλής οικονομικής απόδοσης ή για λόγους τεχνικής, κοινωνικής και περιβαλλοντικής φύσης· υπενθυμίζει την ανάγκη να επιταχυνθεί η απανθρακοποίηση της υφιστάμενης παραγωγής υδρογόνου· υποστηρίζει τη δρομολόγηση σημαντικών έργων κοινού ευρωπαϊκού ενδιαφέροντος για το υδρογόνο· καλεί την Επιτροπή να αναπτύξει ένα ολοκληρωμένο πλαίσιο ταξινόμησης και πιστοποίησης για τους αέριους φορείς ενέργειας, με βάση την εξοικονόμηση εκπομπών αερίων του θερμοκηπίου καθ’ όλη τη διάρκεια του κύκλου ζωής και κριτηρίων βιωσιμότητας, κατά την προσέγγιση που ορίζεται στην οδηγία για τις ανανεώσιμες πηγές ενέργειας σχετικά με την προώθηση της χρήσης ενέργειας από ανανεώσιμες πηγές· τονίζει ότι μια τέτοια ταξινόμηση είναι υψίστης σημασίας για τους παράγοντες της αγοράς, τις αρχές και τους καταναλωτές· υπογραμμίζει την ανάγκη ανάπτυξης ενός ισχυρού πλαισίου και κατάλληλης βάσης αναφοράς για να εξασφαλιστεί ότι θα αναπτυχθεί επαρκής πρόσθετη δυναμικότητα ενέργειας από ανανεώσιμες πηγές, κατ’ αναλογία με την ανάγκη για ανανεώσιμο υδρογόνο· καλεί την Επιτροπή να λάβει υπόψη αυτήν την ποικιλία αναγκών στις επικείμενες νομοθετικές προτάσεις της· καλεί την Επιτροπή να εγγυηθεί έναν θεμιτό και αποτελεσματικού ανταγωνισμό μεταξύ του υδρογόνου που εισάγεται από διεθνείς εταίρους και του υδρογόνου που παράγεται στην ΕΕ· 21. +υπογραμμίζει τον ρόλο που μπορεί να διαδραματίσει η περιβαλλοντικά ασφαλής δέσμευση, χρήση και αποθήκευση διοξειδίου του άνθρακα στην επίτευξη των στόχων της Ευρωπαϊκής Πράσινης Συμφωνίας· υποστηρίζει ένα ολοκληρωμένο πλαίσιο πολιτικής για την τόνωση της αφομοίωσης περιβαλλοντικά ασφαλών εφαρμογών δέσμευσης, χρήσης και αποθήκευσης διοξειδίου του άνθρακα που παρέχουν καθαρή μείωση των εκπομπών αερίων του θερμοκηπίου, ώστε η βαριά βιομηχανία να καταστεί κλιματικά ουδέτερη όπου δεν υπάρχουν επιλογές άμεσης μείωσης των εκπομπών· σημειώνει την πρόταση της Επιτροπής για τη σύγκληση ενός ετήσιου ευρωπαϊκού φόρουμ για τη δέσμευση, χρήση και αποθήκευση διοξειδίου του άνθρακα, στο πλαίσιο του βιομηχανικού φόρουμ καθαρής ενέργειας, για την περαιτέρω μελέτη επιλογών για την προώθηση τέτοιων έργων· υπενθυμίζει την ανάγκη να δοθεί προτεραιότητα στην άμεση μείωση των εκπομπών στη δράση για τη διατήρηση και την ενίσχυση των φυσικών καταβοθρών και ταμιευτήρων της ΕΕ, για παράδειγμα μέσω της αειφόρου διαχείρισης των δασών· 22. τονίζει ότι οι μεταφορές μπορούν να διευκολύνουν σημαντικά την ανάπτυξη των ανανεώσιμων πηγών ενέργειας· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να προτείνουν ένα ευνοϊκό πλαίσιο πολιτικής και φιλόδοξους στόχους βασισμένους στην αρχή της τεχνολογικής ουδετερότητας μεταξύ των τεχνολογιών που είναι αναγκαίες για την επίτευξη κλιματικής ουδετερότητας, για μια δίκαιη, οικονομικά προσιτή και ισορροπημένη μετάβαση προς την απανθρακοποίηση όλων των τρόπων μεταφοράς επιβατών και εμπορευμάτων, συμπεριλαμβανομένων των δημόσιων στόλων και δικτύων, των οδικών, θαλάσσιων και εσωτερικών πλωτών μεταφορών, των σιδηροδρομικών και εναέριων μεταφορών, κυρίως μέσω του εξηλεκτρισμού και, όπου αυτό δεν είναι εφικτό, των καυσίμων βιώσιμης παραγωγής· εκφράζει την ικανοποίησή του για την ανακοίνωση της Επιτροπής να αναπτύξει ένα εκατομμύριο σημεία επαναφόρτισης για ηλεκτρικά οχήματα στην αναθεώρηση της οδηγίας 2014/94/ΕΕ· καλεί την Επιτροπή να παράσχει κίνητρα στους κατασκευαστές αυτοκινήτων ώστε να καταστεί δυνατή η φόρτιση οχήματος προς δίκτυο· τονίζει την ανάγκη να προσαρμοστούν τα δίκτυα εξηλεκτρισμού και οι υποδομές εναλλακτικών καυσίμων για τον στόλο οχημάτων της Ευρώπης, καθώς και να υποστηριχθούν άλλες λύσεις που μπορούν εύκολα να αναπτυχθούν, ιδίως στους ευρωπαϊκούς συγκοινωνιακούς κόμβους· υπογραμμίζει τις δυνατότητες εσωτερικής συνεργασίας στον τομέα της απανθρακοποίησης των διασυνοριακών μεταφορών· υπογραμμίζει, στο πλαίσιο αυτό, τον κρίσιμο ρόλο της Κοινότητας Μεταφορών και της Επιτροπής, προκειμένου να δημιουργηθούν συνέργειες με τις γειτονικές χώρες και να επιταχυνθεί η μεταφορά των προτύπων της ΕΕ για τις εκπομπές από τις μεταφορές· τονίζει τη σημασία των δημόσιων μεταφορών για τη μείωση της ενεργειακής ζήτησης και την ανάγκη ανάπτυξης και επέκτασης των απαλλαγμένων από ανθρακούχες εκπομπές δημόσιων μεταφορών τόσο στις αστικές όσο και στις αγροτικές περιοχές· 23. τονίζει ότι υπάρχουν τομείς που αυξάνουν την ενεργειακή τους κατανάλωση, όπως ο τομέας των μεταφορών, ο τομέας του τουρισμού και ο τομέας των ΤΠΕ· στηρίζει την Επιτροπή στην εξέταση των συνεργειών μεταξύ των δικτύων τηλεθέρμανσης και τηλεψύξης και των πηγών αναπόφευκτης απορριπτόμενης θερμότητας· χαιρετίζει τη δέσμευση που περιλαμβάνεται στην ψηφιακή στρατηγική της ΕΕ να καταστήσει τα κέντρα δεδομένων κλιματικά ουδέτερα έως το 2030· καλεί την Επιτροπή να προτείνει ένα σχέδιο δράσης για τη συμμετοχή του τουριστικού τομέα στη διαδικασία ενοποίησης του ενεργειακού συστήματος, το οποίο θα εξετάζει, μεταξύ άλλων, την προώθηση του σιδηροδρομικού τουρισμού, της ήπιας και της ηλεκτρονικής κινητικότητας και τη δημιουργία κυκλικών ενεργειακών κοινοτήτων στον βιώσιμο τουρισμό· +Διασφάλιση της ισορροπίας των ενεργειακών συστημάτων 24. επισημαίνει ότι η διατήρηση της ισορροπίας των δικτύων ηλεκτρικής ενέργειας και η διαχείριση της ζήτησης και των αιχμών της παραγωγής θα είναι πιο περίπλοκες με ένα όλο και πιο αποκεντρωμένο και ανανεώσιμο μείγμα παραγωγής ενέργειας από ανανεώσιμες πηγές και, στο πλαίσιο αυτό, υπογραμμίζει τον ρόλο της απόκρισης από την πλευρά της ζήτησης, της αποθήκευσης και της έξυπνης διαχείρισης της ενέργειας· επισημαίνει ότι η μετάβαση προς την αποκεντρωμένη παραγωγή ενέργειας έχει πολλά οφέλη: μπορεί να προωθήσει τη χρήση τοπικών πηγών ενέργειας, με αποτέλεσμα την αύξηση της ασφάλειας του ενεργειακού εφοδιασμού σε τοπικό επίπεδο, την ανάπτυξη των κοινοτήτων και τη συνοχή μέσω της παροχής νέων πηγών εισοδήματος και της δημιουργίας νέων θέσεων εργασίας· υπενθυμίζει ότι τα κράτη μέλη παραμένουν ελεύθερα να καθορίζουν το ενεργειακό τους μείγμα, η ποικιλομορφία του οποίου είναι θεμελιώδης για την εξασφάλιση της ασφάλειας του εφοδιασμού· diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c9067365de98b92be332b8e8c1b60956a632bcee --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-59.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +C 15/53 Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +γνώμονα την προσφορά προς ένα ενεργειακό σύστημα που λειτουργεί με γνώμονα τη ζήτηση, επιτρέποντας απόκριση ζήτησης στους ενεργούς καταναλωτές μέσω ψηφιακών λύσεων, σε πλήρη συμφωνία με τον γενικό κανονισμό για την προστασία των δεδομένων (25)· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να διερευνήσουν τρόπους περαιτέρω παροχής κινήτρων για την ανάπτυξη μιας ευρωπαϊκής αγοράς για ευελιξία από την πλευρά της ζήτησης μέσω, μεταξύ άλλων, κοινών προτύπων όσον αφορά την ευελιξία στο στάδιο της τελικής χρήσης, αξιολόγησης των πιθανών οφελών και των επιπτώσεων στο κόστος του ενεργειακού συστήματος· επικροτεί τα ευέλικτα ενοποιημένα ενεργειακά συστήματα που αποσκοπούν στη βελτιστοποίηση του τομέα τηλεθέρμανση­ ς/τηλεψύξης, καθώς και στη χρήση αποδοτικής και ευέλικτης συμπαραγωγής υψηλής απόδοσης που συμβάλλει στην εξισορρόπηση του δικτύου ηλεκτρικής ενέργειας, στην οικονομικά αποδοτική χρήση ανανεώσιμων πηγών ενέργειας και στην ενσωμάτωση της απορριπτόμενης θερμότητας σε τοπικό/περιφερειακό επίπεδο· ζητεί την ταχεία εφαρμογή της οδηγίας (ΕΕ) 2019/944 και τις διατάξεις της σχετικά με την απόκριση από την πλευρά της ζήτησης· 34. τονίζει τον ρόλο που μπορεί να διαδραματίσει η ηλεκτρική κινητικότητα ως μια μορφή έξυπνης ενοποίησης των τομέων της ενέργειας και των μεταφορών, μέσω της απελευθέρωσης των δυνατοτήτων ευελιξίας· τονίζει ότι ο εξηλεκτρισμός του τομέα των μεταφορών έχει τη δυνατότητα να αυξήσει την ενεργειακή στρατηγική αυτονομία της Ένωσης μειώνοντας την ανάγκη για εισαγόμενα ορυκτά καύσιμα· υπογραμμίζει το δυναμικό αποθήκευσης και ευελιξίας της ανάπτυξης τεχνολογιών «όχημα προς δίκτυο» και σημειώνει ότι αυτό θα απαιτήσει τη διαλειτουργικότητα των ενεργειακών συστημάτων και των ηλεκτρικών οχημάτων· 35. +υπενθυμίζει τη σημασία της αντιμετώπισης των κινδύνων κυβερνοασφάλειας στον τομέα της ενέργειας προκειμένου να διασφαλιστεί η ανθεκτικότητα των ενεργειακών συστημάτων· υπογραμμίζει ότι ο αυξανόμενος αριθμός συνδεδεμένων προϊόντων, όπως οι συσκευές θέρμανσης, τα ηλεκτρικά οχήματα και οι έξυπνοι μετρητές, ενδέχεται να αυξήσει τον κίνδυνο επιθέσεων που πλήττουν την κυβερνοασφάλεια κατά του συστήματος ηλεκτρικής ενέργειας· παροτρύνει την Επιτροπή να αντιμετωπίσει ταχύτατα τους κινδύνους για την κυβερνοασφάλεια με τη θέσπιση υψηλού επιπέδου προστασίας της ασφάλειας στον κυβερνοχώρο για τα συνδεδεμένα προϊόντα, στο πλαίσιο του κώδικα του δικτύου ηλεκτρικής ενέργειας για την κυβερνοασφάλεια· 36. τονίζει ότι ένα πιο αποκεντρωμένο και καλύτερα ενοποιημένο ενεργειακό σύστημα ανανεώσιμων πηγών ενέργειας απαιτεί καλύτερη πρόβλεψη της ζήτησης ενέργειας και καλύτερη αντιστοίχιση της προσφοράς και της αποθήκευσης σε πραγματικό χρόνο από τους διαφορετικούς φορείς ενέργειας· τονίζει, εν προκειμένω, τον καίριο ρόλο της ψηφιοποίησης για την επεξεργασία των στατιστικών και μετεωρολογικών δεδομένων· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να αναπτύξουν μια εσωτερική αγορά ψηφιακών ενεργειακών τεχνολογιών, προστατεύοντας παράλληλα την ιδιωτική ζωή και τα προσωπικά δεδομένα των καταναλωτών· ενθαρρύνει τα κράτη μέλη να εγκρίνουν τον δείκτη ευφυούς ετοιμότητας που αναπτύχθηκε στο πλαίσιο της οδηγίας 2010/31/ΕΕ για την ενεργειακή απόδοση των κτιρίων (26), προκειμένου να αξιοποιηθεί το δυναμικό ευελιξίας από την πλευρά της ζήτησης σε επίπεδο κτιρίων· τονίζει ότι αυτό θα απαιτήσει περισσότερα κοινά πρότυπα για την ανταλλαγή δεδομένων· χαιρετίζει την πρόθεση της Επιτροπής να εγκρίνει ένα σχέδιο δράσης για την ψηφιοποίηση της ενέργειας προκειμένου να ενισχυθεί η τεχνολογική πρωτοπορία της ΕΕ και να καταστεί δυνατή η δημιουργία ενός πιο ενοποιημένου ενεργειακού συστήματος με έξυπνες λύσεις σε συγκεκριμένους τομείς (όπως τα ευφυή δίκτυα, οι αποδοτικότερες και ασφαλέστερες μεταφορές και η εξοικονόμηση ενέργειας στα κτίρια), με βελτιωμένη χρηματοδότηση για την περίοδο 2021-2027· 37. επαναλαμβάνει τον καίριο ρόλο του Οργανισμού Συνεργασίας των Ρυθμιστικών Αρχών Ενέργειας στην ενοποίηση του ενεργειακού συστήματος και στην εφαρμογή της νομοθεσίας της ΕΕ για την ενέργεια· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να διασφαλίσουν ότι ο οργανισμός διαθέτει επαρκή μέσα για την εκτέλεση των αποστολών του· +Διασφάλιση της ενεργειακής προσβασιμότητας και οικονομικής προσιτότητας για όλους τους πολίτες και τις επιχειρήσεις 38. +υπενθυμίζει ότι πρωτεύων στόχος της δράσης της Ένωσης στον τομέα της ενέργειας είναι η διασφάλιση της εύρυθμης λειτουργίας της αγοράς όσον αφορά την ανάγκη διατήρησης και βελτίωσης του περιβάλλοντος· καλεί την Επιτροπή να λάβει τα αναγκαία μέτρα για να διασφαλίσει την εύρυθμη λειτουργία των αγορών ενέργειας, να διασφαλίσει την πλήρη εφαρμογή του κεκτημένου για την εσωτερική αγορά ενέργειας, συμπεριλαμβανομένης της δέσμης μέτρων «Καθαρή ενέργεια για όλους τους Ευρωπαίους», να ευθυγραμμίσει τα δικαιώματα των καταναλωτών στους τομείς του φυσικού αερίου και της τηλεθέρμανσης με εκείνα των καταναλωτών ηλεκτρικής ενέργειας, και να τους βοηθήσει να συμβάλλουν στην απανθρακοποίηση της οικονομίας· τονίζει τη σημασία της καθοδήγησης των πελατών προς την πλέον ενεργειακά και οικονομικά αποδοτική επιλογή απανθρακοποίησης, με βάση τιμές που αντικατοπτρίζουν δεόντως το συνολικό κόστος του χρησιμοποιούμενου φορέα ενέργειας· χαιρετίζει την πρωτοβουλία για αναθεώρηση της οδηγίας 2003/96/ΕΚ και μετατροπή της σε μέσο ευθυγράμμισης των φορολογικών πολιτικών με τους στόχους για την ενέργεια και το κλίμα για το 2030 και το 2050· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη +(25) (26) +Κανονισμός (ΕΕ) 2016/679 του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου, της 27ης Απριλίου 2016, για την προστασία των φυσικών προσώπων έναντι της επεξεργασίας των δεδομένων προσωπικού χαρακτήρα και για την ελεύθερη κυκλοφορία των δεδομένων αυτών και την κατάργηση της οδηγίας 95/46/ΕΚ)ΕΕ L 119 της 4.5.2016, σ. 1). +Οδηγία 2010/31/ΕΕ του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου, της 19ης Μαΐου 2010, για την ενεργειακή απόδοση των κτιρίων (ΕΕ L 153 της 18.6.2010, σ. 13).. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0bf8479af6629485a84e464aad4348863bca2266 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-67.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +12.1.2022 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +C 15/61 Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +8. +εκφράζει την άποψη ότι η ταξινόμηση των διαφόρων μορφών υδρογόνου θα πρέπει να καθορίζεται σύμφωνα με ανεξάρτητη, επιστημονικά τεκμηριωμένη αξιολόγηση, η οποία θα απομακρύνεται από την ευρέως χρησιμοποιούμενη χρωματική προσέγγιση· είναι της άποψης ότι η ταξινόμηση αυτή θα πρέπει να βασίζεται στις εκπομπές κύκλου ζωής αερίων του θερμοκηπίου καθ’ όλη τη διαδικασία παραγωγής και μεταφοράς του υδρογόνου, αλλά θα πρέπει επίσης να λαμβάνει υπόψη διαφανή και αξιόπιστα κριτήρια βιωσιμότητας σύμφωνα με τις αρχές της κυκλικής οικονομίας και να βασίζεται σε μέσους όρους και πρότυπες τιμές ανά κατηγορία, όπως οι στόχοι της βιώσιμης χρήσης και της προστασίας των πόρων, η διαχείριση των αποβλήτων και η αυξημένη χρήση πρώτων υλών και δευτερογενών υλικών, η πρόληψη και ο έλεγχος της ρύπανσης και, τέλος, η προστασία και η αποκατάσταση της βιοποικιλότητας και των οικοσυστημάτων· +9. +επισημαίνει ότι υπάρχει απόκλιση μεταξύ των διαφορετικών ορισμών του καθαρού υδρογόνου που χρησιμοποιείται από διάφορους φορείς, όπως η Επιτροπή και η Ευρωπαϊκή Συμμαχία για το Καθαρό Υδρογόνο, γεγονός που δημιουργεί σύγχυση και θα πρέπει να αποφεύγεται· τονίζει, στο πλαίσιο αυτό, ότι η διάκριση μεταξύ υδρογόνου από ανανεώσιμες πηγές και υδρογόνου χαμηλών ανθρακούχων εκπομπών πρέπει να καταστεί απολύτως σαφής (17)· σημειώνει, επιπλέον, ότι η αποφυγή της χρήσης δύο ονομασιών για την ίδια κατηγορία υδρογόνου, δηλαδή «ανανεώσιμο» και «καθαρό», όπως προτείνεται από την Επιτροπή, θα παρείχε περαιτέρω αποσαφήνιση και υπογραμμίζει, στο πλαίσιο αυτό, ότι ο όρος «ανανεώσιμο υδρογόνο» είναι η πλέον αντικειμενική και επιστημονικά τεκμηριωμένη επιλογή για την εν λόγω κατηγορία υδρογόνου· +10. +υπογραμμίζει την επείγουσα ανάγκη για ενωσιακά και διεθνή πρότυπα και πιστοποίηση· σημειώνει περαιτέρω ότι θα πρέπει να εξεταστούν εγγυήσεις προέλευσης που εναρμονίζονται με εθνικά μητρώα προκειμένου να διασφαλιστεί ότι το υδρογόνο από ανανεώσιμες πηγές θα μπορέσει έγκαιρα να ανέλθει στις απαιτούμενες ποσότητες και ότι οι καταναλωτές θα μπορούν να επιλέγουν βιώσιμες λύσεις συνειδητά και να ελαχιστοποιούν τον κίνδυνο μη αξιοποιήσιμων επενδύσεων· +11. τονίζει ότι το σύστημα τυποποίησης πρέπει να βασίζεται σε μια ολιστική προσέγγιση και ότι πρέπει να εφαρμόζεται στο εισαγόμενο υδρογόνο· καλεί την Επιτροπή να θεσπίσει ένα κανονιστικό πλαίσιο με ισχυρά και διαφανή κριτήρια βιωσιμότητας για την πιστοποίηση και την παρακολούθηση του υδρογόνου στην ΕΕ, λαμβάνοντας υπόψη το αποτύπωμα αερίων του θερμοκηπίου σε ολόκληρη την αλυσίδα αξίας, συμπεριλαμβανομένων των μεταφορών, προκειμένου να ενεργοποιηθούν επίσης επενδύσεις σε επαρκή συμπληρωματική παραγωγή ηλεκτρικής ενέργειας από ανανεώσιμες πηγές· καλεί επίσης την Επιτροπή να παράσχει, το νωρίτερο δυνατόν εντός του 2021, ένα κανονιστικό πλαίσιο για το υδρογόνο που θα διασφαλίζει την τυποποίηση, την πιστοποίηση, τις εγγυήσεις προέλευσης, την επισήμανση και την εμπορευσιμότητα σε όλα τα κράτη μέλη, και να χρησιμοποιήσει επίσης την επικείμενη αναθεώρηση του συστήματος εμπορίας εκπομπών της ΕΕ (ΣΕΔΕ) για να εξετάσει ποιες αλλαγές απαιτούνται για την απελευθέρωση του πλήρους δυναμικού του υδρογόνου ώστε να συμβάλει στους κλιματικούς στόχους της ΕΕ, λαμβάνοντας υπόψη τους κινδύνους διαρροής άνθρακα· +12. +υπογραμμίζει ότι η ταξινόμηση των διαφόρων τύπων υδρογόνου θα εξυπηρετούσε, μεταξύ άλλων, τον σκοπό της παροχής πληροφοριών στους καταναλωτές και ότι δεν αποσκοπεί στην ανάσχεση της εξάπλωσης του υδρογόνου εν γένει· διαπιστώνει ότι το τρέχον σύστημα εγγυήσεων προέλευσης για την ηλεκτρική ενέργεια που παράγεται από ανανεώσιμες πηγές δεν έχει μέχρι στιγμής προσελκύσει επαρκείς επενδύσεις σε πρόσθετη δυναμικότητα· τονίζει, ως εκ τούτου, τη σημασία της περαιτέρω ανάπτυξης κατευθυντήριων γραμμών σχετικά με τις προϋποθέσεις και τα κριτήρια, προκειμένου να αποφευχθεί ο διπλός υπολογισμός της ανανεώσιμης δυναμικότητας· +13. +είναι απόλυτα πεπεισμένο ότι η αποδοχή από το κοινό είναι το κλειδί για την επιτυχή δημιουργία μιας οικονομίας υδρογόνου· τονίζει, επομένως, τη σημασία της συμμετοχής του κοινού και των συμφεροντούχων, καθώς και των ενωσιακών προτύπων ασφάλειας και των τεχνικών προτύπων για το υδρογόνο, καθώς και ποιοτικών λύσεων υδρογόνου οι οποίες τηρούν τα εν λόγω πρότυπα· τονίζει, επιπλέον, ότι τα πρωτόκολλα ασφαλείας στους τομείς ζήτησης πρέπει να επικαιροποιούνται διαρκώς όσον αφορά τη χρήση υδρογόνου· ζητεί, επομένως, να προωθηθούν παραδείγματα βέλτιστων πρακτικών και μια νοοτροπία ασφάλειας του υδρογόνου σε ολόκληρη την ΕΕ· +Κλιμάκωση της παραγωγής υδρογόνου +14. τονίζει ότι, προκειμένου να διασφαλιστεί η εύρυθμη και προβλέψιμη λειτουργία της εσωτερικής αγοράς υδρογόνου, πρέπει να αρθούν οι κανονιστικοί φραγμοί και να προταθεί ταχέως από την Επιτροπή ένα συνεκτικό, ολοκληρωμένο και συνολικό κανονιστικό πλαίσιο για μια αγορά υδρογόνου, το οποίο θα πρέπει να εναρμονίζεται με άλλες σχετικές νομοθετικές πράξεις και να +(17) +Κατά την Επιτροπή, το «υδρογόνο χαμηλών ανθρακούχων εκπομπών» περιλαμβάνει το υδρογόνο ορυκτών καυσίμων με δέσμευση διοξειδίου του άνθρακα και το υδρογόνο που βασίζεται στην ηλεκτρική ενέργεια, με σημαντικά μειωμένες εκπομπές αερίων του θερμοκηπίου καθ’ όλον τον κύκλο ζωής σε σύγκριση με το υδρογόνο που παράγεται με χρήση των υφιστάμενων μεθόδων. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4a9f6714bcc2b7a50ec8efe442d74dd1efd7a8d5 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.el.p-68.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +C 15/62 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +12.1.2022 +Τετάρτη 19 Μαΐου 2021 +σέβεται πλήρως τις αρχές της αναλογικότητας, της επικουρικότητας και της βελτίωσης της νομοθεσίας, συμπεριλαμβανομένης της δοκιμής ΜΜΕ· υπογραμμίζει, στο πλαίσιο αυτό, ότι απαιτείται μια ευέλικτη αγορά υδρογόνου, ούτως ώστε να διευκολύνεται η πλήρης αξιοποίηση των οφελών από τους καινοτόμους πρωτοπόρους και η μείωση του κόστους της παραγωγής υδρογόνου, λαμβάνοντας υπόψη ότι η αγορά υδρογόνου δεν είναι ακόμη ώριμη και ότι έχει ανάγκη κλιμάκωσης μεγέθους· +15. +πιστεύει ότι ο σχεδιασμός της αγοράς φυσικού αερίου της ΕΕ και η δέσμη μέτρων για την καθαρή ενέργεια θα μπορούσαν να χρησιμεύσουν ως βάση και ως παράδειγμα για τη ρύθμιση της αγοράς υδρογόνου· επισημαίνει ότι, για την ταχεία και προβλέψιμη ανάπτυξη της παραγωγής και διανομής ανανεώσιμου υδρογόνου, απαιτείται επίσης δημοκρατικός δημόσιος σχεδιασμός, στον οποίο θα συμμετέχουν παραγωγοί, εργαζόμενοι και συνδικαλιστικές οργανώσεις τους, επιστήμονες και μη κυβερνητικές οργανώσεις (ΜΚΟ)· ενθαρρύνει επίσης την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να αξιολογήσουν συγκεκριμένες λύσεις προκειμένου να ενισχυθεί η παραγωγή υδρογόνου σε λιγότερο συνδεδεμένες ή απομονωμένες περιφέρειες, όπως νησιά, και να διασφαλιστεί η ανάπτυξη των σχετικών υποδομών, μεταξύ άλλων με αλλαγή σκοπού· +16. καλεί την Επιτροπή, στις εκτιμήσεις επιπτώσεων σχετικά με την αναθεώρηση της σχετικής νομοθεσίας, να συμπεριλαμβάνει και να αξιολογεί τις νομικές απαιτήσεις που είναι αναγκαίες για μια βιώσιμη οικονομία υδρογόνου στην ΕΕ, προκειμένου να υλοποιηθούν οι αυξημένες φιλοδοξίες της ΕΕ για το κλίμα και να καταστεί το ανανεώσιμο υδρογόνο πιο ελκυστικό από οικονομική άποψη· παροτρύνει την Επιτροπή να εξετάσει, ειδικότερα, την αναθεώρηση της οδηγίας για τις ανανεώσιμες πηγές ενέργειας, της οδηγίας για τη φορολογία της ενέργειας (18) και της οδηγίας για το ΣΕΔΕ, προκειμένου να διασφαλιστούν ισότιμοι όροι ανταγωνισμού και ένα βιώσιμο κανονιστικό πλαίσιο για το υδρογόνο· +17. +επικροτεί τους φιλόδοξους στόχους της Επιτροπής όσον αφορά την αύξηση της δυναμικότητας των ηλεκτρολυτικών κυψελών και της παραγωγής ανανεώσιμου υδρογόνου· καλεί την Επιτροπή να αναπτύξει έναν χάρτη πορείας για την επέκταση και την αναβάθμιση των ηλεκτρολυτικών κυψελών και να συγκροτήσει εταιρικές σχέσεις σε επίπεδο ΕΕ, ώστε να διασφαλιστεί η αποδοτικότητα κόστους τους· παροτρύνει την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να εξαλείψουν τον υφιστάμενο διοικητικό φόρτο και να παράσχουν κίνητρα για την επέκταση της αλυσίδας αξίας του υδρογόνου από ανανεώσιμες πηγές και την υιοθέτησή του από την αγορά, προκειμένου να καταστεί τεχνολογικά ώριμο και ανταγωνιστικό, παρέχοντας οικονομικά κίνητρα και ειδικά χρηματοδοτικά προγράμματα, συμπεριλαμβανομένων καινοτόμων λύσεων όπως οι πριμοδοτήσεις τροφοδότησης για το ανανεώσιμο υδρογόνο που τροφοδοτείται στο δίκτυο υδρογόνου, αναθεωρώντας τους κανόνες για τις κρατικές ενισχύσεις και πραγματοποιώντας συνολική αναθεώρηση των συστημάτων τιμολόγησης και φορολόγησης της ενέργειας με σκοπό την εσωτερίκευση του εξωτερικού κόστους· τονίζει ότι το ανανεώσιμο υδρογόνο θα μπορούσε να καταστεί ανταγωνιστικό πριν από το 2030, υπό την προϋπόθεση ότι θα υπάρχουν οι απαραίτητες επενδύσεις και ένα επαρκές ρυθμιστικό πλαίσιο και ότι οι ανανεώσιμες πηγές ενέργειας θα είναι ανταγωνιστικές· +18. +επισημαίνει ότι μια βιώσιμη οικονομία υδρογόνου θα πρέπει να επιτρέπει την αύξηση των δυναμικοτήτων στο εσωτερικό μιας ολοκληρωμένης αγοράς ενέργειας της ΕΕ· αναγνωρίζει ότι θα υπάρχουν διάφορες μορφές υδρογόνου στην αγορά, όπως το υδρογόνο από ανανεώσιμες πηγές και το υδρογόνο χαμηλών ανθρακούχων εκπομπών, και υπογραμμίζει την ανάγκη για επενδύσεις ώστε να αυξηθεί η ανανεώσιμη παραγωγή αρκετά γρήγορα ώστε να επιτευχθούν οι στόχοι της ΕΕ για το κλίμα και οι περιβαλλοντικοί στόχοι για το 2030 και το 2050, αναγνωρίζοντας παράλληλα ότι το υδρογόνο χαμηλών ανθρακούχων εκπομπών αποτελεί μεταβατική τεχνολογία βραχυπρόθεσμα και μεσοπρόθεσμα· καλεί την Επιτροπή να αξιολογήσει κατά προσέγγιση ποια ποσότητα υδρογόνου χαμηλών ανθρακούχων εκπομπών θα χρειαστεί για την απαλλαγή από τις ανθρακούχες εκπομπές έως ότου το ανανεώσιμο υδρογόνο θα μπορεί να διαδραματίσει από μόνο του αυτόν τον ρόλο, σε ποιες περιπτώσεις και για πόσο χρονικό διάστημα· καλεί την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να μειώσουν τα κανονιστικά και οικονομικά εμπόδια προκειμένου να προωθήσουν την ταχεία διείσδυση του υδρογόνου στην αγορά· επισημαίνει περαιτέρω την ανάγκη να αποφύγουμε τη μη βιώσιμη εκμετάλλευση των πόρων, τις συνεχιζόμενες εκπομπές μεθανίου, τον εγκλωβισμό στον άνθρακα και τα μη αξιοποιήσιμα στοιχεία ενεργητικού· υπογραμμίζει ότι η χρήση υδρογόνου θα πρέπει να συμβάλλει στην επίτευξη των στόχων της ΕΕ για το κλίμα και στην ταχεία ανάπτυξη και εγκατάσταση του υδρογόνου από ανανεώσιμες πηγές· +19. τονίζει ότι είναι σημαντικό να καταργηθεί σταδιακά το υδρογόνο ορυκτών καυσίμων το συντομότερο δυνατόν, με εστίαση σε καθαρότερες τεχνολογίες όσον αφορά τη βιωσιμότητα και τις εκπομπές αερίων του θερμοκηπίου· παροτρύνει την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να ξεκινήσουν άμεσα τον σχεδιασμό της μετάβασης αυτής με προσοχή, ούτως ώστε η παραγωγή υδρογόνου ορυκτής προέλευσης να αρχίσει να μειώνεται γρήγορα, προβλέψιμα και αναντίστρεπτα και να αποφευχθεί η παράταση της διάρκειας ζωής των εγκαταστάσεων παραγωγής ορυκτής προέλευσης· σημειώνει ότι ορισμένες εγκαταστάσεις παραγωγής υδρογόνου βάσει ορυκτών καυσίμων βρίσκονται στις περιοχές δίκαιης μετάβασης και επισημαίνει ότι αποτελεσματικά μέτρα στήριξης θα πρέπει να στοχεύουν στην απαλλαγή από τις ανθρακούχες εκπομπές της υφιστάμενης παραγωγής υδρογόνου βάσει ορυκτών καυσίμων· ζητεί, τα μέτρα που αποσκοπούν στην ανάπτυξη ευρωπαϊκής οικονομίας υδρογόνου να μην οδηγήσουν στο κλείσιμο των εν λόγω +(18) +Οδηγία 2003/96/ΕΚ του Συμβουλίου, της 27ης Οκτωβρίου 2003, σχετικά με την αναδιάρθρωση του κοινοτικού πλαισίου φορολογίας των ενεργειακών προϊόντων και της ηλεκτρικής ενέργειας (ΕΕ L 283 της 31.10.2003, σ. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6a7ba5b661cfa24b9ab765086893555765820eea --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Official Journal +C 15 +of the European Union +Information and Notices +English edition +Volume 65 12 January 2022 +Contents +EUROPEAN PARLIAMENT 2021-2022 SESSION Sittings of 17 to 21 May 2021 TEXTS ADOPTED +I +Resolutions, recommendations and opinions RESOLUTIONS European Parliament Tuesday 18 May 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +European Parliament resolution of 18 May 2021 on the review of the European Union Solidarity Fund (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +European Parliament resolution of 18 May 2021 on securing the objectives of the landing obligation under Article 15 of the Common Fisheries Policy (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Wednesday 19 May 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +EN +European Parliament resolution of 19 May 2021 with recommendations to the Commission on challenges of sports events organisers in the digital environment (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . +18 +European Parliament resolution of 19 May 2021 on artificial intelligence in education, culture and the audiovisual sector (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +European Parliament resolution of 19 May 2021 on a European strategy for energy system integration (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +European Parliament resolution of 19 May 2021 on a European Strategy for Hydrogen (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +European Parliament resolution of 19 May 2021 on human rights protection and the EU external migration policy (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a6b2de205442889509bbc9c5493115ffbdc804e4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-42.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +C 15/36 +EN +Official Journal of the European Union +12.1.2022 +Wednesday 19 May 2021 +27. +Calls for independent audits to be conducted regularly to examine whether the AI applications being used and the related checks and balances are in accordance with specified criteria, and for those audits to be supervised by independent and sufficient overseeing authorities; calls for specific stress tests to assist and enforce compliance; +28. +Notes the benefits and risks of AI in terms of cybersecurity and its potential in combatting cybercrime, and emphasises the need for any AI solutions to be resilient to cyberattacks while respecting Union fundamental rights, especially the protection of personal data and privacy; stresses the importance of monitoring the safe use of AI and the need for close collaboration between the public and private sectors to counter user vulnerabilities and the dangers arising in this connection; calls on the Commission to evaluate the need for better prevention in terms of cybersecurity and mitigation measures thereof; +29. +Highlights that the COVID-19 pandemic crisis can be considered as a probation period for the development, deployment and use of digital and AI-related technologies in education and culture, as exemplified by the many online schooling platforms and online tools for cultural promotion employed across the Member States; calls on the Commission, therefore, to take stock of those examples when considering a common Union approach to the increased use of such technological solutions; +Education +30. +Recalls the importance of strengthening digital skills and achieving a high standard of media, digital and information literacy at Union level as a prerequisite for the use of AI in education; underlines the need, in this regard, to ensure Union-wide digital and AI literacy, in particular through the development of training opportunities for teachers; insists that the use of AI technologies in schools should help to narrow the social and regional digital gap; welcomes the Commission’s updated Digital Education Action Plan, which addresses the use of AI in education; calls on the Commission, in that regard, to make digital capabilities, media literacy and training and AI-related skills the priorities of this plan, while raising awareness about the potential misuses and malfunctioning of AI; calls on the Commission, in that connection, to place special emphasis on children and young people in precarious situations, as they need particular support in the area of digital education; urges the Commission to duly address AI and robotics initiatives in education in its forthcoming AI legislative proposals; urges the Member States to invest in digital equipment in schools, using Union funds to this end; +31. +Highlights that the use of AI in education systems brings a wide range of possibilities, opportunities and tools for making it more innovative, inclusive, efficient and increasingly effective by introducing new high-quality learning methods that are quick, personalised and student-centric; stresses, however, that as it will impact education and social inclusion, the availability of such tools must be ensured for all social groups by establishing equal access to education and learning and leaving no one behind, especially people with disabilities; +32. +Underlines that in order to engage with AI both critically and effectively, citizens need at least a basic understanding of this technology; calls on the Member States to integrate awareness-raising campaigns about AI in their actions on digital literacy; calls on the Commission and the Member States to promote digital literacy plans and forums for discussion to involve citizens, parents and students in a democratic dialogue with public authorities and stakeholders concerning the development, deployment and use of AI technologies in education systems; stresses the importance of providing educators, trainers and others with the right tools and know-how with regard to AI and related technologies in terms of what they are, how they are used and how to use them properly and in accordance with the law, in order to avoid IPR infringements; highlights, in particular, the importance of digital literacy for people working in the education and training sectors and of improving digital training for the elderly, bearing in mind that the younger generations already have a basic notion of these technologies, having grown up with them; +33. +Stresses that the real objective of AI in education systems should be to make education as individualised as possible, offering students personalised academic paths in line with their strengths and weaknesses and didactic material tailored to their characteristics, while maintaining educational quality and the integrating principle of our education systems; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3fb0eae1e14deddbf810555c113b656b2730439e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-43.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +12.1.2022 +EN +Official Journal of the European Union +C 15/37 Wednesday 19 May 2021 +34. +Recalls the fundamental and multifaceted role that teachers play in education and in making it inclusive, especially in early childhood, where skills are acquired that will enable students to progress throughout their lives, such as in personal relations, study skills, empathy and cooperative work; stresses, therefore, that AI technologies cannot be used to the detriment or at the expense of in-person education, as teachers must not be replaced by any AI or AI-related technologies; +35. +Stresses that the learning benefits of using AI in education will depend not only on AI itself, but on how teachers use AI in the digital learning environment to meet the needs of pupils, students and teachers; points out, therefore, the need for AI programmers to involve teaching communities in the development, deployment and use of AI technologies where possible, creating a nexus environment to form connections and cooperation between AI programmers, developers, companies, schools, teachers and other public and private stakeholders in order to create AI technologies that are suitable for real-life educational environments, reflect the age and developmental readiness of each learner and meet the highest ethical standards; highlights that educational institutions should only deploy trustworthy, ethical, human-centred technologies which are auditable at every stage of their lifecycle by public authorities and civil society; emphasises the advantages of free and open-source solutions in this regard; calls for schools and other educational establishments to be provided with the financial and logistical support as well as the expertise required to introduce solutions for the learning of the future; +36. +Highlights, moreover, the need to continuously train teachers so they can adapt to the realities of AI-powered education and acquire the necessary knowledge and skills to use AI technologies in a pedagogical and meaningful way, enabling them to fully embrace the possibilities offered by AI and to understand its limitations; calls for digital teaching to be part of every teacher’s training in the future and calls for teachers and people working in education and training to be given the opportunity to continue their training in digital teaching throughout their lives; calls, therefore, for the development of training programmes in AI for teachers in all fields and across Europe; highlights, furthermore, the importance of reforming teaching programmes for new generations of teachers allowing them to adapt to the realities of AI-powered education, as well as the importance of drawing up and updating handbooks and guidelines on AI for teachers; +37. +Is concerned about the lack of specific higher education programmes for AI and the lack of public funding for AI across the Member States; believes that this is putting Europe’s future digital ambitions at risk; +38. +Is worried about the fact that few AI researchers are pursuing an academic career as tech firms can offer better pay and less bureaucracy for research; believes that part of the solution would be to direct more public money towards AI research at universities; +39. +Underlines the importance of equipping people with general digital skills from childhood onwards in order to close the qualifications gap and better integrate certain population groups into the digital labour market and digital society; points out that it will become more and more important to train highly skilled professionals from all backgrounds in the field of AI, ensure the mutual recognition of such qualifications throughout the Union, and upskill the existing and future workforce to enable it to cope with the future realities of the labour market; encourages the Member States, therefore, to assess their educational offer and to upgrade it with AI-related skills, where necessary, and to put in place specific curricula for AI developers, while also including AI in traditional curricula; highlights the need to ensure mutual recognition of professional qualifications in AI skills across the Union, as several Member States are upgrading their educational offer with AI-related skills and putting in place specific curricula for AI developers; welcomes the Commission’s efforts to include digital skills as one of the qualifications requirements for certain professions harmonised at Union level under the Professional Qualifications Directive (11); stresses the need for these to be in line with the assessment list of the ethical guidelines for trustworthy AI, and welcomes the Commission’s proposal to transform this list into an indicative curriculum for AI developers; recalls the special needs of vocational education and training (VET) with regard to AI and calls for a collaborative approach across Europe to enhance the potential offered by AI in VET; underlines the importance of training +(11) +Directive 2005/36/EC of the European Parliament and of the Council of 7 September 2005 on the recognition of professional qualifications (OJ L 255, 30.9.2005, p. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2edf5c7a553fdd70eda147ffad4d5fe53f232af0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-46.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +C 15/40 +EN +Official Journal of the European Union +12.1.2022 +Wednesday 19 May 2021 +54. +Stresses that good practices in AI technologies for the protection and accessibility of cultural heritage, in particular for people with disabilities, should be identified and shared between cultural networks across the Union, while encouraging research on the various uses of AI to promote the value, accessibility and preservation of cultural heritage; calls on the Commission and the Member States to promote the opportunities offered by the use of AI in the CCSI; +55. +Stresses that AI technologies can also be used to monitor the illicit trafficking of cultural objects and the destruction of cultural property, while supporting data collection for recovery and reconstruction efforts of both tangible and intangible cultural heritage; notes, in particular, that the development, deployment and use of AI in customs screening procedures may support efforts to prevent the illicit trafficking of cultural heritage, in particular to supplement systems which allow customs authorities to target their efforts and resources on items that pose the greatest risk; +56. +Notes that AI could benefit the research sector, for example through the role that predictive analytics can play in fine-tuning data analysis, for example on the acquisition and movement of cultural objects; stresses that the Union must step up investment and foster partnerships between industry and academia in order to enhance research excellence at European level; +57. +Recalls that AI can be a revolutionary tool for promoting cultural tourism and highlights its considerable potential in predicting tourism flows, which could help cities struggling with over-tourism; +Cultural and creative sectors and industries (CCSI) +58. +Regrets the fact that culture is not among the priorities outlined in policy options and recommendations on AI at Union level, notably the Commission’s white paper of 19 February 2020 on AI; calls for these recommendations to be revised in order to make culture an AI policy priority at Union level; calls on the Commission and the Member States to address the potential impact of the development, deployment and use of AI technologies on the CCSI and to make the most of the Next Generation EU recovery plan to digitise these sectors to respond to new forms of consumption in the 21st century; +59. +Points out that AI has now reached the CCSI, as exemplified by the automatic production of texts, videos and pieces of music; emphasises that creative artists and cultural workers must have the digital skills and training required to use AI and other digital technologies; calls on the Commission and the Member States to promote the opportunities offered by the use of AI in the CCSI, by making more funding available from science and research budgets, and to establish digital creativity centres in which creative artists and cultural workers develop AI applications, learn how to use these and other technologies and test them; +60. +Acknowledges that AI technologies have the potential to boost a growing number of jobs in the CCSI facilitated by greater access to these technologies; emphasises, therefore, the importance of boosting digital literacy in the CCSI to make these technologies more inclusive, usable, learnable, and interactive for these sectors; +61. +Emphasises that the interaction between AI and the CCSI is complex and requires an in-depth assessment; welcomes the Commission’s report of November 2020 entitled ‘Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPRS Framework’ and the study on copyright and new technologies: copyright data management and artificial intelligence; underlines the importance of clarifying the conditions of use of copyright-protected content as data input (images, music, films, databases, etc.) and in the production of cultural and audiovisual outputs, whether created by humans with the assistance of AI or autonomously generated by AI technologies; invites the Commission to study the impact of AI on the European creative industries; reiterates the importance of European data and welcomes the statements made by the Commission in this regard, as well as the placing of artificial intelligence and related technologies high on the agenda; +62. +Stresses the need to set up a coherent vision of AI technologies in the CCSI at Union level; calls on the Member States to strengthen the focus on culture in their AI national strategies to ensure that the CCSI embrace innovation and remain competitive and that cultural diversity is safeguarded and promoted at Union level in the new digital context; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..855016dde367b1d4d4a8db8c03fde47d6316fbcd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-57.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +EN +Official Journal of the European Union +C 15/51 Wednesday 19 May 2021 +20. +Welcomes the adoption of the European Hydrogen Strategy; stresses that priority should be given to building a renewable hydrogen supply chain in Europe to foster first-mover advantages, industrial competitiveness and the security of energy supply; is convinced that renewable and low-carbon hydrogen can help reduce persistent emissions, such as those from industrial processes and heavy transport, where direct electrification might be limited due to low cost-efficiency or technical, social and environmental reasons; recalls the need to accelerate the decarbonisation of existing hydrogen production; supports the launch of important projects of common European interest on hydrogen; calls on the Commission to develop a comprehensive classification and certification framework of gaseous carriers on the basis of the full life cycle GHG emissions savings and sustainability criteria, in line with the approach set out in the Renewable Energy Directive on the promotion of renewable energy; stresses that such a classification is of utmost importance for market players, authorities and consumers; underlines the need to develop a robust framework and appropriate baseline to ensure that sufficient additional renewable energy generation capacity is deployed in proportion to the need for renewable hydrogen; calls on the Commission to consider this diversity of needs in its forthcoming legislative proposals; calls on the Commission to guarantee a fair and efficient competition between hydrogen that is imported from international partners and hydrogen that is produced in the EU; +21. +Underlines the role that environmentally safe carbon capture storage and utilisation (CCS/U) could play in reaching the European Green Deal objectives; supports an integrated policy context to stimulate the uptake of environmentally safe CCS/U applications that deliver a net reduction in greenhouse gas emissions to make heavy industry climate neutral where no direct emission reduction options are available; notes the Commission’s proposal to convene an annual European CCUS Forum as part of the Clean Energy Industrial Forum to further study options to foster such projects; recalls the need to prioritise direct emission reductions and actions maintaining and enhancing the EU’s natural sinks and reservoirs, for instance through sustainable forest management; +22. +Highlights that transport can be a significant facilitator of renewable energy deployment; calls on the Commission and Member States to propose a favourable policy framework and ambitious targets based on the principle of technology neutrality among those technologies necessary to achieve climate neutrality, for a just, affordable and balanced transition towards the decarbonisation of all passenger and freight transport modes, including public fleets and networks, road, maritime, inland waterborne, rail and air transport primarily through electrification, and where this is not possible, sustainably-produced fuels; welcomes the Commission’s announcement of the deployment of one million charging points for electric vehicles in the revision of Directive 2014/94/EU; calls on the Commission to incentivise car manufacturers to enable vehicle-to-grid charging; stresses the need to adapt the electrification networks and infrastructure for alternative fuels for Europe’s vehicle fleet as well as to support other readily deployable solutions, notably in transport hubs; underlines the potential for internal cooperation on the decarbonisation of transport across borders; highlights in this respect the critical role of the Transport Community and the Commission in order to create synergies with neighbouring countries and accelerate the transfer of EU standards on transport emissions; stresses the importance of public transport in reducing energy demand and the need to develop and expand decarbonised public transport in both urban and rural areas; +23. +Stresses that there are sectors that are increasing their energy consumption, such as the transport sector, the tourism sector and the ICT sector; supports the Commission in looking into the synergies between district heating and cooling networks and sources of unavoidable waste heat; welcomes the commitment included in the EU Digital Strategy to make data centres climate-neutral by 2030; calls on the Commission to propose an action plan for the participation of the tourism sector in the process of energy system integration, looking inter alia at the promotion of rail tourism, soft and e-mobility and the creation of circular-energy communities in sustainable tourism; +Balancing energy systems +24. +Notes that maintaining the balance of electricity grids and managing demand and production peaks will be more complex with an increasingly decentralised and renewable generation mix and in this respect underlines the role of demand-side response, storage and smart energy management; highlights that moving towards decentralised energy production has many benefits: it can foster the use of local energy sources, leading to increased local security of energy supply, community development and cohesion by providing new sources of income and creating new jobs; recalls that Member States remain free to determine their energy mix, the diversity of which is fundamental to ensuring security of supply; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..17c50d68f81c381674c51d0418a264be7592d548 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-59.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +12.1.2022 +EN +Official Journal of the European Union +C 15/53 Wednesday 19 May 2021 +to a demand-driven energy system, enabling active consumers for demand-response via digital solutions fully in line with the General Data Protection Regulation (25); calls on the Commission and the Members States to explore ways of further incentivising the development of a European market for demand-side flexibility through, inter alia, common standards for end-use flexibility, an assessment of the potential benefits and impacts on energy system costs; welcomes flexible integrated energy systems that aim to optimise the district heating/cooling sector as well as the use of efficient and flexible high efficiency cogeneration contributing to the balancing of the electricity grid, cost-effective use of renewable energy sources and waste heat integration at local/regional level; calls for the swift implementation of Directive (EU) 2019/944 and its provisions on demand-side response; +34. +Stresses the role that electric mobility can play as a form of smart integration of the power and transport sectors by unlocking flexibility capacities; stresses that the electrification of the transport sector has the potential to increase the Union’s energy strategic autonomy by reducing the need for imported fossil fuels; underlines the storage and flexibility potential of the deployment of ‘vehicle-to-grid’ technologies and notes that it will require the interoperability of energy systems and electric vehicles; +35. +Recalls the importance of addressing cybersecurity risks in the energy sector to ensure the resilience of the energy systems; underlines that the increasing number of connected products, such as heating appliances, electric vehicles and smart meters, may increase the risk of cybersecurity attacks to the electricity system; urges the Commission to swiftly address cybersecurity risks by setting a high level of cybersecurity protections for connected products in the context of the electricity network code on cybersecurity; +36. +Stresses that a more renewable, decentralised and better integrated energy system requires better forecasting of energy demand and more real-time matching of the supply and storage from different energy carriers; highlights, in this regard, the crucial role of digitalisation for the processing of statistical and meteorological data; calls on the Commission and the Member States to develop an internal market for digital energy technologies while protecting consumers’ privacy and personal data; encourages Member States to adopt the Smart Readiness Indicator developed as part of Directive 2010/31/EU on the energy performance of buildings (26) in order to tap into the potential for demand-side flexibility at building level; stresses that this will require more common standards for data exchange; welcomes the intention of the Commission to adopt an action plan for the digitalisation of energy to foster the EU technological leadership and enable a more integrated energy system with intelligent solutions in specific sectors (such as smart grids, more efficient and safe transport and energy savings in buildings), with improved funding for the 2021-2027 period; +37. +Reiterates the crucial role of the Agency for Cooperation of Energy Regulators in the energy system integration and the implementation of the EU energy legislation; calls on the Commission and the Member States to make sure that the agency is provided with sufficient means to carry out its missions; +Ensuring energy accessibility and affordability for all citizens and businesses +38. +Recalls that the primary objective of Union action in the field of energy is to ensure the proper functioning of the market with regard to the need to preserve and improve the environment; calls on the Commission to take the necessary measures to safeguard the well-functioning of energy markets, to ensure the full implementation of the acquis for the internal energy market, including the Clean Energy Package, to align consumer rights in the gas and district heating sectors with those of electricity consumers, and help them contribute to the decarbonisation of the economy; stresses the importance of guiding customers towards the most energy-efficient and cost-effective decarbonisation option, on the basis of prices that properly reflect all the costs of the energy carrier used; welcomes the initiative to revise Directive 2003/96/EC and transform it into an instrument aligning taxation policies to the energy and climate targets for 2030 and 2050; calls on +(25) (26) +Regulation (EU) 2016/679 of the European Parliament and of the Council of 27 April 2016 on the protection of natural persons with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data, and repealing Directive 95/46/EC (OJ L 119, 4.5.2016, p. 1). +Directive 2010/31/EU of the European Parliament and of the Council of 19 May 2010 on the energy performance of buildings (OJ L 153, 18.6.2010, p. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..45ee13728ef361036368104a2877b3f7b16b0d1f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-67.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +12.1.2022 +EN +Official Journal of the European Union +C 15/61 Wednesday 19 May 2021 +8. +Believes that the classification of the different forms of hydrogen should be determined according to an independent, science-based assessment, stepping away from the commonly used colour-based approach; is of the opinion that this classification should be based on the life cycle greenhouse gas emissions throughout hydrogen’s entire production and transport process, but should also take into account transparent and robust sustainability criteria in line with the principles of the circular economy and be based on averages and standard values per category, such as the objectives of sustainable use and the protection of resources, the handling of waste and the increased use of raw and secondary materials, pollution prevention and control, and finally, the protection and restoration of biodiversity and ecosystems; +9. +Notes that there is a discrepancy between different definitions of clean hydrogen used by different actors, such as the Commission and the European Clean Hydrogen Alliance, which creates confusion and should be avoided; stresses, in that regard, that the distinction between renewable and low-carbon hydrogen must be made absolutely clear (17); notes, in addition, that avoiding using two names for the same category of hydrogen, namely ‘renewable’ and ‘clean’, as proposed by the Commission, would provide further clarification, and underlines, in that regard, that the term ‘renewable hydrogen’ is the most objective and science-based option for that category of hydrogen; +10. +Underlines the urgent need for EU and international standards and certification; further notes that guarantees of origin aligned with national registries should be considered to ensure that renewable hydrogen can be ramped up in a timely manner and that consumers can choose sustainable solutions consciously and minimise the risk of stranded investments; +11. +Stresses that the standardisation system needs to be based on a holistic approach and must be applicable to imported hydrogen; calls on the Commission to introduce a regulatory framework with robust and transparent sustainability criteria for the certification and tracking of hydrogen in the EU, taking into account its greenhouse gas footprint throughout the value chain, including transport, in order to also trigger investment in sufficient supplementary renewable electricity generation; also calls on the Commission to provide, as early as possible in 2021, a regulatory framework for hydrogen that ensures standardisation, certification, guarantees of origin, labelling and tradability across Member States, and to also use the upcoming revision of the EU Emissions Trading System (ETS) to examine what changes are needed to unlock the full potential of hydrogen to contribute to the EU’s climate goals, taking into account the risks of carbon leakage; +12. +Underlines that the classification of different types of hydrogen would inter alia serve the purpose of providing consumers with information and is not meant to stall the expansion of hydrogen in general; notes that the current system of guarantees of origin for renewable electricity has not so far triggered adequate investment in additional capacity; stresses, therefore, the importance of further developing guidelines on conditions and criteria, in order to avoid double counting of renewable capacities; +13. +Is strongly convinced that public acceptance is key to the successful creation of a hydrogen economy; stresses, therefore, the importance of public and stakeholder involvement, EU safety and technical standards for hydrogen, and high-quality hydrogen solutions respecting those standards; furthermore highlights that safety protocols in demand sectors need to be updated continuously with regard to hydrogen use; asks, therefore, that best-practice examples and a hydrogen safety culture be promoted throughout the EU; +Ramping up hydrogen production +14. +Highlights that in order to ensure the internal hydrogen market functions well and predictably, regulatory barriers need to be overcome and a coherent, integrated and comprehensive regulatory framework for a hydrogen market should be swiftly proposed by the Commission, which should be aligned with other relevant legislation, and fully respect the +(17) +According to the Commission, ‘low-carbon hydrogen’ encompasses fossil-based hydrogen with carbon capture and electricity-based hydrogen, with significantly reduced full life cycle greenhouse gas emissions compared to hydrogen produced using existing methods. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4d38c44f3e5a31c45b3ff745d529a34a3134f6f9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.en.p-68.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 15/62 +EN +Official Journal of the European Union +12.1.2022 +Wednesday 19 May 2021 +principles of proportionality, subsidiarity and better regulation, including the SME test; highlights, in this regard, that a flexible hydrogen market is needed to enable innovative first movers to make full use of the benefits and drive down the costs of hydrogen production, taking into account that the hydrogen market is not yet mature and needs to be scaled up; +15. +Believes that the EU gas market design and the Clean Energy Package could serve as basis and example for the regulation of the hydrogen market; highlights that the rapid and predictable development of functioning hydrogen production also requires democratic public planning, associating producers, workers and their trade unions, scientists and non-governmental organisations (NGOs); also encourages the Commission and the Member States to devise specific solutions in order to ramp up hydrogen production in less connected or isolated regions, such as islands, while ensuring the development of related infrastructure, including by repurposing it; +16. +Calls on the Commission to include and assess the legal requirements that are necessary for an EU sustainable hydrogen economy in its impact assessments regarding the revision of the relevant legislation, in order to deliver on the EU’s increased climate ambition and make renewable hydrogen more economically attractive; urges the Commission to look, in particular, into the review of the Renewable Energy Directive, the Energy Taxation Directive (18) and the ETS Directive, in order to ensure a level playing field and a future-proof regulatory framework for hydrogen; +17. +Welcomes the Commission’s ambitious goals of increasing the capacity of electrolysers and renewable hydrogen production; calls on the Commission to develop a roadmap for the deployment and upscaling of electrolysers and to forge partnerships at the EU level to ensure their cost-effectiveness; urges the Commission and the Member States to remove existing administrative burdens and to incentivise the expansion of the value chain and the market uptake of renewable hydrogen in order to make it technologically mature and competitive by providing financial stimuli and dedicated funding schemes, including innovative solutions such as feed-in premiums for renewable hydrogen fed into the hydrogen grid, by revising State aid rules and by carrying out a comprehensive revision of energy pricing and taxation systems with a view to internalising external costs; stresses that renewable hydrogen could become competitive before 2030, provided that the necessary investments and an adequate regulatory framework are in place and renewable energy is competitive; +18. +Notes that a sustainable hydrogen economy should allow capacities to be ramped up inside an integrated EU energy market; recognises that there will be different forms of hydrogen on the market, such as renewable and low-carbon hydrogen, and underlines the need for investment to scale up renewable production fast enough to reach the EU’s climate targets and environmental goals for 2030 and 2050, while recognising low-carbon hydrogen as a bridging technology in the short and medium term; calls on the Commission to assess approximately how much low-carbon hydrogen will be needed for decarbonisation purposes until renewable hydrogen can play this role alone, in which cases, and for how long; calls on the Commission and the Member States to reduce regulatory and economic hurdles in order to foster a quick market uptake of hydrogen; further notes the need to avoid unsustainable resource exploitation, continued methane emissions, carbon lock-in and stranded assets; underlines that the use of hydrogen should contribute to achieving EU climate goals and the fast development and deployment of renewable hydrogen; +19. +Stresses the importance of phasing out fossil-based hydrogen as soon as possible, focussing on the cleanest technologies in terms of sustainability and greenhouse gas emissions; urges the Commission and the Member States to immediately start planning that transition carefully, so that the production of fossil-based hydrogen starts decreasing swiftly, predictably and irreversibly and so that the prolongation of the lifetime of fossil-based production facilities is avoided; notes that a number of fossil-based hydrogen production sites are located in the just transition territories and highlights that effective support measures should be directed at the decarbonisation of existing fossil-based hydrogen production; urges that measures aimed at the development of the European hydrogen economy should not lead to the +(18) +Council Directive 2003/96/EC of 27 October 2003 restructuring the Community framework for the taxation of energy products and electricity (OJ L 283, 31.10.2003, p. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b8f06fe419b9cdf15c519b1580a912d91000344d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-1.txt @@ -0,0 +1,29 @@ +Diario Oficial +C 15 +de la Unión Europea +Edición en lengua española +Comunicaciones e informaciones +65.o año 12 de enero de 2022 +Sumario +PARLAMENTO EUROPEO PERÍODO DE SESIONES 2021-2022 Sesiones del 17 al 21 de mayo de 2021 TEXTOS APROBADOS +I +Resoluciones, recomendaciones y dictámenes RESOLUCIONES Parlamento Europeo Martes 18 de mayo de 2021 +2022/C 15/01 2022/C 15/02 +Resolución del Parlamento Europeo, de 18 de mayo de 2021, sobre la revisión del Fondo de Solidaridad de la Unión Europea (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Resolución del Parlamento Europeo, de 18 de mayo de 2021, sobre el cumplimiento de los objetivos de la obligación de desembarque establecida en el artículo 15 de la política pesquera común (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Miércoles 19 de mayo de 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 2022/C 15/05 2022/C 15/06 2022/C 15/07 +ES +Resolución del Parlamento Europeo, de 19 de mayo de 2021, con recomendaciones destinadas a la Comisión sobre los desafíos para los organizadores de acontecimientos deportivos en el entorno digital (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Resolución del Parlamento Europeo, de 19 de mayo de 2021, sobre la inteligencia artificial en los sectores educativo, cultural y audiovisual (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Resolución del Parlamento Europeo, de 19 de mayo de 2021, sobre una estrategia europea para la integración del sistema energético (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Resolución del Parlamento Europeo, de 19 de mayo de 2021, sobre una estrategia europea para el hidrógeno (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Resolución del Parlamento Europeo, de 19 de mayo de 2021, sobre la protección de los derechos humanos y la política exterior de la Unión en materia de migración (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9607edb2e1b6f81eaecb97b2f5403e51e8fd5762 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-42.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 15/36 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +12.1.2022 +Miércoles 19 de mayo de 2021 +27. +Pide que se lleven a cabo auditorías independientes con regularidad para determinar si las aplicaciones de IA utilizadas y los sistemas de controles y equilibrios correspondientes se ajustan a criterios definidos, y que dichas auditorías sean examinadas por autoridades de supervisión independientes y suficientes; pide que se realicen pruebas de resistencia específicas para facilitar y garantizar el cumplimiento de las normas; 28. +Toma nota de los beneficios y los riesgos de la IA en el ámbito de la ciberseguridad y de su potencial de lucha contra la ciberdelincuencia, y hace hincapié en que las soluciones de IA tienen que ser resistentes a los ciberataques dentro del respeto de los derechos fundamentales de la Unión, especialmente la protección de los datos personales y la privacidad; destaca la importancia de supervisar el uso seguro de la IA y la necesidad de una estrecha colaboración entre los sectores público y privado para contrarrestar las vulnerabilidades de los usuarios y los riesgos resultantes; pide a la Comisión que evalúe la necesidad de una mejor prevención en lo que respecta a la ciberseguridad y las medidas de mitigación de riesgos asociados; 29. +Destaca que la crisis de la pandemia de COVID-19 puede ser considerada como un periodo de prueba para el desarrollo, la implantación y la utilización de tecnologías digitales y tecnologías relacionadas con la IA en la educación y la cultura, como han demostrado las numerosas plataformas de enseñanza a distancia y herramientas en línea destinadas a la promoción cultural utilizadas en todos los Estados miembros; pide, por lo tanto, a la Comisión que haga balance de estas experiencias a la hora de considerar un enfoque común de la Unión con respecto al creciente uso de dichas soluciones tecnológicas; +Educación 30. +Recuerda la importancia de reforzar las capacidades digitales y lograr un alto nivel de alfabetización mediática, digital e informativa en el conjunto de la Unión como requisito previo para el uso de la IA en la educación; subraya, en este sentido, la necesidad de velar por una alfabetización digital y en materia de IA en toda la Unión, en particular mediante la creación de oportunidades de formación para los profesores; insiste en que la utilización de las tecnologías de IA en las escuelas debe ayudar a reducir la brecha digital social y regional; celebra el Plan de Acción de Educación Digital actualizado de la Comisión, que aborda la utilización de la IA en la educación; pide a la Comisión, a este respecto, que convierta las capacidades digitales, la formación y la alfabetización mediática y las capacidades relacionadas con la IA en las prioridades de este plan, al tiempo que sensibiliza sobre los posibles usos indebidos y el mal funcionamiento de la IA; pide asimismo a la Comisión, a este respecto, que preste especial atención a los niños y jóvenes en situaciones precarias, que requieren un apoyo especial en el ámbito de la educación digital; insta a la Comisión a que aborde adecuadamente las iniciativas sobre la IA y la robótica en la educación en sus próximas propuestas legislativas sobre IA; insta a los Estados miembros a que inviertan en los equipos digitales de las escuelas, utilizando para este fin los fondos de la Unión; 31. +Destaca que el uso de la IA en los sistemas educativos aporta un amplio abanico de posibilidades, oportunidades y herramientas para hacerla más innovadora, inclusiva, eficiente y cada vez más eficaz, introduciendo nuevos métodos de aprendizaje de alta calidad que son rápidos, personalizados y centrados en el estudiante; subraya, sin embargo, que, dado que repercutirá en la educación y la inclusión social, debe garantizarse la disponibilidad de esos instrumentos para todos los grupos sociales, estableciendo la igualdad de acceso a la educación y el aprendizaje sin dejar a nadie atrás, especialmente a las personas con discapacidad; 32. +Subraya que para involucrarse con la IA de manera crítica y efectiva, los ciudadanos necesitan al menos una comprensión básica de esta tecnología; pide a los Estados miembros que integren campañas de sensibilización sobre la IA en sus actividades relativas a la alfabetización digital; pide a la Comisión y a los Estados miembros que promuevan planes de alfabetización digital y foros de debate para que los ciudadanos, los padres y los alumnos participen en un diálogo democrático con las autoridades públicas y las partes interesadas sobre el desarrollo, la implantación y la utilización de las tecnologías de IA en los sistemas educativos; subraya la importancia de poner a disposición de educadores y formadores, entre otros, los instrumentos y conocimientos especializados adecuados por lo que respecta a la IA y las tecnologías conexas para que sepan en qué consisten, cómo se usan y cómo se emplean correctamente y con arreglo a Derecho, a fin de evitar infracciones de los derechos de propiedad intelectual; pone de relieve, en particular, la importancia de la alfabetización digital para las personas que trabajan en los sectores de la educación y la formación, así como de la mejora de la formación digital para las personas de edad avanzada, teniendo presente que las generaciones más jóvenes ya tienen nociones básicas de estas tecnologías, puesto que han crecido con ellas; 33. +Destaca que el verdadero objetivo de la IA en nuestros sistemas educativos ha de ser lograr una educación lo más individualizada posible, ofertando al alumno itinerarios académicos personalizados según sus fortalezas y debilidades y ofreciéndole materiales didácticos ajustados a sus características, al tiempo que se mantiene la calidad educativa y el principio integrador de nuestros sistemas educativos; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..39583816efce8451f688a3bf5b85d9082bcf7fbf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-43.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +12.1.2022 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +C 15/37 Miércoles 19 de mayo de 2021 +34. +Recuerda el papel fundamental y polifacético que desempeñan los docentes en la educación y para hacerla inclusiva, en especial durante la primera infancia, en la que se adquieren las capacidades que permitirán avanzar a los alumnos a lo largo de sus vidas, como las relaciones personales, las capacidades de estudio, la empatía y el trabajo cooperativo; destaca, por consiguiente que no pueden emplearse las tecnologías de IA en detrimento o a expensas de la educación presencial, ya que los profesores no deben ser sustituidos por la IA o por tecnologías conexas; +35. +Subraya que los beneficios del aprendizaje derivados del uso de la IA en la educación no solo dependerán de la propia IA, sino de la manera en que los docentes la utilicen en el entorno de aprendizaje digital para hacer frente tanto a sus necesidades como a las de los estudiantes y alumnos; señala, por tanto, la necesidad de que los programadores de IA impliquen a las comunidades docentes en el desarrollo, la implantación y la utilización de tecnologías de IA siempre que sea posible, creando un entorno de unión para dar lugar a conexiones y a cooperación entre los programadores de IA, los desarrolladores, las empresas, las escuelas, los docentes y otros interesados públicos y privados para crear tecnologías de IA que sean adecuadas para entornos educativos de la vida real, reflejen la edad y la preparación evolutiva de cada alumno y cumplan las normas éticas más estrictas; destaca que las instituciones educativas deben implantar únicamente tecnologías fiables, éticas y centradas en el ser humano, que puedan ser auditadas en todas las etapas de su ciclo de vida por las autoridades públicas y la sociedad civil; destaca en este sentido las ventajas de las soluciones gratuitas y de código abierto; pide que se dote de apoyo financiero y logístico, así como de los conocimientos especializados necesarios, a las escuelas y otros centros docentes a fin de introducir soluciones para el aprendizaje del futuro; +36. +Destaca, además, la necesidad de formar constantemente a los docentes para que se adapten a la realidad de la educación basada en la IA y adquieran las capacidades y los conocimientos necesarios para utilizar las tecnologías de IA de un modo pedagógico y significativo, lo que les permite adoptar plenamente las posibilidades que esta ofrece y comprender sus limitaciones; pide que, en el futuro, la enseñanza digital forme parte de la formación de todos los docentes y que tanto el personal docente como las personas que trabajan en la educación y la formación tengan la posibilidad de formarse de forma continua a lo largo de toda su vida en el ámbito de la enseñanza digital; pide, por lo tanto, que se desarrollen programas de formación en materia de IA para profesores en todos los campos y en toda Europa; destaca, además, la importancia de reformar los programas de enseñanza dirigidos a las nuevas generaciones de docentes para permitirles adaptarse a la realidad de la educación basada en la IA, así como la importancia de elaborar y actualizar los manuales y las directrices sobre IA para docentes; +37. +Manifiesta su preocupación por la falta de programas de educación superior específicos para la IA, así como la falta de financiación pública para la IA, en todos los Estados miembros; cree que esto hace peligrar las ambiciones relacionadas con el futuro digital de Europa; +38. +Manifiesta su preocupación por el hecho de que pocos investigadores en IA siguen una trayectoria académica debido a que las empresas tecnológicas pueden ofrecer mejores salarios y menos burocracia para la investigación; cree que parte de la solución consistiría en destinar más dinero público a la investigación en IA en las universidades; +39. +Subraya la importancia de la enseñanza de capacidades digitales generales desde la infancia para subsanar el déficit en materia de competencias y lograr una mejor integración de determinados sectores de la población en el mercado de trabajo digital y la sociedad digital; señala la importancia cada vez mayor de formar a profesionales altamente cualificados de todos los campos en el ámbito de la IA, de garantizar el reconocimiento mutuo de estas cualificaciones en toda la Unión, y de mejorar las capacidades actuales y futuras de la fuerza laboral para que pueda afrontar la realidad futura del mercado laboral; anima, por lo tanto, a los Estados miembros a que evalúen su oferta educativa y la mejoren con capacidades relativas a la IA, cuando sea necesario, y pongan en marcha planes de estudios específicos para desarrolladores de IA, al tiempo que también incluyen la IA en los planes de estudios tradicionales; subraya la necesidad de garantizar el reconocimiento mutuo de las cualificaciones profesionales sobre capacidades de IA en toda la Unión, dado que varios Estados miembros están modernizando su oferta educativa con capacidades relativas a la IA y poniendo en práctica planes de estudios específicos para desarrolladores de IA; acoge con agrado los esfuerzos de la Comisión para incluir las capacidades digitales como uno de los requisitos de cualificaciones de determinadas profesiones armonizadas a nivel de la Unión en virtud de la Directiva relativa al reconocimiento de cualificaciones profesionales (11); pone de relieve la necesidad de que estos planes estén en consonancia con la lista de evaluación de las directrices éticas para una IA fiable y se felicita por la propuesta de la Comisión de transformar esta lista en un plan de estudios indicativo para los desarrolladores de IA; recuerda las necesidades especiales de la educación y formación profesionales (EFP) respecto a la IA y pide que se adopte un enfoque de colaboración en toda Europa con miras a aumentar el potencial que ofrece la IA en la EFP; destaca la +(11) +Directiva 2005/36/CE del Parlamento Europeo y del Consejo, de 7 de septiembre de 2005, relativa al reconocimiento de cualificaciones profesionales (DO L 255 de 30.9.2005, p. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..db48c311bbbc17e2b9ab6738fe0cb82b6a709546 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-46.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/40 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +12.1.2022 +Miércoles 19 de mayo de 2021 +54. +Subraya que las buenas prácticas en tecnologías de IA para la protección y la accesibilidad del patrimonio cultural, en particular para las personas con discapacidad, se deben definir y compartir entre las redes culturales del conjunto de la Unión, al tiempo que se fomenta la investigación sobre los distintos usos de la IA para promover el valor, la accesibilidad y la preservación del patrimonio cultural; pide a la Comisión y a los Estados miembros que promuevan las oportunidades que ofrece el uso de la IA en los sectores y las industrias culturales y creativos; 55. +Señala que las tecnologías de IA también se pueden utilizar para controlar el tráfico ilícito de objetos culturales y la destrucción de bienes culturales, además de respaldar la recopilación de datos destinados a las actividades de recuperación y reconstrucción del patrimonio cultural tanto material como inmaterial; señala, en particular, que el desarrollo, la implementación y la utilización de la IA en los procedimientos de inspección de aduanas pueden apoyar las actuaciones encaminadas a evitar el tráfico ilícito de patrimonio cultural, en particular complementando los sistemas que permiten a las autoridades aduaneras centrar sus esfuerzos y recursos en aquellos elementos que plantean un mayor riesgo; 56. +Señala que la IA podría beneficiar al sector de la investigación, entre otras cosas, gracias al papel que puede desempeñar la analítica predictiva a la hora de afinar el análisis de datos, por ejemplo en relación con la adquisición y circulación de bienes culturales; subraya la necesidad de que la Unión Europea aumente las inversiones y favorezca las asociaciones entre la industria y el mundo académico para reforzar la excelencia de la investigación a nivel europeo; 57. +Recuerda que la IA puede ser una herramienta revolucionaria para promover el turismo cultural y destaca su considerable potencial para predecir los flujos turísticos, lo que podría ayudar a las ciudades que sufren el exceso de turismo; Sectores e industrias culturales y creativos 58. +Deplora que la cultura no se encuentre entre las prioridades señaladas en las opciones y recomendaciones de políticas sobre IA a escala de la Unión, en concreto en el Libro Blanco de la Comisión, de 19 de febrero de 2020, sobre la IA; pide que se revisen estas recomendaciones para hacer de la cultura una prioridad política en materia de IA a escala de la Unión; pide a la Comisión y a los Estados miembros que aborden las posibles repercusiones del desarrollo, la implantación y la utilización de tecnologías de IA en los sectores y las industrias culturales y creativos, y que aprovechen al máximo el plan de recuperación de Next Generation EU para digitalizar estos sectores a fin de responder a nuevas formas de consumo en el siglo XXI; 59. +Recuerda que la IA también ha llegado a los sectores y las industrias culturales y creativos, y que se manifiesta, por ejemplo, mediante la creación automatizada de textos, vídeos y piezas musicales; subraya que los creadores y los trabajadores culturales también deben disponer de las capacidades y la formación digitales necesarias a fin de poder hacer uso de la IA y otras tecnologías digitales; pide a la Comisión y a los Estados miembros que fomenten las oportunidades que ofrece el uso de la IA en los sectores y las industrias culturales y creativos, haciendo que haya más financiación disponible de los presupuestos de ciencia e investigación, y que creen centros de creatividad digital en los que los creadores y los trabajadores culturales puedan desarrollar aplicaciones de IA, aprender sobre la utilización de estas y otras tecnologías y probar su uso; 60. +Reconoce que las tecnologías de IA tienen el potencial de impulsar un número creciente de puestos de trabajo en los sectores y las industrias culturales y creativos, propiciado por un mayor acceso a esas tecnologías; destaca, por lo tanto, la importancia de potenciar la alfabetización digital entre los sectores y las industrias culturales y creativos para que estas tecnologías sean más inclusivas, utilizables, aprendibles e interactivas para estos sectores; 61. +Hace hincapié en que la interacción entre la IA y los sectores y las industrias culturales y creativos es compleja y requiere una evaluación en profundidad; acoge con satisfacción el informe de la Comisión de noviembre de 2020 titulado «Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPR Framework» (Tendencias y avances en inteligencia artificial: retos para el marco de los derechos de propiedad intelectual) el «Estudio sobre derechos de autor y nuevas tecnologías: Gestión de datos de derechos de autor e inteligencia artificial»; subraya la importancia de aclarar las condiciones de uso de los contenidos protegidos por derechos de autor como datos de entrada (imágenes, música, películas, bases de datos, etc.) y en la elaboración de productos culturales y audiovisuales, creados por el hombre con la ayuda de la IA o generados de forma autónoma por tecnologías de IA; pide a la Comisión que estudie el impacto de la IA en los sectores creativos europeos; reitera la importancia de los datos europeos y acoge con satisfacción las declaraciones realizadas por la Comisión a este respecto, así como el lugar prominente que ocupan la inteligencia artificial y las tecnologías conexas en su programa de trabajo; 62. +Subraya la necesidad de definir una visión coherente de las tecnologías de IA en los sectores y las industrias culturales y creativos a escala de la Unión; pide a los Estados miembros que refuercen la atención que se presta a la cultura en sus estrategias nacionales de IA para garantizar que los sectores y las industrias culturales y creativos acojan la innovación, sigan siendo competitivos y que la diversidad cultural se proteja y fomente en el conjunto de la Unión en el nuevo contexto digital; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f20d0d4e01e59555e47d59e2a0023acdab2a7589 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-57.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +C 15/51 Miércoles 19 de mayo de 2021 +20. +Celebra la aprobación de la estrategia europea sobre el hidrógeno; subraya que debe darse prioridad a la creación de una cadena de suministro de hidrógeno renovable en Europa para fomentar las ventajas de ser el primero en actuar, la competitividad industrial y la seguridad del suministro de energía; considera que el hidrógeno renovable e hipocarbónico puede contribuir a reducir las emisiones persistentes, tales como las procedentes de procesos industriales y del transporte pesado, en los que la electrificación directa pueda verse limitada debido a una baja rentabilidad o a motivos técnicos, sociales o ambientales; recuerda la necesidad de acelerar la descarbonización de la actual producción de hidrógeno; apoya la puesta en marcha de proyectos importantes de interés común europeo relacionados con el hidrógeno; pide a la Comisión que desarrolle una clasificación exhaustiva y un marco de certificación de los vectores gaseosos sobre la base de los criterios de sostenibilidad y de la reducción de las emisiones de gases de efecto invernadero durante todo el ciclo de vida, en consonancia con el enfoque determinado en la Directiva sobre fuentes de energía renovables relativa al fomento de la energía procedente de fuentes renovables; destaca que tal clasificación es de la máxima importancia para los agentes del mercado, las autoridades y los consumidores; subraya la necesidad de desarrollar un marco sólido y una base de referencia adecuada para garantizar que se despliega suficiente capacidad adicional de generación de energía renovable en proporción con la necesidad de hidrógeno renovable; pide a la Comisión que tenga presente esta diversidad de necesidades en sus próximas propuestas legislativas; pide a la Comisión que garantice una competencia leal y eficiente entre el hidrógeno importado de socios internacionales y el hidrógeno producido en la Unión; 21. +Subraya la función que una captura, almacenamiento y utilización del carbono (CAC/U) segura en términos ambientales podría desempeñar para alcanzar los objetivos del Pacto Verde Europeo; apoya un contexto de integralidad de la política para estimular la asimilación de aplicaciones de CAC/U seguras en términos ambientales, que logren una reducción neta de las emisiones de gases de efecto invernadero, a fin de lograr una industria pesada climáticamente neutra en caso de que no se disponga de opciones directas de reducción de las emisiones; toma nota de la propuesta de la Comisión de organizar un foro europeo anual sobre la captura, almacenamiento y utilización de carbono (CAC/U) en el marco del foro sectorial sobre energía limpia al objeto de seguir estudiando opciones para fomentar estos proyectos; recuerda la necesidad de dar prioridad a las reducciones directas de las emisiones y a las acciones orientadas a la conservación y mejora de los sumideros y depósitos naturales de la Unión, por ejemplo, mediante una gestión forestal sostenible; 22. +Hace hincapié en que el transporte puede facilitar considerablemente la implantación de las energías renovables; pide a la Comisión y a los Estados miembros que propongan un marco político favorable y objetivos ambiciosos basados en el principio de neutralidad tecnológica entre las tecnologías necesarias para lograr la neutralidad climática, en aras de una transición justa, asequible y equilibrada hacia la descarbonización de todos los modos de transporte, tanto de pasajeros como de mercancías, entre ellos las flotas y redes públicas de transporte viario, marítimo y por vías navegables interiores, ferroviario y aéreo, principalmente a través de la electrificación y, cuando no sea posible, de combustibles de producción sostenible; acoge con satisfacción el anuncio de la Comisión de desplegar un millón de puntos de recarga para vehículos eléctricos en la revisión de la Directiva 2014/94/UE; pide a la Comisión que incentive a los fabricantes de automóviles a fin de permitir la carga de los vehículos a la red; subraya la necesidad de adaptar las redes de electrificación y las infraestructuras para combustibles alternativos a la flota automovilística europea, así como de apoyar otras soluciones que puedan implementarse de forma rápida, en especial en los nodos de transporte; subraya el potencial para la cooperación interior en la descarbonización del transporte transfronterizo; destaca, a este respecto, el papel crítico que desempeñan la Comunidad del Transporte y la Comisión a fin de crear sinergias con los países vecinos y acelerar la transferencia de las normas de la Unión en materia de emisiones del transporte; subraya la importancia del transporte público para la reducción de la demanda de energía y la necesidad de desarrollar y ampliar el transporte público descarbonizado en zonas tanto urbanas como rurales; 23. +Hace hincapié en que algunos sectores aumentan su consumo de energía, por ejemplo el transporte, el turismo y las TIC; apoya a la Comisión en la búsqueda de sinergias entre las redes de calefacción y refrigeración urbanas y las fuentes de calor residual inevitable; acoge favorablemente el compromiso incluido en la estrategia digital de la UE de lograr que los centros de datos sean climáticamente neutros de aquí a 2030; pide a la Comisión que proponga un plan de acción para que el sector turístico participe en el proceso de integración del sistema energético, prestando atención entre otras cosas a la necesidad de fomentar el turismo por ferrocarril, la movilidad blanda y eléctrica, y la creación de comunidades de energía circular en el turismo sostenible; +Garantizar el equilibrio de los sistemas energéticos 24. +Señala que el mantenimiento del equilibrio de las redes eléctricas y la gestión de los picos de demanda y de producción serán más complejos con una combinación de generación cada vez más descentralizada y renovable y, a este respecto, subraya el papel de la respuesta del lado de la demanda, el almacenamiento y la gestión inteligente de la energía; destaca que avanzar hacia una producción de energía descentralizada presenta muchos beneficios: puede fomentar la utilización de fuentes de energía locales, con el consiguiente aumento de la seguridad local del suministro energético, el desarrollo y la cohesión de las comunidades al proporcionar fuentes de ingresos y crear nuevos empleos; recuerda que los Estados miembros siguen siendo libres de determinar su combinación energética, cuya diversidad es fundamental para garantizar la seguridad del suministro; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cb3d6633ac3f62cc21ca7e7cefc57e0e79d22173 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +C 15/53 Miércoles 19 de mayo de 2021 +la demanda, que permite la respuesta de la demanda por parte de consumidores activos mediante soluciones digitales que respeten plenamente el Reglamento general de protección de datos (25); pide a la Comisión y a los Estados miembros que estudien formas de seguir incentivando el desarrollo de un mercado europeo de flexibilidad de la demanda mediante, entre otras cosas, normas comunes para la flexibilidad del uso final y una evaluación de los posibles beneficios y repercusiones en los costes del sistema energético; acoge favorablemente los sistemas energéticos integrados flexibles encaminados a optimizar el sector de la calefacción y refrigeración urbanas, así como el uso de una cogeneración flexible de alta eficiencia que contribuya al equilibrio de la red eléctrica, el uso rentable de las fuentes de energía renovables y la integración del calor residual en el ámbito local o regional; pide la rápida aplicación de la Directiva (UE) 2019/944 y sus disposiciones en materia de respuesta de la demanda; 34. +Recalca el papel que la movilidad eléctrica puede desempeñar como forma de integración inteligente de los sectores de la energía y del transporte con la apertura de capacidades de flexibilidad; destaca que la electrificación del sector del transporte tiene el potencial de aumentar la autonomía estratégica de la Unión en materia de energía reduciendo la necesidad de importar combustibles fósiles; subraya el potencial de almacenamiento y de flexibilidad del despliegue de tecnologías de conexión de los vehículos a la red y observa que requerirá la interoperabilidad de los sistemas energéticos y los vehículos eléctricos; 35. +Recuerda la importancia de abordar los riesgos de ciberseguridad en el sector de la energía para garantizar la resiliencia de los sistemas energéticos; subraya que el creciente número de productos conectados, como los aparatos de calefacción, los vehículos eléctricos y los contadores inteligentes, puede aumentar el riesgo de ataques de ciberseguridad al sistema eléctrico; insta a la Comisión a que aborde rápidamente los riesgos en materia de ciberseguridad fijando un nivel elevado de salvaguardas de ciberseguridad para los productos conectados en el marco del código de red sobre ciberseguridad en el ámbito de la electricidad; 36. +Afirma que un sistema energético más renovable, descentralizado e integrado requiere una mejor previsión de la demanda energética y una mejor correspondencia a tiempo real con la oferta y el almacenamiento en diferentes vectores energéticos; destaca, a este respecto, el papel fundamental de la digitalización para el tratamiento de los datos estadísticos y meteorológicos; pide a la Comisión y a los Estados miembros que desarrollen un mercado interior para las tecnologías energéticas digitales protegiendo al mismo tiempo la privacidad y los datos personales de los consumidores; anima a los Estados miembros a que adopten el indicador de preparación para aplicaciones inteligentes desarrollado en el marco de la Directiva 2010/31/UE relativa a la eficiencia energética de los edificios (26) a fin de aprovechar el potencial de flexibilidad de la demanda en los edificios; recalca que esto exigirá más normas comunes para el intercambio de datos; acoge favorablemente la intención de la Comisión de adoptar un plan de acción para digitalizar la energía con el fin de fomentar el liderazgo tecnológico de la Unión y hacer posible un sistema energético más integrado con soluciones inteligentes en sectores específicos (tales como redes inteligentes, transporte más eficiente y seguro o ahorros energéticos en los edificios), con una mejora de la financiación para el período 2021-2027; 37. +Insiste en el papel fundamental de la Agencia para la Cooperación de los Reguladores de la Energía en la integración del sistema energético y la aplicación de la legislación de la Unión en materia de energía; pide a la Comisión y a los Estados miembros que garanticen que dicha Agencia cuenta con medios suficientes para llevar a cabo sus misiones; +Garantizar la accesibilidad y la asequibilidad de la energía para todos los ciudadanos y empresas 38. +Recuerda que el objetivo principal de la acción de la Unión en el ámbito de la energía es garantizar el correcto funcionamiento del mercado atendiendo a la necesidad de preservar y mejorar el medio ambiente; pide a la Comisión que adopte las medidas necesarias para salvaguardar el buen funcionamiento de los mercados de la energía, garantizar la plena aplicación del acervo para el mercado interior de la energía, incluido el paquete de medidas sobre energía limpia, armonizar los derechos de los consumidores en los sectores del gas y la calefacción urbana y ayudarles a contribuir a la descarbonización de la economía; subraya la importancia de orientar a los clientes hacia la opción de descarbonización más eficiente desde el punto de vista energético y más rentable, sobre la base de precios que reflejen adecuadamente todos los costes del vector energético utilizado; celebra la iniciativa de revisar la Directiva 2003/96/CE y transformarla en un instrumento que ajuste las políticas fiscales a los objetivos en materia de energía y clima para 2030 y 2050; pide a la Comisión y a los Estados miembros que integren los objetivos climáticos en dicha Directiva; resalta la necesidad de revisar +(25) (26) +Reglamento (UE) 2016/679 del Parlamento Europeo y del Consejo, de 27 de abril de 2016, relativo a la protección de las personas físicas en lo que respecta al tratamiento de datos personales y a la libre circulación de estos datos y por el que se deroga la Directiva 95/46/CE (DO L 119 de 4.5.2016, p. 1). +Directiva 2010/31/UE del Parlamento Europeo y del Consejo, de 19 de mayo de 2010, relativa a la eficiencia energética de los edificios (DO L 153 de 18.6.2010, p. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..df53fc172a0f437f80d0363aaf8aa58544e922d8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-67.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +12.1.2022 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +C 15/61 Miércoles 19 de mayo de 2021 +8. +Subraya que la clasificación de las diferentes formas de hidrógeno debe determinarse con arreglo a una evaluación independiente y con base científica, alejada del enfoque basado en colores comúnmente utilizado; opina que esta clasificación debería basarse en el ciclo de vida de las emisiones de gases de efecto invernadero a lo largo de todo el proceso de producción y transporte del hidrógeno, pero también deberá tener en cuenta criterios de sostenibilidad transparentes y sólidos en consonancia con los principios de la economía circular y basarse en medias y valores normalizados por categoría, como los objetivos de uso sostenible y la protección de los recursos, la gestión de los residuos y el aumento del uso de materias primas y secundarias, la prevención y el control de la contaminación y, por último, la protección y restauración de la biodiversidad y los ecosistemas; +9. +Señala que existe una discrepancia entre las diferentes definiciones de hidrógeno limpio utilizadas por distintos agentes, como la Comisión y la Alianza Europea por un Hidrógeno Limpio, lo que crea confusión y debe evitarse; subraya, a este respecto, que debe quedar absolutamente clara la distinción entre hidrógeno renovable y con bajas emisiones de carbono (17); observa, además, que evitar el uso de dos nombres para la misma categoría de hidrógeno, a saber, «energías renovables» y «limpieza», como propone la Comisión, aportaría más aclaraciones, y subraya, a este respecto, que el término «hidrógeno renovable» es la opción más objetiva y con base científica para esa categoría de hidrógeno; +10. +Subraya la urgente necesidad de normas y certificación de la Unión e internacionales; señala, además, que las garantías de origen en consonancia con los registros nacionales deben considerarse para garantizar que el hidrógeno renovable pueda incrementarse a su debido tiempo y que los consumidores puedan elegir conscientemente soluciones sostenibles y minimizar el riesgo de inversiones bloqueadas; +11. +Hace hincapié en que el sistema de normalización debe basarse en un enfoque holístico y aplicarse al hidrógeno importado; pide a la Comisión que introduzca un marco regulador con criterios de sostenibilidad sólidos y transparentes para la certificación y el seguimiento del hidrógeno en la Unión, teniendo en cuenta su huella de gases de efecto invernadero a lo largo de toda la cadena de valor, incluido el transporte, con el fin de impulsar también inversiones en una generación de electricidad renovable adicional suficiente; pide asimismo a la Comisión que proporcione, lo antes posible en 2021, un marco reglamentario para el hidrógeno que garantice la normalización, la certificación, las garantías de origen, el etiquetado y la negociabilidad en todos los Estados miembros, y que utilice también la próxima revisión del régimen de comercio de derechos de emisión de la UE (RCDE) para examinar qué cambios son necesarios para liberar todo el potencial del hidrógeno para contribuir a los objetivos climáticos de la Unión, teniendo en cuenta los riesgos de fuga de carbono; +12. +Subraya que la clasificación de los diferentes tipos de hidrógeno servirá, entre otros aspectos, para informar a los consumidores y no tiene por objeto poner en peligro la expansión del hidrógeno en general; observa que el actual sistema de garantías de origen de la electricidad renovable no ha suscitado, hasta ahora, las inversiones adecuadas en capacidades adicionales; destaca, por tanto, la importancia de seguir desarrollando directrices sobre condiciones y criterios, a fin de evitar la doble contabilización de las capacidades renovables; +13. +Está firmemente convencido de que la aceptación del público es fundamental para el éxito de la creación de una economía del hidrógeno; subraya, por consiguiente, la importancia de la participación del público y de las partes interesadas y de las normas técnicas y de seguridad de la Unión relativas al hidrógeno, así como de las soluciones de hidrógeno de alta calidad que respeten esas normas; asimismo, hace hincapié en que los protocolos de seguridad en los sectores de demanda deben actualizarse continuamente respecto al uso del hidrógeno; pide, por tanto, que se promuevan ejemplos de mejores prácticas y una cultura de la seguridad del hidrógeno en toda la Unión; +Aumento de la producción de hidrógeno +14. +Hace hincapié en que, para garantizar que el mercado interior del hidrógeno funciona bien y de forma predecible, es necesario superar los obstáculos normativos y la Comisión debe proponer rápidamente un marco regulador coherente, integrado y global para un mercado del hidrógeno, que debe estar en consonancia con otra legislación pertinente, y respetar +(17) +Según la Comisión, el «hidrógeno de bajo contenido en carbono» abarca el hidrógeno de origen fósil con captura de carbono y el hidrógeno de origen eléctrico, con una reducción significativa de las emisiones de gases de efecto invernadero durante todo el ciclo de vida en comparación con la producción de hidrógeno existente. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..eb775b9876c84f06983c23b950bcd771eb34f46e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.es.p-68.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 15/62 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +12.1.2022 +Miércoles 19 de mayo de 2021 +plenamente los principios de proporcionalidad, subsidiariedad y mejora de la legislación, incluida la prueba de las pymes; insiste, en este sentido, en la necesidad de un mercado del hidrógeno flexible con el fin de facilitar a los primeros innovadores la plena utilización de los beneficios y reducir los costes de la producción de hidrógeno, teniendo en cuenta que el mercado del hidrógeno todavía no está maduro y necesita perfeccionarse; +15. +Considera que la configuración del mercado del gas de la Unión y el paquete de medidas sobre energía limpia podrían servir de base y ejemplo para la regulación del mercado del hidrógeno; hace hincapié en que el rápido y previsible desarrollo de la producción y distribución de hidrógeno también exige una planificación pública democrática, asociando a productores, trabajadores y sus sindicatos, científicos y organizaciones no gubernamentales (ONG); anima también a la Comisión y a los Estados miembros a evaluar soluciones específicas con el fin de aumentar la producción de hidrógeno en las regiones menos conectadas o aisladas, como las islas, garantizando al mismo tiempo el desarrollo de las infraestructuras relacionadas, incluso mediante su replanteamiento; +16. +Pide a la Comisión que incluya y evalúe los requisitos jurídicos necesarios para una economía sostenible del hidrógeno de la Unión en sus evaluaciones de impacto relativas a la revisión de la legislación pertinente, a fin de cumplir la mayor ambición climática de la Unión y hacer que el hidrógeno renovable sea más atractivo desde el punto de vista económico; insta a la Comisión a que examine, en particular, la revisión de la Directiva sobre fuentes de energía renovables, la Directiva sobre fiscalidad de la energía (18) y la Directiva RCDE, a fin de garantizar unas condiciones de competencia equitativas y un marco reglamentario para el hidrógeno preparado para el futuro; +17. +Acoge con satisfacción los ambiciosos objetivos de la Comisión de aumentar la capacidad de los electrolizadores de hidrógeno y la producción de hidrógeno renovable; pide a la Comisión que elabore una hoja de ruta para el despliegue y el aumento de los electrolizadores, así como para forjar asociaciones a nivel de la Unión para garantizar su coste-efectividad; insta a la Comisión y a los Estados miembros a que eliminen las cargas administrativas existentes y a que incentiven la expansión de la cadena de valor y la introducción en el mercado del hidrógeno renovable para que esté maduro tecnológicamente y sea competitivo proporcionando estímulos financieros y sistemas de financiación específicos, incluidas soluciones innovadoras, como las primas de alimentación para el hidrógeno renovable introducido en la red de hidrógeno, revisando las normas sobre ayudas estatales y llevando a cabo una revisión exhaustiva de los sistemas de tarificación y fiscalidad de la energía con vistas a internalizar los costes externos; destaca que el hidrógeno renovable podría ser competitivo antes de 2030, siempre que se hayan establecido las inversiones necesarias y un marco reglamentario adecuado y que las energías renovables sean competitivas; +18. +Señala que una economía sostenible del hidrógeno debería permitir el aumento de las capacidades dentro de un mercado integrado de la energía de la Unión; reconoce que en el mercado habrá diferentes formas de hidrógeno, como el hidrógeno renovable y con bajas emisiones de carbono, y subraya la necesidad de invertir para aumentar la producción de energías renovables con la suficiente rapidez para alcanzar los objetivos climáticos y medioambientales de la Unión para 2030 y 2050, reconociendo al mismo tiempo el hidrógeno con bajas emisiones de carbono como tecnología puente a corto y medio plazo; pide a la Comisión que evalúe aproximadamente cuánto hidrógeno hipocarbónico se necesitará con fines de descarbonización hasta que el hidrógeno renovable pueda desempeñar por sí solo este papel, en qué casos y durante cuánto tiempo; solicita a la Comisión y a los Estados miembros que reduzcan los obstáculos reglamentarios y económicos a fin de fomentar una rápida introducción del hidrógeno en el mercado; señala asimismo la necesidad de evitar la explotación insostenible de los recursos, las continuas emisiones de metano, el bloqueo del carbono y los activos bloqueados; subraya que el uso del hidrógeno debe contribuir a la consecución de los objetivos climáticos de la Unión y al rápido desarrollo y despliegue del hidrógeno renovable; +19. +Destaca la importancia de eliminar y reemplazar el hidrógeno basado en combustibles fósiles lo antes posible por hidrógeno de bajo contenido en carbono, poniendo la atención en las tecnologías más limpias en términos de emisiones de gases de efecto invernadero; insta a la Comisión y a los Estados miembros a que empiecen inmediatamente a planificar esta transición cuidadosamente, de modo que la producción de hidrógeno a base de combustibles fósiles empiece a disminuir rápidamente, predecible e irreversiblemente y de modo que se evite la prolongación de la vida útil de las instalaciones de producción basadas en combustibles fósiles; señala que varios centros de producción de hidrógeno basada en combustibles fósiles se encuentran en los territorios de transición justa y destaca que deben orientarse medidas de apoyo eficaces a la descarbonización de la actual producción de hidrógeno basada en combustibles fósiles; insta a que las medidas destinadas +(18) +Directiva 2003/96/CE del Consejo, de 27 de octubre de 2003, por la que se reestructura el régimen comunitario de imposición de los productos energéticos y de la electricidad (DO L 283 de 31.10.2003, p. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..48f21e144f46a7812c89fe3175577641b13c85f3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-1.txt @@ -0,0 +1,32 @@ +Euroopa Liidu +Teataja Eestikeelne väljaanne +Teave ja teatised +C 15 +65. aastakäik 12. jaanuar 2022 +Sisukord +EUROOPA PARLAMENT ISTUNGJÄRK 2021–2022 17.–21. mai 2021. aasta istungid VASTUVÕETUD TEKSTID +I +Resolutsioonid, soovitused ja arvamused RESOLUTSIOONID Euroopa Parlament Teisipäev, 18. mai 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Euroopa Parlamendi 18. mai 2021. aasta resolutsioon Euroopa Liidu Solidaarsusfondi läbivaatamise kohta (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Euroopa Parlamendi 18. mai 2021. aasta resolutsioon ühise kalanduspoliitika artikli 15 kohase lossimiskohustuse eesmärkide täitmise kohta (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Kolmapäev, 19. mai 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +ET +Euroopa Parlamendi 19. mai 2021. aasta resolutsioon soovitustega komisjonile spordiürituste korraldajate probleemide kohta digikeskkonnas (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Euroopa Parlamendi 19. mai 2021. aasta resolutsioon tehisintellekti kohta haridus-, kultuuri- ja audiovisuaalsektoris (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Euroopa Parlamendi 19. mai 2021. aasta resolutsioon Euroopa energiasüsteemi integreerimise strateegia kohta (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Euroopa Parlamendi 19. mai 2021. aasta resolutsioon Euroopa vesinikustrateegia kohta (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Euroopa Parlamendi 19. mai 2021. aasta resolutsioon inimõiguste kaitse ja ELi rändealase välispoliitika kohta (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6adcd48578fd0034788301fe033b760cedb6af0c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +ET +Euroopa Liidu Teataja +12.1.2022 +Kolmapäev, 19. mai 2021 +27. nõuab korrapäraseid sõltumatuid auditeid, et kontrollida, kas kasutatavad tehisintellekti rakendused ja nendega seotud kontrolli- ja tasakaalustusmeetmed vastavad kindlaksmääratud kriteeriumidele, ning nõuab, et järelevalvet nende auditite üle teostaksid sõltumatud ja piisava võimekusega järelevalveasutused; nõuab spetsiaalseid stressiteste, et aidata kaasa nõuete täitmisele ja tagada nende järgimine; +28. võtab teadmiseks tehisintellekti eelised ja riskid küberturvalisuse seisukohast ja selle potentsiaali küberkuritegevuse tõkestamisel ning rõhutab, et kõik tehisintellekti lahendused peavad olema küberrünnakute suhtes vastupidavad ning samal ajal järgima liidu põhiõigusi, eelkõige isikuandmete ja eraelu puutumatuse kaitset; rõhutab, et tähtis on teha tehisintellekti ohutu kasutamise järelevalvet, ning et kasutajate kaitsetuse ja nendega seotud ohtude leevendamiseks on vaja avaliku ja erasektori tihedat koostööd; kutsub komisjoni üles hindama parema ennetamise vajalikkust küberturvalisuse ja selle leevendusmeetmete osas; +29. rõhutab, et COVID-19 pandeemia kriisi võib käsitleda digi- ja tehisintellektiga seotud tehnoloogiate arendamise, kasutuselevõtmise ja kasutamise katseajana haridus- ja kultuurivaldkonnas, mida näitlikustavad arvukad liikmesriikides kasutusele võetud internetipõhised õppeplatvormid ja kultuuri edendamiseks kasutatavad internetipõhised vahendid; palub seepärast komisjonil võtta neid näited arvesse, kui ta kaalub selliste tehnoloogiliste lahenduste ulatuslikuma kasutamise suhtes järgitava ELi ühtse käsitluse väljatöötamist; +Haridus +30. tuletab meelde, et tehisintellekti hariduses kasutamise eeltingimusena tuleb liidu tasandil suurendada digioskusi ning saavutada kõrgetasemeline digi-, meedia- ja teabealane kirjaoskus; sellega seoses toonitab liiduüleselt digikirjaoskuse ja tehisintellektipädevuse tagamise vajadust, eriti õpetajate koolitamise võimaluste arendamise kaudu; kinnitab, et tehisintellektitehnoloogiate kasutamine koolides peaks aitama vähendada sotsiaalset ja piirkondlikku digilõhet; väljendab heameelt komisjoni ajakohastatud digiõppe tegevuskava üle, milles käsitletakse tehisintellekti kasutamist hariduses; kutsub sellega seoses komisjoni üles seadma digivõimekuse, meediapädevuse ja -koolituse ning tehisintellektiga seotud oskused selle kava prioriteetideks ning ühtlasi suurendama teadlikkust tehisintellekti võimalikust väärkasutamisest ja talitlushäi­ retest; kutsub sellega seoses komisjoni üles pöörama erilist tähelepanu ebakindlates oludes olevatele lastele ja noortele, kuna nemad vajavad digihariduse valdkonnas erilist toetust; nõuab tungivalt, et komisjoni tulevastes tehisintellekti käsitlevates seadusandlikes ettepanekutes käsitletaks põhjalikult tehisintellekti- ja robootikaalaseid algatusi haridusvaldkonnas; nõuab, et liikmesriigid liidu vahendeid kasutades investeeriksid koolide digivarustusse; +31. juhib tähelepanu sellele, et tehisintellekti kasutamine haridussüsteemides pakub palju võimalusi ja vahendeid hariduse muutmiseks innovaatilisemaks, kaasavamaks, tõhusamaks ja üha tulemuslikumaks, võttes selleks kasutusele uued kvaliteetsed õppemeetodid, mis on kiired ning isiku- ja õppurikesksed; rõhutab samas, et kuna sellised vahendid mõjutavad haridust ja sotsiaalset kaasatust, tuleb tagada nende kättesaadavus kõigile ühiskonnarühmadele ning selleks on vaja saavutada õppe ja hariduse võrdne kättesaadavus, kus kedagi ei jäeta tagaplaanile, eriti mitte puuetega inimesi; +32. toonitab, et tehisintellekti nii kriitiliseks kui ka tulemuslikuks kasutamiseks vajavad kodanikud vähemalt põhiteadmisi sellest tehnoloogiast; palub, et liikmesriigid lõimiksid oma digikirjaoskuse meetmetesse tehisintellekti alase teadlikkuse tõstmise kampaaniad; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles edendama digikirjaoskuse kavasid ja arutelufoorumeid, et kaasata kodanikud, lapsevanemad ja õppurid avaliku sektori asutuste ja sidusrühmadega peetavasse demokraatlikku dialoogi tehisintellekti tehnoloogiate arendamise, kasutuselevõtu ja kasutamise üle haridussüsteemides; rõhutab, et intellektuaalomandi õiguste rikkumiste vältimiseks on oluline teha õpetajatele, koolitajatele ja teistele isikutele kättesaadavaks tehisintellekti ja seonduvate tehnoloogiate alased õiged töövahendid ja oskusteave, et nad teaksid, mis need on, kuidas neid kasutatakse ja kuidas neid tuleb nõuetekohaselt ja seaduslikult kasutada; rõhutab eelkõige haridussektoris töötavate inimeste digikirjaoskuse olulisust ning eakate inimeste digivaldkonnas koolitamise tõhustamise tähtsust, arvestades, et noorematel põlvkondadel on nendest tehnoloogiatest juba üldine ettekujutus, sest nad on koos nendega üles kasvanud; +33. rõhutab, et tehisintellekti tõeline eesmärk haridussüsteemides peaks olema muuta haridus võimalikult individuaalseks, pakkudes õpilastele nende tugevatele ja nõrkadele külgedele vastavaid individuaalseid akadeemilisi suundi ja didaktilist materjali, mis on kohandatud nende omadustele, säilitades samal ajal hariduse kvaliteedi ja meie haridussüsteemide integreerimispõhimõtte; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..176875e6deff7ff13077483db86434c005d100ef --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-43.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022 +ET +Euroopa Liidu Teataja +C 15/37 Kolmapäev, 19. mai 2021 +34. tuletab meelde põhjapanevat ja mitmekülgset rolli, mida õpetajad täidavad hariduses ja selle kaasavamaks muutmisel, eriti varases lapsepõlves, kus omandatakse oskusi, mis võimaldavad õpilastel kogu elu jooksul edasi areneda, näiteks isiklikes suhetes, õppimisoskustes, empaatias ja koostöös; rõhutab seetõttu, et tehisintellekti tehnoloogiat ei tohi kasutada näost-näkku õppe arvelt, sest õpetajaid ei tohi asendada tehisintellekti ega tehisintellektiga seonduva tehnoloogiaga; +35. rõhutab, et tehisintellekti hariduses kasutamisest saadav kasu õppimisel ei sõltu ainult tehisintellektist endast, vaid ka sellest, kuidas õpetajad tehisintellekti digiõppekeskkonnas nii õpilaste kui ka õpetajate vajaduste rahuldamiseks kasutavad; osutab seetõttu sellele, et tehisintellekti programmeerijad peavad võimaluse korral kaasama õpetajate kogukonnad tehisintellekti tehnoloogia arendamisse, kasutuselevõttu ja kasutamisse, luues siduva keskkonna, mis loob suhteid ja koostööd tehisintellekti programmeerijate, arendajate, ettevõtete, koolide, õpetajate ning muude avaliku ja erasektori sidusrühmade vahel, et luua tehisintellekti tehnoloogia, mis sobib reaalses hariduskeskkonnas kasutamiseks, kajastab iga õppija vanust ja arenguvalmidust ning vastab kõrgeimatele eetikastandarditele; rõhutab, et haridusasutused peaksid kasutama üksnes usaldusväärset, eetilist ja inimkeskset tehnoloogiat, mida avaliku sektori asutused ja kodanikuühiskond saavad selle olelusringi igas etapis auditeerida; rõhutab sellega seoses tasuta ja avatud lähtekoodiga lahenduste eeliseid; nõuab, et koolidele ja muudele haridusasutustele pakutaks rahalist ja logistilist tuge ning ekspertteadmisi, mida on vaja tuleviku õppimiseks vajalike lahenduste kasutuselevõtuks; +36. rõhutab samuti vajadust pidevalt koolitada õpetajaid, et nad suudaksid kohaneda tehisintellektil põhineva hariduse tegelikkusega ning omandaksid teadmised ja oskused, mis on vajalikud tehisintellekti tehnoloogia pedagoogiliseks ja otstarbekaks kasutamiseks ning võimaldaksid neil tehisintellekti pakutavaid võimalusi täiel määral ära kasutada ja selle piiranguid mõista; nõuab, et digitaalne õpetamine oleks edaspidi iga õpetaja koolituse osa, ning nõuab, et hariduses ja koolituses osalevatele õpetajatele ja inimestele antaks võimalus jätkata oma digitaalse õpetamise koolitust kogu elu jooksul; nõuab seetõttu tehisintellekti alaste koolitusprogrammide väljatöötamist õpetajatele kõigis valdkondades ja kogu Euroopas; rõhutab samuti, kui oluline on reformida õpetajate uutele põlvkondadele mõeldud õppeprogramme, mis võimaldavad neil kohaneda tehisintellektil põhineva hariduse tegelikkusega, ning kui oluline on koostada ja ajakohastada õpetajatele mõeldud käsiraamatuid ja suuniseid tehisintellekti kohta; +37. on mures spetsiifiliste tehisintellekti kõrgharidusprogrammide puudumise pärast ja tehisintellekti avaliku sektori poolse rahastamise puudumise pärast liikmesriikides; on veendunud, et see seab ohtu Euroopa tulevased digitaalvaldkonna ambitsioonid; +38. on mures asjaolu pärast, et vähesed tehisintellekti valdkonna teadlased teevad akadeemilist karjääri, sest tehnoloogiaettevõtted saavad pakkuda teadusuuringute eest paremat tasu ja vähem bürokraatiat; on veendunud, et osaline lahendus oleks suunata rohkem avaliku sektori vahendeid tehisintellekti alastesse teadusuuringutesse ülikoolides; +39. rõhutab, kui oluline on anda inimestele üldised digioskused juba lapsepõlves, et kaotada kvalifikatsioonilõhe ja integreerida teatavad elanikkonnarühmad paremini digitaalsesse tööturgu ja digiühiskonda; juhib tähelepanu sellele, et üha olulisem on koolitada tehisintellekti valdkonnas eri taustaga kõrgelt kvalifitseeritud spetsialiste, tagada selliste kvalifikatsioonide vastastikune tunnustamine kogu liidus ning täiendada olemasoleva ja tulevase tööjõu oskusi, et see suudaks toime tulla tööturu tulevaste oludega; julgustab seepärast liikmesriike hindama haridusalast pakkumist ning ajakohastama seda vajaduse korral TI-ga seotud oskustega ning koostama TI arendajatele spetsiifilised õppekavad, lisades samal ajal tehisintellekti ka tavapärastesse õppekavadesse; rõhutab vajadust tagada TI-oskustega seotud kutsekvalifikatsiooni vastastikune tunnustamine kogu liidus, kuna mitu liikmesriiki ajakohastavad pakutavaid haridusvõimalusi TI-oskustega ning koostavad TI arendajatele eraldi õppekavasid; väljendab heameelt komisjoni jõupingutuste üle lisada digioskused teatavate kutsealade kvalifikatsiooninõuete hulka, mis on ELi tasandil ühtlustatud kutsekvalifikatsioonide tunnustamise direktiiviga (11); rõhutab, et need peavad olema kooskõlas usaldusväärse TI eetikasuuniste hindamisnimekirjaga, ning väljendab heameelt komisjoni ettepaneku üle muuta see nimekiri TI arendajate soovituslikuks õppekavaks; tuletab meelde kutsehariduse ja -õppe erivajadusi seoses tehisintellektiga ning nõuab kogu Euroopas koostööpõhist lähenemisviisi, mille eesmärk on suurendada TI potentsiaali kutsehariduses ja -õppes; rõhutab, kui oluline on koolitada selles valdkonnas kõrge +(11) +Euroopa Parlamendi ja nõukogu 7. septembri 2005. aasta direktiiv 2005/36/EÜ kutsekvalifikatsioonide tunnustamise kohta (ELT L 255, 30.9.2005, lk 22) diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dcc85e1a8f5d023daeaaa6e4a74820ce2c61a6eb --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +ET +Euroopa Liidu Teataja +12.1.2022 +Kolmapäev, 19. mai 2021 +54. rõhutab, et TI tehnoloogia head tavad kultuuripärandi kaitsmiseks ja sellele juurdepääsuks, eelkõige puuetega inimeste jaoks, tuleks kindlaks määrata ja neid tuleks jagada kultuurivõrgustike vahel kogu liidus, ergutades samal ajal teadusuuringuid TI mitmesuguste kasutusviiside vallas, et edendada kultuuripärandi väärtust, kättesaadavust ja säilitamist; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles edendama võimalusi, mida tehisintellekti kasutamine pakub kultuuri- ja loomesektorites ning -tööstuses; 55. rõhutab, et TI tehnoloogiat on võimalik kasutada ka ebaseadusliku kultuuriväärtustega kauplemise ja kultuuriväärtuste hävitamise jälgimiseks, toetades samas andmete kogumist nii füüsilise kui ka vaimse kultuuripärandi taastamiseks ja rekonstrueerimiseks; märgib eelkõige, et TI arendamine, kasutuselevõtt ja kasutamine tolli taustauuringutes võib toetada pingutusi ebaseadusliku kultuuripärandiga kauplemise takistamisel, eelkõige täiendada süsteeme, mis võimaldavad tollil suunata oma jõupingutused ja ressursid suurimat riski kujutavatele elementidele; 56. märgib, et teadussektoril võib tehisintellektist kasu olla, näiteks tänu prognoosiva analüütika võimalikule rollile andmeanalüüsi peenhäälestamisel, näiteks kultuuriväärtuste omandamise ja liikumise valdkonnas; rõhutab, et liit peab suurendama investeeringuid ning edendama tööstuse ja akadeemiliste ringkondade partnerluste loomist, et tõhustada Euroopa Liidu tasandil tehtava teadustöö tipptaset; 57. tuletab meelde, et TI võib olla revolutsiooniline vahend kultuuriturismi edendamiseks, ja rõhutab selle märkimisväärset potentsiaali turismivoogude prognoosimisel, mis võib aidata ülemäärase turismi käes vaevlevaid linnu; +Kultuuri- ja loomesektorid ning -tööstus 58. peab kahetsusväärseks asjaolu, et kultuur ei kuulu liidu tasandil tehisintellekti puudutavates poliitikavariantides ja -soovitustes, eelkõige komisjoni 19. veebruari 2020. aasta tehisintellekti käsitlevas valges raamatus esitatud prioriteetide hulka; nõuab nende soovituste muutmist, et kultuurist saaks TI poliitika prioriteet liidu tasandil; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles käsitlema TI tehnoloogia arendamise, kasutuselevõtu ja kasutamise võimalikku mõju kultuuri- ja loomesektoritele ning -tööstusele ning kasutama maksimaalselt ära ELi taasterahastut „NextGenerationEU“, et need sektorid digitaliseerida, reageerimaks uutele tarbimisvormidele 21. sajandil; 59. rõhutab, et TI on nüüdseks jõudnud kultuuri- ja loomesektorite ning -tööstuseni, mille näiteks on tekstide, videote ja muusikateoste automaatne tootmine; rõhutab, et loomeinimestel ja kultuuritöötajatel peavad olema TI ja muu digitehnoloogia kasutamiseks vajalikud digioskused ja -koolitus; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles edendama võimalusi, mida pakub TI kasutamine kultuuri- ja loomesektorites ning tööstuses, tehes teaduse ja teadusuuringute eelarvest kättesaadavaks rohkem rahalisi vahendeid, ning looma digitaalse loovuse keskusi, kus loomeinimesed ja kultuuritöötajad arendavad TI rakendusi, õpivad neid ja muud tehnoloogiat kasutama ja katsetavad neid; 60. tunnistab, et TI tehnoloogial on potentsiaal suurendada kultuuri- ja loomesektorites ning -tööstuses töökohtade arvu, mida hõlbustab parem juurdepääs sellele tehnoloogiale; toonitab seetõttu, kui oluline on suurendada kultuuri- ja loomesektorites ning -tööstuses digikirjaoskust, et muuta see tehnoloogia nende sektorite jaoks kaasavamaks, kasutatavamaks, õppimiskõlblikumaks ja interaktiivsemaks; 61. rõhutab, et tehisintellekti ning kultuuri- ja loomesektori ning -tööstuse vaheline koostoime on keerukas ja nõuab põhjalikku hindamist; väljendab heameelt komisjoni 2020. aasta novembri aruande üle, mille pealkiri on „Trends and Developments in Artificial Intelligence – Challenges to the IPRS Framework“ (Tehisintellekti suundumused ja areng – intellektuaalomandi õigusi käsitleva raamistikuga seotud probleemid) ning uuringu „Study on copyright and new technologies: copyright data management and Artificial Intelligence“ („Autoriõigus ja uus tehnoloogia: autoriõiguse andmete haldamine ja tehisintellekt“) üle; toonitab, kui oluline on täpsustada, millised tingimused kehtivad autoriõigusega kaitstud sisu kasutamisel andmesisenditena (pildid, muusika, filmid, andmebaasid jne) ning kultuuri- ja audiovisuaalväl­ jundite tootmisel, sõltumata sellest, kas need luuakse TI abil inimeste poolt või autonoomselt tehisintellektitehnoloogia poolt; palub komisjonil uurida TI mõju Euroopa loomemajandusele; kordab Euroopa andmete olulisust ning tunneb heameelt komisjoni sellealaste avalduste üle ning tehisintellekti ja seonduva tehnoloogia päevakorras kõrgele kohale seadmise üle; 62. rõhutab vajadust luua liidu tasandil ühtne visioon TI tehnoloogia kasutamisest kultuuri- ja loomesektorites ning -tööstuses; kutsub liikmesriike üles keskenduma oma tehisintellekti käsitlevates riiklikes strateegiates rohkem kultuurile, tagamaks, et kultuuri- ja loomesektorid ning -tööstus käivad innovatsiooniga sammu, ning et tagada liidu tasandil kultuurilise mitmekesisuse kaitsmine ja edendamine uues digitaalses kontekstis; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b0b233497ca0018ec1a5ab7e63967277b14bf8f5 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-57.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +12.1.2022 +ET +Euroopa Liidu Teataja +C 15/51 Kolmapäev, 19. mai 2021 +20. tervitab ELi vesinikustrateegia vastuvõtmist; rõhutab, et esmatähtsaks tuleks pidada taastuvallikatest toodetud vesiniku tarneahela rajamist Euroopas, et edendada esmamüüjate eeliseid, tööstuse konkurentsivõimet ja energiavarustus­ kindlust; on veendunud, et taastuvallikatest toodetud ja vähese süsinikuheitega vesinik võib aidata vähendada püsivaid heitkoguseid, näiteks tööstusprotsessides ja rasketranspordis, kus otsene elektrifitseerimine võib olla piiratud vähese kulutõhususe või tehniliste, sotsiaalsete ja keskkonnaalaste põhjuste tõttu; tuletab samuti meelde vajadust muuta olemasolev vesinikutootmine kiiremini süsinikuheitevabaks; toetab vesinikku käsitlevate üleeuroopalist huvi pakkuvate tähtsate projektide käivitamist; kutsub komisjoni üles töötama välja gaasiliste energiakandjate tervikliku klassifitseerimis- ja sertifitseerimisraamistiku, mis põhineb kasvuhoonegaaside heitkoguste vähendamisel ja säästlikkuskriteeriumidel kogu olelusringi jooksul, kooskõlas lähenemisviisiga, mis on sätestatud taastuvenergia edendamise direktiivis; rõhutab, et selline klassifitseerimine on turuosaliste, ametiasutuste ja tarbijate jaoks äärmiselt oluline; rõhutab vajadust töötada välja tugev raamistik ja asjakohane lähtealus, et tagada piisava lisataastuvenergia tootmisvõimsuse kasutuselevõtt proportsionaalselt taastuvallikatest toodetud vesiniku vajadusega; kutsub komisjoni üles oma tulevastes õigusakti ettepanekutes seda vajaduste mitmekesisust arvesse võtma; kutsub komisjoni üles tagama õiglase ja tõhusa konkurentsi rahvusvahelistelt partneritelt imporditud vesiniku ja ELis toodetud vesiniku vahel; +21. rõhutab rolli, mida süsiniku keskkonnaohutu kogumine, säilitamine ja kasutamine võiks etendada Euroopa rohelise kokkuleppe eesmärkide saavutamisel; toetab lõimitud poliitilist konteksti, et soodustada keskkonnale ohutute süsiniku kogumise, säilitamise ja kasutamise süsteemide kasutuselevõtmist, mis vähendavad kasvuhoonegaaside netoheitkoguseid, et muuta rasketööstus kliimaneutraalseks, kui otsesed heitevähendusvõimalused puuduvad; märgib komisjoni ettepanekut kutsuda puhta energia tööstusfoorumi raames kokku iga-aastane Euroopa CO2 kogumise, kasutamise ja säilitamise foorum, et uurida selliste projektide edendamise võimalusi; tuletab meelde vajadust seada prioriteediks heitkoguste otsene vähendamine ning meetmed ELi looduslike neeldajate ja reservuaaride säilitamiseks ja suurendamiseks, näiteks metsade säästva majandamise kaudu; +22. rõhutab, et transport võib olla taastuvenergia kasutuselevõtu oluline hõlbustaja; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles pakkuma välja soodsat poliitilist raamistikku ja ambitsioonikaid eesmärke, mis põhinevad kliimaneutraalsuse saavutamiseks vajalike tehnoloogiate tehnoloogianeutraalsuse põhimõttel, et minna õiglaselt, taskukohaselt ja tasakaalustatult üle kõigi reisijate- ja kaubaveoliikide, sealhulgas avaliku sektori sõidukite ja võrgustike, maantee-, mere-, sisevee-, raudtee- ja õhutranspordi süsinikuheite vähendamisele peamiselt elektrifitseerimise abil, ja kui see ei ole võimalik, siis ka säästvalt toodetud kütuste abil; väljendab heameelt komisjoni teate üle direktiivi 2014/94/EL läbivaatamise käigus, et elektrisõidukite jaoks võetakse kasutusele miljon laadimispunkti; kutsub komisjoni üles stimuleerima autotootjaid, et nad võimaldaksid ka laadimist sõidukist võrku (V2G); rõhutab vajadust kohandada elektrifitseerimisvõrke ja alternatiivkütuste taristut Euroopa autopargi vajadustega ja toetada muid juba kasutusvalmis lahendusi, eelkõige transpordisõlmedes; rõhutab, et piiriülese transpordi süsinikuheite vähendamisel on võimalik teha sisekoostööd; rõhutab sellega seoses transpordikogukonna ja Euroopa Komisjoni äärmiselt tähtsat rolli sünergilise toime loomisel naaberriikidega ja ELi transpordisektori heitkoguste standardite ülevõtmise kiirendamisel; rõhutab ühistranspordi tähtsust energianõudluse vähendamisel ning vajadust arendada ja laiendada vähendatud süsinikuheitega ühistranspordi kasutamist nii linna- kui ka maapiirkondades; +23. rõhutab, et on sektoreid, mis suurendavad oma energiatarbimist, näiteks transpordisektor, turismisektor ning IKT sektor; toetab komisjoni kaugkütte- ja kaugjahutusvõrkude ning vältimatu heitsoojuse allikate vahelise sünergilise toime uurimisel; väljendab heameelt ELi digistrateegias sisalduva kohustuse üle muuta andmekeskused 2030. aastaks kliimaneutraalseks; kutsub komisjoni üles esitama tegevuskava turismisektori osalemiseks energiasüsteemi integreerimis­ protsessis, käsitledes muu hulgas raudteeturismi, pehme ja e-liikuvuse edendamist ning ringmajanduse kogukondade loomist säästvas turismis; +Energiasüsteemide tasakaalu tagamine +24. märgib, et elektrivõrkude tasakaalu säilitamine ning tippnõudluse ja tootmise tippkoormuse juhtimine muutub üha detsentraliseerituma ja taastuvama tootmisstruktuuri tingimustes keerukamaks, ning rõhutab sellega seoses tarbimiskaja, salvestamise ja aruka energiajuhtimise rolli; rõhutab, et liikumisel detsentraliseeritud energiatootmise poole on palju eeliseid: see võib soodustada kohalike energiaallikate kasutamist, suurendades kohalikku energiavarustuskindlust, kogukonna arengut ja ühtekuuluvust, pakkudes uusi sissetulekuallikaid ja luues uusi töökohti; tuletab meelde, et liikmesriikidel on jätkuvalt vabadus otsustada oma energiaallikate jaotuse üle, mille mitmekesisus on varustuskindluse tagamiseks esmatähtis; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..52c8b1d0dddddcf9d477a5d9a8bf3cad281d1494 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-59.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +ET +Euroopa Liidu Teataja +C 15/53 Kolmapäev, 19. mai 2021 +energiasüsteemilt nõudlusel põhinevale energiasüsteemile, mis võimaldab aktiivsetel tarbijatel vastata nõudlusele digitaalsete lahenduste abil täielikus kooskõlas isikuandmete kaitse üldmäärusega (25); kutsub komisjoni ja liikmesriike üles uurima võimalusi, kuidas veelgi stimuleerida nõudluspoolse paindlikkuse üleeuroopalise turu arengut, muu hulgas lõppkasutuse paindlikkuse ühiste standardite ning energiasüsteemi kuludele avalduva võimaliku kasu ja mõju hindamise kaudu; väljendab heameelt paindlike integreeritud energiasüsteemide üle, mille eesmärk on optimeerida kaugkütte- ja -jahutussektorit ning tõhusa ja paindliku suure tõhususega koostootmise kasutamist, mis aitab tasakaalustada elektrivõrku, taastuvate energiaallikate kulutõhusat kasutamist ja heitsoojuse integreerimist kohalikul/piirkondlikul tasandil; nõuab direktii­ vi (EL) 2019/944 ja selle tarbimiskaja sätete kiiret rakendamist; +34. rõhutab rolli, mida elektromobiilsus võib etendada energia- ja transpordisektori aruka integreerimise vormina paindlikkuse suurendamise kaudu; rõhutab, et transpordisektori elektrifitseerimine võib suurendada liidu strateegilist sõltumatust energia valdkonnas, vähendades vajadust imporditud fossiilkütuste järele; rõhutab V2G tehnoloogiate kasutamisega kaasnevaid salvestus- ja paindlikkusvõimalusi ning märgib, et selleks on vaja energiasüsteemide ja elektrisõidukite koostalitlusvõimet; +35. tuletab meelde, kui oluline on tegeleda küberturvalisuse riskidega energiasektoris, et tagada energiasüsteemide vastupanuvõime; rõhutab, et andmesideühendusega toodete, nagu kütteseadmed, elektrisõidukid ja nutiarvestid, suurenev arv võib suurendada elektrisüsteemi küberturvalisuse vastu suunatud rünnakute ohtu; nõuab tungivalt, et komisjon tegeleks nende riskidega kiiresti, kehtestades andmesideühendusega toodete kõrgetasemelise küberturvalisuse kaitse elektrienergia küberturvalisuse võrgueeskirja kontekstis; +36. +kinnitab, et taastuvenergiapõhisem, detsentraliseeritum ja integreeritum energiasüsteem nõuab energianõudluse paremat prognoosimist ning reaalajas toimuvat sobitamist erinevate energiakandjate tarne- ja salvestusviisidega; rõhutab sellega seoses statistiliste ja meteoroloogiliste andmete töötlemiseks vajaliku digiteerimise olulist rolli; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles arendama välja digitaalse energiatehnoloogia siseturu, kaitstes tarbijate eraelu puutumatust ja isikuandmeid; julgustab liikmesriike võtma kasutusele nutivalmiduse näitaja, mis on välja töötatud hoonete energiatõhusust käsitleva direktiivi 2010/31/EL (26) osana, et kasutada ära nõudluspoolse paindlikkuse potentsiaali hoonete tasandil; rõhutab, et selleks on vaja ühtsemaid andmevahetuse standardeid; väljendab heameelt komisjoni kavatsuse üle võtta vastu energiasektori digitaliseerimise tegevuskava, et edendada ELi tehnoloogilist juhtpositsiooni ja võimaldada integreeritumat energiasüsteemi koos intelligentsete lahendustega kindlates sektorites (nutivõrgud, tõhusam ja ohutum transport, energiasääst hoonetes), koos parema rahastamisega ajavahemikuks 2021–2027; +37. kordab Euroopa Liidu Energeetikasektorit Reguleerivate Asutuste Koostöö Ameti määravat rolli energiasüsteemi integreerimisel ja ELi energiaalaste õigusaktide rakendamisel; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles tagama, et ametile eraldataks oma ülesannete täitmiseks piisavalt vahendeid; +Energia kättesaadavuse ja taskukohasuse tagamine kõigile kodanikele ja ettevõtetele +38. tuletab meelde, et energiavaldkonnas on liidu tegevuse esimene eesmärk tagada turu tõrgeteta toimimine, pidades silmas vajadust säilitada ja parandada keskkonda; kutsub komisjoni üles võtma vajalikke meetmeid, et tagada energiaturgude toimimine, tagada energia siseturu õigustiku, sealhulgas puhta energia paketi täielik rakendamine, viia gaasi- ja kaugküttesektori tarbijaõigused kooskõlla elektritarbijate õigustega ning aidata neil anda oma panus majanduse süsinikuheite vähendamisse; rõhutab, kui tähtis on suunata kliente kõige energiasäästlikuma ja kulutõhusama süsinikuheite vähendamise viisi poole selliste hindade alusel, mis kajastavad nõuetekohaselt kõiki kasutatud energiakandja kulusid; väljendab heameelt algatuse üle vaadata läbi direktiiv 2003/96/EÜ ning muuta see vahendiks, millega maksupoliitika viiakse vastavusse 2030. ja 2050. aasta energia- ja kliimaeesmärkidega; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles integreerima kõnealusesse direktiivi kliimaeesmärgid; rõhutab vajadust vaadata läbi direktiivi kohaldamisala ja eristada fossiilseid gaase, +(25) (26) +Euroopa Parlamendi ja nõukogu 27. aprilli 2016. aasta määrus (EL) 2016/679 füüsiliste isikute kaitse kohta isikuandmete töötlemisel ja selliste andmete vaba liikumise ning direktiivi 95/46/EÜ kehtetuks tunnistamise kohta (ELT L 119, 4.5.2016, lk 1). +Euroopa Parlamendi ja nõukogu 19. mai 2010. aasta direktiiv 2010/31/EL, hoonete energiatõhususe kohta (ELT L 153, 18.6.2010, lk 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dce34e7031a307934b3fe92a8c2c36da2412f19c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-67.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +ET +Euroopa Liidu Teataja +C 15/61 Kolmapäev, 19. mai 2021 +8. on veendunud, et vesiniku eri liikide klassifitseerimine peaks toimuma sõltumatu teaduspõhise hindamise alusel ja distantseerudes tavaliselt kasutatavast värvipõhisest lähenemisviisist; on seisukohal, et see klassifikatsioon peaks põhinema kogu vesiniku tootmise ja transpordi protsessi olelusringi jooksul tekkivatel kasvuhoonegaaside heitkogustel, kuid arvesse tuleks võtta ka ringmajanduse põhimõtetele vastavaid läbipaistvaid ja kindlaid kestlikkuskriteeriume, ning selle aluseks peaksid olema iga kategooria (näiteks ressursside kaitse ja kestliku kasutamise, jäätmekäitluse, toorme ja sekundaarse toorme ulatuslikuma kasutamise, saastekontrolli ja saaste vältimise ning elurikkuse ja ökosüsteemide kaitse ja taastamise valdkonnas seatud eesmärgid) kesk- ja standardväärtused; +9. märgib, et eri osalejad, näiteks komisjon ja Euroopa saastevaba vesiniku liit määratlevad saastevaba vesinikku erinevalt, see tekitab segadust ja seda tuleks vältida; sellega seoses rõhutab, et täiesti selgelt tuleb eristada saastevaba ja vähese CO2 heitega vesinikku (17); lisaks märgib, et selgust suurendaks see, kui loobuda järgimast komisjoni ettepanekut kasutada sama liiki vesiniku kohta kaht eri nimetust („taastuvallikatest toodetud“ ja „saastevaba“), ning et sellise vesiniku objektiivselt kõige õigem ja teaduspõhine nimetus on „taastuvallikatest toodetud vesinik“; +10. toonitab pakilist vajadust ELi ja rahvusvaheliste standardite ja sertifitseerimise järele; märgib lisaks, et tuleks kaaluda riiklike registritega kooskõlas olevaid päritolutagatisi, et tagada taastuvallikatest toodetud vesiniku õigeaegne kasutuselevõtt, et tarbijad saaksid teadlikult valida kestlikke lahendusi ning et minimeerida investeeringute luhtumise riski; +11. märgib, et standardimissüsteem peab tuginema terviklikule käsitlusele ja olema kohaldatav ka imporditud vesiniku suhtes; kutsub komisjoni üles ELis vesiniku sertifitseerimiseks ja jälgimiseks kasutusele võtma tugevate ja läbipaistvate kestlikkuskriteeriumidega õigusraamistiku, võttes seejuures arvesse vesiniku kasvuhoonegaaside jalajälge kogu väärtusahela ulatuses, ka transportimisel, et ühtlasi käivitada investeeringud piisavasse täiendavasse taastuvelektri tootmisse; kutsub samuti komisjoni üles esitama 2021. aastal võimalikult varakult vesinikku käsitleva õigusraamistiku, millega tagatakse standardimine, sertifitseerimine, päritolutagatised, märgistamine ja kaubeldavus kõigis liikmesriikides, ning kasutama ka ELi heitkogustega kauplemise süsteemi eelseisvat läbivaatamist, et uurida, milliseid muudatusi on vaja selleks, et vallandada vesiniku täispotentsiaal ELi kliimaeesmärkide toetamiseks, võttes seejuures arvesse kasvuhoonegaaside heite ülekandumise ohtu; +12. rõhutab, et vesiniku eri liikide klassifitseerimine täidaks muu hulgas tarbijate teavitamise eesmärki ning sellega ei taheta takistada vesinikukasutuse üldist laienemist; tõdeb, et praegune taastuvallikatest toodetud elektrienergia päritolutagatiste süsteem ei ole siiani kaasa toonud piisavaid investeeringuid lisavõimsustesse; rõhutab seepärast, kui tähtis on koostada täiendavad tingimusi ja kriteeriume käsitlevad suunised, et ei toimuks taastuvenergiavõimsuste topeltarvestust; +13. on kindlalt veendunud, et üldsuse heakskiit on eduka vesinikumajanduse loomise peamine eeltingimus; rõhutab seetõttu üldsuse ja sidusrühmade kaasamise tähtust ning vesinikku käsitlevate ELi tehniliste ja ohutusnõuete ja neile nõuetele vastavate kvaliteetsete vesinikulahenduste tähtsust; juhib lisaks tähelepanu sellele, et nõudlusvaldkondade ohutusprotokolle tuleb vesiniku kasutamise osas pidevalt ajakohastada; palub seetõttu kogu ELis levitada näiteid parimatest tavadest ja teadmisi vesiniku kasutamisega seotud ohutusnõuetest; +Vesiniku tootmise suurendamine +14. juhib tähelepanu sellele, et vesiniku siseturu hea ja prognoositava toimimise tagamiseks tuleb ületada regulatiivsed tõkked ning komisjon peaks kiiresti esitama ettepaneku vesinikuturu ühtse, integreeritud ja tervikliku reguleeriva raamistiku kohta, mis tuleks viia kooskõlla muude asjakohaste õigusaktidega ning mille puhul täielikult järgitaks proportsionaalsuse, +(17) +Komisjoni sõnul hõlmab nn vähese CO2 heitega vesinik fossiilkütusepõhist vesinikku koos CO2 sidumisega, ja elektripõhist vesinikku, ning selle kogu olelusringi kasvuhoonegaaside heide on praeguste meetoditega toodetud vesinikuga võrreldes oluliselt väiksem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..459e63e5ce51461c9be0ffed2b3704e33f2c9b21 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.et.p-68.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/62 +ET +Euroopa Liidu Teataja +12.1.2022 +Kolmapäev, 19. mai 2021 +subsidiaarsuse ja parema õigusloome põhimõtteid, sealhulgas VKE-testi; märgib sellega seoses vajadust paindliku vesinikuturu järele, et innovaatilistel esimesena turule sisenejatel oleks võimalik vesiniku tootmise eeliseid täielikult ära kasutada ja tootmiskulusid vähendada, kusjuures tuleb arvestada, et vesinikuturg on alles algusjärgus ja seda tuleb laiendada; +15. leiab, et vesinikuturu reguleerimisel võiks võtta aluseks ja eeskujuks ELi gaasituru korralduse ja puhta energia paketi; rõhutab, et toimiva vesinikutootmise kiire ja prognoositava arengu jaoks on vaja demokraatlikku avalikku planeerimist, millesse kaasatakse tootjad, töötajad ja nende ametiühingud, teadlased ja valitsusvälised organisatsioonid; soovitab komisjonil ja liikmesriikidel töötada välja ka erilahendusi vesinikutootmise suurendamiseks piiratud ühendusega või eraldatud piirkondades, näiteks saartel, tagades samas sellega seotud taristu arendamise, muu hulgas senise kasutusotstarbe muutmisega; +16. kutsub komisjoni üles lisama oma asjakohaste õigusaktide läbivaatamist käsitlevatesse mõjuhinnangutesse ELi säästva vesinikumajanduse jaoks vajalikud õiguslikud nõuded ja neid hindama, et saavutada ELi ulatuslikumad kliimaeesmärgid ja muuta taastuvallikatest toodetud vesinik majanduslikult atraktiivsemaks; nõuab tungivalt, et komisjon seejuures käsitleks erilise tähelepanuga taastuvenergia direktiivi, energia maksustamise direktiivi (18) ja heitkogustega kauplemise direktiivi läbivaatamist, et tagada vesiniku jaoks võrdsed konkurentsitingimused ja tulevikukindel õigusraamistik; +17. väljendab heameelt komisjoni kaugeleulatuvate eesmärkide üle suurendada elektrolüüsiseadmete võimsust ja taastuvallikatest toodetud vesiniku tootmist; kutsub komisjoni üles töötama välja elektrolüüsiseadmete kasutuselevõtu ja täiustamise tegevuskava ning kujundama ELi tasandil partnerlusi, et tagada nende kulutõhusus; nõuab tungivalt, et komisjon ja liikmesriigid kaotaksid praeguse halduskoormuse ning stimuleeriksid taastuvallikatest toodetud vesiniku väärtusahela laiendamist ja vesiniku turuletoomist, et muuta see tehnoloogiliselt küpseks ja konkurentsivõimeliseks, pakkudes rahalisi stiimuleid ja sihtotstarbelisi rahastamiskavasid, sealhulgas selliseid uuenduslikke lahendusi nagu vesinikuvõrku suunatud taastuvallikatest toodetud vesiniku soodustariifid, muutes riigiabi eeskirju ning muutes põhjalikult energia hinnakujundus- ja maksustamissüsteeme, et võtta neis arvesse väliskulusid; rõhutab, et taastuvallikatest toodetud vesinik võib muutuda enne 2030. aastat konkurentsivõimeliseks, tingimusel et on olemas vajalikud investeeringud ja piisav õigusraamistik ning taastuvenergia on konkurentsivõimeline; +18. märgib, et säästev vesinikumajandus peaks võimaldama integreeritud ELi energiaturul võimsusi suurendada; tunnistab, et turul saab olema mitut eri liiki vesinikku (näiteks taastuvallikatest toodetud ja vähese CO2 heitega vesinik), ning rõhutab investeeringute vajadust selleks, et suurendada taastuvenergia tootmist piisavalt kiiresti ELi 2030. ja 2050. aasta kliima- ja keskkonnaeesmärkide saavutamiseks, ning ühtlasi tunnistab lähi- ja keskpikas perspektiivis üleminekutehno­ loogiana vähese CO2 heitega vesinikku; palub komisjonil ligikaudselt hinnata, kui suurel hulgal vähese CO2 heitega vesinikku CO2 heite vähendamiseks vajatakse enne, kui seda ülesannet saab hakata täitma üksnes taastuvallikatest toodetud vesinik, ning millistel juhtudel ja kui pika aja jooksul seda vajatakse; kutsub komisjoni ja liikmesriike üles vesiniku kiire turuletoomise tõhustamiseks vähendama õiguslikke ja majanduslikke takistusi; lisaks võtab teadmiseks vajaduse vältida jätkusuutmatut ressursikasutust, jätkuva metaaniheite, sõltuvuse CO2-mahukast tootmisest ja kasutuskõlbmatud varad; toonitab, et vesiniku kasutamine peaks aitama saavutada ELi kliimaeesmärke ning taastuvallikatest toodetud vesiniku kiiret arendamist ja kasutuselevõtmist; +19. rõhutab, et tähtis on võimalikult kiiresti loobuda fossiilkütustel põhineva vesiniku kasutamisest, keskendudes kestlikkuse ja kasvuhoonegaaside heite seisukohalt kõige puhtamatele tehnoloogiatele; nõuab tungivalt, et komisjon ja liikmesriigid alustaksid viivitamata selle ülemineku hoolikat kavandamist, nii et fossiilkütusel põhineva vesiniku tootmine hakkaks kiiresti, ennustatavalt ja pöördumatult vähenema ning et välditaks fossiilkütusel põhinevate tootmisrajatiste eluea pikenemist; märgib, et mitmed fossiilkütustel põhineva vesiniku tootmiskohad asuvad õiglase ülemineku territooriumidel, ning rõhutab, et mõjusad toetusmeetmed tuleks suunata praeguse fossiilkütustel põhineva vesiniku tootmise CO2 heite vähendamisele; nõuab tungivalt, et Euroopa vesinikumajanduse arendamisele suunatud meetmed ei tooks kaasa nende +(18) +Nõukogu 27. oktoobri 2003. aasta direktiiv 2003/96/EÜ, millega korraldatakse ümber energiatoodete ja elektrienergia maksustamise ühenduse raamistik (ELT L 283, 31.10.2003, lk 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e1664943bfd3b90794a649127270702829e9dc1f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-1.txt @@ -0,0 +1,32 @@ +Euroopan unionin +virallinen lehti Suomenkielinen laitos +Tiedonantoja ja ilmoituksia +C 15 +65. vuosikerta 12. tammikuuta 2022 +Sisältö +EUROOPAN PARLAMENTTI ISTUNTOKAUSI 2021–2022 Istunnot 17.–21. toukokuuta 2021 HYVÄKSYTYT TEKSTIT +I +Päätöslauselmat, suositukset ja lausunnot PÄÄTÖSLAUSELMAT Euroopan parlamentti Tiistai 18. toukokuuta 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Euroopan parlamentin päätöslauselma 18. toukokuuta 2021 Euroopan unionin solidaarisuusrahaston uudelleentarkastelusta (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Euroopan parlamentin päätöslauselma 18. toukokuuta 2021 yhteistä kalastuspolitiikkaa koskevan asetuksen 15 artiklan mukaisen purkamisvelvoitteen tavoitteiden varmistamisesta (2019/2177(INI)) . +9 +Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +FI +Euroopan parlamentin päätöslauselma 19. toukokuuta 2021 suosituksista komissiolle urheilutapahtu­ mien järjestäjien haasteista digitaalisessa ympäristössä (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Euroopan parlamentin päätöslauselma 19. toukokuuta 2021 tekoälyn käytöstä koulutuksessa, kulttuurissa ja audiovisuaalialalla (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Euroopan parlamentin päätöslauselma 19. toukokuuta 2021 energiajärjestelmien integrointia koskevasta EU:n strategiasta (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Euroopan parlamentin päätöslauselma 19. toukokuuta 2021 Euroopan vetystrategiasta (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Euroopan parlamentin päätöslauselma 19. toukokuuta 2021 ihmisoikeuksien suojelusta ja EU:n ulkoisesta muuttoliikepolitiikasta (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c17b4c71175f09c1d2bda14bc6a1957dde669dfb --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +12.1.2022 +Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +27. kehottaa toteuttamaan säännöllisesti riippumattomia tarkastuksia sen tutkimiseksi, ovatko käyttävät tekoälyso­ vellukset ja niihin liittyvät valvontajärjestelmät määriteltyjen kriteerien mukaisia, ja edellyttää, että näitä tarkastuksia valvovat riippumattomat ja riittävillä valtuuksilla varustetut valvontaviranomaiset; kehottaa ottamaan käyttöön erityisiä stressitestejä, joilla edistetään ja valvotaan vaatimusten noudattamista; +28. panee merkille tekoälyn kyberturvallisuuteen liittyvät hyödyt ja riskit sekä sen potentiaalin kyberrikollisuuden torjunnassa ja painottaa, että kaikkien tekoälyratkaisujen olisi pystyttävä kestämään kyberhyökkäyksiä, samalla kun niissä kunnioitetaan unionin perusoikeuksia ja erityisesti henkilötietojen ja yksityisyyden suojaa; korostaa, että on tärkeää valvoa tekoälyn turvallista käyttöä ja että julkisen ja yksityisen sektorin olisi tehtävä tiivistä yhteistyötä käyttäjiin liittyvien haavoittuvuuksien ja niistä seuraavien riskien torjumiseksi; kehottaa komissiota arvioimaan, tarvitaanko kyberturvallisuu­ den alalla parempaa ennaltaehkäisyä ja riskinhallintatoimenpiteitä; +29. korostaa, että covid-19-pandemian aiheuttamaa kriisiä voidaan pitää koulutus- ja kulttuurialalla digitaalisen ja tekoälyyn liittyvän teknologian kehittämisen, käyttöönoton ja käytön koeaikana, kuten eri jäsenvaltioissa käytetyt lukuisat verkko-opetuksen alustat ja kulttuurin edistämiseen tarkoitetut verkkotyökalut osoittavat; kehottaa siksi komissiota perehtymään näihin esimerkkeihin, kun se pohtii unionin yhteistä lähestymistapaa tällaisten teknologisten ratkaisujen käytön lisäämiseen; +Koulutus +30. muistuttaa, että on tärkeää vahvistaa digitaalisia taitoja ja saavuttaa hyvä media-, digitaalinen ja informaatiolukutaito unionin tasolla ennakkoedellytyksenä tekoälyn käytölle koulutuksessa; korostaa tässä yhteydessä tarvetta varmistaa unionin laajuinen digitaalinen ja tekoälylukutaito erityisesti kehittämällä opettajien koulutusmahdollisuuksia; katsoo ehdottomasti, että tekoälyteknologian käytöllä kouluissa olisi osaltaan helpotettava sosiaalisen ja alueellisen digitaalisen kuilun kaventamista; on tyytyväinen komission päivitettyyn digitaalisen koulutuksen toimintasuunnitelmaan, jossa tarkastellaan tekoälyn käyttöä opetuksessa; kehottaa komissiota tässä yhteydessä asettamaan digitaaliset valmiudet, medialukutaidon, koulutuksen sekä tekoälyyn liittyvät taidot toimintasuunnitelman painopisteiksi ja lisäämään samalla tietoisuutta tekoälyn mahdollisesta väärinkäytöstä ja mahdollisista toimintahäiriöistä; kehottaa komissiota tältä osin kiinnittämään erityistä huomiota epävarmassa tilanteessa oleviin lapsiin ja nuoriin, sillä he tarvitsevat erityistä tukea digitaalisen koulutuksen alalla; kehottaa komissiota ottamaan koulutuksen alalla käynnistetyt tekoälyä ja robotiikkaa koskevat aloitteet asianmukaisesti huomioon tulevissa tekoälyä koskevissa lainsäädäntöehdotuksissaan; kehottaa jäsenvaltioita investoimaan unionin varoja hyödyntäen koulujen digitaalisiin laitteisiin; +31. korostaa, että tekoälyn käyttö koulutusjärjestelmissä tarjoaa monenlaisia mahdollisuuksia, tilaisuuksia ja välineitä tehdä tekoälystä innovatiivisempi, osallistavampi, tehokkaampi ja yhä vaikuttavampi siten, että otetaan käyttöön uusia korkealaatuisia mutta samalla nopeita, yksilöllisiä ja opiskelijakeskeisiä oppimismenetelmiä; korostaa kuitenkin, että koska tällaiset välineet vaikuttavat koulutukseen ja sosiaaliseen osallisuuteen, niiden saatavuus on varmistettava kaikille yhteiskuntaryhmille siten, että turvataan yhtäläiset mahdollisuudet koulutukseen ja oppimiseen ja huolehditaan siitä, että ketään, etenkään vammaisia henkilöitä, ei jätetä jälkeen; +32. korostaa, että kansalaisilla on oltava vähintään perustiedot tekoälystä, jotta he voivat käsitellä tätä teknologiaa kriittisesti ja tehokkaasti; kehottaa jäsenvaltioita sisällyttämään tekoälyä koskevia tiedotuskampanjoita digitaalista lukutaitoa koskeviin toimiinsa; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita edistämään digitaalista lukutaitoa koskevia suunnitelmia ja keskustelufoorumeita, jotta kansalaiset, vanhemmat ja opiskelijat saadaan mukaan viranomaisten ja sidosryhmien kanssa käytävään demokraattiseen vuoropuheluun tekoälyteknologian kehittämisestä, käyttöönotosta ja käytöstä koulutus­ järjestelmissä; korostaa, että on tärkeää tarjota opettajille, kouluttajille ja muille tahoille sopivat välineet ja ymmärrys siitä, mistä tekoälyssä ja siihen liittyvässä teknologiassa on kyse, miten niitä käytetään ja miten niitä voidaan hyödyntää asianmukaisella tavalla ja lainsäädännön mukaisesti, jotta vältytään teollis- ja tekijänoikeuksien loukkauksilta; korostaa erityisesti opetus- ja koulutusalalla työskentelevien henkilöiden digitaalisen lukutaidon sekä vanhuksille tarjottavan paremman digitaalisen koulutuksen merkitystä, kun otetaan huomioon, että nuoremmilla sukupolvilla on jo perustason käsitys näistä teknologioista, sillä he ovat kasvaneet niiden parissa; +33. korostaa, että tekoälyn käytön todellisena tavoitteena koulutusjärjestelmissä olisi oltava se, että koulutuksesta tehdään mahdollisimman yksilöllistä ja että opiskelijoille tarjotaan heidän vahvuuksiensa ja heikkouksiensa mukaisesti räätälöityjä akateemisia polkuja ja heidän luonteenpiirteensä huomioon ottavaa opetusmateriaalia, samalla kun säilytetään koulutuksen laatu ja eurooppalaisten koulutusjärjestelmien periaate, jonka mukaan koulutus kuuluu kaikille; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..148947364d1ca47610d42d330eb515bc0843d214 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-43.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 15/37 Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +34. muistuttaa opettajien keskeisestä ja monitahoisesta merkityksestä koulutuksessa ja heidän roolistaan koulutuksen tekemisessä osallistavaksi erityisesti varhaislapsuudessa, jolloin hankitaan taidot, jotka antavat opiskelijoille mahdollisuuden edetä koko loppuelämänsä ajan, esimerkiksi ihmissuhdetaidot, opiskelutaidot, empatia ja yhteistyöhön tarvittavat taidot; korostaa siksi, että tekoälyteknologiaa ei voida käyttää henkilökohtaista opetusta haittaavalla tai sen korvaavalla tavalla, sillä opettajia ei saa korvata tekoälyllä tai siihen liittyvällä teknologialla; +35. korostaa, että oppimisen hyödyt, joita tekoälyn käytöstä koulutuksessa koituu, eivät ole riippuvaisia ainoastaan itse tekoälystä vaan siitä, miten opettajat käyttävät tekoälyä digitaalisessa oppimisympäristössä vastatakseen sekä koululaisten ja opiskelijoiden että opettajien tarpeisiin; huomauttaa siksi, että tekoälyn suunnittelijoiden on mahdollisuuksien mukaan osallistettava opetusyhteisöt tekoälyteknologian kehittämiseen, käyttöönottoon ja käyttöön luomalla yhdistävän ympäristön, jossa muodostetaan yhteyksiä ja yhteistyömahdollisuuksia tekoälyn suunnittelijoiden, kehittäjien, yritysten, koulujen, opettajien ja muiden julkisten ja yksityisten sidosryhmien välille, jotta voidaan luoda todellisiin oppimisympä­ ristöihin soveltuvaa, kunkin oppijan ikää ja kehitysvalmiuksia heijastavaa ja tiukimmat eettiset normit täyttävää tekoälyteknologiaa; korostaa, että oppilaitosten olisi otettava käyttöön vain sellaisia teknologioita, jotka ovat luotettavia, eettisiä ja ihmiskeskeisiä ja jotka ovat viranomaisten ja kansalaisyhteiskunnan tarkastettavissa elinkaarensa kaikissa vaiheissa; korostaa maksuttomien ja avoimeen lähdekoodiin perustuvien ratkaisujen etuja tältä osin; kehottaa tarjoamaan kouluille ja muille oppilaitoksille taloudellista ja logistista tukea sekä tulevaisuuden oppimisratkaisujen käyttöön ottamiseen tarvittavaa asiantuntemusta; +36. korostaa lisäksi jatkuvaa tarvetta kouluttaa opettajia, jotta he voivat mukautua tekoälyä käyttävän koulutuksen realiteetteihin ja hankkia tarvittavat tiedot ja taidot tekoälyteknologian käyttämiseksi pedagogisesti ja mielekkäästi ja jotta he voivat hyödyntää täysimääräisesti tekoälyn tarjoamat mahdollisuudet ja ymmärtää siihen liittyvät rajoitukset; kehottaa sisällyttämään tulevaisuudessa digitaalisen opetuksen jokaisen opettajan koulutukseen ja kehottaa antamaan opettajille ja koulutusalalla työskenteleville henkilöille mahdollisuuden jatkaa kouluttautumistaan digitaalisen opetuksen alalla koko elämänsä ajan; kehottaakin kehittämään tekoälyä koskevia koulutusohjelmia opettajille kaikilla aloilla kaikkialla Euroopassa; korostaa lisäksi, että on tärkeää uudistaa uusien opettajasukupolvien opetusohjelmia, jotta he voivat sopeutua tekoälyyn perustuvan koulutuksen realiteetteihin, ja että on tärkeää laatia tekoälyä koskevia käsikirjoja ja ohjeita opettajille ja pitää ne ajan tasalla; +37. on huolissaan siitä, että jäsenvaltioissa ei ole tekoälyyn liittyviä korkea-asteen koulutusohjelmia eikä riittävästi tekoälyn edistämiseen tarkoitettua julkista rahoitusta; katsoo, että tämä vaarantaa Euroopan tulevat digitalisaatioon liittyvät tavoitteet; +38. on huolissaan siitä, että vain harvat tekoälytutkijat ovat valinneet akateemisen uran, mikä johtuu siitä, että teknologiayritykset voivat tarjota parempaa palkkaa, ja niissä tutkimustyöhön liittyy myös vähemmän hallinnollista rasitusta; katsoo, että yliopistoissa tehtävään tekoälytutkimukseen suunnattujen julkisten varojen lisääminen olisi osaratkaisu tähän ongelmaan; +39. korostaa, että on tärkeää tarjota ihmisille yleiset digitaaliset taidot lapsuudesta lähtien, jotta osaamisvajetta voidaan kuroa umpeen ja jotta tietyt väestöryhmät voidaan integroida paremmin digitaalisiin työmarkkinoihin ja digitaaliseen yhteiskuntaan; huomauttaa, että on yhä tärkeämpää kouluttaa tekoälyalan korkean osaamistason ammattilaisia heidän taustastaan riippumatta, varmistaa asiaan liittyvien pätevyyksien vastavuoroinen tunnustaminen kaikkialla unionissa ja parantaa nykyisen ja tulevan työvoiman osaamista, jotta se pystyy selviytymään työmarkkinoiden tulevaisuuden realiteeteista; kannustaa siksi jäsenvaltioita arvioimaan koulutustarjontaansa ja lisäämään sitä sisällyttämällä siihen tarpeen mukaan tekoälyyn liittyviä taitoja ja ottamaan käyttöön erityisiä tekoälyn kehittäjille suunnattuja opetussuunnitelmia sekä sisällyttämään tekoälyn myös perinteisiin opetussuunnitelmiin; korostaa tarvetta varmistaa, että tekoälyosaamista koskeva ammattipätevyys tunnustetaan vastavuoroisesti kaikkialla unionissa, kun useat jäsenvaltiot päivittävät koulutustarjontaansa sisällyttämällä siihen tekoälyyn liittyviä taitoja ja ottavat käyttöön erityisiä tekoälyn kehittäjille suunnattuja opinto-ohjelmia; suhtautuu myönteisesti komission pyrkimyksiin sisällyttää digitaaliset taidot osaksi tiettyjen ammattien pätevyys­ vaatimuksia, jotka on yhdenmukaistettu unionin tasolla ammattipätevyysdirektiivin (11) mukaisesti; korostaa, että näiden opinto-ohjelmien on oltava luotettavaa tekoälyä koskeviin eettisiin suuntaviivoihin sisältyvän arviointiluettelon mukaisia, ja suhtautuu myönteisesti komission ehdotukseen muuttaa tämä luettelo ohjeelliseksi tekoälyn kehittäjien opinto-ohjelmaksi; muistuttaa ammatillisen koulutuksen erityistarpeista tekoälyn osalta ja kehottaa soveltamaan Euroopan tason yhteistyöhön perustuvaa lähestymistapaa, jolla pyritään lisäämään tekoälyn tarjoamia mahdollisuuksia ammatillisessa koulutuksessa; +(11) +Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2005/36/EY, annettu 7. syyskuuta 2005, ammattipätevyyden tunnustamisesta (EUVL L 255, 30.9.2005, s. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e7999add3c6c0b6e36cddb8b96adc10f3a297d35 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +12.1.2022 +Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +54. korostaa, että olisi määritettävä tekoälyteknologian hyvät käytännöt, jotka koskevat kulttuuriperinnön suojelua ja saavutettavuutta erityisesti vammaisten henkilöiden kannalta, ja ne olisi jaettava unionin kulttuuriverkostojen välillä, samalla kun kannustetaan tutkimaan tekoälyn eri käyttötapoja, joilla voidaan edistää kulttuuriperinnön arvoa, saavutettavuutta ja säilyttämistä; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita edistämään tekoälyn käyttöön kulttuurialalla ja luovilla toimialoilla liittyviä mahdollisuuksia; 55. korostaa, että tekoälyteknologiaa voidaan käyttää myös kulttuuriesineiden laittoman kaupan ja kulttuuriomaisuuden tuhoamisen seurantaan, samalla kun tuetaan tietojen keräämistä niin aineellisen kuin aineettoman kulttuuriperinnön palauttamista ja jälleenrakentamista varten; toteaa, että erityisesti tekoälyn kehittäminen, käyttöönotto ja käyttö tullitarkastusmenettelyissä voi auttaa torjumaan kulttuuriperinnön laitonta kauppaa ja erityisesti täydentää järjestelmiä, joiden avulla tulliviranomaiset voivat kohdentaa toimensa ja resurssinsa kohteisiin, joihin liittyy suurin riski; 56. toteaa, että tekoäly voisi hyödyttää tutkimussektoria, esimerkiksi kun otetaan huomioon ennustavan analytiikan mahdollinen rooli data-analyysin hienosäädössä esimerkiksi kulttuuriesineiden hankinnan ja siirtämisen yhteydessä; korostaa, että unionin on lisättävä investointeja ja edistettävä kumppanuuksia teollisuuden ja tiedeyhteisön välillä, jotta huipputason tutkimusta voidaan tehostaa Euroopan tasolla; 57. palauttaa mieliin, että tekoäly voi olla mullistava väline kulttuurimatkailun edistämisessä, ja korostaa sen tarjoamia huomattavia mahdollisuuksia ennustaa matkailuvirtoja, mikä voisi auttaa liikamatkailun ongelmien kanssa kamppailevia kaupunkeja; +Kulttuuriala ja luovat toimialat 58. pitää valitettavana, että kulttuuri ei kuulu painopisteisiin, jotka esitettiin tekoälyä koskevissa toimintavaihtoehdoissa ja suosituksissa unionin tasolla, erityisesti 19. helmikuuta 2020 annetussa komission valkoisessa kirjassa tekoälystä; kehottaa tarkistamaan kyseisiä suosituksia, jotta kulttuuri otetaan unionin tekoälypolitiikan painopisteeksi; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita tarkastelemaan tekoälyteknologian kehittämisen, käyttöönoton ja käytön mahdollisia vaikutuksia kulttuurialaan ja luoviin toimialoihin sekä hyödyntämään parhaalla mahdollisella tavalla Next Generation EU -elpymissuunnitelmaa näiden alojen digitoimiseksi, jotta voidaan vastata 2000-luvun uusiin kulutustapoihin; 59. huomauttaa, että tekoäly on nyt saapunut kulttuurialalle ja luoville toimialoille, mistä esimerkkinä ovat automaattisesti tuotetut tekstit, videot ja musiikkikappaleet; korostaa, että luovilla taiteilijoilla ja kulttuurialan työntekijöillä on oltava tekoälyn ja muiden digitaaliteknologioiden käyttöön tarvittava digitaalinen osaaminen ja koulutus; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita edistämään mahdollisuuksia, joita tekoälyn käyttö kulttuurialalla ja luovilla toimialoilla tarjoaa, lisäämällä rahoitusta tiede- ja tutkimusmäärärahoista ja perustamaan digitaalisen luovuuden keskuksia, joissa luovat taiteilijat ja kulttuurialan työntekijät kehittävät tekoälysovelluksia, oppivat käyttämään niitä ja muita teknologioita ja testaavat niitä; 60. toteaa, että tekoälyteknologia voi lisätä kulttuurialan ja luovien toimialojen työpaikkojen määrää ja että tämän teknologian saatavuuden parantaminen tukee tätä suuntausta; korostaa siksi, että on tärkeää parantaa digitaalista lukutaitoa kulttuurialalla ja luovilla toimialoilla, jotta tästä teknologiasta voidaan tehdä osallistavampi, käyttökelpoisempi, oppimiskelpoisempi ja interaktiivisempi näillä aloilla; 61. korostaa, että tekoälyn ja kulttuurialan ja luovien toimialojen välinen vuorovaikutus on monimutkaista ja edellyttää perusteellista arviointia; on tyytyväinen marraskuussa 2020 julkaistuun komission kertomukseen ”Trends and Developments in Artificial Intelligence – Challenges to the IPRS Framework” (tekoälyn suuntaukset ja kehitys – teollisja tekijänoikeusjärjestelmään kohdistuvat haasteet) ja tutkimukseen ”Copyright and new technologies: copyright data management and Artificial Intelligence” (tekijänoikeudet ja uusi teknologia: tekijänoikeustietojen hallinta ja tekoäly); korostaa, että on tärkeää selventää ehtoja, jotka koskevat tekijänoikeudella suojatun sisällön (kuvat, musiikki, elokuvat, tietokannat jne.) käyttöä syöttötietoina sekä kulttuuri- ja audiovisuaalialan tuotosten tuottamisessa, oli kyse sitten ihmisen tekoälyn avustuksella tekemistä tai tekoälyteknologian autonomisesti tuottamista tuotoksista; kehottaa komissiota tutkimaan tekoälyn vaikutuksia Euroopan luoviin toimialoihin; panee jälleen merkille eurooppalaisen datan merkityksen ja suhtautuu myönteisesti komission tähän liittyen antamiin lausuntoihin ja siihen, että tekoäly ja siihen liittyvä teknologia on asetettu asialistan kärkipäähän; 62. korostaa, että unionin tasolla on laadittava johdonmukainen näkemys tekoälyteknologiasta kulttuurialalla ja luovilla toimialoilla; kehottaa jäsenvaltioita keskittymään enemmän kulttuuriin kansallisissa tekoälystrategioissaan sen varmista­ miseksi, että kulttuuriala ja luovat toimialat innostuvat innovoinnista ja säilyttävät kilpailukykynsä ja että kulttuurinen monimuotoisuus turvataan ja sitä edistetään unionin tasolla uudessa digitaalisessa ympäristössä; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6c3abd71c5720e46cfa0d6980ba9b90d67b889fa --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-57.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +12.1.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 15/51 Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +20. on tyytyväinen EU:n vetystrategian hyväksymiseen; korostaa, että etusijalle olisi asetettava uusiutuvan vedyn toimitusketjun kehittäminen Eurooppaan etulyöntiaseman, teollisuuden kilpailukyvyn ja energian toimitusvarmuuden tukemiseksi; on vakuuttunut siitä, että uusiutuva ja vähähiilinen vety voi auttaa vähentämään päästöjä, joista on vaikea päästä eroon, kuten teollisuusprosesseista ja raskaasta liikenteestä aiheutuvia päästöjä, joissa suora sähköistäminen saattaa olla vähäistä alhaisen kustannustehokkuuden tai teknisten, sosiaalisten ja ympäristöön liittyvien syiden vuoksi; muistuttaa, että on nopeutettava nykyisen vedyntuotannon hiilestä irtautumista; kannattaa Euroopan yhteistä etua koskevien tärkeiden vetyä koskevien hankkeiden käynnistämistä; kehottaa komissiota kehittämään kaasumaisten energiankantajien kattavan luokitus- ja sertifiointikehyksen, joka perustuu koko elinkaaren aikaisiin kasvihuonekaasupäästöjen vähennyksiin ja kestävyyskriteereihin uusiutuvia energialähteitä koskevassa direktiivissä vahvistetun lähestymistavan mukaisesti; korostaa, että tällainen luokittelu on erittäin tärkeää markkinatoimijoille, viranomaisille ja kuluttajille; korostaa tarvetta kehittää vankat puitteet ja asianmukainen perustaso sen varmistamiseksi, että uusiutuvan energian tuotantokapasiteettia lisätään riittävästi suhteessa uusiutuvan vedyn tarpeeseen; kehottaa komissiota ottamaan nämä erilaiset tarpeet huomioon tulevissa lainsäädäntöehdotuksissaan; kehottaa komissiota takaamaan oikeudenmukaisen ja tehokkaan kilpailun kansainvälisiltä kumppaneilta tuotavan vedyn ja EU:ssa tuotetun vedyn välillä; +21. korostaa roolia, joka ympäristön kannalta turvallisella hiilidioksidin talteenotolla, varastoinnilla ja hyödyntämisellä (CCS/U) voisi olla Euroopan vihreän kehityksen ohjelman tavoitteiden saavuttamisessa; kannattaa yhdennettyjä politiikkatoimia edistettäessä sellaisten ympäristön kannalta turvallisten CCS/U-sovellusten käyttöönottoa, joilla saavutetaan kasvihuonekaasupäästöjen nettovähennys, jotta raskas teollisuus muutetaan ilmastoneutraaliksi, silloin kun suoria päästövähennysvaihtoehtoja ei ole saatavilla; panee merkille komission ehdotuksen kutsua koolle vuosittain eurooppalainen hiilidioksidin talteenottoa, hyödyntämistä ja varastointia käsittelevä foorumi osana puhtaan energian teollisuusfoorumia tutkimaan edelleen mahdollisuuksia tällaisten hankkeiden edistämiseksi; muistuttaa, että on tarpeen asettaa etusijalle suorat päästövähennykset ja toimet, joilla suojellaan ja lisätään EU:n luontaisia hiilinieluja ja -varastoja esimerkiksi kestävän metsänhoidon avulla; +22. korostaa, että liikenne voi olla merkittävä uusiutuvan energian käytön edistäjä; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita ehdottamaan suotuisaa poliittista kehystä ja kunnianhimoisia tavoitteita, jotka perustuvat niiden teknologioiden teknologianeutraaliuteen, jotka ovat välttämättömiä ilmastoneutraaliuden saavuttamiseksi, jotta kaikki henkilö- ja tavaraliikennemuodot, mukaan lukien julkinen kalusto ja julkiset verkot, maantie-, meri-, sisävesi-, rautatie- ja lentoliikenne, voivat irtautua hiilestä oikeudenmukaisesti, kohtuuhintaisesti ja tasapainoisesti ennen kaikkea sähköistämisen avulla ja jos tämä ei ole mahdollista, kestävästi tuotettujen polttoaineiden avulla; pitää myönteisenä komission ilmoitusta ottaa käyttöön miljoona sähköajoneuvojen latauspistettä direktiivin 2014/94/EU tarkistamisen yhteydessä; kehottaa komissiota kannustamaan autonvalmistajia mahdollistamaan kaksisuuntaisen latauksen; korostaa tarvetta mukauttaa sähköistämis­ verkkoja ja vaihtoehtoisten polttoaineiden infrastruktuuria Euroopan ajoneuvokantaa varten sekä tukea muita jo käytettävissä olevia ratkaisuja, erityisesti liikenteen solmukohdissa; korostaa rajatylittävän liikenteen hiilestä irtautumista koskevan sisäisen yhteistyön mahdollisuuksia; korostaa tässä yhteydessä liikenneyhteisön ja komission ratkaisevaa roolia synergioiden luomisessa naapurimaiden kanssa ja liikenteen päästöjä koskevien EU:n normien siirtämisen nopeuttamisessa; korostaa julkisen liikenteen merkitystä energian kysynnän vähentämisessä ja tarvetta kehittää ja laajentaa vähähiilistä julkista liikennettä sekä kaupunki- että maaseutualueilla; +23. korostaa, että on olemassa aloja, joilla energiankulutus lisääntyy, kuten liikenneala, matkailuala ja tieto- ja viestintätekniikka-ala; tukee komissiota sen tutkiessa synergiaa, jota voidaan luoda kaukolämmityksen ja -jäähdytyksen ja väistämättömän hukkalämmön lähteiden välille; suhtautuu myönteisesti EU:n digitaalistrategiaan sisältyvään sitoumukseen tehdä datakeskuksista ilmastoneutraaleja vuoteen 2030 mennessä; kehottaa komissiota ehdottamaan toimintasuunnitelmaa, jonka mukaisesti matkailuala osallistuu energiajärjestelmien integrointiprosessiin niin, että pyritään muun muassa edistämään rautatiematkailua, pehmeää ja sähköistä liikkuvuutta ja perustamaan kiertoenergiayhteisöjä kestävän matkailun alalle; +Energiajärjestelmien tasapainon varmistaminen +24. toteaa, että sähköverkkojen tasapainon säilyttämisestä ja kysyntä- ja tuotantohuippujen hallinnasta tulee monimutkaisempaa, kun käytetään entistä hajautetumpaa ja uusiutuviin energialähteisiin perustuvaa tuotantotapaa, ja korostaa tässä yhteydessä kysyntäjouston, varastoinnin ja älykkään energianhallinnoinnin merkitystä; korostaa, että siirtymisellä hajautettuun energiantuotantoon on monia etuja: se voi edistää paikallisten energialähteiden käyttöä, mikä lisää paikallista energian toimitusvarmuutta ja yhteisöjen kehitystä ja yhteenkuuluvuutta tarjoamalla uusia tulonlähteitä ja luomalla uusia työpaikkoja; muistuttaa, että jäsenvaltiot voivat vapaasti päättää energialähteiden yhdistelmästään ja että sen monipuolisuus on olennaisen tärkeää toimitusvarmuuden kannalta; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6c9e638d8ef9292351967ea5e4594864b17243ab --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 15/53 Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +energiajärjestelmästä kysyntälähtöiseen energiajärjestelmään, jotta aktiiviset kuluttajat voivat osallistua kulutusjoustoon digitaalisten ratkaisujen avulla täysin yleisen tietosuoja-asetuksen (25) mukaisesti; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita tutkimaan tapoja kannustaa edelleen kysyntäpuolen joustavuuteen perustuvien eurooppalaisten markkinoiden kehittämistä muun muassa ottamalla käyttöön yhteiset standardit loppukäytön joustavuudelle sekä arvioimalla mahdollisia hyötyjä ja vaikutuksia energiajärjestelmien kustannuksiin; suhtautuu myönteisesti joustaviin integroituihin energiajärjestelmiin, joilla pyritään optimoimaan kaukolämmitys-/jäähdytysala, sekä erittäin tehokkaan ja joustavan yhteistuotannon käyttöön, jolla edistetään sähköverkon tasapainottamista, uusiutuvien energialähteiden kustannustehokasta käyttöä ja hukkalämmön integrointia paikallisella/alueellisella tasolla; kehottaa panemaan nopeasti täytäntöön direktiivin (EU) 2019/944 ja sen kulutusjoustoa koskevat säännökset; +34. painottaa merkitystä, joka sähköisellä liikkuvuudella voi olla sähkö- ja liikennealojen älykkään yhdentymisen muotona, sillä se vapauttaa joustokapasiteettia; korostaa, että liikennealan sähköistäminen voi lisätä unionin strategista energiaomavaraisuutta, koska se vähentää fossiilisten tuontipolttoaineiden tarvetta; korostaa kaksisuuntaisen latauksen teknologioiden käyttöönoton varastointi- ja joustopotentiaalia ja toteaa, että se edellyttää energiajärjestelmien ja sähköajoneuvojen yhteentoimivuutta; +35. muistuttaa, että on tärkeää puuttua energia-alan kyberturvallisuusriskeihin energiajärjestelmien häiriönsietokyvyn varmistamiseksi; korostaa, että verkkoon liitettyjen tuotteiden, kuten lämmityslaitteiden, sähköajoneuvojen ja älykkäiden mittareiden, kasvava määrä voi lisätä sähköjärjestelmään kohdistuvien kyberturvallisuushyökkäysten riskiä; kehottaa komissiota puuttumaan nopeasti kyberturvallisuusriskeihin asettamalla verkkoon liitetyille tuotteille korkeatasoisen kyberturvallisuussuojan kyberturvallisuutta koskevan sähköverkkosäännön yhteydessä; +36. korostaa, että uusiutuvampi, hajautetumpi ja paremmin integroitu energiajärjestelmä edellyttää energiankysynnän parempaa ennustamista ja eri energiankantajien tarjonnan ja varastoinnin parempaa reaaliaikaista yhteensovittamista; korostaa tässä yhteydessä tilastollisten ja ilmatieteellisten tietojen käsittelyn digitalisoinnin ratkaisevaa merkitystä; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita luomaan digitaalisten energiateknologioiden sisämarkkinat samalla, kun suojellaan kuluttajien yksityisyyttä ja henkilötietoja; kannustaa jäsenvaltioita ottamaan käyttöön älyvalmiusindikaattorin, joka on kehitetty osana rakennusten energiatehokkuudesta annettua direktiiviä 2010/31/EU (26), jotta voidaan hyödyntää kysyntäpuolen joustopotentiaalia rakennusalalla; korostaa, että tämä edellyttää enemmän yhteisiä tiedonvaihtostandardeja; suhtautuu myönteisesti komission aikomukseen hyväksyä energian digitalisointia koskeva toimintasuunnitelma, jolla edistetään EU:n teknologista johtoasemaa ja mahdollistetaan integroidumpi energiajärjestelmä, joka sisältää älykkäitä ratkaisuja tietyillä aloilla (kuten älykkäät sähköverkot, tehokkaampi ja turvallisempi liikenne ja energiansäästö rakennuksissa), ja lisätä rahoitusta vuosiksi 2021–2027; +37. nostaa jälleen esiin energia-alan sääntelyviranomaisten yhteistyöviraston tärkeän tehtävän energiajärjestelmien integroinnissa ja EU:n energialainsäädännön täytäntöönpanossa; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita varmistamaan, että virastolla on riittävät resurssit tehtäviensä hoitamiseen; +Energian saatavuuden ja kohtuuhintaisuuden varmistaminen kaikille kansalaisille ja yrityksille +38. muistuttaa, että EU:n energia-alan toimien ensisijaisena tavoitteena on varmistaa markkinoiden moitteeton toiminta ja tarve suojella ja parantaa ympäristöä; kehottaa komissiota toteuttamaan tarvittavat toimenpiteet energiamarkkinoiden moitteettoman toiminnan turvaamiseksi, varmistamaan energian sisämarkkinoita koskevan säännöstön, myös puhtaan energian säädöspaketin, täysimääräisen täytäntöönpanon, jotta kuluttajien oikeudet kaasu- ja kaukolämpöalalla voidaan yhdenmukaistaa sähkönkuluttajien oikeuksien kanssa ja auttaa heitä edistämään talouden hiilestä irtautumista; korostaa, että on tärkeää ohjata asiakkaita kohti energiatehokkainta ja kustannustehokkainta hiilestä irtautumisen vaihtoehtoa sellaisten hintojen perusteella, jotka heijastavat asianmukaisesti käytetyn energiankantajan kaikkia kustannuksia; suhtautuu myönteisesti aloitteeseen tarkistaa direktiiviä 2003/96/EY ja muuttaa se välineeksi, jolla veropolitiikka mukautetaan vuosien 2030 ja 2050 energia- ja ilmastotavoitteisiin; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita ottamaan ilmastotavoitteet mukaan tähän +(25) (26) +Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2016/679, annettu 27. huhtikuuta 2016, luonnollisten henkilöiden suojelusta henkilötietojen käsittelyssä sekä näiden tietojen vapaasta liikkuvuudesta ja direktiivin 95/46/EY kumoamisesta (EUVL L 119, 4.5.2016, s. 1). +Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2010/31/EU, annettu 19 päivänä toukokuuta 2010, rakennusten energiatehokkuu­ desta (EUVL L 153, 18.6.2010, s. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fd88b59392e2771bfde87d6af915ec3acccb306e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 15/55 Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +tässä yhteydessä, että on äärimmäisen tärkeää muuntaa työntekijöiden taitoja aloilla, jotka ovat vaarassa kadota vihreän siirtymän myötä; korostaa energiajärjestelmien integrointia koskevan vakiintuneen eurooppalaisen asiantuntemuksen arvoa ja kehottaa jäsenvaltioita arvostamaan tätä asiantuntemusta ja auttamaan sen siirtämisessä fossiilisesta energia-alasta ilmastoneutraaliin integroituun energiajärjestelmään; 48. korostaa seuraavia uraauurtavia prosessi-innovointeja ja -teknologioita, joita on edelleen parannettava kiertotalou­ den ja tehokkaan alojen yhdentymisen strategian näkökulmasta: a) korkea tehokkuus ja uusiutuviin energialähteisiin perustuva vetypohjainen teräksentuotanto, jossa yhdistyvät teräksen kierrätys ja pysyvien rautamuottien tuotanto b) kaukolämmitys maanalaisen kuljetuksen hukkalämmön avulla c) älykäs lataus ja liikennemuotosiirtymä d) petrokemian ja agrokemian tuotteiden ja niihin liittyvien prosessien kestävä korvaaminen e) akkujen tuotannon ja kierrätyksen uusi sukupolvi f) datakeskuksissa käytettävät nestemäiset upotustekniikat, jotka vähentävät merkittävästi energiantarvetta ja hukkaläm­ pöä; 49. pitää myönteisinä strategisia arvoketjuja koskevia aloitteita; kehottaa tunnustamaan uusiutuvan energian teknologiat strategiseksi arvoketjuksi ja perustamaan yhteenliittymän tukemaan toimia näiden teknologioiden laajentamiseksi sekä laatimaan prosessin ja energiatehokkuuden parantamista koskevan aloitteen; kehottaa komissiota varmistamaan kaikkien yhteenliittymien avoimen hallinnon, mihin kuuluu pk-yritysten, kansalaisyhteiskunnan, valtiosta riippumattomien järjestöjen ja riippumattomien asiantuntijoiden osallistuminen, samalla kun taataan maantieteellinen monimuotoisuus; o o 50. +o +kehottaa puhemiestä välittämään tämän päätöslauselman neuvostolle ja komissiolle. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c26d4b17b2a69bfee118b2d65be9cffca6c13c6c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-67.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 15/61 Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +8. katsoo, että vedyn eri muotojen luokittelu olisi määritettävä riippumattoman tieteelliseen tietoon perustuvan arvioinnin mukaisesti eikä yleisesti käytetyn väriperusteisen lähestymistavan mukaisesti; katsoo, että luokittelun olisi perustuttava koko vedyn tuotanto- ja kuljetusprosessin kaikkiin elinkaarenaikaisiin kasvihuonekaasupäästöihin mutta siinä olisi otettava huomioon myös kiertotalouden periaatteiden mukaiset avoimet ja vankat kestävyyskriteerit ja sen olisi perustuttava kunkin luokan keskiarvoihin ja vakioarvoihin, kuten tavoitteisiin, jotka koskevat luonnonvarojen kestävää käyttöä ja suojelua, jätteiden käsittelyä ja raaka-aineiden ja uusiomateriaalien käytön lisäämistä, pilaantumisen ehkäisemistä ja vähentämistä sekä biologisen monimuotoisuuden ja ekosysteemien suojelua ja ennallistamista; +9. panee merkille, että eri toimijoiden, kuten komission ja Euroopan puhtaan vedyn allianssin, käyttämät puhtaan vedyn määritelmät poikkeavat toisistaan, mikä aiheuttaa sekaannusta, ja katsoo, että tätä olisi vältettävä; korostaa tässä yhteydessä, että uusiutuvan vedyn ja vähähiilisen vedyn välinen ero on tehtävä täysin selväksi (17); toteaa lisäksi, että selvennystä toisi myös se, että vältettäisiin puhumasta samasta vetyluokasta komission ehdottamilla kahdella eri nimellä (”uusiutuva vety” ja ”puhdas vety”), ja korostaa tässä yhteydessä, että termi ”uusiutuva vety” on objektiivisin ja tieteelliseen tietoon perustuva nimivalinta kyseiselle vetyluokalle; +10. korostaa EU:n ja kansainvälisten standardien ja sertifioinnin kiireellistä tarvetta; toteaa lisäksi, että olisi harkittava kansallisiin rekistereihin mukautettuja alkuperätakuita sen varmistamiseksi, että uusiutuvan vedyn tuotantoa voidaan lisätä oikea-aikaisesti ja että kuluttajat voivat tietoisesti valita kestäviä ratkaisuja ja että minimoidaan hukkainvestointien riski; +11. korostaa, että standardointijärjestelmän on perustuttava kokonaisvaltaiseen lähestymistapaan ja sitä on sovellettava myös tuontivetyyn; kehottaa komissiota ottamaan käyttöön sääntelykehyksen, jossa on vankat ja avoimet kestävyyskriteerit vedyn sertifioinnille ja jäljitykselle EU:ssa ja jossa otetaan huomioon sen kasvihuonekaasujalanjälki koko arvoketjussa, myös liikenteessä, jotta voidaan samalla saada liikkeelle investointeja riittävään uusiutuvaan energiaan perustuvaan sähkö­ ntuotantoon; kehottaa komissiota myös laatimaan mahdollisimman pian vuonna 2021 vetyä koskevan sääntelykehyksen, jolla varmistetaan standardointi, sertifiointi, alkuperätakuut, merkinnät ja käytettävyys kaikissa jäsenvaltioissa, ja kehottaa myös käyttämään EU:n päästökauppajärjestelmän tulevaa tarkistusta sen tarkastelemiseen, millaisia muutoksia tarvitaan, jotta voidaan hyödyntää vedyn koko potentiaali EU:n ilmastotavoitteiden edistämiseksi ottaen huomioon hiilivuodon riskit; +12. korostaa, että erityyppisten vetyjen luokittelu palvelisi muun muassa kuluttajille tiedottamista eikä sen tarkoituksena ole hidastaa vedyn käytön laajentamista yleensä; panee merkille, että uusiutuvista energialähteistä tuotetun sähkön alkuperätakuita koskeva nykyinen järjestelmä ei ole tähän mennessä johtanut lisäkapasiteettiin tehtäviin riittäviin investointeihin; korostaa siksi, että on tärkeää kehittää edelleen ehtoja ja kriteerejä koskevia suuntaviivoja, jotta voidaan välttää uusiutuvista lähteistä tuotetun kapasiteetin laskeminen kahteen kertaan; +13. on vakuuttunut, että yleinen hyväksyntä on avaintekijä vetytalouden onnistuneessa luomisessa; korostaa siksi kansalaisten ja sidosryhmien osallistumisen sekä vetyä koskevien EU:n teknisten ja turvallisuusstandardien merkitystä sekä näiden standardien mukaisten korkealaatuisten vetyratkaisujen merkitystä; painottaa lisäksi, että kysyntäalan turvallisuus­ käytäntöjä on päivitettävä vedyn käytön osalta jatkuvasti; pyytää siksi edistämään parhaita käytäntöjä koskevia esimerkkejä ja vedyn turvallisuuskulttuuria kaikkialla EU:ssa; +Vedyntuotannon lisääminen +14. korostaa, että jotta voidaan varmistaa, että vedyn sisämarkkinat toimivat hyvin ja ennustettavasti, sääntelyesteet on poistettava ja komission olisi pikaisesti ehdotettava vetymarkkinoiden johdonmukaista, yhdennettyä ja kattavaa sääntelykehystä, ja korostaa, että sääntelykehys olisi yhdenmukaistettava muun asiaa koskevan lainsäädännön kanssa ja +(17) +Komission mukaan ”vähähiilinen vety” käsittää fossiilipohjaisen vedyn, johon liittyy hiilidioksidin talteenotto, ja sähköpohjaisen vedyn, jonka koko elinkaaren aikaiset kasvihuonekaasupäästöt ovat merkittävästi vähäisemmät verrattuna nykyisillä menetelmillä tuotettuun vetyyn. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..694db6bf1b099073bd8a0e32d321a86bafe45fa4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fi.p-68.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/62 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +12.1.2022 +Keskiviikko 19. toukokuuta 2021 +siinä olisi noudatettava täysimääräisesti suhteellisuus- ja toissijaisuusperiaatetta ja paremman sääntelyn periaatetta, pk-yritystesti mukaan luettuna; painottaa tämän osalta, että vetymarkkinoiden on oltava joustavat ja niillä on autettava innovatiivisia ensimmäisiä toimijoita hyödyntämään täysimääräisesti vedyn tuotannon etuja ja alentamaan sen kustannuksia, kun otetaan huomioon, että vetymarkkinat eivät ole vielä kehittyneet ja niitä on kasvatettava; +15. katsoo, että EU:n kaasumarkkinoiden rakennetta ja puhtaan energian pakettia voitaisiin käyttää perustana ja esimerkkinä vetymarkkinoiden sääntelylle; korostaa, että toimivan vedyntuotannon nopea ja ennakoitava kehittäminen edellyttää myös demokraattista julkista suunnittelua, johon osallistuvat tuottajat, työntekijät ja näiden ammattiliitot sekä tutkijat ja kansalaisjärjestöt; kannustaa myös komissiota ja jäsenvaltioita punnitsemaan erityisiä ratkaisuja vedyn tuotannon lisäämiseksi saarten kaltaisilla eristyneillä alueilla, joilla yhteenliittäminen on vähemmän kehittynyttä, samalla kun varmistetaan tarvittavan infrastruktuurin kehittäminen, myös muuttamalla sen käyttötarkoitusta; +16. kehottaa komissiota sisällyttämään asiaa koskevan lainsäädännön tarkistamista koskeviin vaikutustenarviointeihinsa EU:n kestävän vetytalouden kannalta välttämättömät oikeudelliset vaatimukset ja arvioimaan niitä, jotta voidaan saavuttaa EU:n kunnianhimoisemmat ilmastotavoitteet ja tehdä uusiutuvasta vedystä taloudellisesti houkuttelevampaa; kehottaa komissiota pohtimaan erityisesti uusiutuvia energialähteitä koskevan direktiivin, energiaverodirektiivin (18) ja päästökaup­ padirektiivin tarkistamista, jotta voidaan varmistaa tasapuoliset toimintaedellytykset ja tulevaisuuden vaatimukset huomioon ottava sääntelykehys vedylle; +17. pitää myönteisinä komission kunnianhimoisia tavoitteita lisätä elektrolyysikapasiteettia ja uusiutuvan vedyn tuotantoa; kehottaa komissiota laatimaan etenemissuunnitelman elektrolyysilaitteiden käyttöönottoa ja kehittämistä varten ja luomaan kumppanuuksia EU:n tasolla, jotta voidaan varmistaa laitteiden kustannustehokkuus; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita poistamaan nykyisen hallinnollisen rasitteen ja kannustamaan uusiutuvan vedyn arvoketjun laajentamista ja sen käyttöönottoa markkinoilla, jotta siitä tulee teknologisesti kypsä ja kilpailukykyinen, tarjoamalla taloudellisia kannustimia ja erityisiä rahoitusjärjestelmiä, mukaan lukien innovatiiviset ratkaisut, kuten vetyverkkoon syötettävän uusiutuvan vedyn syöttöpreemiot, tarkistamalla valtiontukisääntöjä ja tarkistamalla kattavasti energian hinnoittelu- ja verotusjärjestelmiä ulkoisten kustannusten sisällyttämiseksi hintoihin; korostaa, että uusiutuvasta vedystä voisi tulla kilpailukykyistä ennen vuotta 2030 edellyttäen, että tarvittavat investoinnit ja asianmukainen sääntelykehys ovat käytössä ja uusiutuva energia on kilpailukykyistä; +18. panee merkille, että kestävän vetytalouden olisi mahdollistettava kapasiteetin lisääminen EU:n yhdennetyillä energiamarkkinoilla; toteaa, että markkinoilla on erilaisia vetymuotoja, kuten uusiutuva ja vähähiilinen vety, ja korostaa investointien tarvetta, jotta voidaan lisätä uusiutuvan energian tuotantoa riittävän nopeasti, jotta voidaan saavuttaa EU:n vuosien 2030 ja 2050 ilmasto- ja ympäristötavoitteet, samalla kun tunnustetaan vähähiilinen vety siirtymäteknologiaksi lyhyellä ja keskipitkällä aikavälillä; kehottaa komissiota arvioimaan, kuinka paljon vähähiilistä vetyä suurin piirtein tarvitaan hiilestä irtautumiseen, missä tapauksissa ja kuinka pitkään, kunnes uusiutuva vety pystyy yksin hoitamaan tämän tehtävän; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita vähentämään sääntelyyn liittyviä ja taloudellisia esteitä, jotta voidaan nopeuttaa vedyn käyttöönottoa markkinoilla; toteaa lisäksi, että on vältettävä luonnonvarojen kestämätöntä hyödyntämistä, metaanipäästö­ jen jatkumista, hiililukkiutumaa ja hukkainvestointeja; korostaa, että vedyn käytöllä olisi edistettävä EU:n ilmastotavoittei­ den saavuttamista ja uusiutuvan vedyn nopeaa kehittämistä ja käyttöönottoa; +19. painottaa, että fossiilipohjainen vety on tärkeää poistaa vaiheittain käytöstä ja korvata mahdollisimman pian keskittyen kestävyyden ja kasvihuonekaasupäästöjen kannalta puhtaimpiin teknologioihin; kehottaa komissiota ja jäsenvaltioita aloittamaan välittömästi siirtymän huolellisen suunnittelun, jotta fossiilipohjaisen vedyn tuotanto alkaa vähentyä nopeasti, ennustettavasti ja peruuttamattomasti ja jotta vältetään fossiilisiin polttoaineisiin perustuvien tuotantolaitosten käyttöiän pidentäminen; toteaa, että erinäisiä fossiilipohjaisen vedyn tuotantolaitoksia sijaitsee oikeudenmukaisen siirtymän tukialueilla, ja korostaa, että fossiilipohjaisen vedyn nykyisen tuotannon hiilestä irrottamiseksi olisi toteutettava tehokkaita tukitoimenpiteitä; painottaa, että Euroopan vetytalouden kehittämiseksi toteutetut toimenpiteet +(18) +Neuvoston direktiivi 2003/96/EY, annettu 27. lokakuuta 2003, energiatuotteiden ja sähkön verotusta koskevan yhteisön kehyksen uudistamisesta (EUVL L 283, 31.10.2003, s. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7f26899684a11cd47115dd3ea4e20ce9c53cf3a3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Journal officiel +C 15 +de l'Union européenne +Édition de langue française +Communications et informations +65e année 12 janvier 2022 +Sommaire +PARLEMENT EUROPÉEN SESSION 2021-2022 Séances du 17 au 21 mai 2021 TEXTES ADOPTÉS +I +Résolutions, recommandations et avis RÉSOLUTIONS Parlement européen Mardi 18 mai 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Résolution du Parlement européen du 18 mai 2021 sur le réexamen du Fonds de solidarité de l’Union européenne (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Résolution du Parlement européen du 18 mai 2021 sur la réalisation des objectifs de l’obligation de débarquement au titre de l’article 15 de la politique commune de la pêche (2019/2177(INI)) . . . . . +9 +Mercredi 19 mai 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +FR +Résolution du Parlement européen du 19 mai 2021 contenant des recommandations à la Commission sur les défis pour les organisateurs d’événements sportifs dans l’environnement numérique (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Résolution du Parlement européen du 19 mai 2021 sur l’intelligence artificielle dans les domaines de l’éducation, de la culture et de l’audiovisuel (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Résolution du Parlement européen du 19 mai 2021 sur une stratégie européenne d’intégration des systèmes énergétiques (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Résolution du Parlement européen du 19 mai 2021 sur une stratégie européenne pour l’hydrogène (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Résolution du Parlement européen du 19 mai 2021 sur la protection des droits de l'homme et la politique migratoire extérieure de l’Union européenne (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..92031b2d8dd1d8e94b553101bcb694497f5ed7bf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-42.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/36 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +12.1.2022 +Mercredi 19 mai 2021 +27. demande la réalisation régulière d’audits indépendants qui examinent si les applications de l’IA utilisées et les systèmes de garde-fous en place respectent les critères définis; recommande que ces audits soient supervisés par des autorités indépendantes disposant de pouvoirs de surveillance suffisants; réclame des tests de résistance spécifiques visant à faciliter et à assurer le respect des règles en vigueur; 28. prend note des avantages comme des risques associés à l’IA en matière de cybersécurité, ainsi que du potentiel qu’elle présente pour lutter contre la cybercriminalité; souligne qu’il est indispensable que toutes les solutions d’IA soient résistantes aux cyberattaques et respectent les droits fondamentaux de l’Union européenne, en particulier le droit à la protection des données à caractère personnel et le droit à la vie privée; réclame des contrôles sur l’utilisation en toute sécurité de l’IA ainsi qu’une étroite collaboration entre les secteurs public et privé, afin d’éviter que les usagers ne courent des risques et que des faiblesses ne surgissent à cette occasion; demande à la Commission d’évaluer si de nouvelles mesures sont nécessaires pour renforcer la prévention et l’atténuation des risques en matière de cybersécurité; 29. souligne que la crise liée à la pandémie de COVID-19 a été une période d’expérimentation pour le développement, le déploiement et l’utilisation de technologies numériques ou liées à l’IA dans les secteurs de l’éducation et de la culture, comme le montrent les nombreuses plateformes d’enseignement à distance et les multiples outils de promotion de la culture en ligne utilisés dans tous les États membres; invite dès lors la Commission à dresser le bilan de ces expériences lors de l’élaboration d’une stratégie commune de l’Union concernant le recours accru à de telles solutions technologiques; +Éducation 30. rappelle l’importance de renforcer les compétences numériques et d’atteindre un degré élevé de maîtrise des médias, du numérique et des informations au niveau de l’Union, en tant que condition préalable à l’utilisation de l’IA dans l’éducation; souligne qu’il est nécessaire, à cet égard, de veiller, à l’échelle de l’Union, à la maîtrise de compétences fondamentales dans les domaines du numérique et de l’IA, notamment en développant les possibilités de formation offertes aux enseignants; insiste sur le fait que l’utilisation des technologies de l’IA à l’école devrait contribuer à réduire la fracture numérique au sein de la société et entre les différentes régions; salue le plan d’action mis à jour de la Commission en matière d’éducation numérique, qui aborde la question de l’utilisation de l’IA dans l’éducation; invite la Commission, à cet égard, à faire des compétences numériques, de l’éducation et de la formation aux médias et des compétences liées à l’IA des priorités de ce plan, tout en sensibilisant aux cas éventuels d’utilisation abusive et de défaillance de l’IA; invite la Commission, dans ce contexte, à accorder une attention particulière aux enfants et aux jeunes en situation précaire qui ont besoin d’un soutien particulier dans le domaine de l’éducation numérique; invite instamment la Commission à prendre dûment en considération les initiatives en matière d’IA et de robotique dans le domaine éducatif dans ses prochaines propositions législatives sur l’IA; prie instamment les États membres d’investir dans des équipements numériques pour les écoles et d’utiliser des fonds de l’Union à cette fin; 31. fait valoir que l’utilisation de l’IA dans le système éducatif offre une multitude de possibilités, de perspectives et d’outils permettant de le rendre plus innovant, inclusif, efficace et performant, grâce à de nouvelles méthodes d’apprentissage de qualité, à la fois rapides, personnalisées et axées sur l’étudiant; souligne toutefois que, puisqu’il est question d’éducation et d’inclusion sociale, il faut veiller à rendre ces outils disponibles à tous les groupes sociaux en garantissant une égalité d’accès à l’éducation et à l’apprentissage pour tous sans exception, en particulier les personnes handicapées; 32. souligne que pour se familiariser avec l’IA de manière à la fois critique et efficace, les citoyens doivent acquérir au moins une compréhension élémentaire de cette technologie; invite les États membres à prévoir des campagnes de sensibilisation à l’IA dans leurs programmes en faveur d’une culture numérique; invite la Commission et les États membres à promouvoir des projets en faveur de la culture numérique et des forums de discussion réunissant les citoyens, les parents et les élèves autour d’un dialogue démocratique avec les autorités publiques et les parties prenantes au sujet du développement, du déploiement et de l’utilisation des technologies de l’IA dans les systèmes éducatifs; souligne l’importance de fournir aux éducateurs, aux formateurs et aux autres parties prenantes les outils et le savoir-faire nécessaires en matière d’IA et de technologies connexes afin qu’ils sachent en quoi ces technologies consistent, à quoi elles servent et comment les utiliser de façon adéquate et dans le respect de la législation afin d’éviter toute violation des DPI; souligne en particulier l’importance de renforcer l’habileté numérique des personnes travaillant dans les secteurs de l’éducation et de la formation et d’améliorer la formation numérique offerte aux personnes âgées, en gardant à l’esprit que les jeunes générations possèdent déjà des notions de base relatives à ces technologies puisqu’elles ont grandi avec elles; 33. souligne que le véritable objectif de l’IA dans les systèmes éducatifs devrait être de parvenir à une éducation aussi individualisée que possible, qui propose aux élèves des parcours académiques personnalisés en fonction de leurs forces et de leurs faiblesses et mette à leur disposition du matériel pédagogique adapté à leur profil, tout en préservant la qualité de l’éducation et le principe d’intégration de nos systèmes éducatifs; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dfc54d246e2ea0c13998c4799f34fea4a115c8c1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-43.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 15/37 Mercredi 19 mai 2021 +34. rappelle le rôle éducatif fondamental, aux multiples facettes, que tiennent les enseignants, y compris pour rendre l’éducation inclusive, en particulier dans la petite enfance, où sont acquises des compétences qui permettront aux étudiants de progresser tout au long de leur vie, notamment en matière de relations personnelles, de capacités d’apprentissage, d’empathie et de travail coopératif; insiste, par conséquent, sur le fait que les technologies de l’IA ne sauraient être utilisées au détriment ou aux dépens de l’enseignement présentiel, car les enseignants ne doivent pas être remplacés par l’IA ou des technologies qui lui sont liées; 35. souligne que les avantages pour l’apprentissage liés à l’utilisation de l’IA dans l’éducation ne dépendront pas seulement de l’IA elle-même, mais de la manière dont les enseignants l’utiliseront dans l’environnement d’apprentissage numérique pour répondre aux besoins des élèves, des étudiants et des enseignants; signale par conséquent qu’il est nécessaire pour les programmeurs d’IA d’associer, dans la mesure du possible, les communautés d’enseignement à la conception, au déploiement et à l’utilisation des technologies de l’IA, en créant un réseau propice aux contacts et à la coopération entre les programmeurs d’IA, les développeurs, les entreprises, les écoles, les enseignants et d’autres parties prenantes publiques et privées aux fins de la conception de solutions d’IA qui soient adaptées aux environnements pédagogiques réels, tiennent compte de l’âge, de la maturité et de la réceptivité de chaque apprenant et respectent les normes éthiques les plus élevées; fait valoir que les établissements d’enseignement ne doivent déployer que des technologies dignes de confiance, éthiques, axées sur l’humain et pouvant être contrôlées à chaque stade de leur développement par les autorités publiques et la société civile; souligne les avantages, à cet égard, de solutions gratuites et à code source ouvert; demande que les écoles et les autres établissements d’enseignement soient, dans cette optique, soutenus sur les plans financier et logistique et avec l’expertise requise afin de mettre en place des solutions pour l’apprentissage du futur; 36. relève en outre la nécessité de continuellement former les enseignants afin qu’ils puissent s’adapter aux réalités de l’éducation soutenue par l’IA et acquérir les connaissances et les compétences nécessaires pour utiliser les technologies de l’IA de manière pédagogique et constructive, en leur permettant de saisir pleinement toutes les possibilités offertes par l’IA et d’en comprendre les limites; demande que l’enseignement numérique fasse à l’avenir partie de toute formation des enseignants et que ceux-ci, ainsi que les autres professionnels de l’éducation et de la formation, aient la possibilité de suivre une formation continue et un perfectionnement tout au long de la vie dans ce domaine; demande par conséquent l’élaboration de programmes de formation à l’IA destinés aux enseignants de toutes les disciplines et de toute l’Europe; souligne en outre l’importance de réformer les programmes d’enseignement pour les nouvelles générations d’enseignants afin qu’ils puissent s’adapter aux réalités de l’enseignement soutenu par l’IA, ainsi que l’importance d’élaborer et de mettre à jour des manuels et des lignes directrices sur l’IA à l’intention des enseignants; 37. est préoccupé par l’absence de programmes consacrés à l’IA dans l’enseignement supérieur et par le manque de fonds publics destinés à l’IA au sein des États membres; est convaincu que cette situation compromet les ambitions numériques de l’Europe; 38. s’inquiète de ce que peu de chercheurs dans le domaine de l’IA entreprennent une carrière universitaire, situation qui s’explique par la capacité des entreprises technologiques à proposer de meilleures conditions salariales et moins de formalités administratives pour des emplois dans la recherche; est convaincu qu’une partie de la solution consisterait à consacrer davantage de fonds publics à la recherche en matière d’IA au sein des universités; 39. souligne l’importance de transmettre des aptitudes et des compétences numériques générales dès l’enfance afin de combler le déficit de compétences et de mieux intégrer certains groupes de population dans le marché du travail et la société numériques; souligne qu’il sera de plus en plus important de former des professionnels hautement qualifiés issus de tous horizons dans le domaine de l’IA, de garantir la reconnaissance mutuelle de leurs qualifications dans l’Union et de renforcer les compétences de la main-d’œuvre actuelle et future afin de faire face aux réalités à venir du marché du travail; encourage par conséquent les États membres à évaluer leur offre pédagogique et à la mettre à jour en y intégrant, au besoin, des compétences liées à l’IA, et à mettre en place des programmes spécifiques pour les développeurs en IA, tout en intégrant également l’IA dans les parcours traditionnels; souligne le besoin de garantir la reconnaissance mutuelle dans l’ensemble de l’Union de qualifications professionnelles pour les compétences en IA, à l’heure où plusieurs États membres adaptent leur offre éducative en y intégrant des compétences liées à l’IA et mettent en place des programmes spécifiques pour les développeurs en IA; salue les efforts déployés par la Commission pour intégrer les compétences numériques dans les exigences de qualification de certaines professions harmonisées au niveau de l’Union conformément à la directive sur les qualifications professionnelles (11); souligne que celles-ci doivent être conformes à la liste d’évaluation des lignes directrices en matière d’éthique pour une IA digne de confiance, et salue la proposition de la Commission de transformer cette liste en un programme indicatif destiné aux développeurs en IA; rappelle les besoins spécifiques de la formation et de l’enseignement professionnels en matière d’IA et appelle à adopter une approche collaborative au niveau européen pour valoriser le potentiel de l’IA dans ce domaine; souligne l’importance de former des professionnels hautement qualifiés dans +(11) +Directive 2005/36/CE du Parlement européen et du Conseil du 7 septembre 2005 relative à la reconnaissance des qualifications professionnelles (JO L 255 du 30.9.2005, p. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c4f517599546132f66c927da7fabdbf6e29fecae --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-46.txt @@ -0,0 +1,6 @@ +C 15/40 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +12.1.2022 +Mercredi 19 mai 2021 +54. souligne qu’il convient de repérer les bonnes pratiques en matière de technologies de l’IA pour la protection et l’accessibilité du patrimoine culturel, en particulier pour les personnes handicapées, et de les partager entre les réseaux culturels de toute l’Union, tout en encourageant la recherche sur les applications de l’IA dans la valorisation, l’accessibilité et la préservation du patrimoine culturel; invite la Commission et les États membres à promouvoir les possibilités d’utilisation de l’IA dans les secteurs de la création et de la culture; 55. souligne que les technologies de l’IA peuvent également être utilisées pour surveiller le trafic illicite et la destruction de biens culturels, tout en soutenant la collecte de données aux fins des efforts de récupération et de reconstruction du patrimoine culturel matériel et immatériel; note en particulier que le développement, le déploiement et l’utilisation de l’IA dans le cadre des procédures de contrôle douanier peut soutenir les efforts consentis en vue de la prévention du trafic illicite de biens culturels, en particulier en complétant les systèmes qui permettent aux autorités douanières de cibler leurs efforts et leurs ressources sur les objets présentant le plus de risques; 56. relève que l’IA pourrait profiter au secteur de la recherche, par exemple grâce au rôle que l’analyse prédictive peut jouer pour affiner l’analyse des données, notamment sur l’acquisition et la circulation des biens culturels; souligne la nécessité pour l’Union d’augmenter les investissements et de favoriser les partenariats entre l’industrie et le monde universitaire pour renforcer l’excellence de la recherche au niveau européen; 57. rappelle que l’IA peut devenir un outil révolutionnaire pour promouvoir le tourisme culturel et met en exergue son grand potentiel de prévision des flux touristiques, ce qui pourrait aider les villes confrontées au surtourisme; Secteurs et industries de la culture et de la création 58. regrette le fait que la culture ne figure pas parmi les priorités définies dans les options et recommandations sur l’IA au niveau de l’Union, et notamment dans le livre blanc de la Commission du 19 février 2020 sur l’intelligence artificielle; demande que ces recommandations soient révisées afin d’y intégrer la culture parmi les priorités stratégiques de l’Union en matière d’IA; invite la Commission et les États membres à s’intéresser aux répercussions possibles de l’utilisation des technologies liées à l’IA dans les secteurs de la culture et de la création et à tirer le meilleur parti de NextGenerationEU pour faire prendre un virage numérique à ces secteurs afin qu’ils répondent aux nouveaux modes de consommation du XXIe siècle; 59. souligne que l’IA a également atteint les secteurs de la culture et de la création et se manifeste, par exemple, dans la production automatisée de textes, de vidéos ou de musique; souligne que les professionnels des secteurs de la création et de la culture doivent également posséder les aptitudes et les compétences numériques nécessaires pour utiliser l’IA et d’autres technologies numériques; invite la Commission et les États membres à promouvoir les possibilités d’utilisation de l’IA dans les secteurs de la création et de la culture en augmentant le montant des financements au titre des budgets consacrés à la science et à la recherche, et à créer des centres de créativité numérique où les professionnels de la création et de la culture pourront développer des applications d’IA, apprendre à les utiliser et à utiliser d’autres technologies et tester leur utilisation; 60. reconnaît que les technologies liées à l’IA sont susceptibles de créer des emplois dans les secteurs de la culture et de la création, ce qui serait facilité par un accès accru à ces technologies; insiste dès lors sur l’importance de promouvoir la culture numérique dans les secteurs de la culture et de la création pour rendre cette technologie plus inclusive, plus simple d’utilisation, plus simple à apprendre et plus interactive dans ces secteurs; 61. souligne que l’interaction entre l’IA et les secteurs de la culture et de la création est complexe et requiert une évaluation approfondie; se félicite du rapport publié par la Commission en novembre 2020 intitulé «Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPR Framework» (Tendances et évolutions dans le domaine de l’intelligence artificielle: enjeux pour le cadre en matière de DPI) et de l’étude intitulée «Study on Copyright and New technologies: copyright data management and artificial intelligence» (Étude sur le droit d’auteur et les nouvelles technologies: gestion des données relatives aux droits d’auteur et intelligence artificielle); souligne qu’il importe de préciser les conditions d’utilisation des contenus protégés par le droit d’auteur en tant que données d’entrée (images, musique, films, bases de données, etc.) et dans le cadre de la production de données de sortie culturelles et audiovisuelles, qu’elles soient créées par des humains avec l’aide de l’IA ou générées de manière autonome par des technologies d’IA; invite la Commission à étudier les incidences de l’intelligence artificielle sur les secteurs de la création européens; rappelle l’importance des données européennes et salue les déclarations de la Commission à cet égard ainsi que le fait que l’IA et les technologies qui y sont liées soient considérées comme une priorité; 62. insiste sur la nécessité d’établir une vision cohérente des technologies de l’IA au sein des secteurs de la culture et de la création au niveau de l’Union; invite les États membres à se concentrer davantage sur la culture dans leurs stratégies nationales en matière d’IA pour faire en sorte que les secteurs de la culture et de la création fassent le choix de l’innovation et restent compétitifs, et afin de garantir la sauvegarde et la promotion de la diversité culturelle au niveau de l’Union dans le nouveau contexte numérique; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..36cca252f4be2bfccf71fb19036c1b3c86d06acd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-57.txt @@ -0,0 +1,6 @@ +12.1.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 15/51 Mercredi 19 mai 2021 +20. salue l’adoption de la stratégie européenne pour l’hydrogène; souligne qu’il conviendrait d’accorder la priorité à la mise en place d’une chaîne d’approvisionnement en hydrogène renouvelable en Europe afin de favoriser les avantages du «premier arrivant», la compétitivité industrielle et la sécurité de l’approvisionnement énergétique; est convaincu que l’hydrogène renouvelable et bas carbone peut aider à réduire les émissions persistantes, telles que celles provenant de processus industriels et des transports lourds, où l’électrification peut être limitée à cause d’une faible rentabilité ou de raisons techniques, sociales ou environnementales; rappelle la nécessité d’accélérer la décarbonation de la production actuelle d’hydrogène; soutient le lancement de projets importants d’intérêt européen commun sur l’hydrogène; invite la Commission à élaborer un cadre complet de classification et de certification des transporteurs de gaz, fondé sur des critères de durabilité et de réduction des émissions de gaz à effet de serre sur l’ensemble du cycle de vie, conformément à l’approche définie dans la directive sur l’énergie renouvelable relative à la promotion de l’utilisation de l’énergie produite à partir de sources renouvelables; souligne qu’une telle classification est de la plus haute importance pour les acteurs du marché, les autorités et les consommateurs; insiste sur la nécessité de mettre en place un cadre solide et une base de référence appropriée pour garantir la mise en place de capacités supplémentaires suffisantes de production d’énergie renouvelable, en proportion des besoins en hydrogène renouvelable; invite la Commission à prendre en considération cette diversité de besoins dans ses propositions législatives à venir; invite la Commission à garantir une concurrence loyale et efficace entre l’hydrogène importé et acheté à des partenaires internationaux et l’hydrogène produit dans l’Union; 21. souligne le rôle que peuvent jouer des conditions écologiquement sûres de piégeage, d’utilisation et de stockage du CO2 pour atteindre les objectifs du pacte vert pour l’Europe; se déclare favorable à un programme d’action intégré visant à favoriser le recours à des mesures écologiquement sûres de piégeage, d’utilisation et de stockage du CO2 pour réduire les émissions de gaz à effet de serre dans l’objectif de neutraliser l’industrie lourde sur le plan climatique lorsqu’il n’existe aucune possibilité directe de réduction des émissions; prend acte de la proposition de la Commission d’organiser un forum européen annuel consacré au captage, à l’utilisation et au stockage du CO2 dans le cadre du forum industriel sur l’énergie propre, afin d’étudier plus avant les options visant à encourager de tels projets; rappelle la nécessité de donner la priorité à la réduction directe des émissions et aux actions permettant de maintenir et de multiplier le nombre de puits et réservoirs naturels de l’Union, par exemple grâce à une gestion durable des forêts; 22. souligne que le secteur des transports peut faciliter de manière considérable le déploiement des énergies renouvelables; invite la Commission et les États membres à proposer un cadre d’action favorable et des objectifs ambitieux fondés sur le principe de neutralité technologique concernant les technologies nécessaires pour parvenir à la neutralité climatique, en vue d’une transition juste, abordable et équilibrée vers la décarbonation de tous les modes de transport de passagers et de marchandises, y compris les parcs de véhicules et réseaux publics, ainsi que les transports routiers, maritimes, fluviaux, ferroviaires et aériens, principalement grâce à l’électrification et, si cela s’avère impossible, à des carburants produits de manière durable; salue l’annonce de la Commission concernant le déploiement d’un million de bornes de recharge pour les véhicules électriques dans le cadre de la révision de la directive 2014/94/UE; invite la Commission à inciter les constructeurs automobiles à permettre la recharge de véhicule à réseau; souligne la nécessité d’adapter les réseaux d’électrification et les infrastructures liées aux carburants alternatifs pour le parc automobile, ainsi que de soutenir d’autres solutions qui peuvent être facilement déployées, en particulier dans les plateformes de transport; insiste sur le potentiel d’une coopération interne en matière de décarbonation des transports transfrontaliers; souligne, à cet égard, le rôle crucial de la Communauté des transports et de la Commission pour créer des synergies avec les pays voisins et accélérer le transfert des normes de l’Union en matière d’émissions des transports; souligne l’importance des transports publics pour réduire la demande énergétique ainsi que la nécessité de développer et d’étendre les transports publics décarbonés dans les zones urbaines et rurales; 23. souligne qu’une hausse de la consommation d’énergie est observée dans certains secteurs, notamment ceux des transports, du tourisme et des technologies de l’information et de la communication (TIC); soutient la Commission dans sa recherche de synergies entre les réseaux de chauffage et de refroidissement urbains et les sources de chaleur résiduelle inévitable; salue l’engagement contenu dans la stratégie numérique de l’Union de parvenir à la neutralité climatique des centres de données d’ici 2030; invite la Commission à proposer un plan d’action pour la participation du secteur du tourisme au processus d’intégration du système énergétique, en se penchant sur la promotion du tourisme ferroviaire, de la mobilité douce et de l’électro mobilité, ainsi que sur la création de communautés d’énergie circulaire dans le tourisme durable; +Assurer l’équilibre des systèmes énergétiques 24. observe que le maintien de l’équilibre des réseaux électriques et la gestion des pics de demande et de production seront plus complexes avec un mix de génération de plus en plus décentralisé et renouvelable, et souligne à cet égard le rôle de la modulation de la consommation, du stockage et d’une gestion intelligente de l’énergie; souligne que la transition vers une production d’énergie décentralisée présente de nombreux avantages: elle peut favoriser l’utilisation de sources d’énergie locales, ce qui permet de renforcer la sécurité de l’approvisionnement au niveau local, de favoriser le développement et la cohésion des communautés grâce à de nouvelles sources de revenus et de créer de nouveaux emplois; rappelle que les États membres restent libres de déterminer leur bouquet énergétique, dont la diversité est fondamentale pour assurer la sécurité de l’approvisionnement; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..57fe81128aa9c2dfd5ef17b3075426ac366d1c96 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-59.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 15/53 Mercredi 19 mai 2021 +demande, permettant une participation des consommateurs actifs à la demande au moyen de solutions numériques pleinement conformes au règlement général sur la protection des données (25); invite la Commission et les États membres à explorer les moyens d’encourager davantage le développement d’un marché européen de la flexibilité de la demande, entre autres au moyen de normes communes en matière de flexibilité au stade de l’utilisation finale et d’une évaluation des avantages et des incidences potentiels sur les coûts du système énergétique; salue les systèmes énergétiques intégrés flexibles qui visent à optimiser le secteur du chauffage/refroidissement urbain et l’utilisation efficace et flexible de la cogénération à haut rendement, contribuant à l’équilibrage du réseau électrique, à l’utilisation rentable des sources d’énergie renouvelable et à l’intégration de la chaleur résiduelle au niveau local/régional; demande la mise en œuvre rapide de la directive (UE) 2019/944 et de ses dispositions relatives à la participation active de la demande; +34. souligne le rôle que peut jouer la mobilité électrique en tant que forme d’intégration intelligente des secteurs de l’électricité et des transports grâce à l’ouverture de capacités en matière de flexibilité; souligne que l’électrification du secteur des transports peut renforcer l’autonomie stratégique de l’Union en réduisant les besoins en combustibles fossiles importés; souligne le potentiel de stockage et de flexibilité qu’offre le déploiement de technologies de recharge de véhicule à réseau, et observe qu’une telle approche nécessitera d’avoir des systèmes énergétiques et des véhicules électriques interopérables; +35. rappelle l’importance de lutter contre les risques pour la cybersécurité dans le secteur de l’énergie afin de garantir la résilience des systèmes énergétiques; souligne que le nombre croissant de produits connectés, tels que les appareils de chauffage, les véhicules électriques et les compteurs intelligents, peut augmenter le risque d’attaques de cybersécurité à l’encontre du système électrique; invite instamment la Commission à s’attaquer rapidement aux risques pour la cybersécurité, en mettant en place un niveau élevé de protection de la cybersécurité des produits connectés dans le contexte du code de cybersécurité pour le réseau électrique; +36. +affirme qu’un système énergétique plus renouvelable, plus décentralisé et mieux intégré nécessite une meilleure prévision de la demande d’énergie ainsi qu’une meilleure mise en correspondance en temps réel avec l’offre et le stockage de différents vecteurs énergétiques; souligne à ce titre le rôle crucial de la numérisation du traitement des données statistiques et météorologiques; invite la Commission et les États membres à développer un marché intérieur des technologies énergétiques numériques, tout en protégeant la vie privée et les données personnelles des consommateurs; encourage les États membres à adopter l’indicateur de potentiel d’intelligence mis au point dans le cadre de la directive 2010/31/UE sur la performance énergétique des bâtiments (26), afin d’exploiter le potentiel de flexibilité de la demande au niveau des bâtiments; insiste sur le fait que davantage de normes communes seront nécessaires pour l’échange de données; salue l’intention de la Commission d’adopter un plan d’action pour la numérisation de l’énergie, afin d’encourager la primauté technologique de l’Union et de permettre la mise en place d’un système énergétique plus intégré, doté de solutions intelligentes, dans des secteurs spécifiques (tels que des réseaux intelligents, des transports plus efficaces et plus sûrs, et des économies d’énergie au niveau des bâtiments), avec un financement accru pour la période 2021-2027; +37. rappelle le rôle essentiel de l’Agence de coopération des régulateurs de l’énergie (ACER) dans l’intégration des systèmes énergétiques et la mise en œuvre de la législation de l’Union relative à l’énergie; invite la Commission et les États membres à s’assurer que l’agence est dotée de moyens suffisants pour mener à bien ses missions; +Assurer l’accessibilité et le caractère abordable de l’énergie pour tous les citoyens et les entreprises +38. rappelle que l’objectif premier de l’action de l’Union dans le domaine de l’énergie est de garantir le bon fonctionnement du marché en tenant compte de l’exigence de préserver et d’améliorer l’environnement; invite la Commission à prendre les mesures nécessaires pour préserver le bon fonctionnement des marchés de l’énergie et garantir la pleine mise en œuvre de l’acquis pour le marché intérieur de l’énergie, y compris le paquet «énergie propre», ainsi que pour aligner le droit des consommateurs dans les secteurs du gaz et du chauffage urbain avec celui des consommateurs d’électricité, afin de les aider à contribuer à la décarbonation de l’économie; souligne l’importance de guider les clients vers l’option de décarbonation la plus économe en énergie et la plus rentable, sur la base de prix qui reflètent correctement tous les coûts du vecteur énergétique utilisé; salue l’initiative de révision de la directive 2003/96/CE en vue de sa transformation en un instrument permettant d’aligner les politiques fiscales sur les objectifs en matière d’énergie et de climat pour 2030 et 2050; invite la Commission et les États membres à intégrer les objectifs climatiques dans cette directive; souligne la +(25) (26) +Règlement (UE) 2016/679 du Parlement européen et du Conseil du 27 avril 2016 relatif à la protection des personnes physiques à l’égard du traitement des données à caractère personnel et à la libre circulation de ces données, et abrogeant la directive 95/46/CE (JO L 119 du 4.5.2016, p. 1). +Directive 2010/31/UE du Parlement européen et du Conseil du 19 mai 2010 sur la performance énergétique des bâtiments (JO L 153 du 18.6.2010, p. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..45713b07930ff844d870718b1bf614e2185fa0c2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 15/55 Mercredi 19 mai 2021 +devrait être laissé pour compte; observe, à cet égard, qu’il est de la plus haute importance de transformer les compétences des travailleurs dans les secteurs susceptibles de disparaître en raison de la transition écologique; souligne la valeur du savoir-faire européen bien établi en matière d’intégration des systèmes énergétiques, et invite les États membres à valoriser ce savoir-faire et à favoriser sa transposition du secteur des énergies fossiles vers celui d’un système énergétique intégré et neutre pour le climat; 48. met en avant les technologies et innovations des processus révolutionnaires suivantes, qu’il est nécessaire de renforcer encore dans la perspective d’une économie circulaire et d’une stratégie efficace d’intégration des secteurs: a) la production d’acier basée sur de l’hydrogène à haute efficacité et renouvelable, combinant recyclage de l’acier et production de moules permanents en fer, b) le chauffage urbain au moyen du transport souterrain de l’excédent de chaleur, c) la recharge intelligente et le transfert modal dans le secteur des transports, d) le remplacement durable des produits pétrochimiques et agrochimiques ainsi que des processus associés, e) la production et le recyclage de batteries de nouvelle génération, et f) les technologies d’immersion dans un liquide pour les centres de données afin de réduire considérablement les besoins énergétiques et l’excédent de chaleur; 49. salue les initiatives engagées pour les chaînes de valeur stratégiques; plaide pour la reconnaissance des technologies liées aux énergies renouvelables en tant que chaîne de valeur stratégique et pour l’établissement d’une alliance pour soutenir les efforts visant à développer ces technologies, ainsi que d’une initiative visant à améliorer les processus et l’efficacité énergétique; invite la Commission à garantir une gouvernance transparente de toutes les alliances, avec la participation de PME, de la société civile, d’organisations non gouvernementales d’experts indépendants, tout en garantissant la diversité géographique; o o 50. +o +charge son Président de transmettre la présente résolution au Conseil et à la Commission. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ffdd1f9756f954df0fe22ef3f8b711637f4fff4f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-67.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 15/61 Mercredi 19 mai 2021 +8. estime que la classification des différentes formes d’hydrogène devrait être déterminée sur la base d’une évaluation indépendante et fondée sur des données scientifiques, en s’écartant de l’approche fondée sur la couleur couramment utilisée; est d’avis que cette classification devrait être basée sur le cycle de vie des émissions de gaz à effet de serre tout au long du processus de production et de transport de l’hydrogène, mais devrait également prendre en compte des critères de durabilité transparents et solides conformes aux principes de l’économie circulaire et s’appuyer sur des moyennes et des valeurs indicatives par catégorie, telles que les objectifs d’utilisation durable et la protection des ressources, le traitement des déchets et l’utilisation croissante de matières premières et secondaires, la prévention et la réduction de la pollution et, enfin, la protection et la restauration de la biodiversité et des écosystèmes; +9. relève qu’il existe des divergences entre les définitions de l’hydrogène propre utilisées par différents acteurs, tels que la Commission et l’alliance européenne pour un hydrogène propre, ce qui est source de confusion qu’il convient d’éviter; souligne, à cet égard, qu’il convient d’établir une distinction sans équivoque entre l’hydrogène renouvelable et l’hydrogène bas carbone (17); fait en outre observer qu’éviter d’utiliser deux noms pour la même catégorie d’hydrogène, à savoir «renouvelable» et «propre», comme le propose la Commission, serait un moyen de clarifier encore la situation, et souligne, à cet égard que le terme «hydrogène renouvelable» constitue l’option la plus objective et fondée sur des données scientifiques pour cette catégorie d’hydrogène; +10. souligne qu’il est urgent d’adopter des normes et une certification à l’échelle internationale et de l’Union; relève, en outre, qu’il est souhaitable d’envisager des garanties d’origine conformes aux registres nationaux en vue de garantir la montée en puissance de l’hydrogène renouvelable en temps utile et la possibilité aux consommateurs de choisir consciemment des solutions durables et de réduire le plus possible le risque d’investissements caducs; +11. souligne que le système de normalisation susmentionné doit reposer sur une approche globale et s’appliquer à l’hydrogène importé; invite la Commission à mettre en place un cadre réglementaire comportant des critères de durabilité solides et transparents pour la certification et le suivi de l’hydrogène renouvelable dans l’Union, compte tenu de son empreinte de gaz à effet de serre tout au long de la chaîne de valeur, y compris les transports, et pour susciter également des investissements dans une production supplémentaire suffisante d’électricité renouvelable; invite également la Commission à prévoir, dès que possible en 2021, un cadre réglementaire pour l’hydrogène qui assure la normalisation, la certification, les garanties d’origine, l’étiquetage et la traçabilité dans l’ensemble des États membres et à tirer également parti de la prochaine révision du système européen d’échange de quotas d’émission (SEQE) pour étudier les changements qui s’imposent en vue de libérer tout le potentiel de l’hydrogène pour contribuer à la réalisation des objectifs climatiques, tout en tenant compte des risques de fuite de carbone; +12. souligne que la classification des différents types d’hydrogène servirait, entre autres, à informer les consommateurs, l’intention n’étant pas de faire barrage à l’expansion de l’hydrogène d’une manière générale; constate que le système actuel de garanties d’origine pour l’électricité produite à partir de sources renouvelables n’a pas suscité, jusqu’à présent, les investissements suffisants dans des capacités supplémentaires; met dès lors l’accent sur l’importance d’améliorer encore les lignes directrices sur les conditions et les critères afin d’éviter une double comptabilisation des capacités renouvelables; +13. est fermement convaincu que l’adhésion du public est essentielle à la création réussie d’une économie de l’hydrogène; souligne, dès lors, l’importance de la participation publique et des parties prenantes, de normes techniques et de sécurité de l’Union pour l’hydrogène et de solutions de qualité fondées sur l’hydrogène conformes à ces normes; souligne, en outre, que les protocoles de sécurité dans les secteurs de la demande doivent être mis à jour en permanence en ce qui concerne l’utilisation de l’hydrogène; demande, par conséquent, que les exemples de bonne pratique et qu’une culture de sûreté de l’hydrogène soient encouragés dans toute l’Union; +Renforcer la production d’hydrogène +14. met en évidence qu’afin d’assurer le bon fonctionnement et la prévisibilité du marché intérieur de l’hydrogène, il convient de surmonter les obstacles réglementaires, et que la Commission devrait proposer rapidement un cadre réglementaire cohérent, intégré et exhaustif pour le marché de l’hydrogène, qui devrait être conforme aux autres législations +(17) +Selon la Commission, l’«hydrogène bas carbone» englobe l’hydrogène d’origine fossile avec captage du carbone et l’hydrogène électrolytique, avec une réduction significative de la quantité d’émissions de gaz à effet de serre sur la totalité du cycle de vie par rapport à l’hydrogène produit avec des techniques existantes. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3eeee75f0160fb7bfa4fe6f7dc7fb08e5726e062 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.fr.p-68.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 15/62 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +12.1.2022 +Mercredi 19 mai 2021 +concernées et respecter pleinement les principes de proportionnalité, de subsidiarité et de meilleure réglementation, y compris le test PME; met en évidence, à cet égard, qu’un marché de l’hydrogène souple est nécessaire pour permettre aux pionniers novateurs de tirer pleinement profit des avantages et de faire baisser les coûts de la production d’hydrogène, en tenant compte du fait que le marché de l’hydrogène n’est pas encore mature et doit être intensifié; +15. estime que l’organisation du marché du gaz de l’Union et le train de mesures sur l’énergie propre pourraient servir de base et d’exemple à la réglementation du marché de l’hydrogène; souligne que le développement rapide et prévisible d’une production d’hydrogène en état de fonctionnement suppose également une planification publique démocratique, qui associe les producteurs, les travailleurs et leurs syndicats, les scientifiques, ainsi que les organisations non gouvernementales (ONG); encourage en outre la Commission et les États membres à mettre au point des solutions spécifiques afin de renforcer la production d’hydrogène dans des régions moins connectées ou isolées, telles que les îles, tout en assurant le développement des infrastructures correspondantes, notamment par leur réaffectation; +16. +invite la Commission à intégrer et à évaluer les exigences juridiques nécessaires à une économie européenne de l’hydrogène durable dans ses évaluations d’impact concernant la révision de la législation concernée, afin de concrétiser les ambitions de l’Union revues à la hausse en matière de climat et d’accroître l’attractivité économique de l’hydrogène renouvelable; invite instamment la Commission à se pencher, en particulier, sur la révision de la directive sur les sources d’énergie renouvelables, la directive sur la taxation de l’énergie (18) et la directive relative au système communautaire d’échange de droits d’émission, afin d’assurer des conditions de concurrence équitables et de pérenniser le cadre réglementaire en matière d’hydrogène; +17. se félicite des objectifs ambitieux de la Commission visant à accroître la capacité d’électrolyse et la production d’hydrogène renouvelable; invite la Commission à élaborer une feuille de route pour le déploiement et le renforcement des électrolyseurs afin de créer des partenariats au niveau de l’Union pour garantir leur rentabilité; invite instamment la Commission et les États membres à supprimer les charges administratives existantes et à encourager l’expansion de la chaîne de valeur et l’adoption par le marché de l’hydrogène renouvelable afin qu’il atteigne une maturité technologique et devienne compétitif grâce à des incitations financières et des régimes de financement spécifiques, y compris des solutions innovantes, telles que des primes de rachat pour l’hydrogène propre injecté dans le réseau de distribution d’hydrogène, en révisant les règles relatives aux aides d’État et en remaniant complètement les systèmes de tarification et de taxation de l’énergie en vue d’une internalisation des coûts externes; souligne que l’hydrogène renouvelable pourrait devenir compétitif avant 2030, à condition que les investissements qui s’imposent aient été réalisés, que le cadre réglementaire approprié aient été mis en place et que l’énergie renouvelable soit compétitive; +18. relève qu’une économie de l’hydrogène durable devrait permettre une montée en puissance des capacités au sein d’un marché de l’énergie de l’Union intégré; reconnaît qu’il existera différentes formes d’hydrogène sur le marché, telles que l’hydrogène renouvelable et l’hydrogène bas carbone, et souligne que des investissements s’imposent pour intensifier la production renouvelable suffisamment rapidement pour atteindre les objectifs climatiques et environnementaux de l’Union à l’horizon 2030 et 2050, tout en reconnaissant que l’hydrogène bas carbone est une technologie de transition à court et moyen termes; invite la Commission à évaluer approximativement la quantité d’hydrogène bas carbone nécessaire à des fins de décarbonation avant que l’hydrogène renouvelable puisse jouer ce rôle seul, dans quels cas, et pour quelle durée; engage la Commission et les États membres à réduire les obstacles réglementaires et économiques afin de favoriser une adoption rapide de l’hydrogène par le marché; relève aussi qu’il est nécessaire d’éviter l’exploitation non durable des ressources, la poursuite d’émissions de méthane, la situation de dépendance à l’égard du carbone et les actifs délaissés; signale que l’utilisation de l’hydrogène devrait contribuer à la réalisation des objectifs climatiques de l’Union et aux développement et déploiement rapides de l’hydrogène renouvelable; +19. souligne qu’il importe de supprimer progressivement l’hydrogène d’origine fossile, et ce, dès que possible, en se concentrant sur les technologies les plus propres au regard de la durabilité et des émissions de gaz à effet de serre; recommande avec insistance à la Commission et aux États membres d’initier immédiatement la planification de cette transition avec soin, afin d’amorcer une diminution rapide, prévisible et irréversible de la production d’hydrogène d’origine fossile et d’éviter de prolonger la durée de vie des installations de production utilisant des combustibles fossiles; constate qu’un certain nombre de sites de production d’hydrogène d'origine fossile sont situés dans des territoires concernés par la transition juste et souligne que des mesures de soutien efficaces devraient être consacrées à la décarbonation de la production existante d’hydrogène d'origine fossile; demande instamment que les mesures visant à développer l’économie +(18) +Directive 2003/96/CE du Conseil du 27 octobre 2003 restructurant le cadre communautaire de taxation des produits énergétiques et de l’électricité (JO L 283 du 31.10.2003, p. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e854298f1c7e2359dd3c72705d5c46fd8a692169 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-1.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +Službeni list +C 15 +Europske unije +Informacije i objave +Hrvatsko izdanje +Godište 65. +12. siječnja 2022. +Sadržaj +EUROPSKI PARLAMENT ZASJEDANJE 2021.–2022. +Dnevne sjednice od 17. do 21. svibnja 2021. +USVOJENI TEKSTOVI +I. +Rezolucije, preporuke i mišljenja REZOLUCIJE Europski parlament utorak, 18. svibnja 2021. +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Rezolucija Europskog parlamenta od 18. svibnja 2021. o reviziji Fonda solidarnosti Europske unije (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Rezolucija Europskog parlamenta od 18. svibnja 2021. o osiguravanju ispunjavanja ciljeva u pogledu obveze iskrcavanja iz članka 15. zajedničke ribarstvene politike (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . +9 +srijeda, 19. svibnja 2021. +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +HR +Rezolucija Europskog parlamenta od 19. svibnja 2021. s preporukama Komisiji o izazovima organizatora sportskih događanja u digitalnom okruženju (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Rezolucija Europskog parlamenta od 19. svibnja 2021. o umjetnoj inteligenciji u obrazovnom, kulturnom i audiovizualnom sektoru (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Rezolucija Europskog parlamenta od 19. svibnja 2021. o europskoj strategiji za integraciju energetskih sustava (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Rezolucija Europskog parlamenta od 19. svibnja 2021. o europskoj strategiji za vodik (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Rezolucija Europskog parlamenta od 19. svibnja 2021. o zaštiti ljudskih prava i vanjskoj migracijskoj politici EU-a (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..bc3581eace6f0cfa18e74f1b8a12fe581618cdef --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-42.txt @@ -0,0 +1,17 @@ +C 15/36 +HR +Službeni list Europske unije +12.1.2022. +srijeda, 19. svibnja 2021. +27. poziva na redovitu provedbu neovisnih revizija kako bi se ispitalo jesu li korištene aplikacije umjetne inteligencije i s njima povezani sustav provjera i ravnoteže u skladu s utvrđenim kriterijima te također poziva da te revizije nadzire dovoljan broj neovisnih nadzornih tijela; poziva na uvođenje posebnih testiranja otpornosti na stres kako bi se olakšalo i zajamčilo poštovanje sukladnosti; +28. prima na znanje koristi i rizike umjetne inteligencije u pogledu kibersigurnosti i njezina potencijala za borbu protiv kibernetičkog kriminala te ističe potrebu da sva rješenja povezana s umjetnom inteligencijom budu otporna na kibernapade i da se istodobno poštuju temeljna prava Unije, posebno zaštita osobnih podataka i privatnosti; naglašava važnost praćenja sigurne upotrebe umjetne inteligencije i potrebu za bliskom suradnjom javnog i privatnog sektora radi suzbijanja ranjivosti korisnika i opasnosti koje nastaju u vezi s tim; poziva Komisiju da ocijeni potrebu za boljom prevencijom u pogledu kibersigurnosti te mjerama za smanjenje rizika u tom pogledu; +29. +ističe da se kriza povezana s pandemijom bolesti COVID-19 može smatrati probnim razdobljem za razvoj, uvođenje i korištenje digitalnih tehnologija i tehnologija povezanih s umjetnom inteligencijom u obrazovanju i kulturi, što je vidljivo iz brojnih platformi za internetsku nastavu i internetskih alata za promicanje kulture koji se primjenjuju u državama članicama; stoga poziva Komisiju da uzme u obzir te primjere pri razmatranju zajedničkog pristupa Unije većoj upotrebi takvih tehnoloških rješenja; +Obrazovanje +30. +podsjeća na važnost jačanja digitalnih vještina i postizanja visokog standarda medijske, digitalne i informacijske pismenosti na razini Unije kao preduvjeta za korištenje umjetne inteligencije u obrazovanju; u tom pogledu ističe potrebu za osiguravanjem digitalne pismenosti i pismenosti povezane s umjetnom inteligencijom diljem Unije, osobito razvojem mogućnosti izobrazbe nastavnika; ustraje u tome da bi upotreba tehnologija umjetne inteligencije u školama trebala doprinijeti smanjenju socijalnog i regionalnog digitalnog jaza; pozdravlja ažurirani Akcijski plan Komisije za digitalno obrazovanje u kojem se tematizira korištenje umjetne inteligencije u obrazovanju; u tom pogledu poziva Komisiju da digitalne sposobnosti, medijsku pismenost i osposobljavanje te vještine povezane s umjetnom inteligencijom odredi kao prioritete tog plana te da istodobno podiže razinu osviještenosti o mogućim zlouporabama i lošem funkcioniranju umjetne inteligencije; u tom kontekstu poziva Komisiju da posebnu pozornost posveti djeci i mladima u nesigurnom položaju kojima je potrebna posebna potpora u području digitalnog obrazovanja; apelira na Komisiju da se u svojim predstojećim zakonodavnim prijedlozima o umjetnoj inteligenciji na odgovarajući način pozabavi inicijativama u području umjetne inteligencije i robotike u obrazovanju; poziva države članice da ulažu u digitalno opremanje škola te da u tu svrhu koriste sredstva Unije; +31. +ističe da korištenje umjetne inteligencije u obrazovnim sustavima donosi širok raspon mogućnosti, prilika i instrumenata koji ih čine inovativnijima, uključivijima, učinkovitijima i djelotvornijima zahvaljujući uvođenju novih i visokokvalitetnih načina brzog i personaliziranog učenja usmjerenog na učenika; međutim, ističe da, s obzirom na to da će utjecati na obrazovanje i socijalnu uključenost, treba osigurati dostupnost takvih instrumenata za sve socijalne skupine tako što će im se omogućiti ravnopravan pristup obrazovanju i učenju, pri čemu nitko neće biti zapostavljen, a osobito ne osobe s invaliditetom; +32. +ističe da, u cilju kritičkog i učinkovitog pristupa umjetnoj inteligenciji, građani trebaju barem osnovno razumijevanje te tehnologije; poziva države članice da u svoje djelovanje u području digitalne pismenosti integriraju kampanje za podizanje razine osviještenosti o umjetnoj inteligenciji; poziva Komisiju i države članice da promiču planove digitalne pismenosti i forume za raspravu kako bi se građani, roditelji i studenti uključili u demokratski dijalog s javnim tijelima i dionicima o razvoju, uvođenju i korištenju tehnologija umjetne inteligencije u obrazovnim sustavima; naglašava da je važno edukatorima, instruktorima i drugima pružiti odgovarajuće alate i znanja o umjetnoj inteligenciji i s njom povezanim tehnologijama u pogledu njihova sadržaja te načina na koji se upotrebljavaju pravilno i u skladu sa zakonom kako bi se izbjegle povrede prava intelektualnog vlasništva; posebno ističe važnost digitalne pismenosti za osobe koje rade u sektorima obrazovanja i osposobljavanja, kao i poboljšanja digitalne izobrazbe za starije osobe, imajući na umu da su novije generacije već upoznate s tim tehnologijama jer su odrasle s njima; +33. naglašava da istinski cilj umjetne inteligencije u našim obrazovnim sustavima treba biti postizanje obrazovanja koje je što više individualizirano, koje učeniku nudi personaliziran akademski put prilagođen njegovim prednostima i nedostacima, uz didaktičke materijale u skladu s njegovim osobinama, pri čemu treba održati kvalitetu obrazovanja i integracijsko načelo naših obrazovnih sustava; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ad886e2588255be914263436f205da8027282adf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-43.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +12.1.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 15/37 srijeda, 19. svibnja 2021. +34. +podsjeća na ključnu i višeslojnu ulogu nastavnika u obrazovanju i njegovoj uključivosti, posebno u ranom djetinjstvu kada se stječu vještine koje će učenicima omogućiti da napreduju tijekom cijelog života, što uključuje međuljudske odnose, vještine učenja, empatiju i timski rad; stoga ističe da se tehnologije umjetne inteligencije ne mogu upotrebljavati na štetu ili na račun nastave u učionicama jer se nastavnici ne smiju zamijeniti tehnologijama umjetne inteligencije ili s njima povezanim tehnologijama; +35. naglašava da prednosti učenja upotrebom umjetne inteligencije u obrazovanju neće ovisiti samo o umjetnoj inteligenciji već o tome kako nastavnici koriste umjetnu inteligenciju u okružju digitalnog učenja da bi zadovoljili potrebe učenika, studenata i nastavnika; stoga ističe potrebu da programeri umjetne inteligencije, kad je to moguće, uključe obrazovne zajednice u razvoj, uvođenje i korištenje tehnologija umjetne inteligencije, čime će se stvoriti okružje pogodno za uspostavu veza i suradnje između programera umjetne inteligencije, razvojnih programera, trgovačkih društava, škola, nastavnika i drugih javnih i privatnih dionika kako bi se osmislile tehnologije umjetne inteligencije koje su prikladne za stvarna obrazovna okružja, kojima se odražavaju dob i razvojna spremnost svakog učenika i zadovoljavaju najviši etički standardi; ističe da obrazovne institucije trebaju koristiti samo pouzdane i etične tehnologije usmjerene na čovjeka koje javna tijela i civilno društvo mogu nadzirati u svakoj fazi njihova životnog ciklusa; u tom pogledu naglašava prednosti besplatnih rješenja otvorenog koda; poziva da se školama i drugim obrazovnim ustanovama pruži financijska i logistička potpora te potrebno stručno znanje kako bi se uvela rješenja za učenje budućnosti; +36. osim toga ističe potrebu za kontinuiranim osposobljavanjem nastavnika kako bi se mogli prilagoditi stvarnosti obrazovanja utemeljenog na umjetnoj inteligenciji i steći potrebno znanje i vještine za korištenje tehnologija umjetne inteligencije na pedagoški i smislen način, što će im omogućiti da u potpunosti prihvate mogućnosti koje nudi umjetna inteligencija te da shvate njezina ograničenja; poziva na to da digitalno poučavanje bude dio svakog budućeg osposobljavanja nastavnika te da se nastavnicima i osobama koje rade u sektoru obrazovanja i osposobljavanja omogući cjeloživotno osposobljavanje u području digitalnog poučavanja; stoga poziva na razvoj programa osposobljavanja u području umjetne inteligencije za nastavnike u svim područjima i diljem Europe; osim toga ističe važnost reforme nastavnih programa za nove generacije nastavnika kako bi im se omogućilo da se prilagode stvarnosti obrazovanja koje počiva na umjetnoj inteligenciji, kao i važnost izrade i ažuriranja udžbenika i smjernica o umjetnoj inteligenciji za nastavnike; +37. izražava zabrinutost zbog nedostatka konkretnih programa višeg obrazovanja u području umjetne inteligencije diljem država članica te nedostatka javnog financiranja za umjetnu inteligenciju; smatra da su zbog toga buduće ambicije Europe u području digitalizacije dovedene u pitanje; +38. izražava zabrinutost zbog toga što se rijetki istraživači u području umjetne inteligencije odlučuju za akademsku karijeru jer im tehnološka društva mogu ponuditi bolje plaće, a istraživanje se odvija s manje birokratskih prepreka; smatra da bi dio rješenja moglo biti usmjeravanje više javnog novca u istraživanje umjetne inteligencije na sveučilištima; +39. naglašava važnost poučavanja općih digitalnih sposobnosti i kompetencija od djetinjstva kako bi se riješio problem nedostatka kvalifikacija i određene skupine stanovništva bolje integrirale na digitalno tržište rada i u digitalno društvo; ističe da će sve važnije biti osposobljavanje visokokvalificiranih stručnjaka iz svih društvenih slojeva u području umjetne inteligencije, osiguravanje međusobnog priznavanja takvih kvalifikacija diljem Unije i usavršavanje aktualne i buduće radne snage kako bi se mogla nositi s budućim stvarnostima tržišta rada koje počiva na umjetnoj inteligenciji; stoga potiče države članice da procijene svoje obrazovne ponude te ih po potrebi nadograde vještinama povezanim s umjetnom inteligencijom i da uspostave posebne nastavne planove za programere umjetne inteligencije, uz istodobno integriranje umjetne inteligencije u tradicionalne kurikulume; ističe potrebu za osiguravanjem uzajamnog priznavanja stručnih kvalifikacija u području vještina povezanih s umjetnom inteligencijom diljem Unije s obzirom na to da nekoliko država članica nadograđuje svoju obrazovnu ponudu u pogledu tih vještina i uvodi posebne kurikulume za programere umjetne inteligencije; pozdravlja napore Komisije u pogledu uključivanja digitalnih vještina kao jednog od kvalifikacijskih zahtjeva za određene profesije usklađenih na razini Unije u okviru Direktive o stručnim kvalifikacijama (11); naglašava potrebu za time da oni budu u skladu s popisom za procjenu Etičkih smjernica za pouzdanu umjetnu inteligenciju i pozdravlja prijedlog Komisije da taj popis postane indikativan kurikulum za programere umjetne inteligencije; podsjeća na posebne potrebe strukovnog obrazovanja i osposobljavanja kad je riječ o umjetnoj inteligenciji te poziva na suradnički pristup širom Europe kako bi se povećao potencijal koji umjetna inteligencija nudi za strukovno obrazovanje i osposobljavanje; ističe +(11) +Direktiva 2005/36/EZ Europskog parlamenta i Vijeća od 7. rujna 2005. o priznavanju stručnih kvalifikacija (SL L 255, 30.9.2005., str. 22.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d5ae5b593e531a80c20cbae5c75fde8e1064b94e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +HR +Službeni list Europske unije +12.1.2022. +srijeda, 19. svibnja 2021. +54. naglašava da treba prepoznati dobre prakse upotrebe umjetne inteligencije u svrhu zaštite i dostupnosti kulturne baštine, naročito za osobe s invaliditetom, i podijeliti ih među kulturnim mrežama diljem Unije, pri čemu treba potaknuti istraživanja o raznim načinima korištenja umjetne inteligencije u cilju promicanja vrijednosti, dostupnosti i očuvanja kulturne baštine; poziva Komisiju i države članice da promiču mogućnosti primjene umjetne inteligencije u kulturnim i kreativnim sektorima i industrijama; 55. naglašava da se tehnologije umjetne inteligencije mogu koristiti i za nadzor nezakonite trgovine kulturnim predmetima i uništavanja kulturnih dobara, pri čemu se podržava prikupljanje podataka za oporavak i obnovu materijalne i nematerijalne kulturne baštine; posebno napominje da bi se razvojem, uvođenjem i korištenjem umjetne inteligencije u postupcima carinskih provjera mogli poduprijeti napori za sprečavanje nezakonite trgovine kulturnom baštinom, a posebno bi se mogli dopuniti sustavi kojima se carinskim tijelima omogućuje da usmjere svoje napore i resurse na one stavke koje su najrizičnije; 56. napominje da bi od umjetne inteligencije mogao imati koristi istraživački sektor, primjerice preko uloge koju u poboljšanju analize podataka može imati prediktivna analitika, na primjer u pogledu stjecanja i kretanja kulturnih predmeta; ističe da Unija treba povećati ulaganja i potaknuti partnerstva između industrije i akademske zajednice kako bi se ojačala istraživačka izvrsnost na europskoj razini; 57. podsjeća da umjetna inteligencija može biti revolucionaran alat za promicanje kulturnog turizma te ističe njezin znatan potencijal u predviđanju turističkih tokova, što bi moglo pomoći gradovima koji se bore s prevelikim brojem turista; +Kulturni i kreativni sektori i industrije 58. izražava žaljenje zbog toga što kultura nije među prioritetima koji su istaknuti u političkim opcijama i preporukama o umjetnoj inteligenciji na razini Unije, posebno u bijeloj knjizi Europske komisije od 19. veljače 2020. o umjetnoj inteligenciji; poziva na reviziju tih preporuka kako bi se kultura odredila kao prioritet javne politike u području umjetne inteligencije na razini Unije; poziva Komisiju i države članice da se pozabave potencijalnim utjecajem razvoja, uvođenja i korištenja tehnologija umjetne inteligencije na kulturne i kreativne sektore i industrije te da u što većoj mjeri iskoriste plan oporavka Next Generation EU za digitalizaciju tih sektora kako bi se odgovorilo na nove načine konzumacije sadržaja u 21. stoljeću; 59. ističe da je umjetna inteligencija stigla i u kulturne i kreativne sektore i industrije te da se, primjerice, očituje u automatiziranom sastavljanju tekstova, izradi videozapisa i stvaranju glazbenih djela; naglašava da kreativni i kulturni stvaratelji također moraju imati potrebne digitalne sposobnosti i kompetencije za upotrebu umjetne inteligencije i drugih digitalnih tehnologija; poziva Komisiju i države članice da sredstvima za financiranje znanosti i istraživanja jače promiču mogućnosti primjene umjetne inteligencije u kulturnim i kreativnim sektorima i industrijama te da stvore centre digitalne kreativnosti u kojima kulturni i kreativni stvaratelji mogu razvijati aplikacije umjetne inteligencije, naučiti kako upotrebljavati te aplikacije i druge tehnologije te testirati njihovu upotrebu; 60. priznaje da tehnologije umjetne inteligencije imaju potencijal povećati broj radnih mjesta u kulturnim i kreativnim sektorima i industrijama zahvaljujući boljem pristupu tim tehnologijama; stoga naglašava važnost jačanja digitalne pismenosti u kulturnim i kreativnim sektorima i industrijama kako bi te tehnologije postale uključivije, korisnije, lakše za učenje i interaktivnije za te sektore; 61. naglašava da je interakcija između umjetne inteligencije i kulturnih i kreativnih sektora i industrija složena i zahtijeva temeljitu evaluaciju; pozdravlja Izvješće Komisije iz studenog 2020. naslovljeno „Trendovi i napredak u umjetnoj inteligenciji – izazovi pred Okvirom o pravima intelektualnog vlasništva” te studiju o autorskim pravima i novim tehnologijama: upravljanje podacima o autorskim pravima i umjetna inteligencija; naglašava važnost razjašnjavanja uvjeta upotrebe sadržaja zaštićenog autorskim pravima kao ulaznih podataka (slike, glazba, filmovi, baze podataka itd.) te njihove upotrebe u proizvodnji kulturnih i audiovizualnih tvorevina koje tehnologije umjetne inteligencije samostalno kreiraju ili ih s pomoću tih tehnologija kreiraju ljudi; poziva Komisiju da prouči utjecaj umjetne inteligencije na europske kreativne industrije; ponovno ističe važnost europskih podataka i pozdravlja izjave Komisije u tom pogledu te stavljanje umjetne inteligencije i povezanih tehnologija u sam vrh prioriteta; 62. naglašava potrebu za uspostavom skladne vizije tehnologija umjetne inteligencije u kulturnim i kreativnim sektorima i industrijama na razini Unije; poziva države članice da se u novom digitalnom kontekstu više usredotoče na kulturu u svojim nacionalnim strategijama za umjetnu inteligenciju kako bi se osiguralo da kulturni i kreativni sektori i industrije prigrle inovacije, ostanu konkurentni te da se zaštiti i promiče kulturna raznolikost na razini Unije; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a7000db1fd471750c5b042b2f1454680e6dcf88a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-57.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 15/51 srijeda, 19. svibnja 2021. +20. pozdravlja donošenje europske strategije za vodik; naglašava da bi prednost trebalo dati izgradnji opskrbnog lanca obnovljivog vodika u Europi kako bi se ostvarile prednosti prvog ulaska, konkurentnost u industriji i sigurnost opskrbe energijom; uvjeren je da obnovljiv i niskougljični vodik mogu pomoći u smanjenju postojanih emisija, kao što su one iz industrijskih procesa i teškog prijevoza, u kojima bi izravna elektrifikacija mogla biti ograničena zbog niske isplativosti ili tehničkih, socijalnih i ekoloških razloga; podsjeća da je potrebno ubrzati dekarbonizaciju postojeće proizvodnje vodika; podržava pokretanje važnih projekata u području vodika koji će biti od zajedničkog europskog interesa; poziva Komisiju da izradi sveobuhvatan okvir za klasifikaciju i certifikaciju plinovitih nosača na temelju potpunog životnog ciklusa ušteda emisija stakleničkih plinova i kriterija održivosti, u skladu s pristupom iz Direktive o energiji iz obnovljivih izvora; naglašava da je takva klasifikacija od iznimne važnosti za sudionike na tržištu, vlasti i potrošače; ističe da je potrebno razviti čvrst okvir i odgovarajuće osnovne vrijednosti kako bi se osiguralo da se dovoljan dodatni kapacitet za proizvodnju energije iz obnovljivih izvora upotrebljava razmjerno potrebi za vodikom iz obnovljivih izvora; poziva Komisiju da razmotri tu raznolikost potreba u predstojećim zakonodavnim prijedlozima; traži od Komisije da zajamči pošteno i učinkovito tržišno natjecanje između vodika koji uvoze međunarodni partneri i vodika proizvedenog u EU-u; +21. naglašava ulogu koju ekološki sigurno hvatanje, skladištenje i upotreba ugljika mogu imati u postizanju ciljeva europskog zelenog plana; podržava integrirani kontekst politike za poticanje primjene ekološki sigurnih primjena hvatanja, skladištenja i upotrebe ugljika koje donose neto smanjenje emisija stakleničkih plinova kako bi teška industrija postala klimatski neutralna kada ne postoje mogućnosti izravnog smanjenja emisija; u tom pogledu pozdravlja prijedlog Komisije da se u okviru Industrijskog foruma za čistu energiju organizira godišnji europski forum za hvatanje, korištenje i skladištenje ugljika (CCUS) kako bi se dodatno istražile mogućnosti poticanja takvih projekata; podsjeća da je potrebno dati prednost izravnim smanjenjima emisija i mjerama za održavanje i poboljšanje prirodnih ponora i spremnika EU-a, primjerice održivim gospodarenjem šumama; +22. naglašava da promet može znatno olakšati uvođenje energije iz obnovljivih izvora; poziva Komisiju i države članice da predlože povoljan politički okvir i ambiciozne ciljeve koji se temelje na načelu tehnološke neutralnosti kada je riječ o tehnologijama potrebnima za postizanje klimatske neutralnosti, za pravedan, cjenovno pristupačan i uravnotežen prijelaz na dekarbonizaciju svih vrsta putničkog i teretnog prijevoza, uključujući javne vozne parkove i mreže, cestovni, pomorski, kopneni, željeznički i zračni promet, prvenstveno kroz elektrifikaciju i, ako to nije moguće, goriva proizvedena na održiv način; pozdravlja najavu Komisije da će postaviti milijun stanica za punjenje električnih vozila u okviru revizije Direktive 2014/94/EU; poziva Komisiju da proizvođače automobila potiče da omoguće punjenje povezivanjem vozila s mrežom; naglašava da je potrebno prilagoditi mreže za elektrifikaciju i infrastrukturu za alternativna goriva za europski vozni park te podržati druga lako primjenjiva rješenja, posebno u prometnim čvorištima; ističe potencijal za unutarnju suradnju u području dekarbonizacije prekograničnog prometa; u tom pogledu ističe ključnu ulogu Prometne zajednice i Komisije u stvaranju sinergija sa susjednim zemljama i ubrzanju prijenosa standarda EU-a u pogledu emisija iz prometa; naglašava važnost javnog prijevoza u smanjenju potražnje za energijom te potrebu za razvojem i širenjem dekarboniziranog javnog prijevoza i u urbanim i u ruralnim područjima; +23. naglašava da postoje sektori koji povećavaju svoju potrošnju energije, kao što su prometni sektor, sektor turizma i sektor IKT-a; podržava Komisiju u ispitivanju sinergija između mreža centraliziranog grijanja i hlađenja i izvora neizbježne otpadne topline; pozdravlja obvezu koja je uvrštena u digitalnu strategiju EU-a, a koja se odnosi na to da se do 2030. +postigne klimatska neutralnost podatkovnih centara; poziva Komisiju da predloži akcijski plan za sudjelovanje turističkog sektora u procesu integracije energetskog sustava, te da između ostalog razmotri mogućnost promicanja željezničkog turizma, održive i e-mobilnosti te stvaranja kružnih energetskih zajednica u održivom turizmu; +Ravnoteža energetskih sustava +24. napominje da će sa sve decentraliziranijom kombinacijom proizvodnje iz obnovljivih izvora održavanje ravnoteže elektroenergetskih mreža i upravljanje vršnom potražnjom i proizvodnjom biti još složeniji te u tom smislu ističe ulogu upravljanja potrošnjom, skladištenja i pametnog upravljanja energijom; ističe da prijelaz na decentraliziranu proizvodnju energije ima brojne prednosti: njime se može poticati uporaba lokalnih izvora energije, što će dovesti do veće lokalne sigurnosti opskrbe energijom, razvoja zajednice i kohezije osiguravanjem novih izvora prihoda i stvaranjem novih radnih mjesta; podsjeća da države članice i dalje mogu slobodno odlučivati o svojoj kombinaciji izvora energije, čija je raznolikost ključna za jamčenje sigurnosti opskrbe; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8cb1e198aa73aebc0c70b4dcd8abb27f34cae22f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-59.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +12.1.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 15/53 srijeda, 19. svibnja 2021. +ponudi na onaj koji se temelji na potražnji, čime će se aktivnim potrošačima omogućiti odgovor na potražnju putem digitalnih rješenja koja su u potpunosti u skladu s Općom uredbom o zaštiti podataka (25); poziva Komisiju i države članice da istraže načine za daljnje poticanje razvoja europskog tržišta za fleksibilnost na strani potražnje, među ostalim putem zajedničkih standarda za fleksibilnost krajnje namjene, procjene mogućih koristi i učinaka na troškove energetskog sustava; pozdravlja uvođenje fleksibilnih integriranih energetskih sustava u cilju optimizacije sektora centraliziranog grijanja/ hlađenja te upotrebe učinkovite i fleksibilne visokoučinkovite kogeneracije, čime se doprinosi uravnoteženju elektroenergetske mreže, isplativoj upotrebi obnovljivih izvora energije i integraciji otpadne topline na lokalnoj/regionalnoj razini; poziva na brzu provedbu Direktive (EU) 2019/944 i njezinih odredbi o upravljanju potrošnjom; +34. +ističe ulogu koju električna mobilnost može imati kao oblik pametne integracije energetskog i prometnog sektora korištenjem kapaciteta za fleksibilnost; naglašava da elektrifikacija prometnog sektora ima potencijal za povećanje energetske strateške autonomije Unije smanjenjem potrebe za uvezenim fosilnim gorivima; ističe potencijal uvođenja tehnologija „povezivanja vozila s mrežom” u pogledu skladištenja i fleksibilnosti te napominje da će za to biti potrebna interoperabilnost energetskih sustava i električnih vozila; +35. +podsjeća na važnost rješavanja problema rizika u pogledu kibersigurnosti u energetskom sektoru kako bi se zajamčila otpornost energetskih sustava; ističe da se povećanjem broja povezanih proizvoda, kao što su uređaji za grijanje, električna vozila i pametna brojila, može povećati rizik od kibernapada na elektroenergetski sustav; potiče Komisiju da se čim prije uhvati u koštac s tim rizicima uspostavom visoke razine zaštite u pogledu kibersigurnosti za povezane proizvode u kontekstu kodeksa elektroenergetske mreže u vezi s kibersigurnosti; +36. navodi da je za obnovljiviji, decentraliziraniji i integriraniji energetski sustav potrebno bolje predviđanje potražnje za energijom te usklađivanje s opskrbom i skladištenjem različitih nositelja energije koje će se više odvijati u stvarnom vremenu; u tom pogledu naglašava ključnu ulogu digitalizacije u obradi statističkih i meteoroloških podataka; poziva Komisiju i države članice da razviju unutarnje tržište za digitalne energetske tehnologije štiteći istovremeno privatnost i osobne podatke potrošača; potiče države članice da usvoje sustav pokazatelja pripremljenosti za pametne tehnologije koji je razvijen u okviru Direktive 2010/31/EU o energetskoj učinkovitosti zgrada (26) kako bi se iskoristio potencijal za fleksibilnost potražnje na razini zgrada; naglašava da će za to biti potrebno više zajedničkih standarda u pogledu razmjene podataka; pozdravlja namjeru Komisije da donese akcijski plan za digitalizaciju energije kako bi se potaknulo preuzimanje vodeće uloge EU-a u području tehnologije i omogućili integriraniji energetski sustavi s inteligentnim rješenjima u određenim sektorima (pametne mreže, učinkovitiji i sigurniji prijevoz, uštede energije u zgradama) i poboljšano financiranje za razdoblje 2021. – 2027.; +37. +podsjeća na ključnu ulogu Agencije za suradnju energetskih regulatora u integraciji energetskih sustava i provedbi zakonodavstva EU-a u području energetike; poziva Komisiju i države članice da osiguraju da Agencija raspolaže dostatnim sredstvima za izvršavanje svojih zadaća; +Dostupnost i cjenovna pristupačnost energije za sve građane i poduzeća +38. podsjeća da je glavni cilj djelovanja EU-a u području energetike osigurati dobro funkcioniranje tržišta uzimajući u obzir potrebu za očuvanjem i unapređenjem okoliša; poziva Komisiju da poduzme potrebne mjere kako bi se zaštitilo dobro funkcioniranje energetskih tržišta i osigurala potpuna provedba pravne stečevine za unutarnje energetsko tržište, uključujući paket za čistu energiju, uskladila prava potrošača u sektorima plina i centraliziranoga grijanja s onima u sektoru električne energije te kako bi im se pomoglo da doprinesu dekarbonizaciji gospodarstva; naglašava važnost usmjeravanja potrošača prema energetski i troškovno najučinkovitijim mogućnostima dekarbonizacije na temelju cijena koje na odgovarajući način odražavaju sve troškove korištenog nositelja energije; pozdravlja inicijativu za reviziju Direktive 2003/96/EZ i njezinu preobrazbu u instrument kojim se politike oporezivanja usklađuju s energetskim i klimatskim ciljevima za 2030. i 2050.; poziva Komisiju i države članice da u tu direktivu uvrste klimatske ciljeve; ističe da je potrebno +(25) (26) +Uredba (EU) 2016/679 Europskog parlamenta i Vijeća od 27. travnja 2016. o zaštiti pojedinaca u vezi s obradom osobnih podataka i o slobodnom kretanju takvih podataka te o stavljanju izvan snage Direktive 95/46/EZ (SL L 119, 4.5.2016., str. 1.). +Direktiva 2010/31/EU Europskog parlamenta i Vijeća od 19. svibnja 2010. +o energetskim svojstvima zgrada (SL L 153, 18.6.2010., str. 13.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..59e2b28238a0bc87d0f46db3f7772875a211fbec --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 15/55 srijeda, 19. svibnja 2021. +da je od iznimne važnosti preoblikovati vještine zaposlenika u sektorima kojima prijeti gašenje zbog prelaska na zeleno gospodarstvo; ističe vrijednost bogatog europskog stručnog znanja u području integracije energetskih sustava i poziva države članice da cijene to stručno znanje i pomognu u njegovu prijenosu iz sektora fosilne energije u klimatski neutralan sektor integriranih energetskih sustava; 48. ističe sljedeće revolucionarne inovacije i tehnologije u procesima koje je potrebno dodatno poboljšati u pogledu kružnog gospodarstva i učinkovite strategije integracije sektora: (a) visokoučinkovita proizvodnja čelika temeljena na obnovljivom vodiku, u kojoj se kombinira recikliranje čelika i proizvodnja trajnih željeznih kalupa, (b) centralizirano grijanje s pomoću podzemnog transporta viška topline, (c) pametno punjenje i promjena načina prijevoza u prometnom sektoru, (d) održiva zamjena petrokemijskih i agrokemijskih proizvoda i s njima povezanih procesa, (e) nova generacija proizvodnje i recikliranja baterija, (f) i tehnologije uranjanja u tekućinu za podatkovne centre kojima se znatno smanjuju energetske potrebe i višak topline; 49. pozdravlja pokrenute inicijative za strateške lance vrijednosti; poziva na prepoznavanje tehnologija u području energije iz obnovljivih izvora kao strateškog lanca vrijednosti i na uspostavu saveza za potporu naporima za jačanje tih tehnologija, kao i inicijative za poboljšanje procesa i energetske učinkovitosti; poziva Komisiju da zajamči transparentno upravljanje svim savezima, uključujući sudjelovanje malih i srednjih poduzeća, civilnog društva, nevladinih organizacija i neovisnih stručnjaka, jamčeći pritom geografsku raznolikost; o o 50. +o +nalaže svojem predsjedniku da ovu Rezoluciju proslijedi Vijeću i Komisiji. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..254c34648b170eeb00e9c60c1191dc32dda24c32 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-67.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 15/61 srijeda, 19. svibnja 2021. +8. smatra da bi se klasifikacija različitih oblika vodika trebala odrediti u skladu s neovisnom, znanstveno utemeljenom procjenom, udaljavanjem od uobičajenog pristupa temeljenog na boji; smatra da bi se ta klasifikacija trebala temeljiti na emisijama stakleničkih plinova tijekom životnog vijeka cijelog procesa proizvodnje i prijevoza vodika, ali da bi se njome trebali uzeti u obzir i transparentni i pouzdani kriteriji održivosti u skladu s načelima kružnog gospodarstva te da bi se trebala temeljiti na prosjecima i standardnim vrijednostima po kategoriji, kao što su ciljevi održive uporabe i zaštite resursa, rukovanja otpadom i povećane uporabe sirovina i sekundarnih materijala, sprečavanja i kontrole onečišćenja te, naposljetku, zaštite i obnove biološke raznolikosti i ekosustava; +9. napominje da postoji nepodudaranje između različitih definicija čistog vodika koje upotrebljavaju različiti akteri, kao što su Komisija i Europski savez za čisti vodik, što stvara zabunu i treba izbjegavati; u tom pogledu naglašava da razlika između obnovljivog vodika i niskougljičnog vodika mora biti potpuno jasna (17); osim toga, napominje da bi izbjegavanje uporabe dvaju naziva za istu kategoriju vodika, odnosno izraza „obnovljiv” i „čist”, kako je predložila Komisija, pružilo dodatno pojašnjenje te u tom pogledu naglašava da je naziv „vodik iz obnovljivih izvora” najobjektivnija i znanstveno utemeljena opcija za tu kategoriju vodika; +10. naglašava hitnu potrebu za standardima i certifikacijom na razini EU-a i međunarodnoj razini; nadalje napominje da bi trebalo razmotriti jamstva o podrijetlu usklađena s nacionalnim registrima kako bi se zajamčilo da se vodik iz obnovljivih izvora može pravodobno povećati te da potrošači mogu svjesno odabrati održiva rješenja i smanjiti rizik od blokiranih ulaganja; +11. naglašava da se sustav normizacije treba temeljiti na holističkom pristupu i da mora biti primjenjiv na uvezeni vodik; poziva Komisiju da uvede regulatorni okvir s čvrstim i transparentnim kriterijima održivosti za certificiranje i praćenje vodika u EU-u, uzimajući u obzir njegov ugljični otisak u cijelom vrijednosnom lancu, uključujući promet, kako bi se potaknula i ulaganja u dostatnu dodatnu proizvodnju električne energije iz obnovljivih izvora; također poziva Komisiju da što prije tijekom 2021. +osigura regulatorni okvir za vodik kojim će se osigurati standardizacija, certificiranje, jamstva podrijetla, označivanja i trgovanja diljem država članica te da iskoristi predstojeću reviziju sustava EU-a za trgovanje emisijskim emisijama (ETS) kako bi ispitala koje su promjene potrebne kako bi se oslobodio puni potencijal vodika za doprinos klimatskim ciljevima EU-a, uzimajući u obzir rizike od istjecanja ugljika; +12. naglašava da bi klasifikacija različitih tipova vodika, među ostalim, služila informiranju potrošača i da nije namijenjena ograničavanju širenja vodika općenito; napominje da sadašnji sustav jamstava o podrijetlu za električnu energiju iz obnovljivih izvora dosad nije potaknuo odgovarajuća ulaganja u dodatne kapacitete; stoga naglašava važnost daljnjeg razvoja smjernica o uvjetima i kriterijima kako bi se izbjeglo dvostruko računanje obnovljivih kapaciteta; +13. čvrsto je uvjeren da je prihvaćanje u javnosti ključno za uspješno stvaranje vodičnog gospodarstva; stoga naglašava važnost uključivanja javnosti i dionika te donošenja sigurnosnih i tehničkih standarda EU-a za vodik, kao i visokokvalitetnih rješenja temeljenih na vodiku u skladu s tim standardima; nadalje naglašava da je sigurnosne protokole u sektorima potražnje potrebno stalno ažurirati s obzirom na upotrebu vodika; stoga traži da se diljem EU-a promiču primjeri najbolje prakse i kultura sigurnosti vodika; +Povećanje proizvodnje vodika +14. naglašava da je, kako bi se osiguralo dobro i predvidivo funkcioniranje unutarnjeg tržišta vodika, potrebno prevladati regulatorne prepreke i da bi Komisija trebala brzo predložiti dosljedan, integriran i sveobuhvatan regulatorni okvir za tržište vodika, koji bi trebao biti usklađen s drugim relevantnim zakonodavstvom i u potpunosti poštovati načela +(17) +Prema Komisiji, „niskougljični vodik” obuhvaća vodik proizveden iz fosilnih goriva hvatanjem ugljika i vodik proizveden uz korištenje električne energije, čije su emisije stakleničkih plinova tijekom cijelog životnog ciklusa u usporedbi s vodikom koji se proizvodi postojećim metodama. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a220a032f1ea9eff75c6dde54d4cca921e1ec5ce --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hr.p-68.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/62 +HR +Službeni list Europske unije +12.1.2022. +srijeda, 19. svibnja 2021. +proporcionalnosti, supsidijarnosti i bolje regulative, uključujući test utjecaja zakonodavstva na mala i srednja poduzeća; u tom pogledu naglašava da je potrebno fleksibilno tržište vodika kako bi se inovativnim prvim igračima omogućilo potpuno iskorištavanje svih prednosti i smanjenje troškova proizvodnje vodika, uzimajući u obzir činjenicu da tržište vodika još nije sazrelo i da ga treba osnažiti; +15. smatra da bi model tržišta plina EU-a i paket za čistu energiju mogli poslužiti kao osnova i primjer za reguliranje tržišta vodika; ističe da brzi i predvidljivi razvoj proizvodnje funkcionalnog vodika iziskuje i demokratsko javno planiranje u koje će biti uključeni proizvođači, radnici i njihovi sindikati, znanstvenici i nevladine organizacije; potiče Komisiju i države članice da osmisle konkretna rješenja za povećanje proizvodnje vodika u slabije povezanim ili izoliranim regijama, poput otoka, uz istovremeno osiguravanje razvoja s time povezane infrastrukture, uključujući njezinom prenamjenom; +16. poziva Komisiju da u svoje procjene učinka u okviru revizije relevantnog zakonodavstva uključi i ocijeni pravne zahtjeve koji su potrebni za održivo vodično gospodarstvo u EU-u kako bi se ostvarile veće klimatske ambicije EU-a i povećala gospodarska privlačnost vodika iz obnovljivih izvora; potiče Komisiju da posebno razmotri reviziju Direktive o obnovljivoj energiji, Direktive o oporezivanju energije (18) i Direktive o trgovanju emisijskim jedinicama kako bi se osigurali jednaki uvjeti za sve i regulatorni okvir za vodik otporan na promjene u budućnosti; +17. pozdravlja ambiciozne ciljeve Komisije u pogledu povećanja kapaciteta elektrolizatora i proizvodnje vodika iz obnovljivih izvora; poziva Komisiju da izradi plan za uvođenje i unapređenje elektrolizatora i da stvori partnerstva na razini EU-a kako bi se osigurala njihova troškovna učinkovitost; odlučno poziva Komisiju i države članice da uklone postojeća administrativna opterećenja i potaknu širenje vrijednosnog lanca vodika iz obnovljivih izvora i uvođenje na tržište vodika iz obnovljivih izvora kako bi on postao tehnološki zreo i konkurentan pružanjem financijskih poticaja i namjenskih programa financiranja, uključujući inovativna rješenja kao što su poticajne premije za vodik iz obnovljivih izvora koji se unosi u hidrogensku mrežu, revizijom pravila o državnim potporama i provedbom sveobuhvatne revizije sustava određivanja cijena energije i oporezivanja u cilju internalizacije vanjskih troškova; naglašava da bi vodik iz obnovljivih izvora mogao postati konkurentan prije 2030., pod uvjetom da su uspostavljena potrebna ulaganja i odgovarajući regulatorni okvir te da je energija iz obnovljivih izvora konkurentna; +18. napominje da bi održivo vodično gospodarstvo trebalo omogućiti povećanje kapaciteta unutar integriranog energetskog tržišta EU-a; prepoznaje da će na tržištu postojati različiti oblici vodika, kao što su obnovljivi vodik i niskougljični vodik, te ističe potrebu za ulaganjima kako bi se proizvodnja iz obnovljivih izvora povećala dovoljno brzo da se postignu klimatski ciljevi EU-a i ciljevi zaštite okoliša za 2030. i 2050., uz istodobno priznavanje niskougljičnog vodika kao tehnologije premošćivanja u kratkoročnom i srednjoročnom razdoblju; poziva Komisiju da približno procijeni koliko će niskougljičnog vodika biti potrebno za potrebe dekarbonizacije sve dok vodik iz obnovljivih izvora ne bude mogao sam ispunjavati tu ulogu, u kojim slučajevima i koliko dugo; poziva Komisiju i države članice da smanje regulatorne i gospodarske prepreke kako bi se potaknulo brzo uvođenje vodika na tržište; nadalje napominje da je potrebno izbjeći neodrživo iskorištavanje resursa, stalne emisije metana, ovisnost o ugljiku i neiskoristivu imovinu; ističe da bi korištenje vodika trebalo doprinijeti postizanju klimatskih ciljeva EU-a te brzom razvoju i uvođenju vodika iz obnovljivih izvora; +19. naglašava važnost što skorijeg postupnog ukidanja vodika proizvedenog iz fosilnih goriva, uz naglasak na najčišće tehnologije u pogledu održivosti i emisija stakleničkih plinova; potiče Komisiju i države članice da odmah počnu pomno planirati tu tranziciju kako bi se proizvodnja vodika iz fosilnih goriva počela smanjivati brzo, predvidljivo i nepovratno te kako bi se izbjeglo produljenje životnog vijeka proizvodnih postrojenja koja se temelje na fosilnim gorivima; napominje da se niz postrojenja za proizvodnju vodika iz fosilnih goriva nalazi na područjima pravedne tranzicije i ističe da bi učinkovite mjere potpore trebale biti usmjerene na dekarbonizaciju postojeće proizvodnje vodika iz fosilnih goriva; apelira na to da mjere usmjerene na razvoj europskog gospodarstva temeljenog na vodiku ne bi trebale uzrokovati zatvaranje tih mjesta za +(18) +Direktiva Vijeća 2003/96/EZ od 27. listopada 2003. o restrukturiranju sustava Zajednice za oporezivanje energenata i električne energije (SL L 283, 31.10.2003., str. 51.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..106718daf24d93302452a2a2b088f58c344563ec --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-1.txt @@ -0,0 +1,32 @@ +Az Európai Unió +Hivatalos Lapja Magyar nyelvű kiadás +Tájékoztatások és közlemények +C 15 +65. évfolyam 2022. január 12. +Tartalom +EURÓPAI PARLAMENT ÜLÉSSZAK: 2021–2022 2021. május 17–21-i ülések ELFOGADOTT SZÖVEGEK +I +Állásfoglalások, ajánlások és vélemények ÁLLÁSFOGLALÁSOK Európai Parlament 2021. május 18., kedd +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Az Európai Parlament 2021. május 18-i állásfoglalása az Európai Unió Szolidaritási Alapjának felülvizsgálatáról (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Az Európai Parlament 2021. május 18-i állásfoglalása a közös halászati politika 15. cikke szerinti kirakodási kötelezettség célkitűzéseinek biztosításáról (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +2021. május 19., szerda +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +HU +Az Európai Parlament 2021. május 19-i állásfoglalása a Bizottságnak szóló ajánlásokkal a digitális környezetben a sportesemények szervezői előtt álló kihívásokról (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . +18 +Az Európai Parlament 2021. május 19-i állásfoglalása a mesterséges intelligencia alkalmazásáról az oktatásban, a kulturális és az audiovizuális ágazatban (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Az Európai Parlament 2021. május 19-i állásfoglalása az energiarendszerek integrációjára vonatkozó uniós stratégiáról (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Az Európai Parlament 2021. május 19-i állásfoglalása az európai hidrogénstratégiáról (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Az Európai Parlament 2021. május 19-i állásfoglalása az emberi jogok védelméről és az EU külső migrációs politikájáról (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2c35982680556a54f9b96079dce500afd79ceac3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-42.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/36 +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +2022.1.12. +2021. május 19., szerda +27. felszólít arra, hogy rendszeresen végezzenek független ellenőrzéseket annak megvizsgálása érdekében, hogy az MI-alkalmazások, valamint a fékek és az ellensúlyok összhangban vannak-e a meghatározott feltételekkel, és megfelelő független felügyeleti hatóság felügyeli-e őket; konkrét stresszteszteket szorgalmaz a megfelelés elősegítése és érvényesítése érdekében; +28. +rámutat az MI kiberbiztonsági előnyeire és kockázataira, illetve a kiberbűnözés elleni küzdelemben kiibontakoz­ tatható lehetőségeire, valamint hangsúlyozza, hogy minden MI-megoldásnak ellenállónak kell lennie a kibertámadásokkal szemben, tiszteletben tartva egyúttal az uniós alapvető jogokat, és különösen a személyes adatok és a magánélet védelmét; hangsúlyozza, hogy az MI biztonságos használatát ellenőrizni kell, és az állami és magánszektornak szoros együttműködésben kell biztosítania a felhasználók védelmét a támadásokkal és az e téren keletkező veszélyekkel szemben; kéri a Bizottságot, hogy mérlegelje a megelőzés megerősítését a kiberbiztonság és annak mérséklési intézkedései tekintetében; +29. hangsúlyozza, hogy a Covid19-világjárvány próbaidőnek bizonyult az oktatásban és kulturális területeken alkalmazott digitális és MI-technológiák fejlesztése, bevezetése és használata tekintetében, amint azt a tagállamokban alkalmazott számos online oktatási platform és kulturális promóciós eszköz is példázza; felhívja ezért a Bizottságot, hogy az e technológiai megoldások használatának terjesztésére irányuló közös uniós megközelítés mérlegelésekor maradéktalanul vegye figyelembe e példákat; +Oktatás +30. ismételten felhívja a figyelmet arra, hogy az MI oktatásban történő felhasználásának előfeltételeként uniós szinten meg kell erősíteni a digitális készségeket, és a média-, a digitális és az információs műveltség magas szintjére kell elérni; hangsúlyozza e tekintetben, hogy az Unióban mindenütt biztosítani kell a digitális és az MI-vel kapcsolatos műveltséget, különösen a tanárok képzési lehetőségeinek fejlesztése révén; hangsúlyozza, hogy az MI-technológiák iskolai alkalmazásának hozzá kell járulnia a társadalmi és regionális digitális szakadék csökkentéséhez; üdvözli, hogy a Bizottság aktualizált digitális oktatási cselekvési terve foglalkozik az MI oktatási célú felhasználásával is; felhívja e tekintetben a Bizottságot, hogy a digitális képességeket, a médiaműveltséget és -képzést, valamint az MI-vel kapcsolatos készségeket tegye e terv prioritásaivá, ugyanakkor ismertesse meg a közvéleményt az MI-vel való esetleges visszaélésekből vagy az MI hibás működéséből fakadó következményekkel; felhívja ezzel összefüggésben a Bizottságot, hogy helyezzen különös hangsúlyt a bizonytalan helyzetben lévő gyermekekre és fiatalokra, akiknek különleges támogatásra van szükségük a digitális oktatás területén; nyomatékosan kéri a Bizottságot, hogy az MI-re vonatkozó jövőbeli jogalkotási javaslataiban megfelelően foglalkozzon az MI és a robotika oktatásban történő alkalmazásával kapcsolatos kezdeményezésekkel; sürgeti a tagállamokat, hogy fektessenek be az iskolák digitális felszereltségébe, uniós forrásokat is felhasználva e célra; +31. hangsúlyozza, hogy az MI oktatási rendszerekben való alkalmazása új, színvonalas, gyors, személyre szabott és tanulóközpontú tanulási módszerek bevezetése révén számos lehetőséget és eszközt kínál az oktatás innovatív és befogadó jellegének, valamint hatékonyságának fokozására; hangsúlyozza ugyanakkor, hogy az oktatásra és a társadalmi befogadásra gyakorolt várható hatásokra tekintettel az ilyen eszközök rendelkezésre állását minden társadalmi csoport számára biztosítani kell, egyenlő hozzáférést garantálva az oktatáshoz és a tanuláshoz, mert senkit sem szabad magára hagyni, és különösen a fogyatékossággal élő személyeket nem; +32. hangsúlyozza, hogy a polgárok akkor használhatják kritikusan és hatékonyan az MI-t, ha legalább alapszintű ismeretekkel rendelkeznek róla; felhívja a tagállamokat, hogy az MI-vel kapcsolatos ismeretterjesztő kampányokat építsék be a digitális műveltség megteremtésére irányuló intézkedéseikbe; felhívja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy mozdítsák elő a digitális műveltség kialakítására irányuló terveket és vitafórumokat annak érdekében, hogy a polgárokat, a szülőket és a tanulókat bevonják a hatóságokkal és az érdekelt felekkel az MI-technológiák oktatási rendszerekben történő fejlesztéséről, bevezetéséről és használatáról folytatott demokratikus párbeszédbe; hangsúlyozza, hogy az oktatásban és képzésben dolgozókat el kell látni az MI-vel és a kapcsolódó technológiákkal kapcsolatos megfelelő eszközökkel, megismertetve velük, hogyan működnek, és miként használandók, ügyelve a jogszabályok betartására és elkerülve a szellemitulajdon-jogok megsértését; különösen fontosnak tartja az oktatási és képzési ágazatokban dolgozó munkavállalók digitális műveltségének kialakítását és az idős emberek digitális képzését, tekintettel arra, hogy a fiatalabb generációk már tisztában vannak e technológiák alapvető fogalmaival, hiszen ezekkel nőttek fel; +33. +véleménye szerint az MI reális célja az oktatási rendszerekben az, hogy az oktatást a lehető leginkább személyre szabja, a tanulók erősségeinek és gyengeségeinek gondos mérlegelése alapján a megfelelő, hozzájuk leginkább illő tanulmányi pályákra irányítsa őket, valamint a tanulási jellemzőikhez igazított didaktikus anyagokat kínáljon a számukra, megőrizve egyúttal az oktatás magas színvonalát és oktatási rendszereink integrációs elvét; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..273cf9bf466ae721333a797eeae5bb7329a239ae --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-43.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +2022.1.12. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 15/37 2021. május 19., szerda +34. emlékeztet arra, hogy a tanárok alapvető és sokrétű szerepet töltenek be az oktatásban és annak befogadó jellegűvé tételében, különösen a kisgyermekek oktatásában, akiket az e korban megszerzett készségek – a személyes kapcsolatok iránti érzékenység, a tanulmányi készségek, az empátia és a közösségben végzett munka képessége – későbbi fejlődésük során is, egész életükben végigkísérnek; hangsúlyozza ezért, hogy az MI-technológiák nem használhatók a személyes oktatás kárára vagy rovására, mivel a tanárokat nem szabad sem MI-vel, sem MI-alapú technológiákkal helyettesíteni; +35. hangsúlyozza, hogy az MI használatának a tanulásban jelentkező előnyei nem magától az MI-től függenek, hanem attól, hogyan használják fel a tanárok az MI-t a digitális tanulási környezetben a saját céljaikra és tanulóik igényeinek kielégítésére; rámutat ezért, hogy az MI programozóinak mindenütt, ahol erre mód nyílik, be kell vonniuk az oktatási közösségeket az MI-technológiák fejlesztésébe, bevezetésébe és használatába, kapcsolatrendszeren alapuló környezetet teremtve, amelyben MI-programozók és fejlesztők, vállalatok, iskolák, tanárok, valamint egyéb állami és magánszereplők működnek együtt egymással annak érdekében, hogy valós, életszerű oktatási környezetben alkalmazható, a tanulók életkorához és fejlettségi szintjéhez igazodó, valamint a legszigorúbb etikai normáknak megfelelő MI-technológiák szülessenek; hangsúlyozza, hogy oktatási intézményeknek csak olyan megbízható, etikus, emberközpontú technológiákat szabad alkalmazniuk, amelyeket a hatóságok és a civil társadalom életciklusuk minden szakaszában ellenőrizhet; hangsúlyozza e tekintetben a szabad és nyílt forráskódú megoldások előnyeit; kéri, hogy biztosítsák az iskolák és más oktatási intézmények számára a pénzügyi és logisztikai támogatást, valamint a jövő tanulását szolgáló megoldások bevezetéséhez szükséges szakértelmet; +36. +kiemeli továbbá, hogy a tanárokat folyamatosan képezni kell annak érdekében, hogy alkalmazkodni tudjanak az MI-n alapuló oktatás realitásaihoz, rendelkezzenek az MI-technológiák pedagógiailag hasznos és észszerű módon történő használatához szükséges ismeretekkel és készségekkel, valamint képesek legyenek maradéktalanul kihasználni az MI által kínált lehetőségeket, megértve ugyanakkor a korlátait is; kéri, hogy a jövőben minden tanárképzés terjedjen ki a digitális tanításra is, valamint a tanárok és az oktatásban/képzésben dolgozó más személyek kapjanak lehetőséget arra, hogy rendszeresen, egész életük során részt vehessenek a digitális tanítással kapcsolatos képzésekben; kéri ezért az MI-vel kapcsolatos képzési programok kidolgozását a tanárok számára minden területen és Európában mindenütt; hangsúlyozza, hogy meg kell reformálni a tanterveket, lehetővé téve a tanárok új nemzedékeinek alkalmazkodását az MI-n alapuló oktatás realitásaihoz, valamint az MI-re vonatkozó kézikönyveket és iránymutatásokat kell készíteni a számukra, és azokat rendszeresen frissíteni kell; +37. aggodalmát fejezi ki amiatt, hogy a tagállamokban nem állnak rendelkezésre sem az MI-vel kapcsolatos egyedi felsőoktatási programok, sem pedig az MI-re vonatkozó állami finanszírozási eszközök; úgy véli, hogy ez veszélyezteti Európa jövőbeli ambiciózus digitális törekvéseinek megvalósulását; +38. aggodalmát fejezi ki amiatt, hogy az MI-vel foglalkozó kutatók közül csak kevesen választják az egyetemi-tudo­ mányos pályát, mert a technológiai cégek jobb fizetést adnak, és a kutatást kevésbé nehezítik bürokratikus akadályokkal; úgy véli, hogy a megoldás egyik elemeként több közpénzt lehetne fordítani az MI-re vonatkozó egyetemi kutatásokra; +39. hangsúlyozza, hogy a képzettségi szakadék felszámolása érdekében az általános digitális készségek oktatását már gyermekkorban el kell kezdeni, valamint fokozni kell a népesség bizonyos csoportjainak jelenlétét a digitális munkaerőpiacon és a digitális társadalomban; rámutat, hogy egyre fontosabb lesz magasan képzett szakemberek MI-ra vonatkozó képzése (bármely szakmában dolgozzanak is), az ilyen képesítések kölcsönös elismerésének biztosítása az Unióban mindenütt, valamint a meglévő és jövőbeli munkaerő továbbképzése annak érdekében, hogy képes legyen megbirkózni a munkaerőpiac majdani realitásaival; ösztönzi ezért a tagállamokat, hogy oktatási kínálatukat tekintsék át és egészítsék ki az MI-hez kapcsolódó készségekre vonatkozó lehetőségekkel, dolgozzanak ki speciális tanterveket az MI-fejlesztők számára, valamint a hagyományos tantervekbe vegyék be az MI oktatását is; hangsúlyozza, hogy az Unióban mindenütt biztosítani kell az MI-vel kapcsolatos készségek terén szerzett szakmai képesítések kölcsönös elismerését, mivel több tagállam az MI-vel kapcsolatos készségekkel fejleszti oktatási kínálatát és önálló tanterveket vezet be az MI fejlesztői számára; üdvözli, hogy a Bizottság erőfeszítéseket tesz annak érdekében, hogy a digitális készségeket beépítse a szakmai képesítések elismeréséről szóló irányelv (11) alapján bizonyos szakmák esetében uniós szinten összehangolandó képesítési követelmények közé; hangsúlyozza, hogy e tanterveknek összhangban kell állniuk a megbízható MI-re vonatkozó etikai iránymutatások értékelési listájával, és üdvözli a Bizottság javaslatát, amely szerint e lista az MI fejlesztőinek szánt tanterv alapjául szolgálhat; emlékeztet a szakképzés MI-vel kapcsolatos sajátos szükségleteire, és együttműködésen alapuló megközelítést szorgalmaz, amelyet úgy alakítanak ki, hogy Európa-szerte növelje az MI által a szakképzésben kínált +(11) +Az Európai Parlament és a Tanács 2005/36/EK irányelve (2005. szeptember 7.) a szakmai képesítések elismeréséről (HL L 255., 2005.9.30., 22. o.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c0ca272a06bd2c1c2e0bebc84a7449918c3c0766 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +2022.1.12. +2021. május 19., szerda +54. hangsúlyozza, hogy azonosítani, és kulturális hálózatok közreműködésével az Unióban mindenütt terjeszteni kell a kulturális örökség védelme és hozzáférhetővé tétele tekintetében használt MI-technológiákkal kapcsolatos bevált gyakorlatokat, különösen, ha fogyatékossággal élő személyeket is érintenek, ugyanakkor a kulturális örökség értékének, hozzáférhetőségének és megőrzésének előmozdítása érdekében ösztönözni kell az MI más felhasználási módjaira vonatkozó kutatást is; felszólítja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy mozdítsák elő a az MI használatából fakadó lehetőségeket a kulturális és kreatív ágazatokban; 55. hangsúlyozza, hogy MI-technológiák használhatók kulturális javak tiltott kereskedelmének és kulturális javak rombolásának nyomon követésére is, támogatva az adatgyűjtést mind tárgyi, mind szellemi kulturális örökség helyreállítására és újjáépítésére irányuló erőfeszítésekhez; megjegyzi, hogy az MI vámügyi átvilágítási eljárásokban történő fejlesztése, bevezetése és használata különösen támogathatja a kulturális örökség tiltott kereskedelmének megelőzésére irányuló erőfeszítéseket, főként a vámhatóságok erőfeszítéseit és erőforrásait a legnagyobb kockázatot jelentő tételekre összpontosító rendszerek kiegészítéseképpen; 56. megjegyzi, hogy az MI előnyös lehet a kutatási ágazat számára, például az előrejelző elemzéseknek a finomhangoló adatelemzésben játszott szerepe révén, például kulturális javak beszerzését és mozgását illetően; hangsúlyozza, hogy az Uniónak a kutatási kiválóság európai szintű fokozása érdekében gyarapítania kell a beruházásokat és elő kell mozdítania az ipar és a tudományos élet közötti partnerségeket; 57. emlékeztet arra, hogy az MI forradalmi eszköz lehet a kulturális turizmus előmozdítása szempontjából, jelentősen hozzájárulhat a turisztikai trendek előrejelzéséhez, és ezáltal segítheti a túlzott mértékű turizmussal szembesülő városokat; +Kulturális és kreatív ágazatok 58. sajnálja, hogy a kultúra nem szerepel az MI-re vonatkozó szakpolitikai alternatívákban és ajánlásokban, nevezetesen a Bizottság MI-ről szóló, 2020. február 19-i fehér könyvében megfogalmazott prioritások között; felszólít ezen ajánlások felülvizsgálatára, a kultúrát az MI-re vonatkozó uniós szintű politika prioritásává téve; felhívja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy mérjék fel az MI-technológiák fejlesztésének, bevezetésének és használatának a kulturális és kreatív ágazatokra gyakorolt lehetséges hatásait, és az új, 21. századi fogyasztási formák figyelembe vétele érdekében a lehető legjobban használják ki a „Next Generation EU” helyreállítási tervet ezen ágazatok digitalizálására; 59. hangsúlyozza, hogy az MI már jelen van a kulturális és kreatív ágazatokban, amit szövegek, videók és zeneművek automatikus előállítása tanúsít; hangsúlyozza, hogy a kreatív művészeknek és a kulturális dolgozóknak rendelkezniük kell az MI és más digitális technológiák használatához szükséges digitális készségekkel, ezért megfelelő képzésben kell részesülniük; felhívja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy az MI kulturális és kreatív iparágakban való felhasználásából kínálkozó lehetőségek kihasználásának előmozdítása érdekében növeljék a tudományos és kutatási költségvetés keretében rendelkezésre álló finanszírozást, valamint hozzanak létre digitális kreativitási központokat, amelyekben kreatív művészek és kulturális dolgozók MI-alkalmazásokat fejlesztenek ki, illetve megtanulják ezek és más technológiák használatát és tesztelését; 60. elismeri az MI-technológiák erős potenciális munkahelyteremtő képességét a kreatív és kulturális ágazatokban, ami az e technológiákhoz való hozzáférés javításával elő is mozdítható; hangsúlyozza ezért a digitális műveltség növelésének fontosságát a kulturális és kreatív ágazatokban annak érdekében, hogy e területeken is megerősödjön e technológiák befogadó, felhasználóbarát és interaktív jellege; 61. hangsúlyozza, hogy az MI és a kreatív ágazatok közötti kölcsönhatás összetett, ezért mélyreható értékelést igényel; üdvözli a Bizottság „Trendek és fejlemények a mesterséges intelligencia terén – A szellemi tulajdonjogokra vonatkozó keret kihívásai” című, 2020. novemberi jelentését, valamint „A szerzői jogról és az új technológiák: a szerzői jogi adatok kezelése és a mesterséges intelligencia” című tanulmányt; hangsúlyozza, hogy tisztázni kell a szerzői jogi védelem alatt álló tartalmak (képek, zene, filmek, adatbázisok stb.) beviteli adatként, illetve – akár MI támogatást használó emberek által, akár teljes egészében MI-technológiák által létrehozott – kulturális és audiovizuális outputok előállítása során történő felhasználásának feltételeit; kéri a Bizottságot, hogy tanulmányozza az MI európai kreatív iparágakra gyakorolt hatását; ismételten hangsúlyozza az európai szintű adatok fontosságát, és üdvözli a Bizottság ezzel kapcsolatos nyilatkozatait, és hogy az MI és a kapcsolódó technológiák kiemelt helyen szerepelnek az ütemtervben; 62. hangsúlyozza, hogy az MI-technológiák kulturális és kreatív ágazatokban való alkalmazása tekintetében uniós szintű, koherens jövőkép kialakítására van szükség; felszólítja a tagállamokat, hogy az MI-re vonatkozó nemzeti stratégiáikban helyezzenek nagyobb hangsúlyt a kultúrára, biztosítva a kreatív és kulturális ágazatok innovációs fejlődését és versenyképességének fennmaradását, valamint a kulturális sokszínűség uniós szintű védelmét és támogatását az új digitális környezetben; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..bee42059d6a32935d79e9fb6bdd45c3ed004f50c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-57.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +2022.1.12. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 15/51 2021. május 19., szerda +20. +üdvözli az európai hidrogénstratégia elfogadását; hangsúlyozza, hogy elsőbbséget kell biztosítani a megújuló hidrogénellátási lánc kiépítésének Európában, hogy elősegítsék a lépéselőny megszerzését, az ipari versenyképességet és az energiaellátás biztonságát; meggyőződése, hogy a megújuló és alacsony szén-dioxid-kibocsátású hidrogén hozzájárulhat a tartósan megmaradó – például az ipari folyamatokból és a nehéz szállításból származó – kibocsátások csökkentéséhez, ahol a közvetlen villamosítás az alacsony költséghatékonyság, illetve a műszaki, társadalmi és környezeti okok miatt korlátozható; emlékeztet, hogy fel kell gyorsítani a jelenlegi hidrogéntermelés dekarbonizációját; támogatja a hidrogénnel kapcsolatos, közös európai érdeket szolgáló fontos projektek elindítását; felhívja a Bizottságot, hogy a megújulóenergia-irá­ nyelvben meghatározott megközelítéssel összhangban dolgozzon ki átfogó osztályozási és tanúsítási keretrendszert a gáz-halmazállapotú légi fuvarozókra vonatkozóan a teljes életciklusra számított ÜHG-kibocsátásmegtakarítási és fenntarthatósági kritériumok alapján; hangsúlyozza, hogy ez az osztályozás rendkívül fontos a piaci szereplők, a hatóságok és a fogyasztók számára; hangsúlyozza, hogy szilárd keretet és megfelelő kiindulási alapot kell kialakítani annak biztosítása érdekében, hogy elegendő további megújulóenergia-termelési kapacitás kerüljön alkalmazásra a megújuló hidrogén iránti igény arányában; kéri a Bizottságot, hogy a soron következő jogalkotási javaslataiban vegye figyelembe a sokféle igényt; felszólítja a Bizottságot, hogy biztosítsa a tisztességes és tényleges versenyt a nemzetközi partnerektől importált hidrogén és az EU-ban előállított hidrogén között; +21. hangsúlyozza, hogy a környezetvédelmi szempontból biztonságos a szén-dioxid-leválasztás, -hasznosítás és -tárolás (CCS/U) szerepet játszhatna az európai zöld megállapodás célkitűzéseinek elérésében; támogatja egy olyan integrált szakpolitikai környezet kialakítását, amely ösztönzi a környezeti szempontból biztonságos CCS/U alkalmazások elterjedését, amelyek az üvegházhatású gázok kibocsátásának nettó csökkenését eredményezik, hogy az olyan nehézipari ágazatok is klímasemlegessé válhassanak, ahol nincs lehetőség a kibocsátások közvetlen csökkentésére; tudomásul veszi a Bizottság javaslatát, hogy a Tiszta Energia Ipari Fórum részeként összehív egy éves európai CCUS fórumot, hogy tovább vizsgálja az ilyen projektek előmozdításának lehetőségeit; emlékeztet arra, hogy prioritásként kell kezelni a közvetlen kibocsátáscsökkentést és az EU természetes nyelőit és tározóit fenntartó és erősítő intézkedéseket, például a fenntartható erdőgazdálkodás révén; +22. hangsúlyozza, hogy a közlekedés jelentősen elősegítheti a megújuló energia bevezetését; felhívja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy a klímasemlegesség eléréséhez szükséges technológiák között a technológiasemlegesség elvén alapuló, kedvező szakpolitikai keretre és ambiciózus célokra tegyenek javaslatot az összes személy- és áruszállítási mód, többek között a tömegközlekedési flották és hálózatok, a közúti, tengeri, belvízi, vasúti és légi közlekedés dekarbonizálására való igazságos, megfizethető és kiegyensúlyozott átállás érdekében, elsősorban villamosítás révén, és amennyiben ez nem lehetséges, a fenntartható módon előállított üzemanyagok révén; üdvözli a Bizottság azon bejelentését, hogy egymillió töltőállomást létesít az elektromos járművek számára a 2014/94/EU irányelv felülvizsgálata során; felszólítja a Bizottságot, hogy ösztönözze a járműgyártókat a járműből a hálózatba töltés lehetővé tételére; hangsúlyozza, hogy ki kell igazítani az európai járműflotta villamosítási hálózatait és alternatív üzemanyag-infrastruktúráját, illetve támogasson más, már bevetésre kész megoldásokat, különösen a közlekedési csomópontokon; hangsúlyozza azt a lehetőséget, amit a belső együttműködés hordoz magában a határokon átnyúló közlekedés dekarbonizálása terén; e tekintetben kiemeli a Közlekedési Közösség és a Bizottság kritikus szerepét abban, hogy a szinergiákat teremt a szomszédos országokkal, és felgyorsítja az uniós közlekedési kibocsátási normáinak átadását; hangsúlyozza a tömegközlekedés fontosságát az energiaigény csökkentésében, valamint a dekarbonizált tömegközlekedés fejlesztésének és bővítésének szükségességét mind a városi, mind a vidéki térségekben; +23. hangsúlyozza, hogy vannak olyan ágazatok, amelyek növelik energiafogyasztásukat, mint például a közlekedési ágazat, az idegenforgalmi ágazat és az ikt-ágazat; támogatja a Bizottságot a távfűtési és távhűtési hálózatok és az elkerülhetetlen hulladékhőforrások közötti szinergiák áttekintésében; üdvözli az EU digitális stratégiájában foglalt kötelezettségvállalást, amely szerint az adatközpontokat 2030-ig klímasemlegessé kell tenni; felhívja a Bizottságot, hogy tegyen javaslatot egy cselekvési tervre az idegenforgalmi ágazatnak az energiarendszer integrációjának folyamatában való részvételére vonatkozóan, amely többek között a vasúti turizmus, a puha és az e-mobilitás előmozdítását, valamint a körforgásos energiaközösségek fenntartható turizmusban való létrehozását vizsgálja; +Az energiarendszerek egyensúlyának biztosítása +24. megjegyzi, hogy a villamosenergia-hálózatok egyensúlyának fenntartása, valamint a csúcsigények és -termelés kezelése összetettebb lesz az egyre inkább decentralizált és megújuló generációk ötvözése miatt, és e tekintetben hangsúlyozza a keresletoldali válasz, a tárolás és az intelligens energiagazdálkodás szerepét; kiemeli, hogy a decentralizált energiatermelés felé való elmozdulásnak számos előnye van: elősegítheti a helyi energiaforrások használatát, ami új bevételi források biztosítása és új munkahelyek teremtése révén növelheti az energiaellátás helyi biztonságát, a közösségfejlesztést és a kohéziót; emlékeztet arra, hogy a tagállamok továbbra is szabadon határozhatják meg energiaszerkezetüket, amelynek sokfélesége alapvető fontosságú az ellátás biztonságának biztosításához; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ae23a15748b303df7fce5848ca3f3e7d03b1871c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +2022.1.12. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 15/53 2021. május 19., szerda +fogyasztók számára, hogy digitális megoldásokon keresztül reagáljanak a keresletre, teljes mértékben összhangban az általános adatvédelmi rendelettel (25); felhívja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy vizsgálják meg, miként lehetne még inkább ösztönözni a keresletoldali rugalmasság európai piacának fejlődését, többek között a végfelhasználás rugalmasságára vonatkozó közös szabványok, valamint az energiarendszer költségeire gyakorolt lehetséges előnyök és hatások értékelése révén; üdvözli a rugalmas integrált energiarendszereket, amelyek célja a távfűtési és -hűtési ágazat optimalizálása, illetve a hatékony és rugalmas, nagy hatásfokú kapcsolt energiatermelés alkalmazása és ezáltal hozzájárulás a villamos­ energia-hálózat kiegyensúlyozásához, a megújuló energiaforrások költséghatékony felhasználásához és a hulladékhő integrációjához helyi/regionális szinten; kéri az (EU) 2019/944 irányelv, különösen a keresletoldali válaszra vonatkozó rendelkezéseinek gyors végrehajtását; +34. hangsúlyozza, hogy az elektromos mobilitás a rugalmassági kapacitások felszabadítása révén szerepet játszhat a villamosenergia- és a közlekedési ágazat intelligens integrálásának formájában; hangsúlyozza, hogy a közlekedési ágazat villamosítása növelheti az Unió energetikai stratégiai autonómiáját azáltal, hogy csökkenti az importált fosszilis tüzelőanyagok iránti igényt; hangsúlyozza a „jármű/hálózat” technológiák alkalmazásának tárolási és rugalmassági potenciálját, és megjegyzi, hogy ez megköveteli az energiarendszerek és az elektromos járművek interoperabilitását; +35. emlékeztet annak fontosságára, hogy az energiarendszerek rezilienciájának biztosítása érdekében kezelni kell a kiberbiztonsági kockázatokat; hangsúlyozza, hogy a hálózatban összekapcsolt termékek – például a fűtőberendezések, elektromos járművek és intelligens mérők – növekvő száma növelheti a villamosenergia-rendszer elleni kiberbiztonsági támadások kockázatát; sürgeti a Bizottságot, hogy gyorsan kezelje a kiberbiztonsági kockázatokat, úgy, hogy a villamosenergia-hálózat kiberbiztonsági kódexe keretében magas szintű kiberbiztonsági védelmet vezet be az ösz­ szekapcsolt termékek vonatkozásában; +36. megállapítja, hogy egy nagyobb mértékben megújuló energiaforrásokra támaszkodó, decentralizáltabb és integráltabb energiarendszerhez az energiaigény jobb előrejelzésére, valamint a különböző energiahordozók kínálatának és a tárolásának még inkább valós idejű összeegyeztetésére van szükség; hangsúlyozza e tekintetben a statisztikai és meteorológiai adatok feldolgozása digitalizálásának alapvető szerepét; felhívja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy alakítsák ki a digitális energiatechnológiák belső piacát, miközben gondoskodnak a fogyasztók magánszférájának és személyes adatainak védelméről; arra bátorítja a tagállamokat, hogy vezessék be az épületek energiateljesítményéről szóló 2010/31/EU irányelv (26) részeként kidolgozott okosépület-mutatót, hogy az épületek szintjén kihasználják a keresletoldali rugalmasság lehetőségeit; hangsúlyozza, hogy ehhez közös szabványokat kell kidolgozni az adatcserére; üdvözli a Bizottság azon szándékát, hogy cselekvési tervet fogad el az energetika digitalizálásáról, hogy elősegítse az EU technológiai vezető szerepét, és integráltabb energetikai rendszert tegyen lehetővé, amely intelligens megoldásokat alkalmaz egyes ágazatokban (mint például az intelligens hálózatok, a hatékonyabb és biztonságos közlekedés, az energiamegtakarítás az épületekben) a 2021–2027 közötti időszakra szánt finanszírozás javításával együtt; +37. megismétli az Energiaszabályozók Együttműködési Ügynöksége (ACER) döntő szerepét az energiarendszer integrációjában és az uniós energetikai jogszabályok végrehajtásában; felszólítja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy gondoskodjanak arról, hogy az ügynökség elegendő eszközzel rendelkezzen küldetéseinek végrehajtásához; +Az energiához megfizethető áron való hozzáférés biztosítása valamennyi polgár és vállalkozás számára +38. emlékeztet arra, hogy az energia területén az uniós fellépés elsődleges célja „a környezet megőrzésének és javításának szükségességére tekintettel” a piac megfelelő működésének biztosítása; felhívja a Bizottságot, hogy tegye meg a szükséges intézkedéseket az energiapiacok megfelelő működésének megőrzése, a belső energiapiacra vonatkozó uniós vívmányok – köztük a tiszta energiáról szóló csomag – teljes körű végrehajtásának biztosítása, a gáz- és távfűtési ágazatban a fogyasztói jogok és a villamosenergia-fogyasztók jogainak összehangolása, valamint a gazdaság dekarbonizációjához való hozzájárulásuk elősegítése érdekében; hangsúlyozza annak fontosságát, hogy a fogyasztókat a legenergiahatékonyabb és legköltségkímélőbb szén-dioxid-mentesítési lehetőség felé irányítsák olyan árak alapján, amelyek megfelelően tükrözik a felhasznált energiahordozó összes költségét; üdvözli a 2003/96/EK irányelv felülvizsgálatára és egy olyan eszközzé való átalakítására irányuló kezdeményezést, amely összekapcsolja az adópolitikát a 2030-ra és 2050-re kitűzött energia- és klímapolitikai célokkal; felszólítja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy építsék be az éghajlati célkitűzéseket ebbe az +(25) (26) +Az Európai Parlament és a Tanács (EU) 2016/679 rendelete (2016. április 27.) a természetes személyeknek a személyes adatok kezelése tekintetében történő védelméről és az ilyen adatok szabad áramlásáról, valamint a 95/46/EK irányelv hatályon kívül helyezéséről (HL L 119., 2016.5.4., 1. o.). +Az Európai Parlament és a Tanács 2010/31/EU irányelve (2010. május 19.) az épületek energiahatékonyságáról (HL L 153., 2010.6.18., 13. o.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..85b5566a393cb4acb5c057e46a4c2c13f71459e1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +2022.1.12. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 15/55 2021. május 19., szerda +hátrahagyni; e tekintetben megjegyzi, hogy rendkívül fontos átalakítani a munkavállalók készségeit azokban az ágazatokban, amelyeknél fennáll a kockázata, hogy a zöld átállás miatt megszűnnek; kiemeli az energiarendszerek integrációjával kapcsolatos, jól megalapozott európai szakértelem értékét, és felszólítja a tagállamokat, hogy értékeljék ezt a szakértelmet, és segítsék annak átadását a fosszilisenergia-ágazatból a klímasemleges ágazati integrált energiarendszerbe; 48. rámutat a következő áttörő jelentőségű folyamatinnovációkra és technológiákra, amelyeket tovább kell fejleszteni a körforgásos gazdaság és a hatékony ágazati integrációs stratégia szempontjából: a) nagy hatékonyságú és megújuló hidrogénen alapuló acélgyártás, amely összekapcsolja az acél újrafeldolgozását és az állandó vasöntést; b) távfűtés a föld alatti szállítás többlethőjéből; c) intelligens töltés és modális váltás a közlekedési szektorban; d) a petrolkémiai és agrokémiai termékek és az azokhoz kapcsolódó folyamatok fenntartható helyettesítése; e) az akkumulátorgyártás és újrahasznosítás új generációja; f) illetve folyadékba merítési technológiák az adatközpontokban az energiaigény és a többlethő jelentős csökkentése érdekében; 49. üdvözli a stratégiai értékláncok érdekében tett kezdeményezéseket; felszólít a megújulóenergia-technológiák stratégiai értékláncként való elismerésére, valamint az e technológiák fejlesztésére irányuló erőfeszítések támogatására irányuló szövetség, valamint a folyamat és az energiahatékonyság javítására irányuló kezdeményezés létrehozására; felhívja a Bizottságot, hogy biztosítsa valamennyi szövetség átlátható irányítását, beleértve a kkv-k, a civil társadalom, a nem kormányzati szervezetek és a független szakértők részvételét, biztosítva ugyanakkor a földrajzi sokféleséget; o o 50. +o +utasítja elnökét, hogy továbbítsa ezt az állásfoglalást a Tanácsnak és a Bizottságnak. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..733523a5835adc906ae01940febef562c6fba925 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-67.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +2022.1.12. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 15/61 2021. május 19., szerda +8. úgy véli, hogy a hidrogén különböző formáinak osztályozását független, tudományosan megalapozott értékelés alapján kell meghatározni, elmozdulva az általánosan használt színalapú megközelítéstől; úgy véli, hogy ennek az osztályozásnak a hidrogén teljes termelési és szállítási folyamata során a teljes életciklusra számított üvegházhatásúgáz-ki­ bocsátáson kell alapulnia, ugyanakkor a körforgásos gazdaság elveivel összhangban átlátható és szilárd fenntarthatósági kritériumokat is figyelembe kell vennie, és a kategóriánkénti átlagokon és standard értékeken kell alapulnia, amilyenek például az erőforrások fenntartható használatára és védelmére, a hulladékgazdálkodásra és a nyersanyagok és másodlagos anyagok fokozott használatára, a szennyezés megelőzésére és csökkentésére, végül pedig a biológiai sokféleség és az ökoszisztémák védelmére és helyreállítására irányuló célkitűzések; +9. megjegyzi, hogy eltérés van a különböző szereplők, például a Bizottság és az Európai Tisztahidrogén-szövetség által használt tiszta hidrogén különböző meghatározásai között, ami zavart kelt és el kell kerülni; hangsúlyozza e tekintetben, hogy teljesen egyértelművé kell tenni a megújuló és az alacsony szén-dioxid-kibocsátású hidrogén közötti különbségtételt (17); megjegyzi továbbá, hogy további pontosítást jelentene, ha a Bizottság javaslatának megfelelően a hidrogén ugyanazon kategóriáját illetően elkerülnék két – konkrétan a „megújuló” és a „tiszta” – elnevezés használatát, és e tekintetben hangsúlyozza, hogy a „megújuló hidrogén” kifejezés a legobjektívabb, és tudományosan megalapozott választást jelentene e hidrogénkategória esetében; +10. hangsúlyozza, hogy sürgősen szükség van uniós és nemzetközi szabványokra és tanúsításra; megjegyzi továbbá, hogy mérlegelni kell a nemzeti nyilvántartásokhoz igazított származási garanciákat annak biztosítása érdekében, hogy a megújuló hidrogént kellő időben fel lehessen használni, és hogy a fogyasztók tudatosan választhassanak fenntartható megoldásokat, és minimalizálni lehessen a meg nem térülő beruházások kockázatát; +11. hangsúlyozza, hogy a szabványosítási rendszernek holisztikus megközelítésen kell alapulnia, és az importált hidrogénre is alkalmazhatónak kell lennie; felhívja a Bizottságot, hogy vezessen be szilárd és átlátható fenntarthatósági kritériumokat tartalmazó szabályozási keretet a hidrogén EU-n belüli tanúsítására és nyomon követésére, figyelembe véve annak üvegházhatásúgáz-lábnyomát az értéklánc egészében – a szállítást is beleértve –, hogy az elegendő kiegészítő megújuló villamosenergia-termelésbe való beruházást is ösztönözze; felhívja továbbá a Bizottságot, hogy 2021-ben a lehető leghamarabb hozzon létre egy olyan szabályozási keretet a hidrogénre vonatkozóan, amely biztosítja a szabványosítást, a tanúsítást, a származási garanciákat, a címkézést és az értékesíthetőséget a tagállamokban, továbbá használja fel az uniós kibocsátáskereskedelmi rendszer közelgő felülvizsgálatát annak megvizsgálására, hogy milyen változtatásokra van szükség a hidrogénben rejlő lehetőségek teljes körű kiaknázásához az uniós éghajlat-politikai célokhoz való hozzájárulás érdekében, figyelembe véve a kibocsátásáthelyezés kockázatát; +12. hangsúlyozza, hogy a hidrogén különböző típusainak osztályozása többek között azt a célt szolgálná, hogy a fogyasztók tájékoztatást kapjanak, és nem a hidrogén általános bővítésének megakadályozására szolgálna; megállapítja, hogy a megújuló energiaforrásokból előállított villamos energia jelenlegi származásigarancia-rendszere ezidáig nem ösztönzött megfelelő beruházásokat a kiegészítő kapacitások terén; ezért hangsúlyozza a feltételekre és kritériumokra vonatkozó iránymutatások továbbfejlesztésének fontosságát a megújuló kapacitások kétszeres beszámításának elkerülése érdekében; +13. +szilárd meggyőződése, hogy a hidrogéngazdaság sikeres létrehozásához kulcsfontosságú annak elfogadottsága a lakosság körében; hangsúlyozza ezért a nyilvánosság és az érdekelt felek bevonásának, valamint a hidrogénre és az e szabványokat tiszteletben tartó, jó minőségű hidrogénmegoldásokra vonatkozó uniós biztonsági és műszaki szabványok fontosságát; rávilágít továbbá, hogy a felhasználói ágazatokban alkalmazott biztonsági protokollokat folyamatosan frissíteni kell a hidrogénhasználat tekintetében; ezért kéri, hogy Unió-szerte népszerűsítsék a bevált gyakorlatok példáit, valamint mozdítsák elő a biztonságos hidrogén-alkalmazás kultúráját; +A hidrogéntermelés fellendítése +14. felhívja a figyelmet arra, hogy a hidrogén belső piacának megfelelő és kiszámítható működése érdekében fel kell számolni a szabályozási akadályokat, és a Bizottságnak mielőbb javaslatot kell tennie egy, a hidrogénpiacra vonatkozó koherens, integrált és átfogó szabályozási keretre, amelyet össze kell hangolni más vonatkozó jogszabályokkal, és teljes +(17) +A Bizottság szerint az „alacsony szén-dioxid-kibocsátású hidrogén” magában foglalja a szén-dioxid-leválasztással előállított, fosszilis alapú hidrogént és a villamos energiával előállított hidrogént, amelyek teljes életciklusra vonatkoztatott üvegházhatásúgáz-kibo­ csátása lényegesen kisebb a jelenlegi módszerekkel előállított hidrogénéhez képest. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..481a7616315cf246e1ba4d822467e961d0199be9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.hu.p-68.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 15/62 +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +2022.1.12. +2021. május 19., szerda +mértékben tiszteletben kell tartani az arányosság, a szubszidiaritás és a jobb szabályozás elvét, beleértve a kkv-tesztet is; rávilágít e tekintetben, hogy rugalmas hidrogénpiacra van szükség annak elősegítése érdekében, hogy az innovatív úttörők teljes mértékben kihasználhassák az előnyöket, és a hidrogéntermelés költségei csökkenjenek, illetve figyelembe kell venni, hogy a hidrogénpiac még nem tekinthető érett piacnak, és azt ki kell terjeszteni; +15. úgy véli, hogy az uniós gázpiac kialakítása és a tiszta energiáról szóló csomag a hidrogénpiac szabályozásának alapjául és példaként szolgálhatna; hangsúlyozza, hogy a működő hidrogéntermelés gyors és kiszámítható kialakításához a gyártókat, dolgozókat és szakszervezeteiket, tudósokat és nem kormányzati szervezeteket egyesítő, demokratikus központi tervezésre is szükség van; szorgalmazza továbbá, hogy a Bizottság és a tagállamok dolgozzák ki a hidrogéntermelés kevésbé összekapcsolt vagy elszigetelt régiókban, például szigeteken történő fellendítését célzó specifikus megoldásokat, és egyúttal biztosítsák a kapcsolódó infrastruktúra fejlesztését, az újrahasznosítást is beleértve; +16. felhívja a Bizottságot, hogy a vonatkozó jogszabályok felülvizsgálatára vonatkozó hatásvizsgálataiba foglalja bele és értékelje a fenntartható uniós hidrogéngazdasághoz szükséges jogi követelményeket annak érdekében, hogy megvalósítsa az EU éghajlatváltozással kapcsolatos ambiciózusabb törekvéseit, és gazdaságilag vonzóbbá tegye a megújuló hidrogént; sürgeti a Bizottságot, hogy a hidrogénre vonatkozó egyenlő versenyfeltételek és időtálló szabályozási keret biztosítása érdekében vizsgálja meg különösen a megújulóenergia-irányelv, az energiaadó-irányelv (18) és az ETS-irányelv felülvizsgálatát; +17. +üdvözli a Bizottság ambiciózus célkitűzéseit az elektrolizátorok és a megújuló hidrogéntermelés kapacitásának növelésére; felhívja a Bizottságot, hogy dolgozzon ki ütemtervet az elektrolizátorok bevezetésére és alkalmazásának bővítésére, és a költséghatékonyságuk biztosítása érdekében alakítson ki uniós szintű partnerségeket; sürgeti a Bizottságot és a tagállamokat, hogy számolják fel a meglévő adminisztratív terheket, és ösztönözzék a megújuló hidrogén értékláncának bővítését és piaci elterjedését annak technológiailag érettebbé és versenyképessé tétele érdekében, többek között olyan pénzügyi ösztönzők és célzott finanszírozási rendszerek biztosításával, amilyenek például a hidrogénhálózatba betáplált megújuló hidrogénre vonatkozó betáplálási prémiumokhoz hasonló innovatív megoldások, az állami támogatási szabályok felülvizsgálata, valamint az energiaárazási és adózási rendszerek átfogó felülvizsgálata a külső költségek internalizálása érdekében; hangsúlyozza, hogy a megújuló hidrogén 2030 előtt versenyképessé válhat, feltéve, hogy rendelkezésre állnak a szükséges beruházások és megfelelő szabályozási keret, továbbá a megújuló energia versenyképes; +18. megjegyzi, hogy a fenntartható hidrogénalapú gazdaságnak lehetővé kell tennie, hogy a kapacitások beépüljenek az integrált uniós energiapiacba; elismeri, hogy a hidrogén különböző formái – például megújuló és alacsony szén-dioxid-kibocsátású hidrogén – lesznek a piacon, és hangsúlyozza, hogy beruházásokra van szükség a meg­ újulóenergia-termelés olyan gyors növeléséhez, amely lehetővé teszi a 2030-ra és 2050-ra kitűzött uniós éghajlat-politikai célok és környezetvédelmi célok elérését, rövid és középtávon áthidaló technológiaként ismerve el az alacsony szén-dioxid-kibocsátású hidrogént; felhívja a Bizottságot annak közelítő felmérésére, hogy mekkora mennyiségben, mely esetekben és meddig lesz a dekarbonizációhoz szükség alacsony szén-dioxid-kibocsátású hidrogénre, amíg a megújuló hidrogén képes önmagában is betölteni ezt a szerepet; felhívja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy csökkentsék a szabályozási és gazdasági akadályokat a hidrogén gyors piaci elterjedésének előmozdítása érdekében; megjegyzi továbbá, hogy el kell kerülni az erőforrások fenntarthatatlan kiaknázását, a folyamatos metánkibocsátást, a szén-dioxid-kibocsátás mértékének rögzülését és a meg nem térülő eszközöket; hangsúlyozza, hogy a hidrogén használatának hozzá kell járulnia az uniós éghajlat-politikai célok eléréséhez, valamint a megújuló hidrogén gyors fejlesztéséhez és alkalmazásához; +19. hangsúlyozza a fosszilis tüzelőanyagon alapuló hidrogén minél hamarabbi kivezetésének fontosságát, a fenntartha­ tóság és az üvegházhatásúgáz-kibocsátások tekintetében a legtisztább technológiára összpontosítva; sürgeti a Bizottságot és a tagállamokat, hogy haladéktalanul kezdjék meg az átállás tervezését annak érdekében, hogy a fosszilis alapú hidrogén előállítása gyorsan, előreláthatóan és visszafordíthatatlanul csökkenjen, és elkerülhető legyen a fosszilis alapú termelő létesítmények élettartamának meghosszabbítása; megjegyzi, hogy számos, fosszilis alapú hidrogént előállító üzem található a méltányos átállási területeken, és kiemeli, hogy a meglévő, fosszilis alapú hidrogéntermelés szén-dioxid-mentesítésére hatékony támogatási intézkedéseknek kell irányulniuk; sürgeti, hogy az európai hidrogéngazdaság fejlesztését célzó +(18) +A Tanács 2003/96/EK irányelve (2003. október 27.) az energiatermékek és a villamos energia közösségi adóztatási keretének átszervezéséről (HL L 283., 2003.10.31., 51. o.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c2de8e5a65ab6a84049375fef020e13d07f4959d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Gazzetta ufficiale +C 15 +dell’Unione europea +Comunicazioni e informazioni +Edizione in lingua italiana +65o anno 12 gennaio 2022 +Sommario +PARLAMENTO EUROPEO SESSIONE 2021-2022 Sedute dal 17 al 21 maggio 2021 TESTI APPROVATI +I +Risoluzioni, raccomandazioni e pareri RISOLUZIONI Parlamento europeo Martedì 18 maggio 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Risoluzione del Parlamento europeo del 18 maggio 2021 sul riesame del Fondo di solidarietà dell'Unione europea (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Risoluzione del Parlamento europeo del 18 maggio 2021 sul conseguimento degli obiettivi dell'obbligo di sbarco a norma dell'articolo 15 della politica comune della pesca (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . +9 +Mercoledì 19 maggio 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +IT +Risoluzione del Parlamento europeo del 19 maggio 2021 recante raccomandazioni alla Commissione sulle sfide per gli organizzatori di eventi sportivi nell'ambiente digitale (2020/2073(INL)) . . . . . . . . +18 +Risoluzione del Parlamento europeo del 19 maggio 2021 sull'intelligenza artificiale nell'istruzione, nella cultura e nel settore audiovisivo (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Risoluzione del Parlamento europeo del 19 maggio 2021 su una strategia europea di integrazione dei sistemi energetici (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Risoluzione del Parlamento europeo del 19 maggio 2021 su una strategia europea per l'idrogeno (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Risoluzione del Parlamento europeo del 19 maggio 2021 sulla protezione dei diritti umani e la politica migratoria esterna dell'UE (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a2feca812368b84cc5c94e551fcd8a3fffbb727b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +12.1.2022 +Mercoledì 19 maggio 2021 +27. chiede che siano effettuati audit periodici indipendenti per valutare se le applicazioni di IA utilizzate e i relativi controlli ed equilibri siano conformi ai criteri specificati e che tali audit siano supervisionati da autorità indipendenti dotate di poteri di vigilanza sufficienti; chiede di effettuare specifiche prove di stress per agevolare e garantire il rispetto delle norme; +28. constata i benefici e i rischi dell'intelligenza artificiale in termini di cibersicurezza e il suo potenziale nella lotta alla criminalità informatica e pone in evidenza la necessità di rendere tutte le soluzioni in materia di IA resilienti agli attacchi informatici, rispettando nel contempo i diritti fondamentali dell'Unione, in particolare la protezione dei dati personali e della vita privata; sottolinea l'importanza di monitorare la sicurezza nell'utilizzo dell'IA e la necessità di una stretta collaborazione tra i settori pubblico e privato per contrastare le vulnerabilità degli utenti e i pericoli che ne derivano; invita la Commissione a valutare la necessità di una migliore prevenzione in relazione alla cibersicurezza e delle relative misure di attenuazione; +29. sottolinea che la crisi causata dalla pandemia di COVID-19 può essere considerata come un periodo di prova per lo sviluppo, la diffusione e l'utilizzo delle tecnologie digitali e correlate all'IA nei settori dell'istruzione e della cultura, come esemplificato dalle numerose piattaforme didattiche e dagli strumenti online per la promozione culturale utilizzati in tutti gli Stati membri; invita pertanto la Commissione a tenere conto di tali esempi nel considerare un approccio comune dell'Unione al crescente impiego di tali soluzioni tecnologiche; +Istruzione +30. ricorda l'importanza di rafforzare le competenze digitali e di conseguire un alto livello di alfabetizzazione mediatica, digitale e dell'informazione a livello dell'Unione quale prerequisito per l'utilizzo dell'IA nell'istruzione; sottolinea, a tale riguardo, la necessità di garantire l'alfabetizzazione digitale e in materia di IA in tutta l'Unione, segnatamente attraverso la creazione di opportunità di formazione per gli insegnanti; ribadisce che l'uso delle tecnologie di IA nelle scuole dovrebbe contribuire a ridurre il divario digitale sociale e regionale; accoglie con favore l'aggiornamento del piano d'azione della Commissione per l'istruzione digitale, che affronta il tema dell'uso dell'IA nell'istruzione; invita a tale riguardo la Commissione a far sì che le capacità digitali, l'alfabetizzazione e la formazione mediatica nonché le competenze in materia di IA figurino tra le priorità di tale piano, promuovendo al tempo stesso una maggiore consapevolezza dei possibili usi impropri e malfunzionamenti dell'IA; sollecita la Commissione, in tale contesto, a prestare particolare attenzione ai bambini e ai ragazzi che vivono in una condizione di precarietà e necessitano di un particolare sostegno nell'ambito dell'istruzione digitale; esorta la Commissione ad affrontare in maniera adeguata le iniziative in materia di IA e robotica nel settore dell'istruzione nell'ambito delle sue prossime proposte legislative sull'IA; esorta gli Stati membri a investire nelle attrezzature digitali delle scuole utilizzando a tal fine i finanziamenti dell'Unione; +31. evidenzia che l'utilizzo dell'IA nei sistemi di istruzione mette a disposizione una vasta gamma di possibilità, opportunità e strumenti per renderli più innovativi, inclusivi, efficienti e sempre più efficaci, attraverso l'introduzione di nuove modalità rapide, personalizzate e incentrate sugli studenti per un apprendimento di qualità; sottolinea, tuttavia, che dato che avrà ripercussioni sull'istruzione e l'inclusione sociale, occorre garantire la disponibilità di detti strumenti per tutti i gruppi sociali attraverso un accesso paritario all'istruzione e all'apprendimento e senza lasciare indietro nessuno, in particolare le persone con disabilità; +32. sottolinea che, per utilizzare l'IA in modo critico ed efficace, i cittadini devono possedere almeno una conoscenza di base di tale tecnologia; invita gli Stati membri a integrare campagne di sensibilizzazione sull'IA nelle loro azioni riguardo all'alfabetizzazione digitale; invita la Commissione e gli Stati membri a promuovere piani di alfabetizzazione digitale e forum di discussione per coinvolgere i cittadini, i genitori e gli studenti in un dialogo democratico con le autorità pubbliche e le parti interessate in merito allo sviluppo, alla diffusione e all'utilizzo delle tecnologie di IA nei sistemi di istruzione; evidenzia l'importanza di fornire agli educatori, ai formatori e ad altri gli strumenti e le competenze opportuni in materia di IA e di tecnologie correlate affinché possano comprendere cosa sono, come vengono impiegate e come usarle in modo corretto e conforme alla legge, così da evitare di incorrere in violazioni dei DPI; sottolinea, in particolare, l'importanza dell'alfabetizzazione digitale per coloro che lavorano nei settori dell'istruzione e della formazione, nonché del miglioramento della formazione digitale per gli anziani, dal momento che le nuove generazioni, essendo cresciute con tali tecnologie, dispongono già di nozioni di base al riguardo; +33. segnala che il vero obiettivo dell'utilizzo dell'IA nei sistemi di istruzione dovrebbe essere quello di proporre un'istruzione il più personalizzata possibile, offrendo allo studente percorsi accademici personalizzati a seconda dei suoi punti deboli e di forza e mettendo a disposizione materiali didattici adeguati alle sue caratteristiche, mantenendo al tempo stesso la qualità educativa e il principio integrativo dei sistemi di istruzione europei; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..260be34792a73f808e4859b7932ea18443e13069 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-43.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 15/37 Mercoledì 19 maggio 2021 +34. ribadisce il ruolo fondamentale e poliedrico che gli insegnanti svolgono nell'istruzione, anche per renderla inclusiva, in particolare nella prima infanzia, quando sono acquisite le competenze che consentiranno ai discenti di progredire nel corso delle loro vite, come le relazioni personali, le competenze di studio, l'empatia e il lavoro in cooperazione; sottolinea pertanto che le tecnologie di IA non possono essere usate a scapito o a danno dell'istruzione in presenza in quanto gli insegnanti non devono essere sostituiti dall'IA o da tecnologie ad essa connesse; +35. sottolinea che i vantaggi per l'apprendimento offerti dall'utilizzo dell'IA nell'istruzione dipenderanno non solo dall'IA stessa, ma anche dal modo in cui gli insegnanti la utilizzeranno nell'ambiente di apprendimento digitale per rispondere alle esigenze di allievi, studenti e docenti; sottolinea pertanto la necessità che gli sviluppatori di IA coinvolgano le comunità degli insegnanti nello sviluppo, nella diffusione e nell'utilizzo delle tecnologie di IA, ove possibile, creando un ambiente di collegamento per formare connessioni e favorire la cooperazione tra gli sviluppatori di IA, le imprese, le scuole, gli insegnanti e altre parti interessate pubbliche e private per la creazione di tecnologie di IA che siano adeguate ai contesti educativi reali, rispecchino l'età e la prontezza all'apprendimento di ciascun discente e soddisfino le più elevate norme etiche; evidenzia che gli istituti di istruzione dovrebbero utilizzare solo tecnologie affidabili, etiche e antropocentriche, verificabili da parte delle autorità pubbliche e della società civile in ogni fase del loro ciclo di vita; mette in evidenza, a tale proposito, i vantaggi delle soluzioni gratuite e open source; chiede che alle scuole e agli altri istituti di formazione siano forniti il sostegno finanziario e logistico e le competenze necessari per introdurre soluzioni di apprendimento in futuro; +36. pone inoltre l'accento sulla necessità di formare gli insegnanti in modo continuo affinché siano in grado di adattarsi a contesti d'istruzione basati sull'IA e di acquisire le conoscenze e le competenze necessarie per utilizzare le tecnologie di IA in modo pedagogico e costruttivo, permettendogli così di valorizzare pienamente le opportunità offerte dall'IA e di comprenderne i limiti; chiede che in futuro la didattica digitale faccia parte della formazione degli insegnanti ed esorta affinché agli insegnanti e alle persone che lavorano nel settore dell'istruzione e della formazione sia offerta la possibilità di continuare la loro formazione nella didattica digitale lungo tutto l'arco della vita; chiede pertanto che siano sviluppati programmi di formazione sull'IA per gli insegnanti di tutte le discipline e nell'intera Europa; sottolinea inoltre l'importanza di una riforma dei programmi di insegnamento per le nuove generazioni di insegnanti che consenta loro di adattarsi alle realtà di un'istruzione basata sull'IA, così come l'importanza di elaborare manuali e orientamenti sull'IA rivolti agli insegnanti e di aggiornarli; +37. +è preoccupato riguardo alla mancanza di programmi di istruzione superiore specifici per l'IA e all'assenza di finanziamenti pubblici per l'IA in tutti gli Stati membri; ritiene che ciò stia mettendo a repentaglio le future ambizioni digitali dell'Europa; +38. +è preoccupato per il numero ridotto di ricercatori nel settore dell'IA che intraprendono una carriera accademica per via del fatto che le imprese tecnologiche possono offrire una retribuzione migliore e una minore burocrazia per la ricerca; ritiene che parte della soluzione consisterebbe nel destinare maggiori fondi pubblici alla ricerca sull'IA nelle università; +39. sottolinea l'importanza di dotare le persone di competenze digitali generali dall'infanzia in poi, onde colmare le carenze di qualifiche e integrare meglio determinate categorie della popolazione nel mercato del lavoro e nella società digitali; sottolinea che diventerà sempre più importante formare professionisti altamente qualificati di tutti gli ambiti nel settore dell'IA, garantire il riconoscimento reciproco di tali qualifiche in tutta l'Unione e migliorare le competenze della forza lavoro attuale e futura per consentirle di far fronte alle realtà future del mercato del lavoro; invita pertanto gli Stati membri a valutare la propria offerta formativa e ad aggiornarla includendovi competenze legate all'IA, ove necessario, e a introdurre programmi di studio specifici per sviluppatori di IA, integrando nel contempo l'IA nei programmi di studio tradizionali; pone l'accento sulla necessità di garantire il riconoscimento reciproco delle qualifiche professionali relative alle competenze in materia di IA all'interno dell'Unione, dato che diversi Stati membri stanno potenziando la loro offerta formativa con competenze nel settore dell'IA ed elaborando programmi di studi specifici per sviluppatori di IA; accoglie con favore gli sforzi profusi dalla Commissione per includere le competenze digitali tra le qualifiche richieste per alcune professioni armonizzate a livello dell'Unione a norma della direttiva sulle qualifiche professionali (11); sottolinea che esse devono essere in linea con la lista di controllo degli orientamenti etici per un'IA affidabile e plaude alla proposta della Commissione di trasformare tale lista di controllo in un «programma di studi» indicativo per sviluppatori di IA; ricorda le speciali esigenze dell'istruzione e formazione professionale (IFP) riguardo all'IA e chiede un approccio collaborativo in tutta Europa per rafforzare le potenzialità dell'IA in tale ambito; evidenzia l'importanza di formare professionisti altamente +(11) +Direttiva 2005/36/CE del Parlamento europeo e del Consiglio, del 7 settembre 2005, relativa al riconoscimento delle qualifiche professionali (GU L 255 del 30.9.2005, pag. +22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..68d15610c6bda3c6b55fa241676332fd3aa6072d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +12.1.2022 +Mercoledì 19 maggio 2021 +54. sottolinea che è opportuno identificare buone pratiche per le tecnologie di IA per quanto concerne la protezione e l'accessibilità del patrimonio culturale, in particolare per le persone con disabilità, e condividerle tra le reti culturali dell'Unione, incoraggiando allo stesso tempo la ricerca sui vari utilizzi dell'IA per promuovere il valore, l'accessibilità e la preservazione del patrimonio culturale; invita la Commissione e gli Stati membri a promuovere le opportunità offerte dall'utilizzo dell'IA nei CCSI; 55. sottolinea che le tecnologie di IA possono altresì essere utilizzate per monitorare il traffico illecito e la distruzione di beni culturali, consentendo nel contempo di raccogliere dati per gli sforzi di recupero e ricostruzione del patrimonio culturale materiale e immateriale; rileva, in particolare, che lo sviluppo, la diffusione e l'utilizzo dell'IA nelle procedure di controllo doganale potrebbero sostenere gli sforzi profusi per prevenire il traffico illecito di beni del patrimonio culturale, in particolare andando a integrare i sistemi che consentono alle autorità doganali di concentrare i loro sforzi e le loro risorse sugli articoli a maggiore rischio; 56. osserva che l'IA potrebbe apportare benefici al settore della ricerca, ad esempio grazie al ruolo che l'analisi predittiva può svolgere nell'affinamento dell'analisi dei dati, anche in relazione all'acquisizione e alla circolazione dei beni culturali; sottolinea la necessità che l'Unione aumenti gli investimenti e promuova i partenariati tra l'industria e il mondo accademico al fine di rafforzare l'eccellenza della ricerca a livello europeo; 57. ricorda che l'IA può essere uno strumento rivoluzionario per la promozione del turismo culturale e sottolinea il suo considerevole potenziale ai fini della previsione dei flussi turistici, aspetto che potrebbe aiutare le città che incontrano difficoltà per l'eccessiva presenza turistica; +Settori e industrie culturali e creativi 58. si rammarica che la cultura non rientri tra le priorità individuate nelle opzioni strategiche e nelle raccomandazioni in materia di IA a livello di Unione, in particolare il Libro bianco della Commissione del 19 febbraio 2020 sull'IA; chiede che tali raccomandazioni siano riviste, al fine di rendere la cultura una priorità politica dell'IA a livello di Unione; invita la Commissione e gli Stati membri ad affrontare il potenziale impatto dello sviluppo, della diffusione e dell'utilizzo delle tecnologie di IA nei CCSI e a sfruttare al meglio il piano per la ripresa Next Generation EU per digitalizzare tali settori al fine di rispondere alle nuove forme di fruizione del 21o secolo; 59. osserva che l'IA ha ormai raggiunto anche i CCSI, come dimostra ad esempio la creazione automatizzata di testi, video e pezzi musicali; sottolinea che anche i creatori e i professionisti della cultura devono disporre delle capacità e delle competenze digitali necessarie, onde poter sfruttare l'IA e le altre tecnologie digitali; esorta la Commissione e gli Stati membri a promuovere maggiormente le opportunità offerte dal ricorso all'IA nei CCSI mediante le risorse destinate alla scienza e alla ricerca, nonché a creare centri per la creatività digitale in cui i creativi e i professionisti della cultura possono sviluppare applicazioni basate sull'IA, imparare a utilizzare queste e altre tecnologie e sperimentarne l'impiego; 60. riconosce che le tecnologie di IA hanno il potenziale di creare un numero crescente di posti di lavoro nei CCSI, grazie al maggiore accesso a tali tecnologie; sottolinea pertanto l'importanza di potenziare l'alfabetizzazione digitale nei CCSI per rendere tali tecnologie più inclusive, fruibili, di facile apprendimento e interattive per tali settori; 61. sottolinea che l'interazione tra l'IA e i settori e le industrie culturali e creativi (CCSI) è complessa e richiede una valutazione approfondita; accoglie con favore la relazione della Commissione del novembre 2020 dal titolo «Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPR Framework» (Tendenze e sviluppi nell'intelligenza artificiale — Sfide per il quadro relativo ai DPI) e lo studio dal titolo «Study on copyright and New technologies: copyright data management and artificial intelligence» (Studio sui diritti d'autore e le nuove tecnologie: gestione dei dati sul diritto d'autore e intelligenza artificiale); sottolinea l'importanza di chiarire le condizioni per l'uso del contenuto protetto dal diritto d'autore come i dati di entrata (immagini, musica, film, banche dati, ecc.) e nel quadro della realizzazione di prodotti culturali e audiovisivi, sia creati dall'uomo con l'assistenza dell'IA sia generati autonomamente da tecnologie di IA; invita la Commissione a studiare l'impatto dell'IA sulle industrie creative europee; ribadisce l'importanza dei dati europei e accoglie con favore le dichiarazioni rese dalla Commissione al riguardo, nonché l'inserimento dell'intelligenza artificiale e delle tecnologie correlate tra le priorità in programma; 62. pone l'accento sulla necessità di definire un approccio coerente a livello di Unione in relazione all'utilizzo delle tecnologie di IA nei CCSI; invita gli Stati membri a concentrarsi maggiormente sulla cultura nelle rispettive strategie nazionali in materia di IA onde garantire che i CCSI adottino l'innovazione e restino competitivi e che la diversità culturale sia tutelata e promossa a livello di Unione nel nuovo contesto digitale; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b11a58407d662182b7bc20128b591aaa9c52ee54 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-57.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 15/51 Mercoledì 19 maggio 2021 +20. accoglie con favore l'adozione della strategia europea per l'idrogeno; sottolinea che si dovrebbe conferire priorità alla costruzione in Europa di una catena di approvvigionamento di idrogeno rinnovabile al fine di promuovere i vantaggi «del primo arrivato», la competitività industriale e la sicurezza dell'approvvigionamento energetico; ritiene che l'idrogeno rinnovabile e a basse emissioni di carbonio possa contribuire a ridurre le emissioni persistenti, come quelle dei processi industriali e dei trasporti pesanti, dove l'elettrificazione diretta potrebbe essere limitata a causa della bassa efficienza in termini di costi o per ragioni tecniche, sociali e ambientali; ricorda la necessità di accelerare la decarbonizzazione dell'attuale produzione di idrogeno; sostiene l'avvio di importanti progetti di interesse comune europeo sull'idrogeno; invita la Commissione a elaborare un quadro completo di classificazione e certificazione dei vettori energetici gassosi sulla base della riduzione delle emissioni di gas a effetto serra nell'intero ciclo di vita e dei criteri di sostenibilità, in linea con l'approccio di cui alla direttiva sulle energie rinnovabili; sottolinea che tale classificazione è della massima importanza per gli operatori del mercato, le autorità e i consumatori; evidenzia la necessità di elaborare un quadro solido e una base di riferimento adeguata per garantire che sia sviluppata una capacità aggiuntiva sufficiente di produzione di energia rinnovabile in modo proporzionale alle esigenze in termini di idrogeno rinnovabile; invita la Commissione a considerare tale diversità di esigenze nelle sue prossime proposte legislative; invita la Commissione a garantire una concorrenza equa ed efficiente tra l'idrogeno importato dai partner internazionali e l'idrogeno prodotto nell'UE; +21. sottolinea il ruolo che la cattura, lo stoccaggio e l'utilizzo del carbonio (CCS/U) sicuri dal punto di vista ambientale potrebbero svolgere per il conseguimento degli obiettivi del Green Deal europeo; sostiene un contesto strategico integrato per stimolare l'impiego di applicazioni CCS/U sicure dal punto di vista ambientale e in grado di realizzare una riduzione netta delle emissioni di gas a effetto serra al fine di rendere l'industria pesante neutra dal punto di vista climatico, laddove non siano disponibili possibilità di riduzione diretta delle emissioni; prende atto della proposta della Commissione di convocare un forum europeo annuale in materia di CCUS nell'ambito del forum industriale per l'energia pulita per esaminare ulteriormente le possibilità di favorire tali progetti; ricorda la necessità di privilegiare la riduzione diretta delle emissioni e gli interventi volti a conservare e potenziare i pozzi di assorbimento e le riserve naturali dell'UE, ad esempio attraverso una gestione sostenibile delle foreste; +22. sottolinea che i trasporti possono agevolare in maniera significativa la diffusione delle energie rinnovabili; invita la Commissione e gli Stati membri a proporre un quadro politico favorevole e obiettivi ambiziosi, sulla base del principio della neutralità tecnologica tra le tecnologie necessarie per conseguire la neutralità climatica, per una transizione giusta, equilibrata e a costi ragionevoli verso la decarbonizzazione di tutti i modi di trasporto di passeggeri e merci, compresi le flotte e reti pubbliche, i trasporti stradali, marittimi, per vie navigabili interne, ferroviari e aerei, principalmente attraverso l'elettrificazione e, laddove ciò non sia possibile, i combustibili prodotti in modo sostenibile; accoglie con favore l'annuncio della Commissione relativo all'intenzione di installare un milione di punti di ricarica per i veicoli elettrici nella revisione della direttiva 2014/94/UE; invita la Commissione a incentivare i produttori di autoveicoli a consentire la ricarica «veicolo-rete»; sottolinea la necessità di adattare le reti di elettrificazione e le infrastrutture per i combustibili alternativi del parco automobilistico europeo, nonché di sostenere altre soluzioni prontamente realizzabili, in particolare i poli di trasporto; sottolinea il potenziale di cooperazione interna in materia di decarbonizzazione dei trasporti a livello transfrontaliero; sottolinea, a tale riguardo, il ruolo essenziale della Comunità dei trasporti e della Commissione al fine di creare sinergie con i paesi vicini e accelerare il trasferimento delle norme dell'UE sulle emissioni prodotte dai trasporti; sottolinea l'importanza del trasporto pubblico nel ridurre la domanda di energia e la necessità di sviluppare ed estendere il trasporto pubblico decarbonizzato nelle zone urbane e rurali; +23. sottolinea che vi sono settori che stanno aumentando il loro consumo di energia, ad esempio il settore dei trasporti, il settore turistico e il settore delle TIC; sostiene la Commissione nell'esaminare le sinergie tra le reti di teleriscaldamento e di teleraffreddamento e le fonti di calore residuo inevitabile; accoglie con favore l'impegno assunto nella strategia digitale dell'UE per rendere i centri di dati climaticamente neutri entro il 2030; invita la Commissione a proporre un piano d'azione per la partecipazione del settore turistico al processo di integrazione del sistema energetico, prestando attenzione tra l'altro alla promozione del turismo ferroviario, alla mobilità dolce ed elettrica e alla creazione di comunità dell'energia circolare nel turismo sostenibile. +Garantire l'equilibrio dei sistemi energetici +24. +rileva che mantenere l'equilibrio delle reti elettriche e gestire i picchi della domanda e della produzione sarà più complesso con un sistema misto di generazione sempre più decentralizzato e rinnovabile e pone l'accento in tale contesto sul ruolo della gestione della domanda, dello stoccaggio e di una gestione intelligente dell'energia; sottolinea che la transizione verso una produzione energetica decentralizzata presenta molti benefici: può promuovere l'utilizzo delle fonti energetiche locali, portando a una maggiore sicurezza dell'approvvigionamento energetico a livello locale, allo sviluppo e alla coesione delle comunità attraverso la fornitura di nuove fonti di reddito e la creazione di nuovi posti di lavoro; ricorda che gli Stati membri rimangono liberi di determinare il proprio mix energetico, la cui diversità è fondamentale al fine di garantire la sicurezza dell'approvvigionamento; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..30a1f4a9c286320df0722d3aee5d8805c8cbfde2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 15/53 Mercoledì 19 maggio 2021 +orientato alla domanda, consentendo ai consumatori attivi di gestire la domanda tramite soluzioni digitali pienamente in linea con il regolamento generale sulla protezione dei dati (25); invita la Commissione e gli Stati membri a esplorare modalità per incentivare ulteriormente lo sviluppo di un mercato europeo della flessibilità della domanda attraverso, tra l'altro, norme comuni per la flessibilità negli usi finali nonché una valutazione dei potenziali benefici ed effetti sui costi del sistema energetico; accoglie con favore sistemi energetici integrati e flessibili che mirino a ottimizzare il settore del teleriscaldamento/teleraffreddamento come pure l'uso di una cogenerazione ad alto rendimento efficace e flessibile contribuendo all'equilibro della rete elettrica, all'uso efficace in termini di costi delle fonti energetiche rinnovabili e all'integrazione del calore residuo a livello locale e regionale; chiede la rapida attuazione della direttiva (UE) 2019/944 e delle sue disposizioni sulla gestione della domanda; +34. sottolinea il ruolo che la mobilità elettrica può svolgere quale forma di integrazione intelligente dei settori dell'elettricità e dei trasporti liberando le capacità in materia di flessibilità; sottolinea che l'elettrificazione del settore dei trasporti dispone del potenziale per accrescere l'autonomia energetica strategica dell'Unione riducendo il fabbisogno di combustibili fossili importati; sottolinea il potenziale di immagazzinamento e flessibilità della diffusione di tecnologie «veicolo-rete» e osserva che ciò richiederà l'interoperabilità dei sistemi energetici e dei veicoli elettrici; +35. ricorda l'importanza di affrontare i rischi per la sicurezza informatica nel settore dell'energia onde assicurare la resilienza dei sistemi energetici; rileva che il crescente numero di prodotti connessi, quali apparecchi di riscaldamento, veicoli elettrici e contatori intelligenti, può aumentare il rischio di attacchi alla sicurezza informatica del sistema elettrico; esorta la Commissione ad affrontare rapidamente i rischi per la sicurezza informatica fissando un livello elevato di protezioni di sicurezza informatica per i prodotti connessi nel contesto del codice di rete per l'energia elettrica in materia di sicurezza informatica; +36. afferma che un sistema energetico più rinnovabile, decentralizzato e maggiormente integrato richiede una migliore previsione della domanda di energia e un maggiore allineamento in tempo reale all'approvvigionamento e all'immagazzi­ namento da diversi vettori energetici; sottolinea, a tale riguardo, il ruolo cruciale svolto dalla digitalizzazione per il trattamento dei dati statistici e meteorologici; invita la Commissione e gli Stati membri a sviluppare un mercato interno delle tecnologie energetiche digitali, tutelando al contempo la vita privata e i dati personali dei consumatori; incoraggia gli Stati membri ad adottare l'indicatore di predisposizione degli edifici all'intelligenza elaborato nel quadro della direttiva 2010/31/UE sulla prestazione energetica nell'edilizia (26) al fine di sfruttare il potenziale in materia di flessibilità della domanda a livello degli edifici; sottolinea che ciò richiederà maggiori norme comuni per lo scambio di dati; accoglie con favore l'intenzione della Commissione di adottare un piano d'azione per la digitalizzazione dell'energia onde favorire la leadership tecnologica dell'UE e consentire un sistema energetico più integrato con soluzioni intelligenti in settori specifici (quali reti intelligenti, trasporti più efficienti e sicuri e risparmi energetici nell'edilizia), con un aumento dei finanziamenti per il periodo 2021–2027; +37. ribadisce il ruolo cruciale dell'Agenzia per la cooperazione fra i regolatori nazionali dell'energia nell'integrazione dei sistemi energetici e nell'attuazione della normativa dell'UE in materia di energia; invita la Commissione e gli Stati membri ad assicurare che tale agenzia riceva mezzi sufficienti per la realizzazione delle sue missioni; +Garantire l'accessibilità e l'abbordabilità dell'energia per tutti i cittadini e tutte le imprese +38. ricorda che il primo obiettivo dell'azione dell'Unione nel settore dell'energia è garantire il corretto funzionamento del mercato tenendo conto dell'esigenza di preservare e migliorare l'ambiente; invita la Commissione ad adottare le misure necessarie per salvaguardare il buon funzionamento dei mercati dell'energia, per garantire la piena attuazione dell'acquis del mercato interno dell'energia, ivi compreso il pacchetto per l'energia pulita, per allineare i diritti dei consumatori nei settori del gas e del teleriscaldamento a quelli dei consumatori di energia elettrica e per aiutarli a contribuire alla decarbonizzazione dell'economia; sottolinea l'importanza di orientare i clienti verso l'opzione di decarbonizzazione più efficiente in termini di energia e più efficace sotto il profilo dei costi, sulla base di prezzi che riflettano adeguatamente tutti i costi del vettore energetico utilizzato; accoglie con favore l'iniziativa di rivedere la direttiva 2003/96/CE sulla tassazione dei prodotti energetici e di trasformarla in uno strumento che allinei le politiche fiscali agli obiettivi in materia di energia e clima per il +(25) (26) +Regolamento (UE) 2016/679 del Parlamento europeo e del Consiglio, del 27 aprile 2016, relativo alla protezione delle persone fisiche con riguardo al trattamento dei dati personali, nonché alla libera circolazione di tali dati e che abroga la direttiva 95/46/CE (GU L 119 del 4.5.2016, pag. 1). +Direttiva 2010/31/UE del Parlamento europeo e del Consiglio, del 19 maggio 2010, sulla prestazione energetica nell'edilizia (GU L 153 del 18.6.2010, pag. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ac53efe763755974695cf9b8e0bce07d822f0082 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 15/55 Mercoledì 19 maggio 2021 +osserva, a tale riguardo, che è della massima importanza trasformare le competenze dei lavoratori nei settori che rischiano di scomparire con la transizione verde; sottolinea il valore delle competenze europee consolidate sull'integrazione dei sistemi energetici e invita gli Stati membri a valorizzare tali competenze e a contribuire a trasferirle dal settore dell'energia fossile al settore del sistema energetico integrato e climaticamente neutro; 48. mette in luce le seguenti tecnologie e le innovazioni di processo pionieristiche che devono essere ulteriormente rafforzate sotto il profilo dell'economia circolare e nell'ambito di un'efficace strategia di integrazione settoriale: a) produzione di acciaio ad alta efficienza e a base di idrogeno rinnovabile, che associ il riciclaggio dell'acciaio e la produzione di stampi permanenti di ferro, b) teleriscaldamento attraverso il trasporto sotterraneo del calore in eccesso, c) ricarica intelligente e trasferimento modale nel settore dei trasporti, d) sostituzione sostenibile dei prodotti petrolchimici e agrochimici e dei loro processi correlati, e) produzione e riciclaggio di batterie di nuova generazione, f) tecnologie a immersione in liquido per i centri di dati che riducano sostanzialmente il fabbisogno energetico e il calore in eccesso; 49. accoglie con favore le iniziative intraprese a favore delle catene del valore strategiche; chiede il riconoscimento delle tecnologie energetiche rinnovabili quale catena del valore strategica e la creazione di un'alleanza per sostenere gli sforzi tesi allo sviluppo di tali tecnologie, nonché un'iniziativa sul rafforzamento del processo e dell'efficienza energetica; invita la Commissione a garantire una governance trasparente di tutte le alleanze, con la partecipazione delle PMI, della società civile, delle organizzazioni non governative e degli esperti indipendenti, garantendo nel contempo la diversità geografica; o o 50. +o +incarica il suo Presidente di trasmettere la presente risoluzione al Consiglio e alla Commissione. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e3c6cff2aff69e02a22e386728c31022e5bbdf47 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-67.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 15/61 Mercoledì 19 maggio 2021 +8. ritiene che la classificazione delle diverse forme di idrogeno debba essere determinata sulla base di una valutazione indipendente e basata su dati scientifici, che si discosti dall'approccio comunemente utilizzato, basato sul colore; è del parere che tale classificazione debba basarsi sulle emissioni di gas a effetto serra prodotte durante il ciclo di vita nel corso dell'intero processo di produzione e trasporto dell'idrogeno, ma dovrebbe anche tenere conto di criteri di sostenibilità trasparenti e solidi, in linea con i principi dell'economia circolare, ed essere basata su medie e valori standard per categoria, come ad esempio gli obiettivi dell'uso sostenibile e della protezione delle risorse, la gestione dei rifiuti e il maggiore utilizzo di materie prime e secondarie, la prevenzione e il controllo dell'inquinamento e, infine, la protezione e il ripristino della biodiversità e degli ecosistemi; +9. osserva che esiste una discrepanza tra le diverse definizioni di idrogeno pulito utilizzate da diversi attori, come la Commissione e l'Alleanza europea per l'idrogeno pulito, che crea confusione e dovrebbe essere evitata; sottolinea, a tale proposito, che la distinzione tra idrogeno rinnovabile e idrogeno a basse emissioni di carbonio deve essere assolutamente chiarita (17); osserva inoltre che evitare l'uso di due denominazioni per la stessa categoria di idrogeno, ovvero «rinnovabile» e «pulito», come proposto dalla Commissione, conferirebbe ulteriore chiarezza e sottolinea, a tale proposito, che la denominazione «idrogeno rinnovabile» è l'opzione più obiettiva e basata su criteri scientifici per tale categoria di idrogeno; +10. sottolinea l'urgente necessità di norme e certificazioni dell'UE e internazionali; osserva inoltre che occorre prendere in considerazione garanzie di origine conformi ai registri nazionali per garantire che l'idrogeno rinnovabile possa essere potenziato in maniera tempestiva e che i consumatori possano scegliere in modo informato soluzioni sostenibili, nonché per ridurre al minimo il rischio di investimenti non recuperabili; +11. sottolinea che il sistema di normazione deve basarsi su un approccio olistico ed essere applicabile all'idrogeno importato; invita la Commissione, nel contesto della revisione della direttiva sulla promozione delle energie rinnovabili, a introdurre un quadro normativo per la certificazione e la tracciabilità dell'idrogeno nell'UE, tenendo conto della sua impronta in termini di gas serra in tutta la catena del valore, compresi i trasporti, anche per stimolare gli investimenti a favore di un aumento sufficiente della produzione di energia elettrica da fonti rinnovabili; invita inoltre la Commissione a fornire, quanto prima possibile nel 2021, un quadro normativo per l'idrogeno che garantisca la normazione, la certificazione, le garanzie di origine, l'etichettatura e la commerciabilità tra gli Stati membri, nonché a usare la prossima revisione del sistema di scambio di quote di emissione dell'UE (ETS) come occasione per esaminare quali cambiamenti siano necessari per sfruttare appieno le potenzialità dell'idrogeno di contribuire agli obiettivi climatici dell'UE, tenendo conto dei rischi di rilocalizzazione delle emissioni di carbonio; +12. sottolinea che la classificazione dei diversi tipi di idrogeno sarebbe, tra l'altro, funzionale all'obiettivo di informare i consumatori e non è intesa a bloccare l'espansione dell'idrogeno in generale; constata che l'attuale sistema delle garanzie di origine per l'elettricità prodotta da fonti rinnovabili non ha incentivato, finora, investimenti adeguati a favore di una capacità supplementare; sottolinea pertanto l'importanza di sviluppare ulteriormente orientamenti in merito alle condizioni e ai criteri, al fine di evitare il doppio conteggio delle capacità rinnovabili; +13. +è fermamente convinto che l'accettazione da parte dell'opinione pubblica sia fondamentale per il successo della creazione di un'economia dell'idrogeno; sottolinea, pertanto, l'importanza del coinvolgimento dei cittadini e dei portatori di interesse e dell'elaborazione di norme tecniche e di sicurezza dell'UE in materia di idrogeno, nonché di soluzioni di alta qualità basate sull'idrogeno che rispettino tali norme; sottolinea inoltre la necessità di un aggiornamento costante dei protocolli di sicurezza nei settori della domanda con riferimento all'utilizzo dell'idrogeno; chiede pertanto che in tutta l'UE siano promossi esempi di buone prassi e una cultura della sicurezza dell'idrogeno; +Aumentare la produzione di idrogeno +14. sottolinea che, per garantire il funzionamento fluido e prevedibile del mercato interno dell'idrogeno, occorre superare gli ostacoli normativi ed è opportuno che la Commissione proponga tempestivamente un quadro normativo coerente, integrato e globale per il mercato dell'idrogeno, che dovrebbe essere allineato con altre normative pertinenti +(17) +Secondo la Commissione, l'«idrogeno a basse emissioni di carbonio» comprende l'idrogeno di origine fossile con cattura del carbonio e l'idrogeno elettrolitico, che nell'intero ciclo di vita determinano emissioni di gas serra notevolmente inferiori rispetto all'idrogeno prodotto con i metodi esistenti. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..264059518da961cd9f4598176c930ca8967d4e91 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.it.p-68.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/62 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +12.1.2022 +Mercoledì 19 maggio 2021 +e rispettare pienamente i principi di proporzionalità, sussidiarietà e di «legiferare meglio», compreso il test PMI; sottolinea a, tale proposito, la necessità di un mercato dell'idrogeno flessibile, per consentire ai pionieri dell'innovazione di sfruttare appieno i vantaggi della produzione dell'idrogeno e a ridurne i costi, tenendo conto del fatto che il mercato dell'idrogeno non è ancora maturo e deve essere ampliato; +15. ritiene che l'assetto del mercato del gas dell'UE e il pacchetto per l'energia pulita possano fungere da base e da esempio per la regolamentazione del mercato dell'idrogeno; sottolinea che, per lo sviluppo rapido e prevedibile di una produzione di idrogeno in grado di funzionare, occorre anche una pianificazione pubblica democratica, che coinvolga i produttori, i lavoratori e i relativi sindacati, gli scienziati e le organizzazioni non governative (ONG); incoraggia altresì la Commissione e gli Stati membri ad approntare soluzioni specifiche per incrementare la produzione di idrogeno nelle regioni meno collegate o isolate, come le isole, garantendo nel contempo lo sviluppo delle relative infrastrutture, anche mediante la loro riconversione; +16. +invita la Commissione a includere e valutare i requisiti giuridici necessari per un'economia dell'idrogeno sostenibile dell'UE nelle sue valutazioni d'impatto relative alla revisione della legislazione pertinente, in modo da realizzare gli obiettivi dell'UE in materia di clima, contraddistinti da una maggiore ambizione, e aumentare l'attrattiva economica dell'idrogeno pulito; esorta la Commissione a esaminare, in particolare, la revisione della direttiva sulla promozione delle energie rinnovabili, della direttiva sulla tassazione dell'energia (18) e della direttiva ETS, al fine di garantire la parità di condizioni e un quadro normativo per l'idrogeno che sia adeguato alle esigenze future; +17. si compiace degli obiettivi ambiziosi della Commissione di aumentare la capacità degli elettrolizzatori e la produzione di idrogeno rinnovabile; invita la Commissione a elaborare una tabella di marcia per la realizzazione e la diffusione degli elettrolizzatori, nonché a creare partenariati a livello dell'UE onde assicurare la loro efficacia in termini di costi; esorta la Commissione e gli Stati membri a eliminare gli attuali oneri amministrativi e a incentivare l'espansione della catena del valore e la diffusione sul mercato dell'idrogeno rinnovabile al fine di renderlo tecnologicamente maturo e competitivo, fornendo stimoli finanziari e regimi di finanziamento dedicati, tra cui soluzioni innovative come ad esempio premi di riacquisto per l'immissione di idrogeno rinnovabile nella rete di distribuzione dell'idrogeno, rivedendo le norme sugli aiuti di Stato e procedendo a una revisione globale dei sistemi di tariffazione e tassazione dell'energia al fine di internalizzare i costi esterni; sottolinea che l'idrogeno rinnovabile potrebbe diventare competitivo prima del 2030, a condizione che siano posti in essere gli investimenti necessari e un quadro normativo adeguato e che le energie rinnovabili siano competitive; +18. osserva che un'economia sostenibile dell'idrogeno dovrebbe consentire il potenziamento delle capacità all'interno di un mercato energetico integrato dell'UE; riconosce che sul mercato saranno presenti diverse forme di idrogeno, come l'idrogeno rinnovabile e l'idrogeno a basse emissioni di carbonio, e sottolinea la necessità di investimenti per aumentare la produzione di energia rinnovabile in modo sufficientemente rapido da raggiungere gli obiettivi climatici e ambientali dell'UE per il 2030 e il 2050, pur riconoscendo l'idrogeno a basse emissioni di carbonio quale tecnologia ponte nel breve e medio termine; invita la Commissione a valutare approssimativamente la quantità di idrogeno a basse emissioni di carbonio necessaria ai fini della decarbonizzazione fintantoché il solo idrogeno rinnovabile non possa subentrare in tale ruolo, in quali casi e per quanto tempo; invita la Commissione e gli Stati membri a ridurre gli ostacoli normativi ed economici al fine di promuovere una rapida diffusione dell'idrogeno sul mercato; rileva inoltre la necessità di evitare lo sfruttamento non sostenibile delle risorse, le emissioni continue di metano, la dipendenza dal carbonio e gli attivi non recuperabili; sottolinea che l'uso dell'idrogeno dovrebbe contribuire al conseguimento degli obiettivi climatici dell'UE e allo sviluppo e alla diffusione in tempi rapidi dell'idrogeno rinnovabile; +19. +rileva che una serie di siti di produzione di idrogeno di origine fossile si trovano in territori interessati dalla transizione giusta ed evidenzia che misure di sostegno efficaci dovrebbero essere mirate alla decarbonizzazione della produzione esistente di idrogeno di origine fossile; esorta affinché le misure finalizzate allo sviluppo dell'economia europea dell'idrogeno non portino alla chiusura di questi siti di produzione, bensì al loro ammodernamento e ulteriore sviluppo, +(18) +Direttiva 2003/96/CE del Consiglio, del 27 ottobre 2003, che ristruttura il quadro comunitario per la tassazione dei prodotti energetici e dell'elettricità (GU L 283 del 31.10.2003, pag. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6877722c0c70eb03c4b9b12fe693ae25179f7056 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-1.txt @@ -0,0 +1,37 @@ +Europos Sąjungos +oficialusis leidinys Informacija ir pranešimai +Leidimas lietuvių kalba +C 15 +65 metai 2022 m. sausio 12 d. +Turinys +EUROPOS PARLAMENTAS 2021–2022 M. SESIJA 2021 m. gegužės 17–21 d. posėdžiai PRIIMTI TEKSTAI +I +Rezoliucijos, rekomendacijos ir nuomonės REZOLIUCIJOS Europos Parlamentas 2021 m. gegužės 18 d., antradienis +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +2021 m. gegužės 18 d. Europos Parlamento rezoliucija dėl Europos Sąjungos solidarumo fondo peržiūros (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +2021 m. gegužės 18 d. Europos Parlamento rezoliucija dėl įpareigojimo iškrauti laimikį pagal bendros žuvininkystės politikos 15 straipsnį tikslų pasiekimo (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +LT +2021 m. gegužės 19 d. +Europos Parlamento rezoliucija su rekomendacijomis Komisijai dėl sporto renginių organizatorių iššūkių skaitmeninėje aplinkoje (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +2021 m. gegužės 19 d. +Europos Parlamento rezoliucija dėl dirbtinio intelekto švietimo, kultūros ir audiovizualiniame sektoriuose (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +2021 m. gegužės 19 d. +Europos Parlamento rezoliucija dėl Europos energetikos sistemų integracijos strategijos (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +2021 m. gegužės 19 d. +Europos Parlamento rezoliucija dėl Europos strategijos dėl vandenilio (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +2021 m. gegužės 19 d. +Europos Parlamento rezoliucija dėl žmogaus teisių apsaugos ir ES išorės migracijos politikos (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..014a4ba030171c6abe262766a83f7771202a760e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +2022 1 12 +2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +27. ragina reguliariai atlikti nepriklausomus auditus siekiant patikrinti, ar naudojamos dirbtinio intelekto taikomosios programos ir ar susijusi stabdžių ir atsvarų sistema atitinka konkrečius kriterijus, ir ragina, kad šiuos auditus prižiūrėtų nepriklausomos ir tinkamos priežiūros institucijos; ragina atlikti konkretų testavimą nepalankiausiomis sąlygomis siekiant padėti laikytis reikalavimų ir užtikrinti, kad jų būtų laikomasi; +28. atkreipia dėmesį į dirbtinio intelekto naudą ir riziką kibernetinio saugumo požiūriu ir jo potencialą kovojant su kibernetiniais nusikaltimais ir pabrėžia, kad visi dirbtinio intelekto sprendimai turi būti atsparūs kibernetiniams išpuoliams, kartu gerbiant Sąjungos pagrindines teises, visų pirma apsaugant asmens duomenis ir privatumą; pabrėžia, kad svarbu stebėti saugų dirbtinio intelekto naudojimą, ir pabrėžia glaudaus viešojo ir privačiojo sektorių bendradarbiavimo būtinybę siekiant kovoti su naudotojų pažeidžiamumu ir su tuo susijusiais pavojais; ragina Komisiją įvertinti, ar kibernetinio saugumo srityje reikia geresnių prevencijos ir rizikos mažinimo priemonių; +29. pabrėžia, kad dėl COVID-19 pandemijos kilusi krizė gali būti laikoma skaitmeninių ir su dirbtiniu intelektu susijusių technologijų kūrimo, diegimo ir naudojimo švietimo bei kultūros srityse bandomuoju laikotarpiu: šios veiklos pavyzdžiai apima daugybę visose valstybėse narėse taikomų internetinio mokymosi platformų ir internetinių kultūros rėmimo priemonių; todėl ragina Komisiją atsižvelgti į šiuos pavyzdžius svarstant bendrą Sąjungos požiūrį į tokių technologinių sprendimų naudojimo plėtrą; +Švietimas +30. primena, kad svarbu stiprinti skaitmeninius įgūdžius ir pasiekti aukštą žiniasklaidos priemonių naudojimo, skaitmeninio ir informacinio raštingumo lygį Sąjungos lygmeniu, nes tai yra būtina dirbtinio intelekto naudojimo švietimo srityje sąlyga; atsižvelgdamas į tai pabrėžia, kad reikia užtikrinti skaitmeninį ir dirbtinio intelekto raštingumą Sąjungos mastu parengiant mokytojams skirtas mokymo galimybes; primygtinai laikosi nuomonės, kad mokyklose naudojant dirbtinio intelekto technologijas turėtų būti padedama mažinti socialinę nelygybę ir regioninį skaitmeninių įgūdžių skirtumą; palankiai vertina Komisijos atnaujintą Skaitmeninio švietimo veiksmų planą, kuriame sprendžiamas dirbtinio intelekto naudojimo švietimo srityje klausimas; atsižvelgdamas į tai, ragina Komisiją užtikrinti, kad šio plano prioritetai būtų skaitmeniniai pajėgumai, žiniasklaidos priemonių naudojimo raštingumas bei mokymas ir su dirbtiniu intelektu susiję įgūdžiai, kartu didinant informuotumą apie galimą dirbtinio intelekto netinkamą naudojimą ir veikimą; todėl ragina Komisiją ypač daug dėmesio skirti pažeidžiamoje padėtyje esantiems vaikams ir jaunimui, kuriems skaitmeninio švietimo srityje reikalinga ypatinga parama; primygtinai ragina Komisiją savo būsimuose pasiūlymuose dėl teisėkūros procedūra priimamų aktų dėl dirbtinio intelekto tinkamai atsižvelgti į dirbtinio intelekto ir robotikos iniciatyvas švietimo srityje; primygtinai ragina valstybes nares investuoti į skaitmeninę mokyklų įrangą ir šiuo tikslu naudoti Sąjungos lėšas; +31. pabrėžia, kad dirbtinio intelekto naudojimas švietimo sistemose suteikia įvairiausių galimybių ir priemonių siekiant, kad šios sistemos būtų novatoriškesnės, įtraukesnės, efektyvesnės ir vis veiksmingesnės, diegiant naujus sparčius, asmeniniams poreikiams pritaikytus bei į mokinius orientuotus kokybiško mokymosi būdus; tačiau pabrėžia, kad dėl poveikio švietimui ir socialinei įtraukčiai tokios priemonės turi būti prieinamos visoms socialinėms grupėms, užtikrinant vienodas galimybes įgyti išsilavinimą ir mokytis, kad niekas nebūtų paliktas nuošalyje, ypač neįgalieji; +32. pabrėžia, kad, siekiant užtikrinti kritišką ir veiksmingą dirbtinio intelekto naudojimą, piliečiai turi turėti bent jau bendrą supratimą apie šią technologiją; ragina valstybes nares į savo su skaitmeniniu raštingumu susijusius veiksmus įtraukti informuotumo apie dirbtinį intelektą didinimo kampanijas; ragina Komisiją ir valstybes nares skatinti rengti skaitmeninio raštingumo planus ir diskusijų forumus, įtraukiant piliečius, tėvus ir mokinius į demokratinį dialogą su viešosios valdžios institucijomis bei suinteresuotaisiais subjektais dėl dirbtinio intelekto technologijų plėtros, diegimo ir naudojimo švietimo sistemose; pabrėžia, jog svarbu, kad pedagogams, instruktoriams ir kitiems būtų suteikiamos reikiamos priemonės ir galimybė įgyti praktinės patirties dirbtinio intelekto ir susijusių technologijų srityje, t. y. sužinoti, kas tai yra, kaip jos naudojamos ir kaip jas naudoti tinkamai bei laikantis teisės nuostatų, siekiant išvengti intelektinės nuosavybės teisių pažeidimų; atkreipia ypatingą dėmesį į švietimo ir mokymo sektorių darbuotojų skaitmeninio raštingumo ir vyresnio amžiaus asmenų skaitmeninių įgūdžių lavinimo svarbą atsižvelgiant į tai, kad su minėtosiomis technologijomis užaugusios jaunesnės kartos ir taip turi elementarų supratimą apie jas; +33. pabrėžia, kad tikrasis dirbtinio intelekto švietimo sistemose tikslas turėtų būti užtikrinti kuo geriau asmeniniams poreikiams pritaikytą švietimą, siūlant besimokantiesiems individualias akademines programas, kuriomis būtų atsižvelgta į jų stipriąsias ir silpnąsias puses, ir siūlant prie jų savybių priderintą mokymo medžiagą, kartu išsaugant švietimo kokybę ir įtrauktimi grindžiamą mūsų švietimo sistemų principą; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0107430714352f440040838f244f4a22866657b6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-43.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +2022 1 12 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 15/37 2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +34. primena esminį ir daugialypį mokytojų vaidmenį švietimo srityje, taip pat užtikrinant, kad jis būtų įtraukus, ypač ankstyvojoje vaikystėje, kai įgyjami įgūdžiai, padėsiantys mokiniams daryti pažangą visą gyvenimą, pvz., asmeniniai santykiai, mokymosi įgūdžiai, empatija ir bendras darbas; todėl pabrėžia, kad dirbtinio intelekto technologijos negali būti naudojamos kenkiant ar darant žalą kontaktiniam švietimui, nes mokytojų negalima pakeisti jokiomis dirbtinio intelekto ar su juo susijusiomis technologijomis; +35. pabrėžia, kad dirbtinio intelekto naudojimo švietimo srityje teikiama mokymosi nauda priklausys ne tik nuo paties dirbtinio intelekto, bet ir nuo to, kaip mokytojai naudos dirbtinį intelektą skaitmeninėje mokymosi aplinkoje, kad patenkintų moksleivių, studentų ir mokytojų poreikius; todėl atkreipia dėmesį į tai, kad dirbtinio intelekto programuotojai, kai įmanoma, turi įtraukti mokytojų bendruomenes kuriant, diegiant ir naudojant dirbtinio intelekto technologijas ir taip sukurti ryšių aplinką, kurioje būtų formuojamos dirbtinio intelekto programuotojų, kūrėjų, įmonių, mokyklų, mokytojų ir kitų viešojo ir privačiojo sektorių suinteresuotųjų subjektų sąsajos bei bendradarbiavimas siekiant kurti dirbtinio intelekto technologijas, kurios būtų tinkamos realaus švietimo aplinkai, atspindėtų kiekvieno besimokančio asmens amžių ir išsivystymo lygį ir atitiktų aukščiausius etikos standartus; pabrėžia, kad švietimo institucijos turėtų diegti tik patikimas, etiškas ir į žmogų orientuotas technologijas, kurias viešosios valdžios institucijos ir pilietinė visuomenė galėtų patikrinti kiekvienu jų taikymo etapu; šiuo atžvilgiu atkreipia dėmesį į laisvo naudojimo ir atvirojo kodo sprendimų privalumus; ragina mokykloms ir kitoms švietimo įstaigoms teikti finansinę ir logistinę paramą bei praktinę patirtį, kurių reikia siekiant diegti ateities mokymosi sprendimus; +36. taip pat pabrėžia, kad reikia nuolat mokyti mokytojus, kad jie galėtų prisitaikyti prie dirbtiniu intelektu pagrįsto švietimo realijų ir įgyti žinių bei įgūdžių, kurių reikia norint pedagogiškai ir prasmingai naudoti dirbtinio intelekto technologijas, taip sudarant jiems sąlygas visapusiškai pasinaudoti dirbtinio intelekto teikiamomis galimybėmis ir suvokti jo ribas; ragina užtikrinti, kad skaitmeninis mokymas ateityje būtų kiekvieno mokytojo mokymo dalis, ir ragina suteikti galimybę mokytojams ir švietimo bei mokymo srities darbuotojams kelti savo kvalifikaciją skaitmeninio mokymo srityje ir mokytis visą gyvenimą; todėl ragina rengti mokytojams skirtas dirbtinio intelekto mokymo programas visose srityse bei visoje Europoje; be to, pabrėžia, kad svarbu reformuoti mokymo programas naujoms mokytojų kartoms ir sudaryti jiems galimybes prisitaikyti prie dirbtiniu intelektu pagrįsto švietimo realijų, taip pat pabrėžia mokytojams skirtų vadovų ir gairių dėl dirbtinio intelekto rengimo bei atnaujinimo svarbą; +37. yra susirūpinęs dėl to, kad trūksta konkrečių aukštojo mokslo programų dirbtinio intelekto tema, taip pat dirbtiniam intelektui skiriamo viešojo finansavimo valstybėse narėse; mano, kad tai kelia pavojų Europos ateities užmojams skaitmeninėje srityje; +38. yra susirūpinęs dėl to, kad nedaug dirbtinio intelekto tyrėjų siekia akademinės karjeros, nes technologijų bendrovės už mokslinius tyrimus gali pasiūlyti geresnį užmokestį ir mažiau biurokratijos; mano, kad ši problema būtų iš dalies išspręsta, jei universitetuose vykdomiems dirbtinio intelekto moksliniams tyrimams būtų skiriama daugiau viešojo sektoriaus lėšų; +39. pabrėžia, kad svarbu nuo vaikystės ugdyti žmonių bendruosius skaitmeninius įgūdžius, siekiant panaikinti kvalifikacijos atotrūkį ir geriau integruoti tam tikras gyventojų grupes į skaitmeninę darbo rinką bei skaitmeninę visuomenę; atkreipia dėmesį į tai, kad bus vis svarbiau rengti aukštos kvalifikacijos visų sričių specialistus dirbtinio intelekto srityje, visoje Sąjungoje užtikrinti tokių kvalifikacijų tarpusavio pripažinimą ir tobulinti dabartinių ir būsimų darbuotojų įgūdžius, kad jie pajėgtų prisitaikyti prie būsimų darbo rinkos realijų; todėl ragina valstybes nares įvertinti savo mokymo medžiagą ir prireikus įtraukti į ją su dirbtiniu intelektu susijusius įgūdžius, taip pat numatyti ne tik konkrečias dirbtinio intelekto kūrėjams skirtas mokymo programas, bet ir įtraukti dirbtinio intelekto temą į tradicines mokymo programas; atkreipia dėmesį į poreikį visoje Sąjungoje užtikrinti profesinių kvalifikacijų, susijusių su dirbtinio intelekto srities įgūdžiais, tarpusavio pripažinimą, nes kai kurios valstybės narės atnaujina savo švietimo pasiūlą įtraukdamos su dirbtiniu intelektu susijusius įgūdžius ir nustato konkrečias dirbtinio intelekto kūrėjams skirtas mokymo programas; teigiamai vertina Komisijos pastangas į tam tikrų profesijų su kvalifikacijos įgijimu siejamus reikalavimus, suderintus Sąjungos lygmeniu pagal Profesinių kvalifikacijų direktyvą (11), įtraukti skaitmeninius įgūdžius; pabrėžia, kad jie turi atitikti patikimo dirbtinio intelekto etikos gairių vertinimo sąrašą, ir palankiai vertina Komisijos pasiūlymą šį sąrašą paversti orientacine dirbtinio intelekto kūrėjų mokymo programa; primena specialius profesinio rengimo ir mokymo poreikius, susijusius su dirbtiniu intelektu, ir ragina vadovautis bendradarbiavimu grindžiamu Europos lygmens požiūriu, kad būtų stiprinamas dirbtinio intelekto potencialas profesinio rengimo ir mokymo srityje; pabrėžia, kad svarbu rengti aukštos kvalifikacijos šios srities +(11) +2005 m. rugsėjo 7 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyva 2005/36/EB dėl profesinių kvalifikacijų pripažinimo (OL L 255, 2005 9 30, p. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d9c5d5ca04f58bbba0494ee9b602d787a87b2295 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-46.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +C 15/40 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +2022 1 12 +2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +54. pažymi, kad reikėtų nustatyti gerąją patirtį DI technologijų srityje siekiant apsaugoti kultūros paveldą ir užtikrinti jo prieinamumą, visų pirma neįgaliesiems, ir ja reikėtų dalytis kultūros tinkluose visoje Sąjungoje, kartu remiant įvairių DI naudojimo būdų mokslinius tyrimus, kad būtų galima skatinti kultūros paveldo vertės supratimą, jo prieinamumą ir išsaugojimą; ragina Komisiją ir valstybes nares remti dėl DI naudojimo kultūros ir kūrybos sektoriuose bei pramonėje atsiveriančias galimybes; 55. pažymi, kad DI technologijos taip pat gali būti naudojamos vykdant neteisėtos prekybos kultūros vertybėmis ir kultūros vertybių naikinimo stebėseną ir kartu padėti rinkti duomenis vykdant materialaus ir nematerialaus kultūros paveldo atkūrimą ir rekonstrukciją; pažymi, kad DI plėtojimas, diegimas ir naudojimas muitinės tikrinimo procedūrose gali padėti užkirsti kelią neteisėtai prekybai kultūros paveldo objektais, nes, visų pirma būtų papildomos sistemos, kurios sudaro sąlygas muitinėms tikslingai nukreipti savo pastangas ir išteklius į su didžiausia rizika susijusiais objektais; 56. pažymi, kad DI galėtų būti naudingas mokslinių tyrimų sektoriui, pvz., atlikti tokią funkciją, kokį predikcinė analizė gali atlikti tikslinant duomenų analizę, pvz., kultūros objektų įsigijimo ir perkėlimo atvejais; pabrėžia, jog Sąjunga turi didinti investicijas ir skatinti pramonės ir akademinio pasaulio partnerystes, siekiant stiprinti Europos lygmens kompetenciją mokslinių tyrimų srityje; 57. primena, kad DI gali tapti revoliucine priemone skatinant kultūrinį turizmą, ir pabrėžia didelį jo potencialą nuspėjant turizmo srautus, o tai būtų labai naudinga miestams, susiduriantiems su perteklinio turizmo problema; +Kultūros ir kūrybos sektoriai bei pramonė 58. apgailestauja dėl to, kad kultūra nėra tarp Sąjungos lygmens prioritetų, nurodytų politikos galimybėse ir rekomendacijose dėl AI, visų pirma 2020 m. vasario 19 d. +Komisijos baltojoje knygoje dėl dirbtinio intelekto; ragina persvarstyti rekomendacijas, kad kultūra būtų įtraukta kaip Sąjungos lygmens DI politikos prioritetas; ragina Komisiją ir valstybes nares spręsti galimo DI technologijų kūrimo, diegimo ir naudojimo poveikio kultūros ir kūrybos sektoriuose bei pramonėje klausimą ir kuo geriau pasinaudoti priemonės „Next Generation EU“ planu, kad minėtuose sektoriuose būtų vykdomas skaitmeninimas, siekiant kad jie būtų prisitaikę prie naujų 21-ojo mažiaus vartojimo formų; 59. nurodo, kad DI jau pasiekė taip pat kultūros ir kūrybos sektorius bei pramonę, kaip matyti, pavyzdžiui, iš automatizuoto tekstų, vaizdų ir muzikos kūrinių kūrimo; pabrėžia, kad kūrybos ir kultūros sektorių darbuotojai taip pat turi turėti reikalingus skaitmeninius gebėjimus ir žinių, kad galėtų naudotis DI ir kitomis skaitmeninėmis technologijomis; ragina Komisiją ir valstybes nares skatinti galimybes, atsiveriančias naudojant DI kultūros ir kūrybos sektoriuose bei pramonėje, ir tuo tikslu skirti daugiau lėšų iš mokslo ir mokslinių tyrimų biudžeto, taip pat įsteigti skaitmeninio kūrybiškumo centrus, kuriuose kūrėjai ir kultūros srities darbuotojai kurtų DI prietaikas, mokytųsi, kaip jomis ir kitomis technologijomis naudotis, ir jas išbandytų; 60. pripažįsta, kad DI technologijos gali padėti padidinti darbo vietų skaičių kultūros ir kūrybos sektoriuose bei pramonėje, nes atsiras daugiau galimybių naudotis šiomis technologijomis; todėl pabrėžia, kad svarbu didinti skaitmeninį raštingumą kultūros ir kūrybos sektoriuose bei pramonėje, kad šios technologijos šiuose sektoriuose taptų įtraukesnės, patogesnės naudoti, lengviau išmokstamos ir sąveikesnės; 61. pabrėžia, kad DI ir kūrybos ir kūrybos sektorių bei pramonės sąveika – tai kompleksinis procesas ir kad jį būtina nuodugniai įvertinti; palankiai vertina 2020 m. lapkričio mėn. +Komisijos ataskaitą „Dirbtinio intelekto tendencijos ir naujovės. +Intelektinės nuosavybės teisių sistemos iššūkiai“ ir tyrimą „Autorių teisės ir naujos technologijos. +Autorių teisių duomenų valdymas ir dirbtinis intelektas“; pabrėžia, kad svarbu patikslinti sąlygas, kuriomis autorių teisėmis saugomas turinys naudojamas kaip duomenų įvestis (vaizdai, muzika, filmai, duomenų bazės ir t. t.) ir gaminant kultūrinius ir audiovizualinius produktus, nesvarbu, ar, pasinaudodami DI juos kurtų žmonės, ar juos savarankiškai generuotų dirbtinio intelekto technologijos; ragina Komisiją tirti dirbtinio intelekto poveikį Europos kūrybos sektoriui; dar kartą akcentuoja Europos duomenų svarbą ir teigiamai vertina Komisijos pareiškimus šia tema ir tai, kad dirbtinis intelektas ir susijusios technologijos yra vienas svarbiausių darbotvarkės klausimų; 62. pabrėžia, kad reikia Sąjungos lygmeniu parengti nuoseklią DI technologijų kultūros ir kūrybos sektoriuose bei pramonėje viziją; ragina valstybes nares nacionalinėse DI strategijose daugiau dėmesio skirti kultūrai siekiant užtikrinti, kad kultūros ir kūrybos sektoriuose bei pramonėje būtų diegiamos inovacijos, jie išliktų konkurencingi ir kad kultūros įvairovė būtų saugoma ir puoselėjama naujoje skaitmeninėje aplinkoje Sąjungos lygmeniu; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a63fc95352c59c089793bf18642e80ad6b24db56 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-57.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +2022 1 12 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 15/51 2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +20. palankiai vertina tai, kad priimta Europos vandenilio strategija; pabrėžia, kad pirmenybė turėtų būti teikiama atsinaujinančiojo vandenilio tiekimo grandinės sukūrimui Europoje, kad būtų pasinaudota pradininkės pranašumais, skatinamas pramonės konkurencingumas ir energijos tiekimo saugumas; yra įsitikinęs, kad atsinaujinantis ir mažataršis vandenilis gali padėti sumažinti nuolatinį išmetamą teršalų kiekį, pvz., pramoninių procesų ir sunkiojo transporto išmetamą ŠESD kiekį, kai tiesioginis elektrifikavimas gali būti netinkamas dėl žemo išlaidų veiksmingumo ar techninių, socialinių ir aplinkosaugos priežasčių; primena, kad reikia paspartinti esamos vandenilio gamybos priklausomybės nuo iškastinio kuro mažinimą; remia pradėtus bendriems Europos interesams svarbius projektus vandenilio srityje; ragina Komisiją sukurti išsamią dujinių energijos nešiklių klasifikavimo ir sertifikavimo sistemą, paremtą viso gyvavimo ciklo metu išmetamo ŠESD kiekio mažinimo ir tvarumo kriterijais, laikantis Atsinaujinančiųjų energijos išteklių direktyvoje dėl skatinimo naudoti atsinaujinančiųjų išteklių energiją nustatyto požiūrio; pabrėžia, kad toks klasifikavimas yra nepaprastai svarbus rinkos dalyviams, valdžios institucijoms ir vartotojams; pabrėžia, kad reikia sukurti tvirtą sistemą ir nustatyti tinkamą pamatinę vertę siekiant užtikrinti, kad būtų diegiami pakankami papildomi atsinaujinančiųjų išteklių energijos gamybos pajėgumai, proporcingi vandenilio iš atsinaujinančiųjų išteklių poreikiui; ragina Komisiją būsimuose pasiūlymuose dėl teisėkūros procedūra priimamų aktų atsižvelgti į šią poreikių įvairovę; ragina Komisiją užtikrinti sąžiningą ir veiksmingą vandenilio, importuojamo iš tarptautinių partnerių, ir vandenilio, kuris gaminamas ES, konkurenciją; +21. pabrėžia vaidmenį, kurį aplinkosaugos požiūriu saugus anglies dioksido surinkimas, kaupimas ir naudojimas (CCS/U) galėtų atlikti siekiant Europos žaliojo kurso tikslų; remia integruotos politikos aplinką siekiant skatinti naudoti aplinkosaugos požiūriu saugias anglies dioksido surinkimo, kaupimo ir naudojimo technologijas, kurios padeda mažinti grynąjį išmetamą šiltnamio efektą sukeliančių dujų kiekį, siekiant neutralaus sunkiosios pramonės poveikio klimatui, kai nėra tiesioginio išmetamųjų teršalų kiekio mažinimo galimybių; atkreipia dėmesį į Komisijos pasiūlymą sušaukti kasmetinį Europos CCUS forumą, kuris būtų švarios energetikos pramonės forumo dalis, siekiant toliau tirti tokių projektų skatinimo galimybes; primena, kad prioritetas turėtų būti teikiamas tiesioginiam išmetamo teršalų kiekio mažinimui ir veiksmams, skirtiems ES gamtinių absorbentų ir kaupiklių išsaugojimui ir gerinimui; +22. pabrėžia, kad transporto sektorius gali reikšmingai prisidėti skatinant atsinaujinančiųjų išteklių energijos naudojimą; ragina Komisiją ir valstybes nares pasiūlyti palankią politikos sistemą ir nustatyti plataus užmojo tikslus, grindžiamus technologijų, kurios yra būtinos siekiant neutralaus poveikio klimatui, technologinio neutralumo principu, siekiant teisingo, įperkamo ir suderinto perėjimo prie visų rūšių keleivinio ir krovininio transporto priklausomybės nuo iškastinio kuro mažinimo, įskaitant viešąjį laivyną ir tinklus, kelių, jūrų, vidaus vandenų, geležinkelių ir oro transportą, visų pirma elektrifikavimo būdu, o kai tai neįmanoma, naudojant tvariai pagamintą kurą; palankiai vertina tai, kad Komisija, persvarstydama Direktyvą 2014/94/ES, paskelbė ketinanti įrengti milijoną elektra varomų transporto priemonių įkrovimo punktų; ragina Komisiją numatyti paskatų automobilių gamintojams, kad jie sudarytų sąlygas įkrovimui integruojant transporto priemones į elektros tinklą; pabrėžia, kad reikia pritaikyti Europos transporto priemonių parko elektrifikavimo tinklus ir alternatyviųjų degalų infrastruktūrą, taip pat remti kitus lengvai pritaikomus sprendimus, pirmiausia transporto mazguose; pabrėžia vidaus bendradarbiavimo teikiamas galimybes mažinant transporto priklausomybę nuo iškastinio kuro tarpvalstybiniu mastu; atsižvelgdamas į tai pabrėžia itin svarbų Transporto bendruomenės ir Komisijos vaidmenį kuriant sąveiką su kaimyninėmis šalimis ir paspartinant ES transporto išmetamų teršalų standartų taikymą kitose valstybėse; pabrėžia viešojo transporto svarbą mažinant energijos poreikį ir būtinybę vystyti ir plėsti nuo iškastinio kuro nepriklausomą viešąjį transportą tiek miesto, tiek kaimo vietovėse; +23. pabrėžia, kad esama sektorių, kuriuose energijos suvartojimas didėja, pavyzdžiui, transporto, turizmo ir IRT sektoriai; remia Komisijos darbą ieškant sąveikos tarp centralizuoto šildymo ir vėsinimo tinklų ir neišvengiamos atliekinės šilumos šaltinių; palankiai vertina į ES skaitmeninę strategiją įtrauktą įsipareigojimą iki 2030 m. pasiekti, kad duomenų centrų poveikis klimatui būtų neutralizuotas; ragina Komisiją pasiūlyti veiksmų planą dėl turizmo sektoriaus dalyvavimo energetikos sistemos integravimo procese, be kita ko, skatinant geležinkelių turizmą, tausojamąjį judumą ir elektromobilumą, žiedinės energetikos bendruomenių tvaraus turizmo srityje kūrimą; +Energetikos sistemų pusiausvyros užtikrinimas +24. pažymi, kad elektros energijos tinklų pusiausvyros išlaikymas ir paklausos bei gamybos pikų valdymas bus sudėtingesnis dėl vis labiau decentralizuoto energijos gamybos derinio, ir atsižvelgdamas į tai pabrėžia apkrovos atsako, kaupimo ir išmanaus energijos valdymo svarbą; pabrėžia, kad perėjimas prie decentralizuotos energijos gamybos turi daug privalumų: jis gali skatinti naudoti vietinius energijos išteklius, padėti didinti vietinį energijos tiekimo saugumą, skatinti bendruomenių vystymąsi ir sanglaudą, nes sukuriami nauji pajamų šaltiniai ir kuriamos darbo vietos; primena, kad valstybės narės gali pačios nustatyti savo energijos rūšių derinį, kurio įvairovė yra labai svarbi siekiant užtikrinti tiekimo saugumą; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..55ee56223cbfe88136b758489ed4942e6856f41b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +2022 1 12 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 15/53 2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +sistemos prie paklausa grindžiamos sistemos, sudarant sąlygas aktyviems vartotojams taikyti reguliavimo apkrova sistemą naudojantis skaitmeniniais sprendimais, visapusiškai laikantis Bendrojo duomenų apsaugos reglamento (25); ragina Komisiją ir valstybes nares išnagrinėti būdus, kaip būtų galima toliau skatinti Europos apkrovos atsako rinkos lankstumą, pvz., nustatant bendrus galutiniams vartotojams suteikiamo lankstumo standartus ir įvertinant galimą naudą ir poveikį energetikos sistemos sąnaudoms; palankiai vertina lanksčias integruotas energetikos sistemas, kuriomis siekiama optimizuoti centralizuoto šilumos ir vėsinimo sektoriaus teikiamas paslaugas ir veiksmingą bei lanksčią didelio naudingumo kogeneraciją, prisidedant prie elektros energijos tinklo balansavimo, ekonomiškai efektyvaus atsinaujinančiųjų energijos išteklių naudojimo ir atliekinės šilumos integravimo vietos ir (arba) regioniniu lygmenimis; ragina skubiai įgyvendinti Direktyvą (ES) 2019/944 ir jos nuostatas dėl reguliavimo apkrova; +34. pabrėžia elektromobilumo vaidmenį, kurį jis galėtų atlikti išmanios elektros energijos ir transporto sektorių integracijos srityje suteikdamas daugiau lankstumo galimybių; pabrėžia, kad transporto sektoriaus elektrifikavimas gali padidinti Sąjungos strateginį energetinį savarankiškumą, nes būtų sumažintas importuojamo iškastinio kuro poreikis; pabrėžia, kad perdavimo iš transporto priemonės į elektros tinklą technologijos turi kaupimo ir lankstumo potencialo ir pažymi, kad tam reikalingos sąveikios energetikos sistemos ir elektrinės transporto priemonės; +35. primena, kad svarbu šalinti kibernetinio saugumo riziką energetikos sektoriuje siekiant užtikrinti elektros energijos sistemų atsparumą; pabrėžia, kad vis daugiau susietųjų produktų, tokių kaip šildymo įtaisai, elektrinės transporto priemonės ir pažangieji skaitikliai, gali padidinti kibernetinio saugumo išpuolių prieš elektros energijos sistemą riziką; ragina Komisiją skubiai pašalinti kibernetinio saugumo riziką nustatant aukšto lygio kibernetinio saugumo priemones susietiesiems produktams, vadovaujantis elektros energijos tinklo kodeksu dėl kibernetinio saugumo; +36. teigia, kad siekiant labiau atsinaujinančiaisiais ištekliais pagrįstos, decentralizuotos ir geriau integruotos energetikos sistemos reikia geriau prognozuoti energijos paklausą ir tikruoju laiku derinti su pasiūla bei kaupimu iš skirtingų energijos nešiklių; šiuo atžvilgiu pabrėžia itin svarbų statistinių ir meteorologinių duomenų tvarkymo skaitmeninimo vaidmenį; ragina Komisiją ir valstybes nares sukurti skaitmeninių energijos technologijų vidaus rinką, sykiu užtikrinant vartotojų privatumą ir asmens duomenų saugumą; ragina valstybes nares taikyti Direktyvoje 2010/31/ES dėl pastatų energinio naudingumo (26) nustatytą pažangiojo parengtumo rodiklį, siekiant išnaudoti paklausos lankstumo galimybes pastatų lygmeniu; pabrėžia, kad tam reikės bendresnių keitimosi duomenimis standartų; palankiai vertina Komisijos ketinimą parengti energetikos skaitmeninimo veiksmų planą, siekiant skatinti ES lyderystę technologijų srityje ir sudaryti sąlygas labiau integruotai energetikos sistemai taikant pažangius sprendimus konkrečiuose sektoriuose (pavyzdžiui, pažangiųjų tinklų, efektyvesnio ir saugesnio transporto ir energijos taupymo pastatuose) ir didesnį finansavimą 2021– 2027 m. laikotarpiu; +37. pakartoja, kad Energetikos reguliavimo institucijų bendradarbiavimo agentūra atlieka svarbų vaidmenį integruojant energetikos sistemas ir įgyvendinant ES energetikos teisės aktus; ragina Komisiją ir valstybes nares užtikrinti, kad agentūrai būtų suteikta pakankamai lėšų jos uždaviniams vykdyti; +Užtikrinti visiems piliečiams ir įmonėms galimybes naudotis ir įpirkti energiją +38. primena, kad pagrindinis ES veiksmų energetikos srityje tikslas – užtikrinti tinkamą rinkos veikimą, atsižvelgiant į poreikį išsaugoti ir gerinti aplinką; ragina Komisiją imtis būtinų priemonių, kad būtų užtikrintas tinkamas energetikos rinkų veikimas, visiškas energijos vidaus rinkos acquis įgyvendinimas, įskaitant švarios energijos dokumentų rinkinį, suvienodintos dujų ir centralizuoto šilumos tiekimo sektorių vartotojų teisės su elektros energijos vartotojų teisėmis ir padedama jiems prisidėti mažinant ekonomikos priklausomybę nuo iškastinio kuro; pabrėžia, kaip svarbu skatinti vartotojus rinktis energiją taupančią ir ekonomiškai efektyvią priklausomybės nuo iškastinio kuro mažinimo galimybę, remiantis kainomis, kurios tinkamai atspindi visas naudojamo energijos nešiklio sąnaudas; palankiai vertina iniciatyvą persvarstyti Energijos mokesčių direktyvą 2003/96/EB ir paversti ją priemone, kuria vadovaujantis mokesčių politika būtų suderinta su 2030 ir 2050 m. energetikos ir klimato tikslais; ragina Komisiją ir valstybes nares į šią direktyvą įtraukti +(25) (26) +2016 m. balandžio 27 d. Europos Parlamento ir Tarybos reglamentas (ES) 2016/679 dėl fizinių asmenų apsaugos tvarkant asmens duomenis ir dėl laisvo tokių duomenų judėjimo ir kuriuo panaikinama Direktyva 95/46/EB (OL L 119, 2016 5 4, p. 1). +2010 m. gegužės 19 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyva 2010/31/ES dėl pastatų energinio naudingumo (OL L 153, 2010 6 18, p. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2fe1e16a413e96b1aeebae292396cc963fcc7b20 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +2022 1 12 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 15/55 2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +atsižvelgdamas į tai pažymi, kad nepaprastai svarbu pritaikyti darbuotojų įgūdžius sektoriuose, kuriems kyla pavojus išnykti įgyvendinant žaliąją pertvarką; pabrėžia pripažintos Europos kompetencijos energetikos sistemų integravimo srityje vertę ir ragina valstybes nares įvertinti šią patirtį ir padėti perkelti ją iš iškastinio kuro energijos sektoriaus į integruotą neutralaus poveikio klimatui energetikos sistemos sektorių; 48. atkreipia dėmesį į šias novatoriškų procesų inovacijas ir technologijas, kurias reikia toliau tobulinti norint sukurti žiedinę ekonomiką ir plėtoti veiksmingą sektoriaus integracijos strategiją: a) didelio efektyvumo plieno gamybą, paremtą žaliuoju vandeniliu, derinant plieno perdirbimą ir nuolatinę geležies liejimo gamybą; b) centralizuotą šildymą panaudojant perteklinę požeminio transporto šilumą; c) pažangų apmokestinimą ir perėjimą prie kitų transporto rūšių transporto sektoriuje; d) tvarų naftos chemijos ir agrochemijos produktų bei su jais susijusių procesų pakeitimą; e) naujos kartos baterijų gamybą ir perdirbimą; f) skystines technologijas duomenų centrams, padedančias reikšmingai sumažinti energijos poreikį ir perteklinę šilumą; 49. palankiai vertina iniciatyvas, kurių imtasi strateginių vertės grandinių srityje; ragina atsinaujinančiųjų energijos išteklių technologijas laikyti pagrindine strategine vertės grandine ir sukurti aljansą, kuris remtų pastangas didinti šių technologijų naudojimo mastą ir iniciatyvas procesams ir energijos vartojimo efektyvumui gerinti; ragina Komisiją užtikrinti skaidrų visų aljansų valdymą, įskaitant MVĮ, pilietinės visuomenės, nevyriausybinių organizacijų ir nepriklausomų ekspertų dalyvavimą, kartu užtikrinant geografinę įvairovę; o o 50. +o +paveda Pirmininkui perduoti šią rezoliuciją Tarybai ir Komisijai. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f689400b3a8884bb2712e30b9c81cf514a89e028 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-67.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +2022 1 12 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 15/61 2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +8. mano, kad įvairių vandenilio formų klasifikacija turėtų būti nustatoma remiantis nepriklausomu moksliniu vertinimu, atsisakant įprastai naudojamo spalvinio metodo; laikosi nuomonės, kad ši klasifikacija turėtų būti grindžiama šiltnamio efektą sukeliančių dujų išmetamu kiekiu per būvio ciklą, viso vandenilio gamybos ir transportavimo proceso metu, tačiau taip pat turėtų būti atsižvelgiama į skaidrius ir griežtus tvarumo kriterijus, atitinkančius žiedinės ekonomikos principus, o ji turėtų būti grindžiama kiekvienos kategorijos vidurkiais ir standartinėmis vertėmis, pvz., tausaus naudojimo ir išteklių apsaugos, atliekų tvarkymo ir didesnio žaliavų bei antrinių žaliavų sunaudojimo, taršos prevencijos ir kontrolės tikslais, ir galiausiai, biologinės įvairovės ir ekosistemų apsauga bei atkūrimu; +9. pažymėtina, kad skirtingos švaraus vandenilio apibrėžtys, kurias naudoja įvairūs subjektai, pvz., Komisija ir Europos švaraus vandenilio aljansas, skiriasi, todėl kyla painiava ir jos reikėtų vengti; atsižvelgdamas į tai pabrėžia, kad turi būti aiškiai atskirtas atsinaujinančiųjų išteklių ir mažai anglies dioksido išskiriantis vandenilis (17); be to, pažymi, kad nevartojant dviejų tos pačios vandenilio kategorijos pavadinimų, t. y. „iš atsinaujinančiųjų išteklių“ ir „švaraus“, kaip siūlo Komisija, būtų pateiktas išsamesnis paaiškinimas; šiuo atžvilgiu pabrėžia, kad terminas „vandenilis iš atsinaujinančiųjų energijos išteklių“ yra objektyviausia ir moksliškai pagrįsta šios kategorijos vandenilio alternatyva; +10. pabrėžia, kad skubiai reikia ES ir tarptautinių standartų bei sertifikavimo; taip pat pažymi, kad reikėtų apsvarstyti su nacionaliniais registrais suderintas kilmės garantijas, siekiant užtikrinti, kad vandenilio iš atsinaujinančiųjų išteklių gamyba galėtų būti padidinta laiku, o vartotojai galėtų sąmoningai pasirinkti tvarius sprendimus ir kuo labiau sumažinti investicijų nuvertėjimo riziką; +11. pabrėžia, kad standartizacijos sistema turi būti grindžiama holistiniu požiūriu ir turi būti taikoma importuojamam vandeniliui; ragina Komisiją nustatyti reguliavimo sistemą, kurioje būtų nustatyti patikimi ir skaidrūs vandenilio sertifikavimo bei sekimo ES tvarumo kriterijai, atsižvelgiant į jo šiltnamio efektą sukeliančių dujų išmetimo rodiklį visoje vertės grandinėje, įskaitant transportą, taip pat siekiant paskatinti investicijas į pakankamą papildomą elektros energijos gamybą iš atsinaujinančiųjų išteklių; taip pat ragina Komisiją kuo anksčiau 2021 m. sukurti vandenilio reguliavimo sistemą, kuria būtų užtikrinamas standartizavimas, sertifikavimas, kilmės garantijos, ženklinimas ir prekybos galimybės visose valstybėse narėse, taip pat pasinaudoti būsima ES apyvartinių taršos leidimų prekybos sistemos (ATLPS) peržiūra, siekiant išnagrinėti, kokių pokyčių reikia siekiant išnaudoti visas vandenilio galimybes prisidėti prie ES klimato tikslų įgyvendinimo, atsižvelgiant į anglies dioksido nutekėjimo riziką; +12. pabrėžia, kad įvairių vandenilio rūšių klasifikacija, inter alia, būtų skirta informuoti vartotojus ir nestabdyti vandenilio plėtros bendrai; pastebi, kad atsinaujinančiųjų išteklių elektros energijos kilmės garantijų sistema iki šiol nepritraukė į papildomus pajėgumus pakankamai investicijų; todėl pabrėžia, kad svarbu toliau rengti gaires dėl sąlygų ir kriterijų, kad būtų išvengta dvigubo atsinaujinančiųjų energijos išteklių pajėgumų skaičiavimo; +13. yra tvirtai įsitikinęs, kad visuomenės pritarimas yra labai svarbus siekiant sėkmingai sukurti vandenilio ekonomiką; todėl pabrėžia visuomenės ir suinteresuotųjų subjektų, o taip pat ES vandenilio saugos ir techninių standartų bei šiuos standartus atitinkančių aukštos kokybės sprendimų vandenilio srityje, svarbą; be to, pabrėžia, kad reikia nuolat atnaujinti saugos protokolus paklausos sektoriuose, atsižvelgiant į vandenilio naudojimą; todėl prašo skleisti geriausios patirties pavyzdžius ir vandenilio saugos kultūrą visoje ES; +Vandenilio gamybos didinimas +14. pabrėžia, kad siekiant užtikrinti gerą ir prognozuojamą vandenilio vidaus rinkos veikimą, reikia įveikti reguliavimo kliūtis ir skubiai pasiūlyti nuoseklią, integruotą ir visapusišką vandenilio rinkos reguliavimo sistemą, kuri turėtų būti suderinta su kitais atitinkamais teisės aktais ir visapusiškai atitikti proporcingumo, subsidiarumo ir geresnio +(17) +Komisijos teigimu, mažai anglies dioksido į aplinką išskiriantis vandenilis apima vandenilį iš iškastinio kuro su anglies dioksido surinkimu ir elektrolizinį vandenilį, kurių per visą gyvavimo ciklą išmetamų šiltnamio efektą sukeliančių dujų kiekis yra gerokai mažesnis palyginti su šiuo metu gaminamu vandeniliu. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8d4ee23fd523e99704b9aa99e838b84eae55666d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lt.p-68.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/62 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +2022 1 12 +2021 m. gegužės 19 d., trečiadienis +reglamentavimo principus, įskaitant poveikio MVĮ tyrimą; atsižvelgdamas į tai pabrėžia, kad būtina lanksti vandenilio rinka, kad novatoriški pradininkai galėtų visapusiškai pasinaudoti vandenilio gamybos teikiama nauda ir sumažinti jos sąnaudas, atsižvelgiant į tai, kad vandenilio rinka dar nėra brandi ir turi būti plečiama; +15. mano, kad ES dujų rinkos modelis ir Švarios energijos dokumentų rinkinys galėtų tapti pagrindu ir pavyzdžiu vandenilio rinkos reguliavimui; pabrėžia, kad siekiant sparčiai ir nuspėjamai plėtoti vandenilio gamybą, reikalingas demokratiškas viešasis planavimas, apimantis gamintojus, darbuotojus ir jų profesines sąjungas, mokslininkus ir NVO; taip pat, ragina Komisiją ir valstybes nares sukurti konkrečius sprendimus, siekiant padidinti vandenilio gamybą mažiau sujungtuose ar izoliuotuose regionuose, pvz., salose, kartu užtikrinant susijusios infrastruktūros plėtrą, įskaitant jos paskirties keitimą; +16. ragina Komisiją įtraukti ir įvertinti teisinius reikalavimus, kurie būtini ES tvariai vandenilio ekonomikai, į savo poveikio vertinimus, susijusius su atitinkamų teisės aktų persvarstymu, kad būtų įgyvendinti didesni ES klimato srities užmojai ir užtikrintas didesnis vandenilio iš atsinaujinančiųjų išteklių ekonominis patrauklumas; primygtinai ragina Komisiją visų pirma persvarstyti Atsinaujinančiųjų išteklių energijos direktyvą, Energijos mokesčių direktyvą (18) ir ATLPS direktyvą, siekiant užtikrinti vienodas sąlygas ir perspektyvią vandenilio reguliavimo sistemą; +17. palankiai vertina Komisijos plataus užmojo tikslus didinti vandenilio elektrolizerių ir vandenilio iš atsinaujinančių energijos išteklių gamybos pajėgumus; ragina Komisiją parengti elektrolizerių diegimo ir didinimo veiksmų planą ir užmegzti partnerystės ryšius ES lygmeniu, kad būtų užtikrintas jų ekonominis efektyvumas; primygtinai ragina Komisiją ir valstybes nares pašalinti esamą administracinę naštą ir skatinti vertės grandinės plėtrą bei vandenilio iš atsinaujinančių energijos išteklių įsisavinimą rinkoje, kad jis taptų technologiškai brandus ir konkurencingas, teikiant finansines paskatas ir specialias finansavimo schemas, įskaitant novatoriškus sprendimus, pvz., į vandenilio tinklą tiekiamo vandenilio iš atsinaujinančių energijos išteklių supirkimo priemokas, peržiūrint valstybės pagalbos taisykles ir atliekant išsamią energijos kainodaros ir mokesčių sistemų peržiūrą, siekiant internalizuoti išorės sąnaudas; pabrėžia, kad vandenilis iš atsinaujinančiųjų išteklių galėtų tapti konkurencingas iki 2030 m., jei bus įdiegtos būtinos investicijos ir sukurta tinkama reguliavimo sistema, o atsinaujinančiųjų išteklių energija bus konkurencinga; +18. pastebi, kad tvari vandenilio ekonomika turėtų sudaryti sąlygas padidinti pajėgumus integruotos ES energijos rinkos viduje; pripažįsta, kad rinkoje bus įvairių vandenilio formų, pvz., iš atsinaujinančių energijos išteklių ir mažo anglies dioksido kiekio vandenilio, ir pabrėžia, kad reikia investicijų siekiant pakankamai greitai padidinti atsinaujinančiųjų išteklių energijos gamybą, kad būtų pasiekti 2030 m. ir 2050 m. +ES klimato tikslai ir aplinkosaugos tikslai, kartu pripažįstant, kad mažo anglies dioksido kiekio vandenilis yra tarpinė technologija trumpuoju ir vidutinės trukmės laikotarpiu; ragina Komisiją apytikriai įvertinti, kiek mažo anglies dioksido kiekio vandenilio reikės priklausomybės nuo iškastinio kuro mažinimo tikslais, kol vandenilis iš atsinaujinančių energijos išteklių galės atlikti šį vaidmenį, kokiais atvejais ir kiek laiko; ragina Komisiją ir valstybes nares sumažinti reguliavimo ir ekonomines kliūtis, kad būtų skatinamas greitas vandenilio įsisavinimas rinkoje; taip pat pažymi, kad reikia vengti netvaraus išteklių naudojimo, nuolatinio išmetamo metano kiekio, anglies dioksido susaistymo ir neišnaudojamo turto; pabrėžia, kad vandenilio naudojimas turėtų padėti siekti ES klimato tikslų ir sparčiai plėtoti bei naudoti vandenilį iš atsinaujinančių energijos išteklių; +19. pabrėžia, kad svarbu kuo greičiau laipsniškai atsisakyti iš iškastinio kuro pagaminto vandenilio, daugiausia dėmesio skiriant švariausioms technologijoms tvarumo ir ŠESD kiekio atžvilgiu; primygtinai ragina Komisiją ir valstybes nares nedelsiant atidžiai planuoti šį perėjimą, kad iškastinio kuro vandenilio gamyba pradėtų sparčiai, nuspėjamai ir negrįžtamai mažėti ir būtų išvengta iškastiniu kuru grindžiamų gamybos įrenginių eksploatavimo trukmės pratęsimo; pažymi, kad nemažai vandenilio iš iškastinio kuro gamybos vietų yra teisingos pertvarkos teritorijose, ir pabrėžia, kad veiksmingos paramos priemonės turėtų būti nukreiptos į esamos vandenilio iš iškastinio kuro gamybos dekarbonizacijai; primygtinai ragina užtikrinti, kad taikant priemones, kuriomis siekiama plėtoti Europos vandenilio ekonomiką, nebūtų skatinama +(18) +2003 m. spalio 27 d. +Tarybos direktyva 2003/96/EB, pakeičianti Bendrijos energetikos produktų ir elektros energijos mokesčių struktūrą (OL L 283, 2003 10 31, p. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5888d76d4f147ab8729824d820212b7fd465b8e7 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Eiropas Savienības +Oficiālais Vēstnesis Informācija un paziņojumi +Izdevums latviešu valodā +C 15 +65. gadagājums 2022. gada 12. janvāris +Saturs +EIROPAS PARLAMENTS 2021.–2022. +GADA SESIJA 2021. gada 17.–21. maija sēdes PIEŅEMTIE TEKSTI +I +Rezolūcijas, ieteikumi un atzinumi REZOLŪCIJAS Eiropas Parlaments Otrdiena, 2021. gada 18. maija +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Eiropas Parlamenta 2021. gada 18. maija rezolūcija par Eiropas Savienības Solidaritātes fonda pārskatīšanu (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Eiropas Parlamenta 2021. gada 18. maija rezolūcija par kopējās zivsaimniecības politikas 15. pantā paredzētā izkraušanas pienākuma mērķu īstenošanu (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Trešdiena, 2021. gada 19. maija +2022/C 15/03 +Eiropas Parlamenta 2021. gada 19. maija rezolūcija ar ieteikumiem Komisijai par sporta pasākumu organizatoru problēmām digitālajā vidē (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Eiropas Parlamenta 2021. gada 19. maija rezolūcija par mākslīgo intelektu izglītības, kultūras un audiovizuālajā nozarē (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Eiropas Parlamenta 2021. gada 19. maija rezolūcija par ES stratēģiju energosistēmu integrēšanai (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +2022/C 15/06 +Eiropas Parlamenta 2021. gada 19. maija rezolūcija par Eiropas Ūdeņraža stratēģiju (2020/2242(INI)) +56 +2022/C 15/07 +Eiropas Parlamenta 2021. gada 19. maija rezolūcija par cilvēktiesību aizsardzību un ES ārējās migrācijas politiku (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +LV diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5400e28a0e3ab623cd3ee9c7880421747083ddc0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +12.1.2022. +Trešdiena, 2021. gada 19. maija +27. prasa regulāri veikt neatkarīgas revīzijas, lai pārbaudītu, vai tiek izmantoti MI lietojumi un ar tiem saistītais varas sadalījums atbilst noteiktajiem kritērijiem, un prasa, lai šīs revīzijas pārraudzītu neatkarīgas un pietiekamas pārraudzības iestādes; prasa veikt īpašus stresa testus, lai palīdzētu un nodrošinātu atbilstību; +28. norāda uz MI sniegtajiem ieguvumiem un riskiem kiberdrošības ziņā un uz tā potenciālu kibernoziedzības apkarošanā un uzsver, ka visiem MI risinājumiem jābūt noturīgiem pret kiberuzbrukumiem, vienlaikus ievērojot Savienības pamattiesības, jo īpaši personas datu un privātuma aizsardzību; uzsver, ka ir svarīgi uzraudzīt MI drošu izmantošanu un ka ir vajadzīga cieša publiskā un privātā sektora sadarbība, lai novērstu lietotāju neaizsargātību un ar to saistītos apdraudējumus; aicina Komisiju izvērtēt vajadzību kiberdrošības jomā uzlabot prevenciju un apdraudējuma mazināšanas pasākumus; +29. uzsver, ka Covid-19 pandēmijas krīzi var uzskatīt par pārbaudes laiku digitālo un ar MI saistīto tehnoloģiju izstrādei, ieviešanai un izmantošanai izglītībā un kultūrā, kā to apliecina daudzās tiešsaistes skolu platformas un tiešsaistes kultūras veicināšanas rīki, ko izmanto visās dalībvalstīs; tādēļ aicina Komisiju ņemt vērā šos piemērus, apsverot kopēju Savienības pieeju šādu tehnoloģisko risinājumu plašākai izmantošanai; +Izglītība +30. atgādina, cik svarīgi ir stiprināt digitālās prasmes un panākt augstu mediju, digitālo un informācijas lietotprasmes līmeni Savienības līmenī, jo tas ir priekšnoteikums MI izmantošanai izglītībā; uzsver, ka šajā sakarā visā Savienībā ir jānodrošina digitālā un MI lietotprasme, jo īpaši attīstot mācībspēku apmācības iespējas; uzstāj, ka MI tehnoloģiju izmantošanai skolās būtu jāpalīdz mazināt sociālo un reģionālo digitālo plaisu; atzinīgi vērtē Komisijas atjaunināto Digitālās izglītības rīcības plānu, kurā pievēršas MI izmantošanai izglītībā; šajā sakarā aicina Komisiju par šā plāna prioritātēm noteikt digitālās spējas, mediju lietotprasmi un apmācību, kā arī ar MI saistītās prasmes, vienlaikus palielinot informētību par MI iespējamu ļaunprātīgu izmantošanu un nepareizu darbību; šajā sakarā aicina Komisiju īpašu uzmanību pievērst nestabilā situācijā esošiem bērniem un jauniešiem, kam digitālās izglītības jomā vajadzīgs īpašs atbalsts; mudina Komisiju turpmākajos MI tiesību aktu priekšlikumos pienācīgi pievērsties MI un robotikas iniciatīvām izglītībā; mudina dalībvalstis veikt investīcijas skolu digitālajā aprīkojumā, šim nolūkam izmantojot Savienības līdzekļus; +31. uzsver, ka MI izmantošana izglītības sistēmās sniedz plašas iespējas, iespējas un rīkus, lai to padarītu inovatīvāku, iekļaujošāku, lietderīgāku un arvien efektīvāku, ieviešot jaunas augstas kvalitātes mācību metodes, kas ir ātras, personalizētas un orientētas uz studentiem; tomēr uzsver — tā kā tas ietekmēs izglītību un sociālo iekļautību, šādu rīku pieejamība ir jānodrošina visām sabiedrības grupām, nodrošinot vienlīdzīgu piekļuvi izglītībai un mācībām un nevienu neatstājot novārtā, jo īpaši attiecībā uz personām ar invaliditāti; +32. uzsver — lai iedzīvotāji spētu gan kritiski, gan efektīvi novērtēt MI, viņiem ir vajadzīgas vismaz pamatzināšanas par šo tehnoloģiju; aicina dalībvalstis savās darbībās digitālās pratības jomā iekļaut informēšanas kampaņas par MI; aicina Komisiju un dalībvalstis popularizēt digitālās pratības plānus un diskusiju forumus, lai iesaistītu iedzīvotājus, vecākus un skolēnus demokrātiskā dialogā ar publiskajām iestādēm un ieinteresētajām personām par MI tehnoloģiju izstrādi, ieviešanu un izmantošanu izglītības sistēmās; uzsver, ka ir svarīgi nodrošināt pedagogus, pasniedzējus un citus ar pareizajiem rīkiem un zinātību attiecībā uz MI un saistītajām tehnoloģijām, precizējot, kas tās ir, kā tās tiek lietotas un kā tās pareizi un saskaņā ar tiesību aktiem izmantot, lai izvairītos no IĪT pārkāpumiem; jo īpaši uzsver, cik svarīga ir izglītības darbinieku digitālā pratība, kā arī vecu cilvēku digitālās apmācības uzlabošana, ņemot vērā, ka jaunākajām paaudzēm jau ir zināms priekšstats par šīm tehnoloģijām, jo šī paaudze ir augusi kopā ar tām; +33. uzsver, ka MI patiesajam mērķim mūsu izglītības sistēmās jābūt pēc iespējas individualizētākai izglītībai, piedāvājot studentiem personalizētus akadēmiskos priekšmetus atbilstīgi viņu stiprajām un vājajām pusēm un didaktiskos materiālus, kas pielāgoti viņu īpatnībām, saglabājot izglītības kvalitāti un mūsu izglītības sistēmas integrēšanas principu; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1c469933dbbc5e1747c2004a56212f191b71a30e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-43.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 15/37 Trešdiena, 2021. gada 19. maija +34. atgādina par skolotāju fundamentālo un daudzšķautņaino lomu izglītībā un tās iekļaujošā veidošanā, jo īpaši agrā bērnībā, kur tiek apgūtas prasmes, kas ļaus skolēniem attīstīties visa mūža garumā, piemēram, personisko attiecību, studiju prasmju, empātijas un sadarbības darba jomā; tādēļ uzsver, ka MI tehnoloģijas nevar izmantot uz cilvēka īstenotas izglītošanas rēķina vai kaitējot tai, jo skolotājus nedrīkst aizstāt ar MI vai ar to saistītām tehnoloģijām; +35. uzsver, ka mācīšanās ieguvumi, ko sniegs MI izmantošana izglītībā, būs atkarīgi nevis no paša MI, bet gan no tā, kā skolotāji izmantos MI digitālajā mācību vidē, lai apmierinātu skolēnu, studentu un skolotāju vajadzības; tādēļ norāda, ka MI programmētājiem, kad vien iespējams, ir jāiesaista izglītotāju aprindas MI tehnoloģiju izstrādē, ieviešanā un izmantošanā, radot saikni un sadarbību starp MI programmētājiem, izstrādātājiem, uzņēmumiem, skolām, skolotājiem un citām publiskām un privātām ieinteresētajām personām, lai radītu MI tehnoloģijas, kas ir piemērotas reālajai izglītības videi, atspoguļo katra izglītojamā vecumu un attīstības gatavību un atbilst visaugstākajiem ētikas standartiem; uzsver, ka izglītības iestādēs ir jāievieš tikai uzticamas, ētiskas un antropocentriskas tehnoloģijas, ko ikvienā to dzīves cikla posmā var pārbaudīt publiskās iestādes un pilsoniskā sabiedrība; uzsver bezmaksas un atvērtā pirmkoda risinājumu priekšrocības šajā jomā; prasa skolām un citām izglītības iestādēm sniegt finansiālu un loģistikas atbalstu, kā arī sniegt tām vajadzīgās speciālās zināšanas, lai veidotu uz nākotni vērstu mācīšanās risinājumus; +36. turklāt uzsver nepieciešamību nepārtraukti apmācīt skolotājus, lai viņi varētu pielāgoties ar MI nodrošinātas izglītības realitātei un iegūt nepieciešamās zināšanas un prasmes izmantot MI tehnoloģijas pedagoģiskā un jēgpilnā veidā, ļaujot viņiem pilnībā izmantot MI piedāvātās iespējas un izprast tā ierobežojumus; prasa, lai digitālā mācīšana turpmāk būtu iekļauta ikvienā skolotāju izglītības programmā un skolotājiem un personām, kas strādā izglītības un apmācības jomā, pastāvīgi būtu nodrošinātas turpmākās izglītības un kvalifikācijas celšanas iespējas digitālās mācīšanas jomā; tādēļ aicina izstrādāt mācību programmas MI jomā skolotājiem visās jomās un visā Eiropā; turklāt uzsver, cik svarīgi ir reformēt mācīšanas programmas jaunajām skolotāju paaudzēm, lai viņi varētu pielāgoties ar MI nodrošinātās izglītības realitātei, kā arī to, cik svarīgi ir izstrādāt un atjaunināt rokasgrāmatas un vadlīnijas skolotājiem par MI; +37. pauž bažas par to, ka trūkst konkrētu augstākās izglītības programmu MI jomā, un par publiskā finansējuma trūkumu MI jomā visās dalībvalstīs; uzskata, ka tas apdraud Eiropas nākotnes mērķus digitālajā jomā; +38. pauž bažas par to, ka tikai nedaudzi MI pētnieki izvēlas akadēmisku karjeru, jo tehnoloģiju uzņēmumi pētniecības jomā var piedāvāt labāku atalgojumu un mazāku birokrātiju; uzskata, ka daļa no risinājuma būtu novirzīt lielākus publiskos līdzekļus MI pētniecībai universitātēs; +39. uzsver, cik svarīgi ir nodrošināt cilvēkiem vispārējās digitālās prasmes jau no bērnības, lai novērstu kvalifikācijas atšķirības un labāk integrētu konkrētas iedzīvotāju grupas digitālajā darba tirgū un digitālajā sabiedrībā; norāda, ka arvien svarīgāk būs augsti kvalificētus speciālistus ar pieredzi visdažādākajās profesijās apmācīt MI jomā, nodrošināt šādu kvalifikāciju savstarpēju atzīšanu visā Savienībā un pilnveidot esošā un turpmākā darbaspēka kvalifikāciju, lai tas varētu pielāgoties darba tirgus realitātei nākotnē; tādēļ mudina dalībvalstis izvērtēt savu izglītības piedāvājumu un vajadzības gadījumā to uzlabot, pievienojot ar MI saistītās prasmes, un ieviest īpašas mācību programmas MI izstrādātājiem, vienlaikus iekļaujot MI arī tradicionālajās mācību programmās; uzsver vajadzību nodrošināt MI prasmju profesionālo kvalifikāciju savstarpēju atzīšanu visā Savienībā, jo vairākas dalībvalstis uzlabo izglītības piedāvājumu ar MI saistītām prasmēm un ievieš īpašas mācību programmas MI izstrādātājiem; atzinīgi vērtē Komisijas centienus iekļaut digitālās prasmes kā daļu no kvalifikācijas prasībām konkrētām profesijām, kas saskaņotas Savienības līmenī saskaņā ar Profesionālo kvalifikāciju direktīvu (11); uzsver, ka tiem ir jāatbilst ētisko vadlīniju par uzticamu MI novērtēšanas sarakstam, un atzinīgi vērtē Komisijas priekšlikumu pārveidot šo sarakstu par indikatīvu mācību programmu MI izstrādātājiem; atgādina par profesionālās izglītības un apmācības (PIA) īpašajām vajadzībām attiecībā uz MI un prasa visā Eiropā īstenot uz sadarbību balstītu pieeju, lai palielinātu MI potenciālu PIA jomā; uzsver to, cik svarīgi ir apmācīt augsti kvalificētus speciālistus šajā +(11) +Eiropas Parlamenta un Padomes 2005. gada 7. septembra Direktīva 2005/36/EK par profesionālo kvalifikāciju atzīšanu (OV L 255, 30.9.2005., 22. lpp.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..39832cb202651b7b89245f5ea66fca004a218947 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-46.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/40 +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +12.1.2022. +Trešdiena, 2021. gada 19. maija +54. uzsver, ka laba prakse MI tehnoloģijās kultūras mantojuma aizsardzībai un pieejamībai, jo īpaši attiecībā uz personām ar invaliditāti, būtu jāapzina un jāizplata starp kultūras tīkliem visā Savienībā, vienlaikus mudinot veikt pētījumus par dažādiem MI lietojumiem, lai veicinātu kultūras mantojuma vērtību, pieejamību un saglabāšanu; aicina Komisiju un dalībvalstis veicināt iespējas, ko sniedz MI izmantošana CCSI jomā; +55. uzsver, ka MI tehnoloģijas var izmantot arī, lai uzraudzītu kultūras priekšmetu nelikumīgu tirdzniecību un kultūras īpašuma iznīcināšanu, vienlaikus atbalstot datu vākšanu gan materiālā, gan nemateriālā kultūras mantojuma atgūšanai un rekonstrukcijai; jo īpaši norāda, ka MI izstrāde, ieviešana un izmantošana muitas pārbaudes procedūrās var atbalstīt centienus nepieļaut nelikumīgu tirdzniecību ar kultūras mantojumu, it sevišķi, lai papildinātu sistēmas, kas ļauj muitas iestādēm novirzīt savus centienus un resursus uz precēm, kas rada vislielāko risku; +56. norāda, ka MI varētu sniegt labumu pētniecības nozarei, piemēram, pateicoties lomai, kas prognozējošajai analītikai var būt datu analīzes precizēšanā, piemēram, attiecībā uz kultūras priekšmetu iegādi un apriti; uzsver, ka Savienībai ir jāpalielina investīcijas un jāveicina partnerības starp rūpniecību un akadēmiskajām aprindām, lai uzlabotu pētniecības izcilību Eiropas līmenī; +57. atgādina, ka MI var būt progresīvs rīks kultūras tūrisma popularizēšanai, un uzsver tā spēcīgo potenciālu attiecībā uz tūrisma plūsmu prognozēšanu, kas var palīdzēt pilsētām, kuras cieš no pārmērīga tūristu pieplūduma; +Kultūras un radošās nozares un industrijas (CCSI) +58. pauž nožēlu par to, ka kultūra nav viena no prioritātēm, kas izklāstītas politikas risinājumos un ieteikumos par MI Savienības līmenī, jo īpaši Komisijas 2020. gada 19. februāra baltajā grāmatā par MI; prasa pārskatīt šos ieteikumus, lai kultūra kļūtu par MI politikas prioritāti Savienības līmenī; aicina Komisiju un dalībvalstis pievērsties MI tehnoloģiju izstrādes, ieviešanas un izmantošanas potenciālajai ietekmei uz CCSI un maksimāli izmantot Next Generation EU atveseļošanas plānu šo nozaru digitalizācijai, lai reaģētu uz jauniem patēriņa veidiem 21. gadsimtā; +59. norāda, ka MI tagad ir sasniedzis CCSI, par ko liecina tekstu, videomateriālu un mūzikas ierakstu automātiska sagatavošana; uzsver, ka radošajiem māksliniekiem un kultūras darbiniekiem ir jābūt digitālajām prasmēm un apmācībai, kas nepieciešama MI un citu digitālo tehnoloģiju izmantošanai; aicina Komisiju un dalībvalstis veicināt iespējas, ko sniedz MI izmantošana CCSI, piešķirot lielāku finansējumu no zinātnes un pētniecības budžetiem, un izveidot digitālās jaunrades centrus, kuros radošie mākslinieki un kultūras darbinieki izstrādā MI lietotnes, mācās izmantot šīs un citas tehnoloģijas un izmēģina tās; +60. atzīst, ka MI tehnoloģijas potenciāli var veicināt arvien lielāku skaitu darbvietu CCSI jomā, ko veicina lielāka piekļuve šīm tehnoloģijām; tādēļ uzsver, ka ir svarīgi veicināt digitālās prasmes CCSI, lai padarītu šīs tehnoloģijas iekļaujošākas, izmantojamākas, apgūstamākas un interaktīvākas šajās nozarēs; +61. uzsver, ka mijiedarbība starp MI un CCSI ir sarežģīta un prasa padziļinātu novērtējumu; atzinīgi vērtē Komisijas 2020. gada novembra ziņojumu par mākslīgā intelekta tendencēm un attīstību un problēmām IĪT sistēmā un pētījumu par autortiesībām un jaunajām tehnoloģijām — autortiesību datu pārvaldība un mākslīgais intelekts; uzsver, ka ir svarīgi precizēt ar autortiesībām aizsargāta satura (attēlu, mūzikas, filmu, datubāzu utt.) izmantošanu datu ievadē un kultūras un audiovizuālo darbu radīšanā neatkarīgi no tā, vai to dara cilvēki ar MI palīdzību vai MI tehnoloģijas to veic autonomi; aicina Komisiju izpētīt MI ietekmi uz Eiropas radošajām nozarēm; atkārtoti uzsver Eiropas datu nozīmi un atzinīgi vērtē Komisijas paziņojumus šajā sakarībā, kā arī mākslīgā intelekta un saistīto tehnoloģiju iekļaušanu programmā; +62. uzsver, ka Savienības līmenī ir jāizstrādā saskaņots redzējums par MI tehnoloģijām CCSI jomā; aicina dalībvalstis savās nacionālajās stratēģijās MI jomā lielāku uzmanību pievērst kultūrai, lai nodrošinātu, ka CCSI izmanto inovāciju un saglabā konkurētspēju un ka kultūras daudzveidība tiek aizsargāta un veicināta Savienības līmenī jaunajā digitālajā kontekstā; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..795ecede17964881808ed8fd39369fe94d908fe2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-57.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +12.1.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 15/51 Trešdiena, 2021. gada 19. maija +20. atzinīgi vērtē Eiropas ūdeņraža stratēģijas pieņemšanu; uzsver, ka prioritāte būtu jāpiešķir atjaunojamā ūdeņraža piegādes ķēdes izveidei Eiropā, lai veicinātu pirmatklājēja priekšrocības, rūpniecības konkurētspēju un energoapgādes drošību; ir pārliecināts, ka atjaunojamais un mazoglekļa ūdeņradis var palīdzēt samazināt pastāvīgās emisijas, piemēram, no rūpnieciskiem procesiem un smagā transporta, kur tieša elektrifikācija varētu būt ierobežota zemas rentabilitātes vai tehnisku, sociālu un vides apsvērumu dēļ; atgādina, ka ir jāpaātrina esošās ūdeņraža ražošanas dekarbonizācija; atbalsta svarīgu projektu visas Eiropas interesēs uzsākšanu ūdeņraža jomā; aicina Komisiju izstrādāt visaptverošu gāzveida pārvadātāju klasifikācijas un sertifikācijas sistēmu, pamatojoties uz pilna dzīves cikla SEG emisiju ietaupījuma un ilgtspējas kritērijiem saskaņā ar pieeju, kas izklāstīta Atjaunojamo energoresursu direktīvā par atjaunojamo energoresursu izmantošanas veicināšanu; uzsver, ka šāda klasifikācija ir ārkārtīgi svarīga tirgus dalībniekiem, iestādēm un patērētājiem; uzsver, ka ir jāizstrādā stabils satvars un atbilstīgs pamatscenārijs, lai nodrošinātu, ka tiek izmantota pietiekama papildu atjaunojamo energoresursu ražošanas jauda proporcionāli vajadzībām pēc atjaunojamā ūdeņraža; aicina Komisiju turpmākajos tiesību aktu priekšlikumos ņemt vērā šo vajadzību daudzveidību; aicina Komisiju garantēt godīgu un efektīvu konkurenci starp ūdeņradi, kas importēts no starptautiskajiem partneriem, un ūdeņradi, kas tiek ražots ES; +21. uzsver, ka oglekļa uztveršana, izmantošana un uzglabāšana (CCS/U), kas ir videi droša, var būt nozīmīgs elements, lai sasniegtu Eiropas zaļā kursa mērķus; atbalsta integrētu politikas kontekstu, kurš stimulētu videi drošu CCS/U veidu izmantošanu, ar ko var panākt siltumnīcefekta gāzu emisiju neto samazinājumu, lai smago rūpniecību padarītu klimatneitrālu gadījumos, kad nav pieejamas tiešas emisiju samazināšanas iespējas; pieņem zināšanai Komisijas priekšlikumu sasaukt ikgadēju Eiropas CCUS forumu kā daļu no Industriālā tīras enerģijas foruma, lai turpinātu pētīt iespējas šādu projektu veicināšanai; atgādina, ka par prioritāti jānosaka tiešie emisiju samazinājumi un darbības, kas uztur un uzlabo ES dabiskos piesaistītājus un rezervuārus, piemēram, izmantojot ilgtspējīgu mežu apsaimniekošanu; +22. uzsver, ka transports var ievērojami veicināt atjaunojamās enerģijas izmantošanu; aicina Komisiju un dalībvalstis ierosināt labvēlīgu politikas satvaru un vērienīgus mērķus, kuru pamatā ir tehnoloģiju neitralitātes princips, attiecībā uz tehnoloģijām, kas nepieciešamas klimatneitralitātes sasniegšanai, taisnīgai, cenas ziņā pieejamai un līdzsvarotai pārejai uz visu pasažieru un kravas transporta veidu, tostarp publisko transportlīdzekļu un tīklu, autotransporta, jūras, iekšzemes ūdeņu, dzelzceļa un gaisa transporta, dekarbonizācijas panākšanu, galvenokārt izmantojot elektrifikāciju, un, ja tas nav iespējams, ilgtspējīgi ražotu degvielu; atzinīgi vērtē Komisijas paziņojumu par nodomu izveidot vienu miljonu elektrisko transportlīdzekļu uzlādes staciju, pārskatot Direktīvu 2014/94/ES; aicina Komisiju stimulēt automobiļu ražotājus paredzēt iespēju veikt uzlādi virzienā no transportlīdzekļiem uz tīklu; uzsver nepieciešamību pielāgot elektrifikācijas tīklus un infrastruktūru alternatīvajām degvielām Eiropas transportlīdzekļu parka vajadzībām, kā arī atbalstīt citus viegli izmantojamus risinājumus, jo īpaši transporta mezglos; uzsver iekšējās sadarbības potenciālu pārrobežu transporta dekarbonizācijas jomā; šajā sakarā uzsver Transporta kopienas un Komisijas izšķirošo lomu, lai veidotu sinerģijas ar kaimiņvalstīm un paātrinātu ES transporta emisiju standartu pārnešanu; uzsver sabiedriskā transporta nozīmi enerģijas pieprasījuma samazināšanā un nepieciešamību attīstīt un paplašināt dekarbonizētu sabiedrisko transportu gan pilsētās, gan laukos; +23. uzsver, ka ir nozares, kurās palielinās enerģijas patēriņš, piemēram, transporta nozare, tūrisma nozare un IKT nozare; atbalsta Komisiju nodomu meklēt sinerģijas starp centralizētas siltumapgādes un aukstumapgādes tīkliem un nenovēršamā siltuma pārpalikuma avotiem; atzinīgi vērtē ES digitālajā stratēģijā iekļauto apņemšanos līdz 2030. gadam datu centrus padarīt klimatneitrālus; aicina Komisiju ierosināt rīcības plānu tūrisma nozares līdzdalībai enerģētikas sistēmu integrācijas procesā, cita starpā pievēršoties dzelzceļa tūrisma, videi draudzīgas mobilitātes un e-mobilitātes veicināšanai un cirkulāro energokopienu izveidei ilgtspējīgā tūrisma nozarē; +Energosistēmu līdzsvara nodrošināšana +24. norāda, ka elektrotīklu līdzsvara uzturēšana un pieprasījuma un ražošanas pārvaldīšana kulminācijas brīžos kļūs sarežģītāka, pārejot uz arvien vairāk decentralizētu un atjaunojamu enerģijas veidu kombināciju, un šajā sakarā uzsver pieprasījuma puses reakcijas, uzkrāšanas un viedas enerģijas pārvaldības nozīmi; uzsver, ka virzībai uz decentralizētu enerģijas ražošanu ir daudz priekšrocību: tā var veicināt vietējo energoavotu izmantošanu, palielinot energoapgādes drošību vietējā līmenī, kopienu attīstību un kohēziju, nodrošinot jaunus ienākumu avotus un radot jaunas darbvietas; atgādina, ka dalībvalstis joprojām var brīvi noteikt enerģijas veidu kombināciju, kuras daudzveidība ir būtiska, lai nodrošinātu energoapgādes drošību; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f20617a082bea82e846ab89d90ca3a98820b61e6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 15/53 Trešdiena, 2021. gada 19. maija +pieprasījuma virzītu sistēmu, ļaujot aktīviem patērētājiem reaģēt uz pieprasījumu, izmantojot digitālus risinājumus, kas pilnībā atbilst Vispārīgajai datu aizsardzības regulai (25); aicina Komisiju un dalībvalstis izpētīt veidus, kā vēl vairāk stimulēt pieprasījuma puses elastīguma Eiropas tirgus attīstību, cita starpā izmantojot kopējus galapatēriņa elastīguma standartus, novērtējot potenciālos ieguvumus un ietekmi uz energosistēmas izmaksām; atzinīgi vērtē elastīgas integrētas energosistēmas, kuru mērķis ir optimizēt centralizētās siltumapgādes/dzesēšanas nozari, kā arī efektīvas un elastīgas augstas efektivitātes koģenerācijas izmantošanu, kas veicina elektrotīkla līdzsvarošanu, atjaunojamo energoresursu rentablu izmantošanu un atlikumsiltuma integrāciju vietējā/reģionālā līmenī; prasa ātri īstenot Direktīvu (ES) 2019/944 un tās noteikumus par pieprasījumreakciju; +34. uzsver to, kāda loma var būt elektromobilitātei kā enerģētikas un transporta nozaru viedas integrācijas veidam, atraisot elastīguma iespējas; uzsver, ka transporta nozares elektrifikācija var palielināt Savienības stratēģisko autonomiju enerģētikas jomā, samazinot vajadzību pēc importētiem fosilajiem kurināmajiem; uzsver uzglabāšanas un elastības potenciālu, kas piemīt “transportlīdzekļa–tīkla” tehnoloģiju ieviešanai, un norāda, ka tam būs nepieciešama energosistēmu un elektrotransportlīdzekļu sadarbspēja; +35. atgādina, cik svarīgi ir novērst kiberdrošības riskus enerģētikas nozarē, lai nodrošinātu energosistēmu noturību; uzsver, ka arvien lielāks skaits savienotu produktu, piemēram, apkures ierīču, elektrisko transportlīdzekļu un viedo skaitītāju, var palielināt kiberdrošības uzbrukumu risku elektrosistēmai; mudina Komisiju ātri novērst kiberdrošības riskus, elektrotīkla kiberdrošības kodeksa kontekstā nosakot augsta līmeņa kiberdrošības aizsardzību savienotiem produktiem; +36. uzsver, ka atjaunojamo energoresursu, decentralizētākas un integrētākas energosistēmas nodrošināšanai ir vajadzīga labāka enerģijas pieprasījuma prognozēšana un dažādu energonesēju piedāvājuma un uzkrāšanas saskaņošana reāllaikā; šajā sakarā uzsver digitalizācijas izšķirošo lomu statistikas un meteoroloģisko datu apstrādē; aicina Komisiju un dalībvalstis attīstīt digitālo energotehnoloģiju iekšējo tirgu, vienlaikus aizsargājot patērētāju privātumu un personas datus; mudina dalībvalstis pieņemt pārdomātas gatavības rādītāju, kas izstrādāts kā daļa no Direktīvas 2010/31/ES par ēku energoefektivitāti (26), lai izmantotu pieprasījuma puses elastīguma potenciālu ēku līmenī; uzsver, ka tam būs nepieciešami vienotāki datu apmaiņas standarti; atzinīgi vērtē Komisijas nodomu pieņemt rīcības plānu enerģētikas digitalizācijai, lai veicinātu ES vadošo lomu tehnoloģiju jomā un nodrošinātu integrētāku energosistēmu ar gudriem risinājumiem konkrētās nozarēs (piemēram, viedie tīkli, efektīvāks un drošāks transports un enerģijas ietaupījums ēkās), uzlabojot finansējumu 2021.–2027. gada periodam; +37. atgādina Energoregulatoru sadarbības aģentūras būtisko lomu energosistēmas integrācijā un ES enerģētikas tiesību aktu īstenošanā; aicina Komisiju un dalībvalstis nodrošināt, ka aģentūrai ir pietiekami līdzekļi tās uzdevumu veikšanai; +Enerģijas pieejamības un cenu pieejamības visiem iedzīvotājiem un uzņēmumiem nodrošināšana +38. atgādina, ka Savienības darbības pirmais mērķis enerģētikas jomā ir nodrošināt tirgus pienācīgu darbību, ņemot vērā vajadzību saglabāt un uzlabot vidi; aicina Komisiju veikt nepieciešamos pasākumus, lai aizsargātu enerģijas tirgu labu darbību, nodrošinātu iekšējā enerģijas tirgus acquis, tostarp tīras enerģijas paketes, pilnīgu īstenošanu, lai patērētāju tiesības gāzes un centralizētās siltumapgādes sektoros saskaņotu ar elektroenerģijas patērētāju tiesībām un palīdzētu tiem dot savu devumu ekonomikas dekarbonizācijā; uzsver, ka ir svarīgi orientēt patērētājus uz visenergoefektīvāko un rentablāko dekarbonizācijas risinājumu, pamatojoties uz cenām, kas pienācīgi atspoguļo visas izmantotā energonesēja izmaksas; atzinīgi vērtē iniciatīvu pārskatīt Direktīvu 2003/96/EK un pārveidot to par instrumentu, ar ko nodokļu politiku saskaņo ar enerģētikas un klimata mērķiem 2030. un 2050. gadam; aicina Komisiju un dalībvalstis šajā direktīvā integrēt klimata +(25) (26) +Eiropas Parlamenta un Padomes 2016. gada 27. aprīļa Regula (ES) 2016/679 par fizisku personu aizsardzību attiecībā uz personas datu apstrādi un šādu datu brīvu apriti un ar ko atceļ Direktīvu 95/46/EK (OV L 119, 4.5.2016., 1. lpp.). +Eiropas Parlamenta un Padomes Direktīva 2010/31/ES (2010. gada 19. maijs) par ēku energoefektivitāti (OV L 153, 18.6.2010., 13. lpp.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..73368234721e511fc00460c4d1521c6bd138b29d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 15/55 Trešdiena, 2021. gada 19. maija +pārveidot darba ņēmēju prasmes tajās nozarēs, kurām pastāv risks izzust zaļā pārkārtošanās rezultātā; uzsver to, cik vērtīga ir labi iedibinātā Eiropas pieredze energosistēmas integrācijas jomā, un aicina dalībvalstis novērtēt šo pieredzi un palīdzēt to nodot no fosilās enerģijas nozares klimatneitrālu nozaru integrētai energosistēmai; 48. uzsver šādas revolucionāras procesu inovācijas un tehnoloģijas, kas vēl vairāk jāstiprina aprites ekonomikas perspektīvā un efektīvā nozaru integrācijas stratēģijā: a) augstas efektivitātes un uz atjaunojamā ūdeņraža izmantošanas balstīta tērauda ražošana, apvienojot tērauda reciklēšanu un pastāvīgu dzelzs veidnes ražošanu, b) centralizēta siltumapgāde, izmantojot liekā siltuma transportēšanu pazemē, c) vieda tarifikācija un modālā pāreja transporta nozarē, d) naftas ķīmijas un agroķīmisko produktu un ar tiem saistīto procesu ilgtspējīga aizstāšana, e) jaunas paaudzes akumulatoru ražošana un pārstrāde, f) datu centriem paredzētas iegremdēšanas šķidrumā tehnoloģijas, kas būtiski samazina enerģijas vajadzības un lieko siltumu; 49. atzinīgi vērtē iniciatīvas stratēģisko vērtības ķēžu jomā; prasa atzīt atjaunojamo energoresursu tehnoloģijas par stratēģisku vērtības ķēdi un izveidot aliansi, lai atbalstītu centienus šo tehnoloģiju izvēršanā, kā arī izveidot iniciatīvu procesa un energoefektivitātes uzlabošanai; aicina Komisiju nodrošināt pārredzamu pārvaldību visās aliansēs, tostarp ar MVU, pilsoniskās sabiedrības, nevalstisko organizāciju un neatkarīgo ekspertu līdzdalību, vienlaikus garantējot ģeogrāfisko daudzveidību; o o 50. +o +uzdod priekšsēdētājam šo rezolūciju nosūtīt Padomei un Komisijai. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e93c056c35974492007ef02d7536f56ddff5d18f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-67.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 15/61 Trešdiena, 2021. gada 19. maija +8. uzskata, ka dažādu ūdeņraža veidu klasifikācija būtu jānosaka saskaņā ar neatkarīgu, zinātniski pamatotu novērtējumu, atsakoties no parasti izmantotās krāsās balstītās pieejas; uzskata, ka šai klasifikācijai būtu jābalstās uz dzīves cikla siltumnīcefekta gāzu emisijām visā ūdeņraža ražošanas un transportēšanas procesā, bet tajā būtu jāņem vērā arī pārredzami un stabili ilgtspējas kritēriji saskaņā ar aprites ekonomikas principiem un jābalstās uz vidējiem rādītājiem un standarta vērtībām katrā kategorijā, piemēram, ilgtspējīgas izmantošanas un resursu aizsardzības, atkritumu apsaimniekošanas un izejvielu un otrreizējo izejvielu pastiprinātas izmantošanas, piesārņojuma novēršanas un kontroles un, visbeidzot, biodaudzveidības un ekosistēmu aizsardzības un atjaunošanas mērķiem; +9. norāda, ka pastāv neatbilstība starp dažādām tīra ūdeņraža definīcijām, ko izmanto dažādi dalībnieki, piemēram, Komisija un Eiropas Tīrā ūdeņraža alianse, un tas rada neskaidrības un būtu jānovērš; šajā sakarā uzsver, ka ir ļoti skaidri jānošķir atjaunīgais un mazoglekļa ūdeņradis (17); turklāt norāda, ka papildu precizējums būtu izvairīšanās no divu nosaukumu, proti, “atjaunīgs” un “tīrs”, izmantošanas vienai un tai pašai ūdeņraža kategorijai, kā to ierosinājusi Komisija, un šajā sakarā uzsver, ka termins “atjaunīgais ūdeņradis” ir visobjektīvākā un zinātniski pamatotākā iespēja šai ūdeņraža kategorijai; +10. uzsver, ka steidzami ir vajadzīgi ES un starptautiskie standarti un sertifikācija; turklāt norāda, ka būtu jāapsver ar nacionālajiem reģistriem saskaņoti izcelsmes apliecinājumi, lai nodrošinātu, ka atjaunīgā ūdeņraža izmantošanu var savlaicīgi izvērst un ka patērētāji var apzināti izvēlēties ilgtspējīgus risinājumus un līdz minimumam samazināt balasta investīciju risku; +11. uzsver, ka standartizācijas sistēmai ir jābalstās uz holistisku pieeju un tai jābūt piemērojamai importētajam ūdeņradim; aicina Komisiju eviest tiesisko regulējumu ar stingriem un pārredzamiem ilgtspējas kritērijiem ūdeņraža sertifikācijai un izsekošanai ES, ņemot vērā tā siltumnīcefekta gāzu pēdu visā vērtības ķēdē, tostarp transportā, lai veicinātu arī investīcijas pietiekamā papildu atjaunojamās elektroenerģijas ražošanā; aicina Komisiju pēc iespējas drīzāk 2021. gadā nodrošināt ūdeņraža tiesisko regulējumu, kas nodrošinātu standartizāciju, sertifikāciju, izcelsmes apliecinājumus, marķēšanu un tirgojamību visās dalībvalstīs, kā arī izmantot gaidāmo ES emisijas kvotu tirdzniecības sistēmas (ETS) pārskatīšanu, lai izpētītu, kādas izmaiņas ir vajadzīgas, lai pilnībā izmantotu ūdeņraža potenciālu, tādējādi veicinot ES klimata mērķu sasniegšanu, ņemot vērā oglekļa emisiju pārvirzes risku; +12. uzsver, ka dažādu ūdeņraža veidu klasifikācija cita starpā kalpos patērētāju informēšanai un nav paredzēta, lai apturētu ūdeņraža izmantošanas izplatīšanos kopumā; norāda, ka no atjaunojamiem energoavotiem ražotas elektro­ enerģijas izcelsmes garantiju sistēma vēl nav piesaistījusi pietiekamas investīcijas papildu jaudā; tādēļ uzsver, ka ir svarīgi turpināt izstrādāt vadlīnijas par nosacījumiem un kritērijiem, lai nepieļautu atjaunojamās enerģijas jaudu dubultu uzskaiti; +13. pauž stingru pārliecību, ka sabiedrības atbalsts ir ūdeņraža ekonomikas sekmīgas izveides galvenais aspekts; tāpēc uzsver sabiedrības un ieinteresēto personu līdzdalības, kā arī ES ūdeņraža drošuma un tehnisko standartu nozīmi un augstas kvalitātes ūdeņraža risinājumu nozīmi šo standartu ievērošanā; turklāt uzsver, ka drošuma protokoli pieprasījuma nozarēs ir pastāvīgi jāatjaunina attiecībā uz ūdeņraža izmantošanu; tādēļ prasa visā ES veicināt paraugprakses piemērus un ūdeņraža drošuma kultūru; +Ūdeņraža ražošanas palielināšana +14. uzsver, ka, lai nodrošinātu ūdeņraža iekšējā tirgus pareizu un paredzamu darbību, ir jāpārvar regulatīvie šķēršļi un Komisijai būtu ātri jāierosina saskaņots, integrēts un visaptverošs ūdeņraža tirgus tiesiskais regulējums, kas būtu jāsaskaņo ar citiem attiecīgajiem tiesību aktiem un kur pilnībā jāievēro proporcionalitātes, subsidiaritātes un labāka regulējuma +(17) +Komisija uzskata, ka “mazoglekļa ūdeņradis” ietver fosilo ūdeņradi ar oglekļa uztveršanu un elektroūdeņradi, kas rada ievērojami samazinātas pilna dzīves cikla siltumnīcefekta gāzu emisijas salīdzinājumā ar ūdeņradi, ko ražo ar pašreizējām metodēm. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8fba4fa1f7172761ec214842b9dd6d984562787e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.lv.p-68.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/62 +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +12.1.2022. +Trešdiena, 2021. gada 19. maija +principi, tostarp MVU tests; šajā sakarā uzsver, ka ir vajadzīgs elastīgs ūdeņraža tirgus, lai inovatīvie pirmgājēji varētu pilnībā izmantot priekšrocības un samazināt ūdeņraža ražošanas izmaksas, ņemot vērā, ka ūdeņraža tirgus vēl nav nobriedis un ka tas ir ievērojami jāpaplašina; +15. uzskata, ka ES gāzes tirgus modelis un tīras enerģijas pakete varētu būt pamats un paraugs ūdeņraža tirgus regulējumam; uzsver, ka ātrai, prognozējamai un un funkcionējošai ūdeņraža ražošanas attīstībai ir nepieciešama arī demokrātiska publiskā plānošana, iesaistot ražotājus, darba ņēmējus un to arodbiedrības, zinātniekus un nevalstiskās organizācijas (NVO); turklāt mudina Komisiju un dalībvalstis izstrādāt konkrētus risinājumus, lai palielinātu ūdeņraža ražošanu mazāk savienotos vai izolētos reģionos, piemēram, salās, vienlaikus nodrošinot saistītās infrastruktūras attīstību, tostarp pārprofilējot to; +16. aicina Komisiju ietekmes novērtējumos par attiecīgo tiesību aktu pārskatīšanu iekļaut un izvērtēt juridiskās prasības, kas nepieciešamas ES ilgtspējīgai ūdeņraža ekonomikai, lai sasniegtu ES vērienīgākos mērķus klimata jomā un padarītu atjaunīgo ūdeņradi ekonomiski pievilcīgāku; mudina Komisiju jo īpaši izskatīt Atjaunojamo energoresursu direktīvas, Enerģijas nodokļu direktīvas (18) un ETS direktīvas pārskatīšanu, lai nodrošinātu vienlīdzīgus konkurences apstākļus un nākotnes prasībām atbilstošu tiesisko regulējumu attiecībā uz ūdeņradi; +17. atzinīgi vērtē Komisijas vērienīgos mērķus palielināt elektrolīzeru jaudu un atjaunīgā ūdeņraža ražošanu; aicina Komisiju izstrādāt ceļvedi elektrolīzeru ieviešanai un izvēršanai un veidot partnerības ES līmenī, lai nodrošinātu to rentabilitāti; mudina Komisiju un dalībvalstis likvidēt pastāvošo administratīvo slogu un stimulēt vērtības ķēdes paplašināšanu un atjaunīgā ūdeņraža ieviešanu tirgū, lai padarītu to tehnoloģiski nobriedušu un konkurētspējīgu, nodrošinot finansiālus stimulus un speciālas finansēšanas shēmas, tostarp inovatīvus risinājumus, piemēram, ievadpiemaksas par atjaunīgo ūdeņradi, ko ievada ūdeņraža tīklā, pārskatot valsts atbalsta noteikumus un visaptveroši pārskatot enerģijas cenu noteikšanas un nodokļu sistēmas, lai internalizētu ārējās izmaksas; uzsver, ka atjaunīgais ūdeņradis varētu kļūt konkurētspējīgs pirms 2030. gada ar nosacījumu, ka ir veiktas nepieciešamās investīcijas, ir ieviests pienācīgs tiesiskais regulējums un atjaunojamie energoresursi ir konkurētspējīgi; +18. norāda, ka ilgtspējīgai ūdeņraža ekonomikai būtu jāļauj palielināt jaudu integrētā ES enerģijas tirgū; atzīst, ka tirgū būs dažādi ūdeņraža veidi, piemēram, atjaunīgais un mazoglekļa ūdeņradis, un uzsver, ka ir vajadzīgas investīcijas, lai pietiekami ātri palielinātu atjaunojamo energoresursu ražošanu varētu sasniegt ES klimata mērķus un vides mērķus 2030. un 2050. gadam, vienlaikus atzīstot mazoglekļa ūdeņradi par pārejas tehnoloģiju īstermiņā un vidējā termiņā; aicina Komisiju aptuveni novērtēt to, cik daudz mazoglekļa ūdeņraža būs vajadzīgs dekarbonizācijas mērķiem līdz laikam, kad šo lomu varēs izpildīt tikai atjaunīgais ūdeņradis vien, kādos gadījumos un cik ilgu laikposmu; aicina Komisiju un dalībvalstis samazināt regulatīvos un ekonomiskos šķēršļus, lai veicinātu ūdeņraža ātru ieviešanu tirgū; turklāt norāda, ka ir jāizvairās no neilgtspējīgas resursu izmantošanas, metāna emisiju turpināšanas, oglekļa iesīkstes un balasta aktīviem; uzsver, ka ūdeņraža izmantošanai būtu jāveicina ES klimata mērķu sasniegšana un atjaunīgā ūdeņraža ātra attīstība un ieviešana; +19. uzsver, cik svarīgi ir pēc iespējas drīzāk pakāpeniski pārtraukt fosilā ūdeņraža izmantošanu, galveno uzmanību pievēršot tīrākajām tehnoloģijām ilgtspējas un siltumnīcefekta gāzu emisiju ziņā; mudina Komisiju un dalībvalstis nekavējoties sākt rūpīgi plānot šo pāreju, lai no fosilā kurināmā iegūta ūdeņraža ražošana sāktu strauji, prognozējami un neatgriezeniski samazināties un lai nepieļautu fosilā kurināmā ražošanas iekārtu darbmūža paildzināšanu; norāda, ka vairākas fosilā ūdeņraža ražošanas vietas atrodas taisnīgas pārejas teritorijās, un uzsver, ka efektīvi atbalsta pasākumi būtu jāvērš uz pašreizējās fosilā ūdeņraža ražošanas dekarbonizāciju; mudina, veicot Eiropas ūdeņraža ekonomikas attīstībai +(18) +Padomes 2003. gada 27. oktobra Direktīva 2003/96/EK, kas pārkārto Kopienas noteikumus par nodokļu uzlikšanu energoproduktiem un elektroenerģijai (OV L 283, 31.10.2003., 51. lpp.). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5b724495a87c0689a00b3fe442c825130811ca32 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Il-Ġurnal Uffiċjali +C 15 +tal-Unjoni Ewropea +Informazzjoni u Avviżi +Edizzjoni bil-Malti +Volum 65 12 ta' Jannar 2022 +Werrej +IL-PARLAMENT EWROPEW SESSJONI 2021–2022 Dati tas-seduti: 17–21 ta’ Mejju 2021 TESTI ADOTTATI +I +Riżoluzzjonijiet, rakkomandazzjonijiet u opinjonijiet RIŻOLUZZJONIJIET Il-Parlament Ewropew It-Tlieta 18 ta’ Mejju 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tat-18 ta' Mejju 2021 dwar ir-rieżami tal-Fond ta' Solidarjetà tal-Unjoni Ewropea (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tat-18 ta' Mejju 2021 dwar li nilħqu l-objettivi tal-obbligu ta' ħatt l-art skont l-Artikolu 15 tal-Politika Komuni tas-Sajd (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +MT +Riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tad-19 ta' Mejju 2021 b'rakkomandazzjonijiet lill-Kummissjoni dwar l-isfidi għall-organizzaturi ta' avvenimenti sportivi fl-ambjent diġitali (2020/2073(INL)) . . . . . +18 +Riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tad-19 ta' Mejju 2021 dwar l-intelliġenza artifiċjali fl-edukazzjoni, fil-kultura u fis-settur awdjoviżiv (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tad-19 ta' Mejju 2021 dwar strateġija Ewropea għall-integrazzjoni tas-sistemi tal-enerġija (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tad-19 ta' Mejju 2021 dwar strateġija Ewropea għall-Idroġenu (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tad-19 ta' Mejju 2021 dwar il-ħarsien tad-drittijiet tal-bniedem u l-politika barranija tal-UE dwar il-migrazzjoni (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..19800a6569dcaedde2ef1e2decde7f4ce0d20cf0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-42.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +C 15/36 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +12.1.2022 +L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +27. +Jitlob li jsiru awditi indipendenti b'mod regolari biex jiġi eżaminat jekk l-applikazzjonijiet tal-IA użati u l-kontrokontrolli relatati humiex f'konformità mal-kriterji speċifikati, u biex dawk l-awditi jiġu ssorveljati minn awtoritajiet ta' sorveljanza suffiċjenti u indipendenti; jappella għal testijiet tal-istress speċifiċi biex jassistu u jinfurzaw il-konformità; +28. +Jinnota l-benefiċċji u r-riskji tal-IA f'termini ta' ċibersigurtà u l-potenzjal tagħha fil-ġlieda kontra l-ċiberkriminalità, u jenfasizza l-ħtieġa li kwalunkwe soluzzjoni fil-qasam tal-IA tkun reżiljenti għal attakki ċibernetiċi filwaqt li jiġu rispettati d-drittijiet fundamentali tal-Unjoni, speċjalment il-protezzjoni tad-data personali u tal-privatezza; jisħaq fuq l-importanza li jiġi mmonitorjat l-użu sikur tal-IA u l-bżonn ta' kollaborazzjoni mill-qrib bejn is-settur pubbliku u dak privat biex jiġu miġġielda l-vulnerabbiltajiet tal-utenti u l-perikli li jirriżultaw f'dan ir-rigward; jistieden lill-Kummissjoni tevalwa l-ħtieġa ta' prevenzjoni aħjar f'termini ta' ċibersigurtà u miżuri ta' mitigazzjoni f'dan ir-rigward; +29. +Jenfasizza li l-kriżi tal-pandemija tal-COVID-19 tista' titqies bħala perjodu ta' prova għall-iżvilupp, l-introduzzjoni u l-użu ta' teknoloġiji diġitali u relatati mal-IA fl-edukazzjoni u l-kultura, kif muri mill-ħafna pjattaformi online tat-tagħlim fl-iskejjel u għodod online għall-promozzjoni kulturali użati fl-Istati Membri kollha; jistieden lill-Kummissjoni, għalhekk, tieħu kont ta' dawk l-eżempji meta tikkunsidra approċċ komuni tal-Unjoni għall-użu akbar ta' tali soluzzjonijiet teknoloġiċi; +L-edukazzjoni +30. +Ifakkar fl-importanza li jissaħħu l-ħiliet diġitali u jintlaħaq standard għoli ta' litteriżmu medjatiku u diġitali u litteriżmu fl-informazzjoni fil-livell tal-Unjoni bħala prerekwiżit għall-użu tal-IA fl-edukazzjoni; jissottolinja l-ħtieġa, f'dan ir-rigward, li jiġi żgurat litteriżmu diġitali u litteriżmu tal-IA fl-Unjoni kollha, b'mod partikolari permezz tal-iżvilupp ta' opportunitajiet ta' taħriġ għall-għalliema; jinsisti li l-użu tat-teknoloġiji tal-IA fl-iskejjel għandu jikkontribwixxi għat-tnaqqis tad-distakk diġitali soċjali u reġjonali; jilqa' l-Pjan ta' Azzjoni għall-Edukazzjoni Diġitali aġġornat tal-Kummissjoni, li jindirizza l-użu tal-intelliġenza artifiċjali fl-edukazzjoni; jistieden lill-Kummissjoni, f'dak ir-rigward, tqiegħed il-kapaċitajiet diġitali, il-litteriżmu u t-taħriġ medjatiku u l-ħiliet relatati mal-IA fost il-prijoritajiet ta' dan il-pjan, filwaqt li tqajjem kuxjenza dwar il-possibbiltajiet tal-użu u l-funzjonament ħażin tal-IA; jistieden lill-Kummissjoni, f'dak ir-rigward, tagħmel enfasi speċjali fuq it-tfal u ż-żgħażagħ f'sitwazzjonijiet prekarji, peress li dawn jeħtieġu appoġġ partikolari fil-qasam tal-edukazzjoni diġitali; iħeġġeġ lill-Kummissjoni tindirizza b'mod xieraq l-inizjattivi fil-qasam tal-IA u tar-robotika fl-edukazzjoni fil-proposti leġiżlattivi tagħha li jmiss dwar l-IA; iħeġġeġ lill-Istati Membri jinvestu f'tagħmir diġitali fl-iskejjel, billi jużaw il-fondi tal-Unjoni għal dan il-għan; +31. +Jenfasizza li l-użu tal-IA fis-sistemi edukattivi jġib miegħu firxa wiesgħa ta' possibbiltajiet, opportunitajiet u għodod biex din issir aktar innovattiva, inklużiva, effiċjenti u dejjem aktar effettiva bl-introduzzjoni ta' metodi ġodda ta' tagħlim ta' kwalità għolja li jkunu rapidi, personalizzati u ċċentrati fuq l-istudenti; jisħaq, madankollu, li peress li se jkollha impatt fuq l-edukazzjoni u l-inklużjoni soċjali, id-disponibbiltà ta' dawn l-għodod trid tiġi żgurata għall-gruppi soċjali kollha billi jiġi stabbilit aċċess ugwali għall-edukazzjoni u l-apprendiment u billi ħadd ma jitħalla barra, speċjalment il-persuni b'diżabilità; +32. +Jissottolinja li sabiex jinvolvu ruħhom fl-IA kemm b'mod kritiku kif ukoll b'mod effettiv, iċ-ċittadini jeħtieġu mill-inqas fehim bażiku ta' din it-teknoloġija; jistieden lill-Istati Membri jintegraw kampanji ta' sensibilizzazzjoni dwar l-IA fl-azzjonijiet tagħhom dwar il-litteriżmu diġitali; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jippromwovu pjanijiet ta' litteriżmu diġitali u forums għal diskussjoni biex jinvolvu liċ-ċittadini, lill-ġenituri u lill-istudenti fi djalogu demokratiku mal-awtoritajiet pubbliċi u mal-partijiet ikkonċernati dwar l-iżvilupp, l-introduzzjoni u l-użu tat-teknoloġiji tal-IA fis-sistemi edukattivi; jisħaq fuq l-importanza li l-edukaturi, il-ħarrieġa u oħrajn jingħataw l-għodod u l-għarfien neċessarji fir-rigward tal-IA u t-teknoloġiji relatati f'termini ta' x'inhuma, kif jintużaw u kif wieħed jużahom b'mod xieraq u f'konformità mal-liġi, sabiex jiġi evitat il-ksur tad-drittijiet tal-proprjetà intellettwali; jenfasizza b'mod partikolari l-importanza tal-litteriżmu diġitali għan-nies li jaħdmu fl-edukazzjoni u s-setturi tat-taħriġ u l-importanza tat-titjib tat-taħriġ diġitali għall-anzjani, filwaqt li wieħed iżomm f'moħħu li l-ġenerazzjonijiet iżgħar, peress li jkunu kibru ma' dawn it-teknoloġiji, diġà jkollhom kunċett bażiku tagħhom; +33. +Jisħaq li l-objettiv veru tal-IA fis-sistemi edukattivi għandu jkun li l-edukazzjoni ssir individwalizzata kemm jista' jkun, filwaqt li l-istudenti jiġu offruti toroq akkademiċi personalizzati f'konformità mal-punti b'saħħithom u d-dgħufijiet tagħhom u materjal didattiku mfassal apposta għall-karatteristiċi tagħhom, filwaqt li jinżammu l-kwalità edukattiva u l-prinċipju ta' integrazzjoni tas-sistemi edukattivi tagħna; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..06f9173a78ce60007ada628201a82a1f025ad0d3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-43.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +12.1.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 15/37 L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +34. +Ifakkar fir-rwol fundamentali u multidimensjonali li l-għalliema għandhom fl-edukazzjoni u biex jagħmluha inklużiva, speċjalment fit-tfulija bikrija, fejn jinkisbu ħiliet li mbagħad jippermettu lill-istudenti jagħmlu progress tul ħajjithom, bħal fir-relazzjonijiet personali, il-ħiliet ta' studju, l-empatija u x-xogħol kooperattiv; jisħaq, għalhekk, li t-teknoloġiji tal-IA ma jistgħux jintużaw għad-detriment jew askapitu tal-edukazzjoni personali, peress li l-għalliema ma għandhom jiġu sostitwiti minn ebda IA jew teknoloġija relatata mal-IA; +35. +Jisħaq li l-benefiċċji tal-apprendiment mill-użu tal-IA fl-edukazzjoni mhux se jiddependu biss fuq l-IA nnifisha, iżda fuq kif l-għalliema jużaw l-IA fl-ambjent tal-apprendiment diġitali biex jissodisfaw il-ħtiġijiet kemm tal-istudenti żgħar u kbar, kif ukoll tal-għalliema; jirrimarka, għalhekk, il-ħtieġa li l-programmaturi tal-IA jinvolvu lill-komunitajiet tat-tagħlim fl-iżvilupp, l-introduzzjoni u l-użu ta' teknoloġiji tal-IA fejn possibbli, filwaqt li jinħoloq ambjent kollegat biex jiġu ffurmati konnessjonijiet u kooperazzjoni bejn il-programmaturi tal-IA, l-iżviluppaturi, il-kumpaniji, l-iskejjel, l-għalliema u partijiet ikkonċernati pubbliċi u privati oħra sabiex jinħolqu teknoloġiji tal-IA li jkunu adatti għal ambjenti edukattivi fil-ħajja reali, jirriflettu l-età u l-istat ta' tħejjija għall-iżvilupp ta' kull student u jissodisfaw l-ogħla standards etiċi; jenfasizza li l-istituzzjonijiet edukattivi għandhom jintroduċu biss teknoloġiji affidabbli, etiċi u ċċentrati fuq il-bniedem li jistgħu jiġu awditjati f'kull stadju taċ-ċiklu tal-ħajja tagħhom mill-awtoritajiet pubbliċi u s-soċjetà ċivili; jenfasizza l-vantaġġi ta' soluzzjonijiet ħielsa u b'sors miftuħ f'dan ir-rigward; jitlob li l-iskejjel u stabbilimenti edukattivi oħra jingħataw l-appoġġ finanzjarju u loġistiku kif ukoll l-għarfien espert meħtieġ biex jiġu introdotti soluzzjonijiet għall-apprendiment tal-futur; +36. +Jenfasizza, barra minn hekk, il-ħtieġa li l-għalliema jitħarrġu kontinwament sabiex ikunu jistgħu jadattaw għar-realtajiet tal-edukazzjoni li taħdem bl-IA u jiksbu l-għarfien u l-ħiliet meħtieġa biex jużaw teknoloġiji tal-IA b'mod pedagoġiku u sinifikanti, li jippermettilhom jilqgħu bis-sħiħ il-possibbiltajiet offruti mill-IA u jifhmu l-limitazzjonijiet tagħha; jitlob li t-tagħlim diġitali jkun parti mit-taħriġ ta' kull għalliem fil-futur u jitlob li l-għalliema u n-nies li jaħdmu fl-edukazzjoni u t-taħriġ jingħataw l-opportunità li jkomplu bit-taħriġ tagħhom fit-tagħlim diġitali matul ħajjithom; jappella, għalhekk, għall-iżvilupp ta' programmi ta' taħriġ fl-IA għall-għalliema fl-oqsma kollha u madwar l-Ewropa; jenfasizza, barra minn hekk, l-importanza tar-riforma tal-programmi ta' tagħlim għal ġenerazzjonijiet ġodda tal-għalliema, li tippermettilhom jadattaw għar-realtajiet tal-edukazzjoni li taħdem bl-IA, kif ukoll l-importanza li jitfasslu u jiġu aġġornati manwali u linji gwida dwar l-IA għall-għalliema; +37. +Jinsab imħasseb dwar in-nuqqas ta' programmi speċifiċi ta' edukazzjoni għolja għall-IA u n-nuqqas ta' finanzjament pubbliku għall-IA fl-Istati Membri kollha; jemmen li dan qed ipoġġi f'riskju l-ambizzjonijiet diġitali futuri tal-Ewropa; +38. +Jinsab inkwetat dwar il-fatt li ftit riċerkaturi tal-IA qed isegwu karriera akkademika peress li l-kumpaniji tat-teknoloġija jistgħu joffru paga aħjar u inqas burokrazija għar-riċerka; jemmen li parti mis-soluzzjoni tkun li jiġu diretti aktar fondi pubbliċi lejn ir-riċerka dwar l-IA fl-universitajiet; +39. +Jissottolinja l-importanza li n-nies jiġu mgħammra b'ħiliet diġitali ġenerali mit-tfulija 'l quddiem sabiex jingħalaq id-distakk fil-kwalifiki u jiġu integrati aħjar ċerti gruppi tal-popolazzjoni fis-suq tax-xogħol diġitali u s-soċjetà diġitali; jirrimarka li se jsir dejjem aktar importanti li jitħarrġu professjonisti b'ħiliet għolja mill-isfondi kollha fil-qasam tal-IA, jiġi żgurat ir-rikonoxximent reċiproku ta' tali kwalifiki fl-Unjoni kollha, u titjieb il-ħila tal-forza tax-xogħol eżistenti u futura biex tkun tista' tlaħħaq mar-realtajiet futuri tas-suq tax-xogħol; iħeġġeġ għalhekk lill-Istati Membri jivvalutaw l-offerta edukattiva tagħhom u jaġġornawha b'ħiliet relatati mal-IA, fejn ikun meħtieġ, u biex jistabbilixxu kurrikuli speċifiċi għall-iżviluppaturi tal-IA, filwaqt li jinkludu l-IA fil-kurrikula tradizzjonali; jenfasizza l-ħtieġa li jiġi żgurat rikonoxximent reċiproku tal-kwalifiki professjonali fil-ħiliet tal-IA madwar l-Unjoni, peress li diversi Stati Membri qed jaġġornaw l-offerta edukattiva tagħhom b'ħiliet relatati mal-IA u qed jistabbilixxu kurrikuli speċifiċi għall-iżviluppaturi tal-IA; jilqa' l-isforzi tal-Kummissjoni biex tinkludi l-ħiliet diġitali bħala waħda mir-rekwiżiti tal-kwalifiki għal ċerti professjonijiet armonizzati fil-livell tal-Unjoni fil-qafas tad-Direttiva dwar ir-Rikonoxximent ta' Kwalifiki Professjonali (11); jisħaq fuq il-ħtieġa li dawn ikunu konformi mal-lista ta' valutazzjoni tal-linji gwida dwar l-etika għal IA affidabbli, u jilqa' l-proposta tal-Kummissjoni li din il-lista tiġi ttrasformata f'kurrikulu indikattiv għall-iżviluppaturi tal-IA; ifakkar fir-rekwiżiti speċjali tal-edukazzjoni u t-taħriġ vokazzjonali (VET) fir-rigward tal-IA u jappella għal approċċ kollaborattiv madwar l-Ewropa mfassal biex isaħħaħ il-potenzjal offrut mill-IA fil-VET; jissottolinja l-importanza li l-professjonisti b'ħiliet għolja jitħarrġu f'dan il-qasam, inklużi +(11) +Id-Direttiva 2005/36/KE tal-Parlament Ewropew u tal-Kunsill tas-7 ta' Settembru 2005 dwar ir-Rikonoxximent ta' Kwalifiki Professjonali (ĠU L 255, 30.9.2005, p. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dbd2db221eb86ff2d7f4b17b080138834863ef34 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-46.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +C 15/40 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +12.1.2022 +L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +54. +Jenfasizza li l-prattiki tajba fit-teknoloġiji tal-IA għall-protezzjoni u l-aċċessibbiltà tal-wirt kulturali, b'mod partikolari għall-persuni b'diżabilità, għandhom jiġu identifikati u kondiviżi bejn in-networks kulturali fl-Unjoni kollha, filwaqt li jħeġġeġ ir-riċerka dwar id-diversi użi tal-IA għall-promozzjoni tal-valur, l-aċċessibbiltà u l-preservazzjoni tal-wirt kulturali; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jippromwovu l-opportunitajiet offruti mill-użu tal-IA fis-CCSI; +55. +Jisħaq li t-teknoloġiji tal-IA jistgħu jintużaw ukoll għall-monitoraġġ tat-traffikar illeċitu ta' beni kulturali u l-qerda ta' proprjetà kulturali, filwaqt li jappoġġjaw il-ġbir ta' data għall-isforzi ta' rkupru u rikostruzzjoni ta' wirt kulturali li huwa kemm tanġibbli kif ukoll intanġibbli; jinnota, b'mod partikolari, li l-iżvilupp, l-introduzzjoni u l-użu tal-IA fi proċeduri ta' skrinjar doganali jistgħu jappoġġjaw l-isforzi ta' prevenzjoni tat-traffikar illegali ta' wirt kulturali, b'mod partikolari biex jiġu supplimentati sistemi li jippermettu lill-awtoritajiet doganali li jiffokaw l-isforzi u r-riżorsi tagħhom fuq l-oġġetti li jippreżentaw l-ogħla riskju. +56. +Jinnota li l-IA tista' tkun ta' benefiċċju għas-settur tar-riċerka, pereżempju permezz tar-rwol li l-analitika predittiva jista' jkollha fl-irfinar tal-analiżi tad-data, pereżempju dwar l-akkwist u l-moviment ta' oġġetti kulturali; jisħaq li l-Unjoni jeħtiġilha żżid l-investiment u trawwem sħubijiet bejn l-industrija u l-akkademja sabiex ittejjeb l-eċċellenza fir-riċerka fil-livell Ewropew; +57. +Ifakkar li l-IA tista' tkun għodda rivoluzzjonarja għall-promozzjoni tat-turiżmu kulturali u jenfasizza l-potenzjal konsiderevoli tagħha fit-tbassir tal-flussi tat-turiżmu, li jista' jgħin lill-bliet li qed isofru minn wisq turiżmu; +Setturi u industriji kulturali u kreattivi (CCSI) +58. +Jiddispjaċih għall-fatt li l-kultura mhijiex fost il-prijoritajiet deskritti fl-għażliet u r-rakkomandazzjonijiet ta' politika dwar l-IA fil-livell tal-Unjoni, b'mod partikolari fil-White Paper tal-Kummissjoni tad-19 ta' Frar 2020 dwar l-IA; jitlob li dawn ir-rakkomandazzjonijiet jiġu riveduti sabiex il-kultura ssir prijorità politika tal-IA fil-livell tal-Unjoni; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jindirizzaw l-impatt potenzjali tal-iżvilupp, l-introduzzjoni u l-użu tat-teknoloġiji tal-IA fuq is-CCSI u jagħmlu l-aħjar użu mill-pjan ta' rkupru Next Generation EU biex dawn is-setturi jiġu diġitalizzati ħalli jissodisfaw forom ġodda ta' konsum fis-seklu 21; +59. +Jirrimarka li l-IA issa daħlet fis-CCSI, kif muri mill-produzzjoni awtomatika ta' testi, vidjos u xogħlijiet mużikali; jenfasizza li l-artisti kreattivi u l-ħaddiema fil-qasam kulturali jeħtiġilhom ikollhom il-ħiliet u t-taħriġ diġitali meħtieġa biex jużaw l-IA u teknoloġiji diġitali oħra; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jippromwovu l-opportunitajiet offruti mill-użu tal-IA fis-CCSI, billi jrendu disponibbli aktar finanzjament mill-baġits tax-xjenza u r-riċerka, u jistabbilixxu ċentri għall-kreattività diġitali li fihom artisti kreattivi u ħaddiema fil-qasam kulturali jiżviluppaw applikazzjonijiet tal-IA, jitgħallmu jużaw dawn it-teknoloġiji u oħrajn u jittestjawhom; +60. +Jirrikonoxxi li t-teknoloġiji tal-IA għandhom il-potenzjal li jagħtu spinta lil għadd dejjem akbar ta' impjiegi fis-CCSI, permezz ta' aċċess akbar għal dawn it-teknoloġiji; jenfasizza, għalhekk, l-importanza li jissaħħaħ il-litteriżmu diġitali fis-CCSI sabiex dawn it-teknoloġiji jsiru aktar inklużivi u interattivi u sabiex jiġi ffaċilitat l-użu u l-apprendiment tagħhom f'dawn is-setturi; +61. +Jenfasizza li l-interazzjoni bejn l-IA u s-CCSI hija kumplessa u teħtieġ valutazzjoni fil-fond; jilqa' r-rapport tal-Kummissjoni ta' Novembru 2020 intitolat “Trends and Developments in Artificial Intelligence – Challenges to the IPRS Framework” (Xejriet u Żviluppi fl-Intelliġenza Artifiċjali – Sfidi għall-Qafas tad-DPI) u l-istudju dwar id-drittijiet tal-awtur u-teknoloġiji l-ġodda: il-ġestjoni tad-data dwar id-drittijiet tal-awtur u l-intelliġenza artifiċjali; jissottolinja l-importanza li jiġu ċċarati l-kundizzjonijiet tal-użu ta' kontenut protett bid-drittijiet tal-awtur bħala input ta' data (stampi, mużika, films, bażijiet ta' data, eċċ.) u fil-produzzjoni ta' outputs kulturali u awdjoviżivi, kemm jekk maħluqa mill-bnedmin bl-għajnuna tal-IA kif ukoll jekk iġġenerati b'mod awtonomu mit-teknoloġiji tal-IA; jistieden lill-Kummissjoni tistudja l-impatt tal-IA fuq l-industriji kreattivi Ewropej; itenni l-importanza tad-data Ewropea u jilqa' d-dikjarazzjonijiet magħmula mill-Kummissjoni f'dan ir-rigward, kif ukoll l-inklużjoni tal-intelliġenza artifiċjali u t-teknoloġiji relatati fost il-punti prijoritarji fuq l-aġenda; +62. +Jisħaq fuq il-ħtieġa li tiġi stabbilita viżjoni koerenti tat-teknoloġiji tal-IA fis-CCSI fil-livell tal-Unjoni; jistieden lill-Istati Membri jsaħħu l-enfasi fuq il-kultura fl-istrateġiji nazzjonali tagħhom tal-IA biex jiżguraw li s-CCSI jħaddnu l-innovazzjoni u jibqgħu kompetittivi u li d-diversità kulturali tiġi salvagwardjata u promossa fil-livell tal-Unjoni fil-kuntest diġitali l-ġdid; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..33f53fa283a460312d1bbfe33fb416e6b186ae63 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-57.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 15/51 L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +20. +Jilqa' l-adozzjoni tal-Istrateġija Ewropea għall-Idroġenu; jisħaq li għandha tingħata prijorità lill-bini ta' katina ta' provvista ta' idroġenu rinnovabbli fl-Ewropa biex jitrawmu l-vantaġġi ta' min jidħol l-ewwel, il-kompetittività industrijali u s-sigurtà tal-provvista tal-enerġija; huwa konvint li l-idroġenu rinnovabbli u b'livell baxx ta' emissjonijiet ta' karbonju jista' jgħin biex jitnaqqsu l-emissjonijiet persistenti, bħal dawk mill-proċessi industrijali u t-trasport tqil, fejn l-elettrifikazzjoni diretta tista' tkun limitata minħabba kosteffiċjenza baxxa jew minħabba raġunijiet tekniċi, soċjali u ambjentali; ifakkar fil-ħtieġa li titħaffef id-dekarbonizzazzjoni tal-produzzjoni tal-idroġenu eżistenti; jappoġġja l-varar ta' proġetti importanti ta' interess Ewropew komuni dwar l-idroġenu; jistieden lill-Kummissjoni tiżviluppa qafas komprensiv ta' klassifikazzjoni u ċertifikazzjoni tat-trasportaturi tal-gass abbażi taċ-ċiklu tal-ħajja sħiħ tal-iffrankar tal-emissjonijiet ta' GHG u tal-kriterji ta' sostenibbiltà, bi qbil mal-approċċ stabbilit fid-Direttiva dwar l-Enerġija Rinnovabbli dwar il-promozzjoni tal-enerġija rinnovabbli; jisħaq li tali klassifikazzjoni hija ta' importanza fundamentali għall-atturi tas-suq, l-awtoritajiet u l-konsumaturi; jissottolinja l-ħtieġa li jiġu żviluppati qafas robust u linja bażi xierqa biex jiġi żgurat li kapaċità suffiċjenti addizzjonali ta' ġenerazzjoni ta' enerġija rinnovabbli tintuża fi proporzjon għall-ħtieġa ta' idroġenu rinnovabbli; jistieden lill-Kummissjoni tqis din id-diversità ta' ħtiġijiet fil-proposti leġiżlattivi li jmiss tagħha; jistieden lill-Kummissjoni tiggarantixxi kompetizzjoni ekwa u effiċjenti bejn l-idroġenu li jiġi importat minn sħab internazzjonali u l-idroġenu li jiġi prodott fl-UE; +21. +Jissottolinja r-rwol li l-qbid, il-ħżin u l-użu tad-diossidu tal-karbonju (CCS/U) ambjentalment sikuri jista' jkollhom biex jintlaħqu l-objettivi tal-Patt Ekoloġiku Ewropew; jappoġġja kuntest ta' politika integrata biex tiġi stimulata l-adozzjoni ta' applikazzjonijiet CCS/U ambjentalment sikuri li jirriżultaw fi tnaqqis nett fl-emissjonijiet tal-gassijiet b'effett ta' serra biex l-industrija peżanti ssir newtrali għall-klima, fejn ma jkunu disponibbli ebda possibilitajiet ta' tnaqqis dirett tal-emissjonijiet; jinnota l-proposta tal-Kummissjoni li tlaqqa' Forum Ewropew annwali tas-CCUS bħala parti mill-Forum Industrijali dwar l-Enerġija Nadifa biex ikompli jistudja l-possibilitajiet biex jitrawmu proġetti bħal dawn; ifakkar fil-ħtieġa li tingħata prijorità lit-tnaqqis dirett tal-emissjonijiet u l-azzjonijiet li jżommu u jtejbu l-bjar u r-riżervi naturali tal-UE, pereżempju permezz ta' ġestjoni sostenibbli tal-foresti; +22. +Jenfasizza li t-trasport jista' jkun faċilitatur sinifikanti tal-użu tal-enerġija rinnovabbli; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jipproponu qafas ta' politika favorevoli u miri ambizzjużi bbażati fuq il-prinċipju tan-newtralità teknoloġika fost dawk it-teknoloġiji meħtieġa biex tinkiseb in-newtralità klimatika, għal tranżizzjoni ekwa, affordabbli u bilanċjata lejn id-dekarbonizzazzjoni tal-modi kollha ta' trasport tal-passiġġieri u tal-merkanzija, inklużi l-flotot u n-networks pubbliċi, it-trasport bit-triq, marittimu, fuq l-ilma intern, bil-ferrovija u bl-ajru primarjament permezz tal-elettrifikazzjoni, u fejn dan ma jkunx possibbli, il-fjuwils prodotti b'mod sostenibbli; jilqa' t-tħabbira tal-Kummissjoni li se tuża miljun punt tal-iċċarġjar għall-vetturi elettriċi fir-reviżjoni tad-Direttiva 2014/94/UE; jistieden lill-Kummissjoni tinċentiva lill-manifatturi tal-karozzi jiffaċilitaw l-iċċarġjar mill-vettura għall-grilja; jisħaq fuq il-ħtieġa li n-networks tal-elettrifikazzjoni u l-infrastruttura għal fjuwils alternattivi jiġu adattati għall-flotta tal-vetturi tal-Ewropa kif ukoll li jiġu appoġġjati soluzzjonijiet oħra li jistgħu jiġu implimentati malajr, b'mod partikolari fiċ-ċentri tat-trasport; jissottolinja l-potenzjal ta' kooperazzjoni interna dwar id-dekarbonizzazzjoni tat-trasport bejn il-fruntieri; jenfasizza f'dan ir-rigward ir-rwol kritiku tal-Komunità tat-Trasport u tal-Kummissjoni sabiex jinħolqu sinerġiji mal-pajjiżi tal-viċinat u jitħaffef it-trasferiment tal-istandards tal-UE dwar l-emissjonijiet tat-trasport; jisħaq fuq l-importanza tat-trasport pubbliku fit-tnaqqis tad-domanda għall-enerġija u l-ħtieġa li t-trasport pubbliku dekarbonizzat jiġi żviluppat u estiż kemm fiż-żoni urbani kif ukoll f'dawk rurali; +23. +Jisħaq li hemm setturi li qed iżidu l-konsum tal-enerġija tagħhom, bħas-settur tat-trasport, is-settur tat-turiżmu u s-settur tal-ICT; jappoġġja lill-Kummissjoni fl-analiżi tas-sinerġiji bejn in-networks tat-tisħin u t-tkessiħ distrettwali u s-sorsi tas-sħana mormija inevitabbli; jilqa' l-impenn inkluż fl-Istrateġija Diġitali tal-UE biex iċ-ċentri tad-data jsiru newtrali għall-klima sal-2030; jistieden lill-Kummissjoni tipproponi pjan ta' azzjoni għall-parteċipazzjoni tas-settur tat-turiżmu fil-proċess tal-integrazzjoni tas-sistemi tal-enerġija, li jqis, fost oħrajn, il-promozzjoni tat-turiżmu ferrovjarju, il-mobbiltà mhux motorizzata u l-elettromobbiltà u l-ħolqien ta' komunitajiet tal-enerġija ċirkolari fit-turiżmu sostenibbli; +L-ibbilanċjar tas-sistemi tal-enerġija +24. +Jinnota li ż-żamma tal-bilanċ tal-grilji tal-elettriku u l-ġestjoni tad-domanda massima u tal-produzzjoni massima se jkunu aktar kumplessi b'taħlita ta' ġenerazzjoni dejjem aktar deċentralizzata u rinnovabbli u, f'dan ir-rigward, jissottolinja r-rwol tar-rispons fin-naħa tad-domanda, il-ħżin u l-ġestjoni tal-enerġija intelliġenti; jenfasizza li t-tranżizzjoni lejn produzzjoni deċentralizzata tal-enerġija għandha ħafna benefiċċji: tista' trawwem l-użu ta' sorsi tal-enerġija lokali, li jwassal għal żieda fis-sigurtà lokali tal-provvista tal-enerġija, l-iżvilupp u l-koeżjoni tal-komunità billi jipprovdi sorsi ġodda ta' introjtu u joħloq impjiegi ġodda; ifakkar li l-Istati Membri jibqgħu liberi li jiddeterminaw it-taħlita tal-enerġija tagħhom, li d-diversità tagħha hija fundamentali biex tiġi żgurata s-sigurtà tal-provvista; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ba05914c03e929702c30ded1e360d00c72ebe22c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-59.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +12.1.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 15/53 L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +parteċipazzjoni tal-konsumaturi attivi fir-rispons tad-domanda permezz ta' soluzzjonijiet diġitali bi qbil sħiħ mar-Regolament Ġenerali dwar il-Protezzjoni tad-Data (25); jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jesploraw modi kif jinċentivaw aktar l-iżvilupp ta' suq Ewropew għall-flessibbiltà fin-naħa tad-domanda, fost oħrajn permezz ta' standards komuni rigward il-flessibbiltà fl-użu finali, valutazzjoni tal-benefiċċji potenzjali u l-impatti fuq l-ispejjeż tas-sistema tal-enerġija; jilqa' sistemi tal-enerġija flessibbli u integrati li għandhom l-għan li jottimizzaw is-settur tat-tisħin/tkessiħ distrettwali kif ukoll l-użu ta' koġenerazzjoni effiċjenti u flessibbli b'effiċjenza għolja li jikkontribwixxu għall-ibbilanċjar tal-grilja tal-elettriku, l-użu kosteffettiv ta' sorsi ta' enerġija rinnovabbli u l-integrazzjoni tas-sħana mormija fil-livell lokali/reġjonali; jitlob l-implimentazzjoni rapida tad-Direttiva (UE) 2019/944 u d-dispożizzjonijiet tagħha dwar ir-rispons fin-naħa tad-domanda; +34. +Jisħaq fuq ir-rwol li l-mobbiltà elettrika jista' jkollha bħala forma ta' integrazzjoni intelliġenti tas-setturi tal-enerġija u tat-trasport billi tisfrutta l-kapaċitajiet ta' flessibbiltà; jisħaq li l-elettrifikazzjoni tas-settur tat-trasport għandha l-potenzjal li żżid l-awtonomija strateġika tal-enerġija tal-Unjoni billi tnaqqas il-ħtieġa ta' fjuwils fossili importati; jissottolinja l-potenzjal ta' ħżin u ta' flessibbiltà tal-użu ta' teknoloġiji “mill-vettura għall-grilja” u jinnota li dan se jirrikjedi l-interoperabbiltà tas-sistemi tal-enerġija u tal-vetturi elettriċi; +35. +Ifakkar fl-importanza li jiġu indirizzati r-riskji taċ-ċibersigurtà fis-settur tal-enerġija biex tiġi żgurata r-reżiljenza tas-sistemi tal-enerġija; jissottolinja li l-għadd li qed jiżdied ta' prodotti konnessi, bħall-appliances tat-tisħin, il-vetturi elettriċi u l-arloġġi intelliġenti, jista' jżid ir-riskju ta' attakki taċ-ċibersigurtà għas-sistema tal-elettriku; iħeġġeġ lill-Kummissjoni tindirizza malajr ir-riskji ta' ċibersigurtà billi tistabbilixxi livell għoli ta' protezzjonijiet taċ-ċibersigurtà għall-prodotti konnessi fil-kuntest tal-kodiċi tan-network tal-elettriku dwar iċ-ċibersigurtà; +36. +Jisħaq li sistema tal-enerġija aktar rinnovabbli, deċentralizzata u integrata aħjar tirrikjedi tbassir aħjar tad-domanda għall-enerġija u aktar tqabbil f'ħin reali tal-provvista u l-ħżin minn trasportaturi differenti tal-enerġija; jenfasizza, f'dan ir-rigward, ir-rwol kruċjali tad-diġitalizzazzjoni għall-ipproċessar tad-data statistika u meteoroloġika; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jiżviluppaw suq intern għat-teknoloġiji tal-enerġija diġitali filwaqt li jipproteġu l-privatezza u d-data personali tal-konsumaturi; iħeġġeġ lill-Istati Membri jadottaw l-Indikatur tal-Potenzjal ta' Intelliġenza żviluppat bħala parti mid-Direttiva 2010/31/UE dwar ir-rendiment tal-bini fl-użu tal-enerġija (26) sabiex jiġi sfruttat il-potenzjal għall-flessibbiltà fin-naħa tad-domanda fil-livell tal-bini; jisħaq li dan se jirrikjedi standards aktar komuni għall-iskambju tad-data; jilqa' l-intenzjoni tal-Kummissjoni li tadotta pjan ta' azzjoni għad-diġitalizzazzjoni tal-enerġija biex trawwem it-tmexxija teknoloġika tal-UE u tattiva sistema tal-enerġija aktar integrata b'soluzzjonijiet intelliġenti f'setturi speċifiċi (bħal grilji intelliġenti, trasport aktar effiċjenti u sikur u ffrankar tal-enerġija fil-bini), b'finanzjament imtejjeb għall-perjodu 2021-2027; +37. +Itenni r-rwol kruċjali tal-Aġenzija għall-Kooperazzjoni tar-Regolaturi tal-Enerġija fl-integrazzjoni tas-sistema tal-enerġija u l-implimentazzjoni tal-leġiżlazzjoni tal-UE dwar l-enerġija; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jiżguraw li l-aġenzija tingħata biżżejjed mezzi biex twettaq il-missjonijiet tagħha; +L-iżgurar tal-aċċessibbiltà, anki f'termini ekonomiċi, tal-enerġija għaċ-ċittadini u n-negozji kollha +38. +Ifakkar li l-objettiv primarju tal-azzjoni tal-Unjoni fil-qasam tal-enerġija huwa li jiġi żgurat il-funzjonament tajjeb tas-suq fir-rigward tal-ħtieġa li jitħares u jittejjeb l-ambjent; jistieden lill-Kummissjoni tieħu l-miżuri meħtieġa biex tissalvagwardja l-funzjonament tajjeb tas-swieq tal-enerġija, biex tiggarantixxi l-implimentazzjoni sħiħa tal-acquis għas-suq intern tal-enerġija, inkluż il-Pakkett dwar l-Enerġija Nadifa, biex tallinja d-drittijiet tal-konsumatur fis-setturi tal-gass u t-tisħin distrettwali ma' dawk tal-konsumaturi tal-elettriku, u tgħinhom jikkontribwixxu għad-dekarbonizzazzjoni tal-ekonomija; jisħaq fuq l-importanza li l-klijenti jiġu ggwidati lejn l-aktar għażla ta' dekarbonizzazzjoni effiċjenti fl-enerġija u kosteffettiva, abbażi ta' prezzijiet li jirriflettu kif xieraq l-ispejjeż kollha tat-trasportatur tal-enerġija użat; jilqa' l-inizjattiva biex id-Direttiva 2003/96/KE tiġi riveduta u tinbidel fi strument li jallinja l-politiki dwar it-tassazzjoni mal-miri tal-enerġija u l-klima għall-2030 u l-2050; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jintegraw l-objettivi klimatiċi f'din +(25) (26) +Ir-Regolament (UE) 2016/679 tal-Parlament Ewropew u tal-Kunsill tas-27 ta' April 2016 dwar il-protezzjoni tal-persuni fiżiċi fir-rigward tal-ipproċessar ta' data personali u dwar il-moviment liberu ta' tali data, u li jħassar id-Direttiva 95/46/KE (ĠU L 119, 4.5.2016, p. 1). +Id-Direttiva 2010/31/UE tal-Parlament Ewropew u tal-Kunsill tad-19 ta’ Mejju 2010 dwar ir-rendiment tal-bini fl-użu tal-enerġija (ĠU L 153, 18.6.2010, p. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3224c27146df0bb66431a06f7a63929b4e68a049 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-61.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +12.1.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 15/55 L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +ir-rigward li huwa ta' importanza fundamentali li l-ħiliet tal-impjegati jinbidlu fis-setturi li jiffaċċjaw ir-riskju li jispiċċaw għalkollox minħabba t-tranżizzjoni ekoloġika; jenfasizza l-valur tal-għarfien espert Ewropew stabbilit sew dwar l-integrazzjoni tas-sistemi tal-enerġija, u jistieden lill-Istati Membri jgħożżu dan l-għarfien espert u jgħinu biex jiġi ttrasferit mis-settur tal-enerġija fossili għal sistema tal-enerġija integrata u newtrali għall-klima; 48. +Jenfasizza l-innovazzjonijiet u t-teknoloġiji fil-proċessi rivoluzzjonarji li ġejjin, li jeħtieġ li jissaħħu aktar fil-perspettiva ta' ekonomija ċirkolari u ta' strateġija effettiva ta' integrazzjoni tas-setturi: (a) il-produzzjoni tal-azzar b'effiċjenza għolja u bbażata fuq idroġenu rinnovabbli, li tikkombina r-riċiklaġġ tal-azzar u l-produzzjoni ta' forom tal-ħadid permanenti, (b) it-tisħin distrettwali permezz tas-sħana żejda mit-trasport ta' taħt l-art, (c) l-iċċarġjar intelliġenti u l-bidla modali fis-settur tat-trasport, (d) is-sostituzzjoni sostenibbli tal-prodotti petrokimiċi u agrokimiċi u tal-proċessi relatati tagħhom, (e) ġenerazzjoni ġdida ta' produzzjoni u riċiklaġġ tal-batteriji, (f) u teknoloġiji ta' immersjoni f'likwidu għaċ-ċentri tad-data li jnaqqsu b'mod sostanzjali l-ħtiġijiet tal-enerġija u s-sħana żejda; 49. +Jilqa' l-inizjattivi meħuda għall-ktajjen ta' valur strateġiċi; jitlob li t-teknoloġiji tal-enerġija rinnovabbli jiġu rikonoxxuti bħala katina tal-valur strateġika u li tiġi stabbilita alleanza biex tappoġġja l-isforzi biex dawn it-teknoloġiji jiżdiedu, kif ukoll inizjattiva dwar it-titjib tal-proċessi u tal-effiċjenza fl-enerġija; jistieden lill-Kummissjoni tiżgura governanza trasparenti tal-alleanzi kollha inkluża l-parteċipazzjoni tal-SMEs, is-soċjetà ċivili, l-organizzazzjonijiet mhux governattivi u l-esperti indipendenti filwaqt li tiggarantixxi d-diversità ġeografika; o o 50. +o +Jagħti istruzzjonijiet lill-President tiegħu biex jgħaddi din ir-riżoluzzjoni lill-Kunsill u lill-Kummissjoni. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..923f54f13fb4d4be9d6cdb980f98c6e60af7ff4c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-67.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +12.1.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 15/61 L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +8. +Jemmen li l-klassifikazzjoni tal-forom differenti ta' idroġenu għandha tiġi ddeterminata skont valutazzjoni indipendenti u bbażata fuq ix-xjenza, li titbiegħed mill-approċċ ibbażat fuq il-kulur użat b'mod komuni; huwa tal-fehma li din il-klassifikazzjoni għandha tkun ibbażata fuq l-emissjonijiet tal-gassijiet b'effett ta' serra tul iċ-ċiklu tal-ħajja tul il-proċess kollu ta' produzzjoni u trasport tal-idroġenu, iżda għandha tqis ukoll kriterji ta' sostenibbiltà trasparenti u robusti f'konformità mal-prinċipji tal-ekonomija ċirkolari u tkun ibbażata fuq medji u valuri standard għal kull kategorija, bħalma huma l-objettivi tal-użu sostenibbli u l-protezzjoni tar-riżorsi, l-immaniġġjar tal-iskart u ż-żieda fl-użu tal-materja prima u sekondarja, il-prevenzjoni u l-kontroll tat-tniġġis, u fl-aħħar nett, il-protezzjoni u r-restawr tal-bijodiversità u l-ekosistemi; +9. +Jinnota li hemm diskrepanza bejn id-definizzjonijiet differenti ta' idroġenu nadif użati minn atturi differenti, bħall-Kummissjoni u l-Alleanza Ewropea għall-Idroġenu Nadif, li toħloq konfużjoni u għandha tiġi evitata; jisħaq, f'dan ir-rigward, li d-distinzjoni bejn l-idroġenu rinnovabbli u dak b'livell baxx ta' emissjonijiet tal-karbonju trid tkun assolutament ċara (17); jinnota, barra minn hekk, li l-evitar tal-użu ta' żewġ ismijiet għall-istess kategorija ta' idroġenu, jiġifieri “rinnovabbli” u “nadif”, kif propost mill-Kummissjoni, jipprovdi kjarifika ulterjuri, u jissottolinja, f'dak ir-rigward, li t-terminu “idroġenu rinnovabbli” huwa l-aktar għażla oġġettiva u bbażata fuq ix-xjenza għal dik il-kategorija ta' idroġenu; +10. +Jissottolinja l-ħtieġa urġenti ta' standards u ċertifikazzjoni tal-UE u internazzjonali; jinnota wkoll li l-garanziji tal-oriġini allinjati mar-reġistri nazzjonali għandhom jiġu kkunsidrati biex jiġi żgurat li l-produzzjoni tal-idroġenu rinnovabbli tista' tiżdied fil-mument opportun u li l-konsumaturi jkunu jistgħu jagħżlu soluzzjonijiet sostenibbli konxjament u jimminimizzaw ir-riskju ta' investimenti mitlufa; +11. +Jisħaq li s-sistema ta' standardizzazzjoni jeħtieġ li tkun ibbażata fuq approċċ olistiku u għandha tkun applikabbli għall-idroġenu importat; jistieden lill-Kummissjoni tintroduċi qafas regolatorju bi kriterji ta' sostenibbiltà robusti u trasparenti għaċ-ċertifikazzjoni u t-traċċar tal-idroġenu fl-UE, filwaqt li titqies l-impronta tal-gassijiet b'effett ta' serra tul il-katina tal-valur, inkluż it-trasport, sabiex jiġi xprunat ukoll l-investiment f'biżżejjed ġenerazzjoni supplimentari tal-elettriku rinnovabbli; jistieden ukoll lill-Kummissjoni tipprovdi, kmieni kemm jista' jkun fl-2021, qafas regolatorju għall-idroġenu li jiżgura l-istandardizzazzjoni, iċ-ċertifikazzjoni, il-garanziji tal-oriġini, it-tikkettar u n-negozjabbiltà fl-Istati Membri kollha, u tuża wkoll ir-reviżjoni li jmiss tas-Sistema tal-UE għall-Iskambju ta' Kwoti tal-Emissjonijiet (ETS) biex teżamina x'bidliet huma meħtieġa biex jiġi sfruttat il-potenzjal sħiħ tal-idroġenu biex jikkontribwixxi għall-għanijiet klimatiċi tal-UE, filwaqt li jitqiesu r-riskji ta' rilokazzjoni tal-emissjonijiet tal-karbonju; +12. +Jissottolinja li l-klassifikazzjoni ta' tipi differenti ta' idroġenu sservi, inter alia, l-iskop li tipprovdi lill-konsumaturi b'informazzjoni u mhijiex maħsuba biex twaqqaf l-espansjoni tal-idroġenu b'mod ġenerali; jinnota li s-sistema attwali ta' garanziji ta' oriġini għall-elettriku prodott minn sorsi rinnovabbli ma qanqlitx investiment adegwati f'kapaċitajiet addizzjonali; jisħaq, għalhekk, fuq l-importanza li jiġu żviluppati aktar il-linji gwida dwar il-kundizzjonijiet u l-kriterji, sabiex jiġi evitat l-għadd doppju tal-kapaċitajiet rinnovabbli; +13. +Jinsab konvint bis-sħiħ li l-aċċettazzjoni pubblika hija kruċjali għall-ħolqien b'suċċess ta' ekonomija tal-idroġenu; jisħaq, għalhekk, fuq l-importanza tal-involviment pubbliku u tal-partijiet ikkonċernati, ta' standards tekniċi u ta' sikurezza tal-UE għall-idroġenu, u ta' soluzzjonijiet tal-idroġenu ta' kwalità għolja li jirrispettaw dawk l-istandards; jenfasizza wkoll li l-protokolli tas-sikurezza fis-setturi tad-domanda jeħtieġ li jiġu aġġornati b'mod kontinwu fir-rigward tal-użu tal-idroġenu; jitlob, għalhekk, li fl-UE kollha jiġu promossi eżempji tal-aħjar prattika u kultura ta' sikurezza dwar l-idroġenu; +Insaħħu l-produzzjoni tal-idroġenu +14. +Jenfasizza li, sabiex jiġi żgurat li s-suq intern tal-idroġenu jiffunzjona tajjeb u b'mod prevedibbli, jeħtieġ li jingħelbu l-ostakli regolatorji u li l-Kummissjoni tipproponi malajr qafas regolatorju koerenti, integrat u komprensiv għas-suq tal-idroġenu, li għandu jkun allinjat ma' leġiżlazzjoni rilevanti oħra, u jirrispetta bis-sħiħ il-prinċipji tal-proporzjonalità, +(17) +Skont il-Kummissjoni, “idroġenu b'livell baxx ta' emissjonijiet tal-karbonju” jinkludi l-idroġenu mill-fjuwils fossili bi qbid tal-karbonju u l-idroġenu bbażat fuq l-elettriku, bi tnaqqis sinifikanti tal-emissjonijiet ta' gassijiet b'effett ta' serra ta' ċiklu tal-ħajja sħiħ meta mqabbla mal-idroġenu prodott bl-użu tal-metodi eżistenti. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..956b26b0733ef17306588101b195dc8e6949cf9b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.mt.p-68.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 15/62 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +12.1.2022 +L-Erbgħa 19 ta’ Mejju 2021 +tas-sussidjarjetà u tar-regolamentazzjoni aħjar, inkluż it-test tal-SMEs; jenfasizza f'dan ir-rigward, li jinħtieġ suq tal-idroġenu flessibbli sabiex dawk li jaġixxu l-ewwel b'mod innovattiv ikunu jistgħu jagħmlu użu sħiħ mill-benefiċċji u jnaqqsu l-kostijiet tal-produzzjoni tal-idroġenu, filwaqt li jitqies li s-suq tal-idroġenu għadu mhuwiex matur u jeħtieġ li jitkabbar; +15. +Jemmen li d-disinn tas-suq tal-gass tal-UE u l-Pakkett dwar l-Enerġija Nadifa jistgħu jservu bħala bażi u eżempju għar-regolamentazzjoni tas-suq tal-idroġenu; jenfasizza li l-iżvilupp rapidu u prevedibbli tal-produzzjoni u d-distribuzzjoni tal-idroġenu rinnovabbli jirrikjedi wkoll ippjanar pubbliku demokratiku li jassoċja flimkien il-produtturi, il-ħaddiema u t-trade unions tagħhom, ix-xjenzati u l-organizzazzjonijiet mhux governattivi (NGOs); iħeġġeġ ukoll lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri joħolqu soluzzjonijiet speċifiċi sabiex iżidu l-produzzjoni tal-idroġenu f'reġjuni anqas konnessi jew iżolati, bħall-gżejjer, filwaqt li jiżguraw l-iżvilupp tal-infrastruttura relatata, inkluż billi jagħtuha skop ġdid; +16. +Jistieden lill-Kummissjoni tinkludi u tivvaluta r-rekwiżiti legali li huma meħtieġa għal ekonomija sostenibbli tal-idroġenu tal-UE fil-valutazzjonijiet tal-impatt tagħha rigward ir-reviżjoni tal-leġiżlazzjoni rilevanti, sabiex twettaq l-ambizzjoni klimatika akbar tal-UE u tagħmel l-idroġenu rinnovabbli aktar attraenti ekonomikament; iħeġġeġ lill-Kummissjoni teżamina, b'mod partikolari, ir-reviżjoni tad-Direttiva dwar l-Enerġija Rinnovabbli, id-Direttiva dwar it-Tassazzjoni fuq l-Enerġija (18) u d-Direttiva dwar l-ETS, sabiex tiżgura kundizzjonijiet ekwi u qafas regolatorju għall-idroġenu li jibqa' validu fil-futur; +17. +Jilqa' l-għanijiet ambizzjużi tal-Kummissjoni li żżid il-kapaċità tal-elettrolizzaturi u l-produzzjoni tal-idroġenu rinnovabbli; jistieden lill-Kummissjoni tiżviluppa pjan direzzjonali għall-implimentazzjoni u ż-żieda tal-elettrolizzaturi u biex tistabbilixxi sħubijiet fil-livell tal-UE biex tiżgura l-kosteffettività tagħhom; iħeġġeġ lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jneħħu l-piżijiet amministrattivi eżistenti u jinċentivaw l-espansjoni tal-katina tal-valur u l-adozzjoni mis-suq tal-idroġenu rinnovabbli sabiex dan isir teknoloġikament matur u kompetittiv billi jipprovdu stimoli finanzjarji u skemi ta' finanzjament dedikati, inklużi soluzzjonijiet innovattivi bħal primjums feed-in għall-idroġenu rinnovabbli li jiddaħħal fil-grilja tal-idroġenu, billi jirrevedu r-regoli dwar l-għajnuna mill-Istat u billi jwettqu reviżjoni komprensiva tas-sistemi tal-ipprezzar tal-enerġija u tat-tassazzjoni bil-għan li jiġu internalizzati l-kostijiet esterni; jisħaq li l-idroġenu rinnovabbli jista' jsir kompetittiv qabel l-2030, sakemm l-investimenti meħtieġa u qafas regolatorju adegwat ikunu fis-seħħ u l-enerġija rinnovabbli tkun kompetittiva; +18. +Jinnota li ekonomija sostenibbli tal-idroġenu għandha tippermetti żieda fil-kapaċitajiet f'suq tal-enerġija integrat tal-UE; jirrikonoxxi li se jkun hemm forom differenti ta' idroġenu fis-suq, bħall-idroġenu rinnovabbli u b'livell baxx ta' karbonju, u jissottolinja l-ħtieġa tal-investiment biex tiżdied il-produzzjoni rinnovabbli malajr biżżejjed biex jintlaħqu l-miri klimatiċi u l-objettivi ambjentali tal-UE għall-2030 u l-2050, filwaqt li l-idroġenu b'livell baxx ta' emissjonijiet ta' karbonju jiġi rikonoxxut bħala teknoloġija li sservi ta' pont fiż-żmien qasir u medju; jistieden lill-Kummissjoni tivvaluta bejn wieħed u ieħor kemm se jkun meħtieġ idroġenu b'livell baxx ta' emissjonijiet tal-karbonju għal skopijiet ta' dekarbonizzazzjoni sakemm l-idroġenu rinnovabbli jkun jista' jieħu dan ir-rwol waħdu, f'liema każijiet, u għal kemm żmien; jistieden lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jnaqqsu l-ostakli regolatorji u ekonomiċi sabiex irawmu l-adozzjoni rapida tal-idroġenu fis-suq; jinnota wkoll il-ħtieġa li jiġi evitat l-isfruttament mhux sostenibbli tar-riżorsi, l-emissjonijiet kontinwi tal-metan, l-intrappolament tal-karbonju u l-assi mitlufa; jenfasizza li l-użu tal-idroġenu għandu jikkontribwixxi biex jintlaħqu l-għanijiet klimatiċi tal-UE u l-iżvilupp rapidu u l-użu tal-idroġenu rinnovabbli; +19. +Jisħaq fuq l-importanza li l-idroġenu bbażat fuq il-fjuwils fossili jiġi eliminat mill-aktar fis possibbli, filwaqt li ssir enfasi fuq l-aktar teknoloġiji nodfa f'termini tas-sostenibbiltà u tal-emissjonijiet ta' gassijiet b'effett ta' serra; iħeġġeġ lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri biex immedjatament jibdew jippjanaw dik it-tranżizzjoni bir-reqqa, sabiex il-produzzjoni tal-idroġenu bbażat fuq il-fossili tibda tonqos malajr, b'mod prevedibbli u irriversibbli u sabiex tiġi evitata l-estensjoni tal-ħajja tal-faċilitajiet ta' produzzjoni bbażati fuq il-fossili; jinnota li għadd ta' siti ta' produzzjoni tal-idroġenu mill-fjuwils fossili jinsabu fit-territorji ta' tranżizzjoni ġusta u jenfasizza li miżuri ta' appoġġ effettivi għandhom ikunu diretti lejn id-dekarbonizzazzjoni tal-produzzjoni eżistenti tal-idroġenu mill-fjuwils fossili; jirrakkomanda li l-miżuri ta' +(18) +Id-Direttiva tal-Kunsill 2003/96/KE tas-27 ta' Ottubru 2003 li tirriforma l-istruttura tal-Komunità dwar tassazzjoni fuq prodotti ta' enerġija u elettriku (ĠU L 283, 31.10.2003, p. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..15e9aa94523db507f90f9bfd00669fe6b1fcfbea --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-1.txt @@ -0,0 +1,34 @@ +Publicatieblad +C 15 +van de Europese Unie +Uitgave in de Nederlandse taal +Mededelingen en bekendmakingen +65e jaargang 12 januari 2022 +Inhoud +EUROPEES PARLEMENT ZITTING 2021-2022 Vergaderingen van 17 t/m 21 mei 2021 AANGENOMEN TEKSTEN +I +Resoluties, aanbevelingen en adviezen RESOLUTIES Europees Parlement Dinsdag, 18 mei 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Resolutie van het Europees Parlement van 18 mei 2021 over de herziening van het Solidariteitsfonds van de Europese Unie (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Resolutie van het Europees Parlement van 18 mei 2021 over het veiligstellen van de doelstellingen van de aanlandingsverplichting uit hoofde van artikel 15 van het gemeenschappelijk visserijbeleid (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Woensdag, 19 mei 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +NL +Resolutie van het Europees Parlement van 19 mei 2021 met aanbevelingen aan de Commissie over de uitdagingen voor organisatoren van sportevenementen in de digitale omgeving (2020/2073(INL)) . +. +18 +Resolutie van het Europees Parlement van 19 mei 2021 over kunstmatige intelligentie in het onderwijs en in de culturele en audiovisuele sector (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Resolutie van het Europees Parlement van 19 mei 2021 over een Europese strategie inzake geïntegreerde energiesystemen (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Resolutie van het Europees Parlement van 19 mei 2021 over een Europese waterstofstrategie (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Resolutie van het Europees Parlement van 19 mei 2021 over de bescherming van de mensenrechten en het externe migratiebeleid van de EU (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e0d88ce11709f272f80510333e0e7fe048187f1c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-42.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 15/36 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +12.1.2022 +Woensdag, 19 mei 2021 +27. is van mening dat regelmatig onafhankelijke audits moeten worden uitgevoerd om te onderzoeken of de gebruikte KI-toepassingen en de bijbehorende controles en waarborgen aan gespecificeerde criteria voldoen, en dat deze audits onder toezicht moeten staan van onafhankelijke adequate toezichthoudende instanties; pleit voor specifieke stresstests om naleving te ondersteunen en te handhaven; +28. neemt kennis van de voordelen en risico’s die KI op het gebied van cyberbeveiliging met zich meebrengt en het potentieel ervan voor de bestrijding van cybercriminaliteit, en benadrukt dat KI-toepassingen bestand moeten zijn tegen cyberaanvallen zonder dat de grondrechten van de Unie, met name de bescherming van persoonsgegevens en de privacy, daarbij in het gedrang komen; benadrukt de noodzaak om toezicht te houden op het veilige gebruik van KI en het belang van nauwe samenwerking tussen de openbare en particuliere sectoren om het hoofd te bieden aan kwetsbaarheden van gebruikers en de hiermee verbonden gevaren; verzoekt de Commissie na te gaan in hoeverre betere preventie nodig is op het gebied van cyberbeveiliging en beperkende maatregelen in verband daarmee; +29. +wijst erop dat de COVID-19-pandemie als een proefperiode voor de ontwikkeling, de toepassing en het gebruik van digitale en aan KI gerelateerde technologieën in de sectoren onderwijs en cultuur kan worden beschouwd, zoals blijkt uit het grote aantal online-onderwijsplatforms en online-instrumenten voor cultuurbevordering in de lidstaten; verzoekt de Commissie daarom met deze voorbeelden rekening te houden wanneer ze nadenkt over een gemeenschappelijke Unie-benadering voor het bevorderen van het gebruik van dergelijke technologische oplossingen; +Onderwijs +30. herinnert aan het belang van het verbeteren van de digitale vaardigheden en van het bereiken van een hoog niveau van media-, digitale en informatiegeletterdheid op het niveau van de Unie als voorwaarde voor het gebruik van KI in het onderwijs; beklemtoont in dit verband dat voor Unie-brede digitale en KI-geletterdheid moet worden gezorgd, in het bijzonder via de ontwikkeling van opleidingensmogelijkheden voor onderwijzenden; hamert erop dat het gebruik van KI-technologieën op scholen moet bijdragen tot het verkleinen van de sociale en regionale digitale kloof; verwelkomt het geactualiseerde actieplan voor digitaal onderwijs van de Commissie, dat ingaat op het gebruik van KI in het onderwijs; verzoekt de Commissie in dit verband in het plan in kwestie prioriteit toe te kennen aan digitale capaciteiten, mediageletterdheid en -opleiding, en KI-gerelateerde vaardigheden, en meer informatie te verschaffen over het potentiële misbruik en problemen bij de werking van KI; roept de Commissie in dit verband op bijzondere aandacht te besteden aan kinderen en jongeren in precaire situaties, aangezien zij speciale ondersteuning nodig hebben op het gebied van digitaal onderwijs; roept de Commissie met klem op in haar aangekondigde wetgevingsvoorstellen met betrekking tot KI naar behoren aandacht te besteden aan KI-en robotica-initiatieven voor de onderwijssector; verzoekt de lidstaten dringend te investeren in digitale infrastructuur voor scholen, en daarbij gebruik te maken van financiële middelen van de Unie; +31. benadrukt dat het gebruik van KI in onderwijssystemen een breed scala aan mogelijkheden, kansen en hulpmiddelen met zich meebrengt om het onderwijs innovatiever, inclusiever, efficiënter en steeds effectiever te maken door de invoering van nieuwe, hoogwaardige, snelle en gepersonaliseerde leermethoden die de student centraal stellen; benadrukt echter dat, aangezien het gevolgen zal hebben voor het onderwijs en sociale inclusie, gewaarborgd moet worden dat deze hulpmiddelen beschikbaar zijn voor alle maatschappelijke groepen door gelijke toegang tot onderwijs en leren te garanderen en daarbij niemand, met name personen met een beperking, aan zijn lot over te laten; +32. benadrukt dat burgers, om op zowel kritische als doeltreffende wijze gebruik te kunnen maken van KI, ten minste over basiskennis van deze technologie moeten beschikken; verzoekt de lidstaten bewustmakingscampagnes over KI te integreren in hun maatregelen met het oog op digitale geletterdheid; roept de Commissie en de lidstaten op plannen voor digitale geletterdheid en discussieforums te bevorderen om burgers, ouders en lerenden te betrekken in een democratische dialoog met overheidsinstanties en belanghebbenden over de ontwikkeling, de toepassing en het gebruik van KI-technologieën in de onderwijssystemen; wijst erop dat het belangrijk is docenten, opleiders en anderen van de juiste instrumenten en kennis in verband met KI en aanverwante technologieën te voorzien over wat ze inhouden, hoe ze te gebruiken en hoe ze op passende wijze en in overeenstemming met de wet in te zetten, teneinde IPR-inbreuken te vermijden; beklemtoont in het bijzonder het belang van digitale geletterdheid voor onderwijzenden en opleiders, en van het verbeteren van digitale opleidingen voor ouderen, gezien het feit dat de jongere generaties reeds over elementaire kennis van deze technologieën beschikken omdat ze ermee opgegroeid zijn; +33. onderstreept dat KI in onze onderwijssystemen uiteindelijk gericht moet zijn op zo geïndividualiseerd mogelijk onderwijs, dat leerlingen gepersonaliseerde leertrajecten aanbiedt op basis van hun sterke en zwakke punten, alsook lesmateriaal dat afgestemd is op hun persoonlijke kenmerken, met behoud van de onderwijskwaliteit en het integrerend vermogen van onze onderwijssystemen; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d33a33baabd2f9709d69f3ae2ea6d2b2f8fb9707 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-43.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +12.1.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 15/37 Woensdag, 19 mei 2021 +34. herinnert aan de essentiële en meervoudige rol die leraren spelen in het onderwijs en bij het inclusief maken daarvan, met name bij de allerjongsten, waar vaardigheden worden geleerd die leerlingen in staat zullen stellen in het leven te groeien, bijvoorbeeld op het vlak van intermenselijke betrekkingen, studievaardigheden, inlevingsvermogen en samenwerking; benadrukt dan ook dat KI-technologieën niet gebruikt moeten worden ter vervanging of ten koste van fysiek onderwijs, en dat leraren niet moeten worden vervangen door KI of KI-gerelateerde technologieën; +35. benadrukt dat de leeropbrengsten van het gebruik van KI in het onderwijs niet alleen van KI zelf zullen afhangen, maar ook van de manier waarop leerkrachten het in de digitale onderwijsomgeving weten in te zetten om tegemoet te komen aan hun eigen behoeften en die van hun leerlingen of studenten; geeft in dit verband aan dat KI-programmeurs de onderwijsgemeenschappen — daar waar mogelijk — bij de ontwikkeling, de toepassing en het gebruik van KI-technologieën moeten betrekken, en een nexusomgeving tot stand moeten brengen om verbindingen en samenwerkingsvormen te creëren tussen henzelf, ontwikkelaars, ondernemingen, scholen, leerkrachten, en andere publieke en particuliere belanghebbenden, teneinde KI-technologieën te ontwikkelen die voor “real life”-onderwijsomgevingen geschikt zijn, aansluiten bij de leeftijd en het ontwikkelingsstadium van de leerlingen in kwestie, en voldoen aan de hoogste ethische normen; benadrukt dat onderwijsinstellingen alleen betrouwbare, ethisch verantwoorde en op de mens gerichte technologieën mogen inzetten die in elke fase van hun levenscyclus door overheidsinstanties en maatschappelijke organisaties geauditeerd kunnen worden; beklemtoont de voordelen van gratis en “open-source”-oplossingen in dit verband; dringt erop aan scholen en andere onderwijsinstellingen de financiële en logistieke ondersteuning, alsook de expertise, te bieden die nodig is om oplossingen voor het leren van de toekomst te vinden; +36. benadrukt voorts het belang van permanente opleiding van leerkrachten, zodat zij zich kunnen aanpassen aan de nieuwe omstandigheden van op KI stoelend onderwijs, en de kennis en vaardigheden kunnen verwerven die nodig zijn om KI-technologieën op een pedagogische en zinvolle manier te kunnen inzetten, zodat zij de mogelijkheden die KI biedt volledig kunnen benutten en inzicht krijgen in de beperkingen ervan; dringt erop aan digitaal lesgeven in de toekomst deel te laten uitmaken van alle lerarenopleidingen, en onderwijzers en opleiders de kans te geven zich op het gebied van digitaal lesgeven levenslang na en bij te scholen; pleit dan ook voor de ontwikkeling van opleidingsprogramma’s op het gebied van KI voor leerkrachten op alle gebieden en in heel Europa; onderstreept verder het belang van het hervormen van onderwijsprogramma’s voor nieuwe generaties leerkrachten, teneinde hen in staat te stellen zich aan te passen aan de realiteit van op KI stoelend onderwijs, alsook het belang van het ontwikkelen en actualiseren van handboeken en richtsnoeren inzake KI voor leerkrachten; +37. is bezorgd over het gebrek aan opleidingsprogramma’s in het hoger onderwijs die specifiek op KI gericht zijn, alsmede over het gebrek aan overheidsinvesteringen in KI in alle lidstaten; is van mening dat dit de toekomstige digitale ambities van Europa in gevaar brengt; +38. is bezorgd over het tekort aan KI-onderzoekers die een academische loopbaan nastreven vanwege het vermogen van technologische bedrijven om een hoger loon te bieden met minder bureaucratie voor onderzoek; is van mening dat meer overheidsgeld voor KI-onderzoek op universiteiten deel van de oplossing is; +39. onderstreept het belang van het van kinds af aan onderwijzen van algemene digitale vaardigheden om de kwalificatiekloof te dichten en bepaalde bevolkingsgroepen beter te integreren in de digitale arbeidsmarkt en de digitale samenleving; wijst erop dat het steeds belangrijker zal worden om hooggekwalificeerde vakmensen van welke achtergrond ook op te leiden op het gebied van KI, om de wederzijdse erkenning van deze kwalificaties in de hele Unie te garanderen en om de huidige en toekomstige beroepsbevolking bij te scholen, zodat mensen leren om te gaan met de toekomstige omstandigheden op de arbeidsmarkt; spoort de lidstaten er daarom toe aan om hun onderwijsaanbod te evalueren en indien nodig uit te breiden met KI-gerelateerde vaardigheden, en om specifieke curricula voor KI-ontwikkelaars in te voeren en KI tegelijk ook op te nemen in traditionele curricula; onderstreept de noodzaak om te zorgen voor wederzijdse erkenning van beroepskwalificaties op het gebied van KI-vaardigheden in de hele Unie, aangezien verscheidene lidstaten KI-vaardigheden aan hun onderwijsaanbod toevoegen en specifieke curricula voor KI-ontwikkelaars invoeren; is ingenomen met de inspanningen van de Commissie om digitale vaardigheden op te nemen als een van de kwalificatie-eisen voor bepaalde beroepen die op Unieniveau zijn geharmoniseerd op grond van de richtlijn betreffende de erkenning van beroepskwalificaties (11); benadrukt dat deze kwalificaties in overeenstemming moeten zijn met de beoordelingslijst van de ethische richtsnoeren voor betrouwbare KI, en is ingenomen met het voorstel van de Commissie om deze lijst om te zetten in een indicatief curriculum voor KI-ontwikkelaars; herinnert aan de bijzondere behoeften van beroepsonderwijs en -opleiding met betrekking tot KI en dringt aan op een gezamenlijke aanpak in heel Europa om het potentieel van KI in deze sector te vergroten; onderstreept dat het belangrijk is hooggekwalificeerde vakmensen op dit gebied op te leiden, dat in de +(11) +Richtlijn 2005/36/EG van het Europees Parlement en de Raad van 7 september 2005 betreffende de erkenning van beroepskwalificaties (PB L 255 van 30.9.2005, blz. +22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cb23684f152c62c744bc90b0e44c7f37847efa4f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +12.1.2022 +Woensdag, 19 mei 2021 +54. beklemtoont dat goede praktijken op het gebied van KI-technologieën met betrekking tot de bescherming en toegankelijkheid van cultureel erfgoed, met name voor personen met een handicap, moeten worden geïnventariseerd en gedeeld tussen culturele netwerken in de hele Unie, terwijl onderzoek moet worden aangemoedigd naar diverse manieren om KI in te zetten ter bevordering van de valorisatie, de toegankelijkheid en het behoud van cultureel erfgoed; verzoekt de Commissie en de lidstaten de mogelijkheden te bevorderen die worden geboden door het gebruik van KI in de culturele en creatieve sectoren; 55. wijst erop dat KI-technologieën ook kunnen worden gebruikt om de illegale handel in cultuurgoederen in het oog te houden, evenals de vernietiging van cultuurbezit, terwijl zij daarnaast de gegevensverzameling voor herstel- en reconstructieactiviteiten van zowel materieel als immaterieel cultureel erfgoed kunnen ondersteunen; merkt met name op dat de ontwikkeling, de inzet en het gebruik van KI bij douanecontroleprocedures kunnen helpen illegale handel in cultureel erfgoed te voorkomen, met name als aanvulling van systemen die douaneautoriteiten in staat stellen hun inspanningen en middelen te richten op de goederen die het hoogste risico vormen; 56. merkt op dat KI van nut kan zijn voor de onderzoekssector, bijvoorbeeld door de rol die voorspellende analyses kunnen spelen voor een verdere verbetering van de gegevensanalyse, onder meer met betrekking tot de verwerving en verplaatsing van cultuurgoederen; onderstreept dat de Unie meer moet investeren en partnerschappen tussen de industrie en de academische wereld moet bevorderen, teneinde hoogwaardig onderzoek op Europees niveau aan te zwengelen; 57. herinnert eraan dat KI een revolutionair instrument kan zijn voor de bevordering van cultureel toerisme en benadrukt het aanzienlijke potentieel ervan voor de voorspelling van toerismestromen, hetgeen een hulp kan zijn voor steden die te kampen hebben met een teveel aan toerisme; +Culturele en creatieve sectoren 58. betreurt dat cultuur niet is opgenomen bij de prioriteiten die zijn vastgesteld in de beleidsopties en aanbevelingen inzake KI op EU-niveau, met name het witboek van de Commissie over kunstmatige intelligentie van 19 februari 2020; roept ertoe op deze aanbevelingen te herzien om van cultuur een prioriteit te maken op het gebied van KI-beleid op het niveau van de Unie; verzoekt de Commissie en de lidstaten aandacht te besteden aan de mogelijke gevolgen van de ontwikkeling, de inzet en het gebruik van KI-technologieën voor de culturele en creatieve sectoren en optimaal gebruik te maken van het herstelplan Next Generation EU om deze sectoren te digitaliseren, zodat zij kunnen inspelen op nieuwe vormen van consumptie in de 21e eeuw; 59. wijst erop dat KI ook de culturele en creatieve sectoren heeft bereikt, zoals blijkt uit de geautomatiseerde productie van teksten, video’s en muziekstukken; benadrukt dat scheppende kunstenaars en beroepsbeoefenaars in de culturele sector de nodige digitale vaardigheden en opleiding moeten hebben om KI en andere digitale technologieën te gebruiken; verzoekt de Commissie en de lidstaten de mogelijkheden te bevorderen die worden geboden door het gebruik van KI in de culturele en creatieve sectoren, door meer middelen ter beschikking te stellen uit begrotingen voor wetenschap en onderzoek, en centra voor digitale creativiteit op te zetten waar scheppende kunstenaars en beroepsbeoefenaars in de culturele sector KI-toepassingen kunnen ontwikkelen, kunnen leren deze en andere technologieën te gebruiken en deze kunnen testen; 60. erkent dat KI-technologieën het potentieel hebben om het aantal banen in de culturele en creatieve sectoren aanzienlijk te verhogen door de toegenomen toegang tot deze technologieën; benadrukt daarom dat het belangrijk is de digitale geletterdheid in de culturele en creatieve sectoren te bevorderen om deze technologieën inclusiever, gebruiksvriendelijker, leerbaarder en interactiever voor deze sectoren te maken; 61. benadrukt dat de interactie tussen KI en de culturele en creatieve sectoren complex is en een grondige beoordeling vereist; is ingenomen met het verslag van de Commissie van november 2020 met als titel “Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPR Framework” en met de “Study on Copyright and New technologies: Copyright Data Management and Artificial Intelligence”; benadrukt dat het belangrijk is te verduidelijken hoe auteursrechtelijk beschermde inhoud kan worden gebruikt als gegevensinvoer (beelden, muziek, films, databanken enz.) en bij de productie van culturele en audiovisuele output, zowel gecreëerd door mensen met behulp van KI als autonoom gegenereerd door KI-technologieën; verzoekt de Commissie onderzoek te doen naar de gevolgen van KI voor de Europese creatieve sectoren; herhaalt het belang van Europese data en is ingenomen met wat de Commissie hierover heeft verklaard, alsook met het feit dat KI en aanverwante technologieën hoog op de agenda zijn geplaatst; 62. wijst erop dat op EU-niveau een coherente visie moet worden ontworpen inzake KI-technologieën in de culturele en creatieve sectoren; wenst dat de lidstaten in hun nationale KI-strategie meer nadruk te leggen op cultuur, om ervoor te zorgen dat de culturele en creatieve sectoren innovatie omarmen en concurrerend blijven en dat culturele verscheidenheid in de nieuwe digitale context op EU-niveau wordt beschermd en bevorderd; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..065ea735c0481b73a001e565e0f77d8e243c687a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-57.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +12.1.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 15/51 Woensdag, 19 mei 2021 +20. is ingenomen met de goedkeuring van de Europese waterstofstrategie; onderstreept dat prioriteit moet worden gegeven aan de totstandbrenging van een bevoorradingsketen voor duurzame waterstof in Europa, teneinde pioniersvoordelen, het concurrentievermogen van de industrie en de zekerheid van de energievoorziening te bevorderen; is ervan overtuigd dat hernieuwbare en koolstofarme waterstof kan helpen bij het verminderen van hardnekkige emissies zoals die van industriële processen en zwaar vervoer, waar directe elektrificatie wegens een lage kostenefficiëntie of om technische, sociale of ecologische redenen wellicht slechts in beperkte mate uitkomst biedt; herinnert aan de noodzaak om de bestaande waterstofproductie sneller koolstofvrij te maken; steunt de lancering van belangrijk projecten van gemeenschappelijk Europees belang op het gebied van waterstof; verzoekt de Commissie een alomvattend classificatie- en certificeringskader voor gasvormige dragers te ontwikkelen op basis van de broeikasgasemissiereducties gedurende de volledige levenscyclus en duurzaamheidscriteria, in overeenstemming met de aanpak van de richtlijn hernieuwbare energie ter bevordering van hernieuwbare energie; benadrukt dat een dergelijke classificatie van het grootste belang is voor marktdeelnemers, autoriteiten en consumenten; onderstreept dat er een robuust kader en een passende referentiewaarde moeten worden ontwikkeld om ervoor te zorgen dat er voldoende extra capaciteit voor de opwekking van hernieuwbare energie wordt ingezet in verhouding tot de behoefte aan hernieuwbare waterstof; verzoekt de Commissie in haar komende wetgevingsvoorstellen rekening te houden met deze diverse behoeften; verzoekt de Commissie te zorgen voor eerlijke en doeltreffende concurrentie tussen geïmporteerde waterstof van internationale partners en in de EU geproduceerde waterstof; +21. onderstreept de rol die milieuveilige afvang, opslag en gebruik van koolstof (CCS/U) kunnen spelen bij het verwezenlijken van de doelstellingen van de Europese Green Deal; is voorstander van een geïntegreerde beleidscontext ter stimulering van het gebruik van milieuveilige CCS/U-toepassingen die een nettoreductie van broeikasgasemissies opleveren, teneinde de zware industrie klimaatneutraal te maken wanneer er geen directe opties voor emissiereductie voorhanden zijn; neemt nota van het voorstel van de Commissie om in het kader van het industrieel platform schone energie een jaarlijks Europees CCUS-forum te organiseren om de opties voor het stimuleren van dergelijke projecten verder te bestuderen; herinnert eraan dat prioriteit moet worden gegeven aan directe emissiereducties en acties om de natuurlijke putten en reservoirs van de EU in stand te houden en te vergroten, bijvoorbeeld door middel van duurzaam bosbeheer; +22. benadrukt dat het vervoer een belangrijke facilitator kan zijn voor het gebruik van hernieuwbare energie; verzoekt de Commissie en de lidstaten op basis van het beginsel van technologieneutraliteit tussen de technologieën die nodig zijn om klimaatneutraliteit te bewerkstelligen, een gunstig beleidskader en ambitieuze doelstellingen voor te stellen voor een rechtvaardige, betaalbare en evenwichtige transitie naar de decarbonisatie van alle vormen van passagiers- en goederenvervoer, met inbegrip van openbare vloten en netwerken, weg-, zee-, binnenvaart-, spoor- en luchtvervoer, in de eerste plaats door elektrificatie en waar dit niet mogelijk is, door duurzaam geproduceerde brandstoffen; is verheugd dat de Commissie bij de herziening van Richtlijn 2014/94/EU heeft aangekondigd dat er een miljoen oplaadpunten voor elektrische voertuigen zullen worden geplaatst; verzoekt de Commissie autofabrikanten aan te moedigen om netintegratie van elektrische voertuigen mogelijk maken; benadrukt dat de elektrificatienetwerken en de infrastructuur voor alternatieve brandstoffen voor het Europese wagenpark moeten worden aangepast, en dat andere snel inzetbare oplossingen, met name in vervoersknooppunten, moeten worden ondersteund; onderstreept het potentieel voor interne samenwerking op het gebied van de decarbonisatie van grensoverschrijdend vervoer; benadrukt in dit opzicht de cruciale rol van de Vervoersgemeenschap en de Commissie om synergieën met de buurlanden tot stand te brengen en de overdracht van EU-normen inzake vervoersemissies te bespoedigen; benadrukt hoe belangrijk het openbaar vervoer is voor het verminderen van de vraag naar energie en dat zowel in stedelijke als in plattelandsgebieden koolstofvrij openbaar vervoer moet worden ontwikkeld en uitgebreid; +23. benadrukt dat er sectoren zijn waarvan het energieverbruik toeneemt, zoals de vervoerssector, de toeristische sector en de ICT-sector; steunt de Commissie in haar onderzoek naar de synergieën tussen stadsverwarmings- en -koelingsnetwerken en bronnen van onvermijdelijke afvalwarmte; is ingenomen met de toezegging in het kader van de digitale strategie van de EU om datacenters tegen 2030 klimaatneutraal te maken; verzoekt de Commissie een actieplan voor te stellen voor de participatie van de sector toerisme in het proces van de integratie van het energiesysteem, waarbij onder meer wordt gekeken naar de bevordering van spoorwegtoerisme, zachte mobiliteit en e-mobiliteit en de totstandbrenging van circulaire-energiegemeenschappen in duurzaam toerisme; +Energiesystemen in evenwicht houden +24. merkt op dat de elektriciteitsnetten in evenwicht houden en pieken in de vraag en de productie beheren, ingewikkelder zal worden naarmate de opwekkingsmix in toenemende mate gedecentraliseerd en hernieuwbaar zal zijn, en onderstreept in dit verband de rol van vraagrespons, opslag en slim energiebeheer; wijst erop dat overstappen op gedecentraliseerde energieproductie tal van voordelen biedt: het kan het gebruik van lokale energiebronnen bevorderen, wat leidt tot meer lokale energievoorzieningszekerheid, gemeenschapsontwikkeling en cohesie doordat nieuwe bronnen van inkomsten worden aangeboord en nieuwe banen worden geschapen; herinnert eraan dat de lidstaten vrij blijven om hun energiemix te bepalen, waarvan de diversiteit van fundamenteel belang is om de voorzieningszekerheid te waarborgen; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b50c2293174d0905273f6eaace9af12e692c0b0e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-59.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +12.1.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 15/53 Woensdag, 19 mei 2021 +consumenten via digitale oplossingen kunnen reageren op de vraag, met volledige inachtneming van de algemene verordening gegevensbescherming (25); verzoekt de Commissie en de lidstaten na te gaan hoe de ontwikkeling van een Europese markt voor flexibiliteit aan de vraagzijde verder kan worden gestimuleerd, onder meer door middel van gemeenschappelijke normen voor flexibiliteit bij het eindgebruik en een beoordeling van de potentiële voordelen en gevolgen voor de kosten van energiesystemen; is ingenomen met flexibele, geïntegreerde energiesystemen waarmee wordt beoogd de sector stadsverwarming en -koeling te optimaliseren, alsook met het gebruik van efficiënte en flexibele hoogrenderende warmtekrachtkoppeling, die helpt om het elektriciteitsnet in evenwicht te brengen, op kosteneffectieve wijze gebruik te maken van hernieuwbare energiebronnen en restwarmte op lokaal/regionaal niveau te integreren; vraagt dat Richtlijn (EU) 2019/944 en de daarin vervatte bepalingen inzake vraagzijderespons snel worden uitgevoerd; 34. wijst op de rol die elektrische mobiliteit kan spelen als vorm van slimme integratie van de energie- en de vervoerssector door het ontsluiten van flexibiliteitscapaciteiten; benadrukt dat de elektrificatie van de vervoerssector de strategische autonomie van de Unie op energiegebied kan vergroten door de behoefte aan geïmporteerde fossiele brandstoffen te verminderen; onderstreept het opslag- en flexibiliteitspotentieel van de uitrol van technologieën om voertuigen in het netwerk te integreren, en merkt op dat daarvoor de interoperabiliteit tussen energiesystemen en elektrische voertuigen nodig is; 35. herinnert eraan hoe belangrijk het is cyberbeveiligingsrisico’s in de energiesector aan te pakken om de veerkracht van de energiesystemen te waarborgen; onderstreept dat het toenemende aantal geconnecteerde producten, zoals verwarmingstoestellen, elektrische voertuigen en slimme meters, het risico van cyberaanvallen op het elektriciteitssysteem kan vergroten; dringt er bij de Commissie op aan cyberbeveiligingsrisico’s snel aan te pakken door in het kader van de elektriciteitsnetcode inzake cyberbeveiliging een hoog niveau van cyberbeveiliging van geconnecteerde producten vast te stellen; 36. wijst erop dat voor een meer hernieuwbaar en gedecentraliseerd en beter geïntegreerd energiesysteem een betere voorspelling van de energievraag nodig is en dat de vraag meer realtime moet worden afgestemd op het aanbod en de opslag van verschillende energiedragers; wijst in dit opzicht op de cruciale rol van digitalisering voor de verwerking van statistische en meteorologische gegevens; verzoekt de Commissie en de lidstaten een interne markt voor digitale energietechnologieën te ontwikkelen en daarbij de privacy en de persoonsgegevens van de consumenten te beschermen; moedigt de lidstaten aan om de in het kader van Richtlijn 2010/31/EU betreffende de energieprestatie van gebouwen (26) ontwikkelde indicator van gereedheid voor slimme toepassingen toe te passen om het potentieel voor flexibiliteit aan de vraagzijde op gebouwniveau te benutten; benadrukt dat hiervoor meer gemeenschappelijke normen voor gegevensuit­ wisseling nodig zullen zijn; is verheugd dat de Commissie van plan is een actieplan voor de digitalisering van energie vast te stellen om het technologische leiderschap van de EU te bevorderen en een meer geïntegreerd energiesysteem mogelijk te maken met slimme oplossingen in specifieke sectoren (zoals slimme netwerken, efficiënter en veiliger vervoer en energiebesparing in gebouwen), met een betere financiering voor de periode 2021-2027; 37. wijst nogmaals op de cruciale rol die het Agentschap van de Europese Unie voor de samenwerking tussen energieregulators speelt bij de integratie van het energiesysteem en de uitvoering van de energiewetgeving van de EU; verzoekt de Commissie en lidstaten ervoor te zorgen dat het agentschap over voldoende middelen beschikt om zijn taken uit te voeren; +De toegankelijkheid en betaalbaarheid van energie voor alle burgers en bedrijven waarborgen 38. herinnert eraan dat het optreden van de Unie op energiegebied in de eerste plaats tot doel heeft de goede werking van de markt te waarborgen, rekening houdend met de noodzaak om het milieu in stand te houden en te verbeteren; verzoekt de Commissie de nodige maatregelen te nemen om de goede werking van de energiemarkten te waarborgen, te zorgen voor de volledige uitvoering van het acquis voor de interne energiemarkt, met inbegrip van het pakket schone energie, de consumentenrechten in de gas- en de stadsverwarmingssector af te stemmen op die van de elektriciteits­ consumenten, en hen te helpen bij te dragen aan het koolstofvrij maken van de economie; benadrukt hoe belangrijk het is om klanten naar de meest energie-efficiënte en kosteneffectieve decarbonisatieoptie te leiden aan de hand van prijzen die een correcte afspiegeling zijn van alle kosten van de gebruikte energiedrager; is ingenomen met het initiatief om Richtlijn 2003/96/EG te herzien en om te vormen tot een instrument waarmee het belastingbeleid wordt afgestemd op de energieen klimaatdoelstellingen voor 2030 en 2050; verzoekt de Commissie en de lidstaten de klimaatdoelstellingen in deze +(25) (26) +Verordening (EU) 2016/679 van het Europees Parlement en de Raad van 27 april 2016 betreffende de bescherming van natuurlijke personen in verband met de verwerking van persoonsgegevens en betreffende het vrije verkeer van die gegevens en tot intrekking van Richtlijn 95/46/EG, PB L 119 van 4.5.2016, blz. 1. +Richtlijn 2010/31/EU van het Europees Parlement en de Raad van 19 mei 2010 betreffende de energieprestatie van gebouwen (PB L 153 van 18.6.2010, blz. +13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0fdc67d8bc38e2d129c28c388599dd5e6b6dde99 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 15/55 Woensdag, 19 mei 2021 +worden achtergelaten; merkt in dit opzicht op dat het van het grootste belang is om werknemers in sectoren die door de groene transitie dreigen te verdwijnen, om te scholen; beklemtoont hoe waardevol de jarenlange Europese deskundigheid op het gebied van de integratie van energiesystemen is en verzoekt de lidstaten deze deskundigheid naar waarde te schatten en te helpen overdragen van de fossiele energiesector naar een klimaatneutraal en sectoraal geïntegreerd energiesysteem; 48. vestigt de aandacht op de volgende baanbrekende procesinnovaties en technologieën die verder moeten worden ontwikkeld vanuit het perspectief van de circulaire economie en in het kader van een doeltreffende strategie voor sectorintegratie: (a) zeer efficiënte en op hernieuwbare waterstof gebaseerde staalproductie, waarbij het recyclen van staal wordt gecombineerd met de productie van permanente ijzeren mallen, (b) stadsverwarming via ondergronds transport van overtollige warmte, (c) slim opladen en een “modal shift” in de vervoerssector, (d) duurzame vervanging van petrochemische en agrochemische producten en de daarmee verband houdende processen, (e) nieuwe generatie van batterijproductie en -recycling, (f) en technologieën voor het onderdompelen van datacenters waardoor hun energiebehoefte en restwarmte aanzienlijk afnemen; 49. is ingenomen met de genomen initiatieven voor strategische waardeketens; vraagt dat technologieën voor hernieuwbare energie worden erkend als strategische waardeketen, dat er een alliantie wordt opgericht ter ondersteuning van de inspanningen om deze technologieën op te schalen, en dat er een initiatief wordt ontplooid om de proces- en energie-efficiëntie te verbeteren; verzoekt de Commissie te zorgen voor een transparant bestuur van alle allianties, met deelname van kmo’s, het maatschappelijk middenveld, niet-gouvernementele organisaties en onafhankelijke deskundigen, waarbij de geografische diversiteit wordt gewaarborgd; o o 50. +o +verzoekt zijn Voorzitter deze resolutie te doen toekomen aan de Raad en de Commissie. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9b8054434376039bae032ad9de6b743f0f3421fd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-67.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +12.1.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 15/61 Woensdag, 19 mei 2021 +8. is van mening dat de classificatie van de verschillende vormen van waterstof moet worden bepaald aan de hand van een onafhankelijke, wetenschappelijk onderbouwde beoordeling, waarbij wordt afgeweken van de gebruikelijke benadering op basis van kleurstoffen; is van mening dat deze classificatie gebaseerd moet zijn op de broeikasgasemissies gedurende de gehele levenscyclus van het productie- en vervoersproces van waterstof, maar dat daarbij ook rekening moet worden gehouden met transparante en robuuste duurzaamheidscriteria in overeenstemming met de beginselen van de circulaire economie en op basis van gemiddelden en standaardwaarden per categorie, zoals de doelstellingen van duurzaam gebruik en de bescherming van hulpbronnen, de verwerking van afval en het toegenomen gebruik van grondstoffen en secundaire materialen, preventie en bestrijding van verontreiniging, en ten slotte de bescherming en het herstel van biodiversiteit en ecosystemen; 9. merkt op dat er een discrepantie bestaat tussen de verschillende definities van schone waterstof die door verschillende actoren worden gebruikt, zoals de Commissie en de Europese alliantie voor schone waterstof, hetgeen verwarring schept en moet worden vermeden; beklemtoont in dat verband dat het onderscheid tussen hernieuwbare en koolstofarme waterstof volstrekt duidelijk moet zijn (17); merkt bovendien op dat het vermijden van het gebruik van twee benamingen voor dezelfde categorie waterstof, namelijk “hernieuwbaar” en “schoon”, zoals voorgesteld door de Commissie, voor verdere verduidelijking zou zorgen, en benadrukt in dit verband dat de term “hernieuwbare waterstof” de meest objectieve en wetenschappelijk onderbouwde optie is voor die categorie waterstof; 10. onderstreept dat er dringend behoefte is aan EU- en internationale normen en certificering; merkt verder op dat garanties van oorsprong die zijn afgestemd op nationale registers moeten worden overwogen opdat hernieuwbare waterstof tijdig kan worden opgeschaald, consumenten bewust voor duurzame oplossingen kunnen kiezen en het risico op gestrande investeringen tot een minimum kan worden beperkt; 11. benadrukt dat het standaardisatiesysteem moet worden gebaseerd op een holistische benadering en ook van toepassing moet zijn op ingevoerde waterstof; verzoekt de Commissie om een regelgevingskader in te voeren met robuuste en transparante duurzaamheidscriteria voor de certificering en tracering van waterstof in de EU, waarbij rekening wordt gehouden met de broeikasgasvoetafdruk ervan in de gehele waardeketen, met inbegrip van vervoer, om ook investeringen in toereikende aanvullende opwekking van elektriciteit uit hernieuwbare bronnen op gang te brengen; verzoekt de Commissie tevens om zo vroeg mogelijk in 2021 te voorzien in een regelgevingskader voor waterstof dat zorgt voor standaardisering, certificering, garanties van oorsprong, etikettering en verhandelbaarheid in alle lidstaten, en ook gebruik te maken van de op stapel staande herziening van de EU-regeling voor de handel in emissierechten (ETS) om na te gaan welke veranderingen er nodig zijn om het volledige potentieel van waterstof te ontsluiten en zodoende bij te dragen aan de klimaatdoelstellingen van de EU, rekening houdend met het risico van koolstoflekkage; +12. onderstreept dat de classificatie van verschillende soorten waterstof onder meer ten doel heeft de consument te informeren en niet bedoeld is om de expansie van waterstof in het algemeen een halt toe te roepen; merkt op dat het huidige systeem van garanties van oorsprong voor elektriciteit uit hernieuwbare bronnen tot nu toe niet heeft geleid tot toereikende investeringen in extra capaciteit; benadrukt dat er daarom verdere richtsnoeren moeten worden ontwikkeld over de voorwaarden en criteria om dubbeltelling van hernieuwbare capaciteit te voorkomen; 13. is er sterk van overtuigd dat acceptatie door het publiek essentieel is voor de succesvolle totstandbrenging van een waterstofeconomie; benadrukt daarom het belang van betrokkenheid van het publiek en de belanghebbenden, van veiligheids- en technische EU-normen voor waterstof, en van hoogwaardige waterstofoplossingen die voldoen aan deze normen; wijst er voorts op dat de veiligheidsprotocollen in vraagsectoren voortdurend moeten worden geactualiseerd met betrekking tot het gebruik van waterstof; pleit er dan ook voor dat voorbeelden van beste praktijken en een cultuur van veilig gebruik van waterstof in de hele EU worden bevorderd; +Opvoeren van de waterstofproductie 14. benadrukt dat, om ervoor te zorgen dat de interne waterstofmarkt goed en voorspelbaar functioneert, regelgevingsbelemmeringen moeten worden weggenomen en dat de Commissie snel een samenhangend, geïntegreerd en alomvattend regelgevingskader voor een waterstofmarkt moet voorstellen, dat moet worden afgestemd op andere relevante wetgeving en volledig in overeenstemming moet zijn met de beginselen van evenredigheid, subsidiariteit en betere +(17) +Volgens de Commissie omvat “koolstofarme waterstof” fossiele waterstof met koolstofafvang en waterstof op basis van elektriciteit, met een significante vermindering van de broeikasgasemissies in de gehele levenscyclus vergeleken bij waterstof die met de bestaande methoden wordt geproduceerd. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7d1f773f1ae5fb76794e3b076b8281cbc772959e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.nl.p-68.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 15/62 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +12.1.2022 +Woensdag, 19 mei 2021 +regelgeving, met inbegrip van de kmo-test; wijst in dit verband op de behoefte aan een flexibele waterstofmarkt om het voor innovatieve voortrekkers mogelijk te maken de voordelen van waterstofproductie volledig te benutten en de kosten daarvan omlaag te brengen, daarbij rekening houdend met het feit dat de waterstofmarkt nog niet tot volledige wasdom is gekomen en moet worden opgeschaald; +15. is van mening dat de opzet van de EU-gasmarkt en het pakket schone energie als basis en voorbeeld kunnen dienen voor de regulering van de waterstofmarkt; benadrukt dat de snelle en voorspelbare ontwikkeling van een functionerende waterstofproductie ook democratische planning door overheden vereist, waar producenten, werknemers en hun vakbonden, wetenschappers en non-gouvernementele organisaties (ngo’s) bij moeten worden betrokken; spoort de Commissie en de lidstaten daarnaast aan met specifieke oplossingen te komen om de waterstofproductie in minder goed verbonden of geïsoleerde regio’s, zoals eilanden, op te voeren en ervoor te zorgen dat de daarvoor benodigde infrastructuur wordt ontwikkeld, onder andere door bestaande infrastructuur een nieuwe bestemming te geven; +16. verzoekt de Commissie de wettelijke vereisten die nodig zijn voor een duurzame waterstofeconomie in de EU op te nemen en te beoordelen in haar effectbeoordelingen met betrekking tot de herziening van de desbetreffende wetgeving, teneinde de verhoogde klimaatambitie van de EU te verwezenlijken en hernieuwbare waterstof economisch aantrekkelijker te maken; dringt er bij de Commissie op aan met name te bekijken of de richtlijn hernieuwbare energie, de energiebelastingrichtlijn (18) en de ETS-richtlijn moeten worden herzien om te zorgen voor een gelijk speelveld en een toekomstbestendig regelgevingskader voor waterstof; +17. is ingenomen met de ambitieuze doelstellingen van de Commissie om de capaciteit van elektrolyse-installaties en hernieuwbare waterstofproductie te vergroten; verzoekt de Commissie een stappenplan te ontwikkelen voor de uitrol en schaalvergroting van elektrolyse-installaties en partnerschappen aan te gaan op EU-niveau om de kosteneffectiviteit van die installaties te garanderen; dringt er bij de Commissie en de lidstaten op aan de bestaande administratieve obstakels weg te nemen en de uitbreiding van de waardeketen en de marktintroductie van hernieuwbare waterstof te stimuleren om deze technologisch rijp en concurrerend te maken door te voorzien in financiële stimulansen en specifieke financierings­ regelingen, met inbegrip van innovatieve oplossingen, zoals feed-inpremies voor hernieuwbare waterstof die in het waterstofnet wordt ingevoerd, door de staatssteunregels te herzien en de energietarieven en -belastingstelsels grondig te herzien met het oog op de internalisering van externe kosten; benadrukt dat hernieuwbare waterstof vóór 2030 concurrerend kan worden, mits de nodige investeringen en een adequaat regelgevingskader voorhanden zijn en hernieuwbare energie concurrerend is; +18. merkt op dat een duurzame waterstofeconomie het mogelijk moet maken de capaciteit op te voeren binnen een geïntegreerde energiemarkt van de EU; erkent dat er verschillende vormen van waterstof op de markt zullen zijn, zoals hernieuwbare en koolstofarme waterstof, en onderstreept de noodzaak van investeringen om de productie van hernieuwbare energie snel genoeg op te schalen teneinde de klimaat- en milieudoelstellingen van de EU voor 2030 en 2050 te halen, maar erkent ook dat koolstofarme waterstof op korte en middellange termijn een overbruggingstechnologie is; verzoekt de Commissie om te schatten hoeveel, in welke gevallen en gedurende welke periode koolstofarme waterstof nodig zal zijn voor decarbonisatiedoeleinden, totdat hernieuwbare waterstof deze rol volledig kan overnemen; verzoekt de Commissie en de lidstaten de economische en regelgevingsbelemmeringen te verminderen om een snelle marktintegratie van waterstof te bevorderen; wijst er voorts op dat niet-duurzame exploitatie van hulpbronnen, aanhoudende methaanemissies, koolstofafhankelijkheid en gestrande activa moeten worden vermeden; onderstreept dat het gebruik van waterstof moet bijdragen tot de verwezenlijking van de klimaatdoelstellingen van de EU en de snelle ontwikkeling en toepassing van hernieuwbare waterstof; +19. benadrukt hoe belangrijk het is om het gebruik van fossiele waterstof zo snel mogelijk af te bouwen, waarbij de nadruk moet liggen op de schoonste technologieën wat betreft duurzaamheid en broeikasgasemissies; dringt er bij de Commissie en de lidstaten op aan onmiddellijk een begin te maken met het zorgvuldig plannen van deze transitie, zodat de productie van fossiele waterstof snel, voorspelbaar en onomkeerbaar zal afnemen en wordt voorkomen dat de levensduur van op fossiele brandstoffen gebaseerde productiefaciliteiten wordt verlengd; merkt op dat een aantal op fossiele brandstoffen gebaseerde locaties voor de productie van waterstof zich in gebieden met een rechtvaardige transitie bevindt, en benadrukt dat doeltreffende steunmaatregelen gericht moeten zijn op het koolstofvrij maken van de bestaande waterstofproductie op basis van fossiele brandstoffen; hamert erop dat maatregelen die gericht zijn op de ontwikkeling van +(18) +Richtlijn 2003/96/EG van de Raad van 27 oktober 2003 tot herstructurering van de communautaire regeling voor de belasting van energieproducten en elektriciteit (PB L 283 van 31.10.2003, blz. +51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..89c0e7bb7c3e4aa595469ca2d195bfcf526c4bac --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-1.txt @@ -0,0 +1,30 @@ +Dziennik Urzędowy +C 15 +Unii Europejskiej +Informacje i zawiadomienia +Wydanie polskie +Rocznik 65 12 stycznia 2022 +Spis treści +PARLAMENT EUROPEJSKI SESJA 2021–2022 Posiedzenia od 17 do 21 maja 2021 r. +TEKSTY PRZYJĘTE +I +Rezolucje, zalecenia i opinie REZOLUCJE Parlament Europejski Wtorek, 18 maja 2021 r. +2022/C 15/01 2022/C 15/02 +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 18 maja 2021 r. w sprawie przeglądu funkcjonowania Funduszu Solidarności Unii Europejskiej (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 18 maja 2021 r. w sprawie osiągnięcia celów obowiązku wyładunku na podstawie art. 15 rozporządzenia w sprawie wspólnej polityki rybołówstwa (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Środa, 19 maja 2021 r. +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 2022/C 15/05 2022/C 15/06 2022/C 15/07 +PL +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 19 maja 2021 r. zawierająca zalecenia dla Komisji w sprawie wyzwań stojących przed organizatorami wydarzeń sportowych w środowisku cyfrowym (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 19 maja 2021 r. w sprawie sztucznej inteligencji w sektorze edukacji i kultury oraz w sektorze audiowizualnym (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . +28 +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 19 maja 2021 r. w sprawie strategii europejskiej na rzecz integracji systemów energetycznych (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 19 maja 2021 r. w sprawie europejskiej strategii w zakresie wodoru (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 19 maja 2021 r. w sprawie ochrony praw człowieka i zewnętrznej polityki migracyjnej UE (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5a84e93776bbfaffaf2df945ea9fe1f8c139ceea --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-42.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +C 15/36 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +12.1.2022 +Środa, 19 maja 2021 r. +27. +wzywa do regularnego przeprowadzania niezależnych audytów w celu sprawdzenia, czy wykorzystywane zastosowania AI oraz związane z nimi mechanizmy kontroli i równowagi są zgodne z określonymi kryteriami, a także wzywa do nadzorowania tych audytów przez niezależne i wystarczające organy nadzorujące; wzywa do przeprowadzenia specjalnych testów warunków skrajnych w celu wsparcia i wzmocnienia przestrzegania przepisów; 28. +zwraca uwagę na korzyści i zagrożenia związane z AI w zakresie cyberbezpieczeństwa, a także na jej potencjał w zwalczaniu cyberprzestępczości, oraz podkreśla, że wszelkie rozwiązania wykorzystujące AI muszą być odporne na cyberataki, a jednocześnie przestrzegać praw podstawowych UE, zwłaszcza w zakresie ochrony danych osobowych i prywatności; podkreśla znaczenie monitorowania bezpiecznego wykorzystywania AI oraz potrzebę ścisłej współpracy między sektorem publicznym i prywatnym w celu eliminowania podatności użytkowników na zagrożenia oraz związanych z tym niebezpieczeństw; wzywa Komisję, by oceniła potrzebę skuteczniejszych działań prewencyjnych w dziedzinie cyberbezpieczeństwa oraz stosowania środków ograniczających ryzyko w tym zakresie; 29. +podkreśla, że kryzys związany z pandemią COVID-19 można uznać za okres próbny dla rozwoju, wprowadzania i stosowania technologii cyfrowych i technologii powiązanych z AI w sektorach edukacji i kultury, co widać na przykładzie wielu internetowych platform edukacyjnych i narzędzi internetowych do promowania kultury stosowanych we wszystkich państwach członkowskich; wzywa w związku z tym Komisję do przeanalizowania tych przykładów przy rozważaniu zastosowania wspólnego podejścia UE do częstszego stosowania takich rozwiązań technologicznych; +Edukacja 30. przypomina, że należy doskonalić umiejętności cyfrowe i osiągnąć wysoki poziom umiejętności korzystania z mediów i informacji oraz umiejętności cyfrowych w całej Unii, co jest niezbędnym warunkiem do wykorzystywania AI w edukacji; podkreśla zatem potrzebę zapewnienia w całej UE umiejętności cyfrowych i umiejętności w zakresie AI, zwłaszcza poprzez tworzenie możliwości szkoleniowych dla nauczycieli; zaznacza, że stosowanie technologii AI w szkołach powinno przyczynić się do zmniejszania społecznej i regionalnej przepaści cyfrowej; z zadowoleniem przyjmuje zaktualizowany przez Komisję plan działania w dziedzinie edukacji cyfrowej, który dotyczy wykorzystania AI w edukacji; wzywa zatem Komisję, by priorytetem tego planu uczyniła umiejętności cyfrowe, umiejętności korzystania z mediów, szkolenia oraz umiejętności związane z AI, a jednocześnie by szerzyła świadomość na temat potencjalnych nadużyć i nieprawidłowego działania AI; wzywa w związku z tym Komisję do zwrócenia szczególnej uwagi na dzieci i młode osoby znajdujące się w niepewnej sytuacji, gdyż potrzebują one szczególnego wsparcia w edukacji cyfrowej; wzywa Komisję do należytego uwzględnienia inicjatyw w dziedzinie AI i robotyki w edukacji w przyszłych wnioskach ustawodawczych dotyczących AI; wzywa państwa członkowskie do inwestycji w sprzęt cyfrowy dla szkół z wykorzystaniem unijnych funduszy przeznaczonych na ten cel; 31. +podkreśla, że wykorzystanie AI w systemach edukacji stwarza szereg możliwości, szans i narzędzi, dzięki którym edukacja staje się bardziej innowacyjna, włączająca, wydajna i coraz skuteczniejsza dzięki wprowadzeniu nowych metod szybkiego i spersonalizowanego uczenia się, ukierunkowanego na ucznia i charakteryzującego się wysoką jakością; podkreśla jednak, że ze względu na wpływ takich narzędzi na kształcenie i włączenie społeczne należy zapewnić ich dostępność wszystkim grupom społecznym, aby wszyscy mieli równy dostęp do edukacji i uczenia się oraz by nikt nie pozostał bez pomocy, zwłaszcza osoby z niepełnosprawnościami; 32. podkreśla, że aby korzystać z AI zarówno krytycznie, jak i skutecznie, obywatele muszą mieć przynajmniej podstawową wiedzę na temat tej technologii; wzywa państwa członkowskie do uwzględnienia kampanii szerzących wiedzę na temat AI w prowadzonych przez nie działaniach na rzecz umiejętności cyfrowych; wzywa Komisję i państwa członkowskie do promowania planów w zakresie umiejętności cyfrowych oraz forów dyskusyjnych w celu zaangażowania obywateli, rodziców i uczniów w demokratyczny dialog z władzami publicznymi i zainteresowanymi stronami na temat rozwijania, wprowadzania i stosowania technologii związanych z AI w systemach edukacji; podkreśla znaczenie wyposażenia nauczycieli, szkoleniowców i innych osób w odpowiednie narzędzia i wiedzę na temat AI i powiązanych z nią technologii, aby wiadomo było, czym są te technologie, jak się ich używa i jak je wykorzystywać w sposób właściwy i zgodny z prawem, aby uniknąć naruszeń praw własności intelektualnej; podkreśla w szczególności znaczenie umiejętności cyfrowych dla osób pracujących w sektorze edukacji i szkoleń, a także znaczenie poprawy szkoleń rozwijających umiejętności cyfrowe dla osób starszych, mając na uwadze, że młodsze pokolenia, które dorastały w otoczeniu tych technologii, mają już o nich podstawowe pojęcie; 33. zaznacza, że prawdziwym celem AI w naszych systemach edukacji powinno być stworzenie edukacji o jak najbardziej zindywidualizowanym charakterze, oferującej uczniowi spersonalizowaną ścieżkę edukacyjną odpowiednio do jego atutów i słabości oraz materiały dydaktyczne dostosowane do jego cech, przy utrzymaniu jakości edukacji i zasady integracyjnego charakteru naszych systemów edukacji; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d9a20a93f2b29ca05e714a28cf5e4745de3d0c8b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-43.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 15/37 Środa, 19 maja 2021 r. +34. przypomina o fundamentalnej i wieloaspektowej roli, jaką nauczyciele odgrywają w edukacji i zapewnieniu jej inkluzywności, zwłaszcza we wczesnym dzieciństwie, kiedy nabywa się umiejętności, które pozwalają rozwijać się przez całe życie, takich jak umiejętności interpersonalne, umiejętność uczenia się, empatia i współpraca; podkreśla dlatego, że technologii AI nie można wykorzystywać ze szkodą dla edukacji bezpośredniej lub jej kosztem, ponieważ nauczycieli nie wolno zastępować technologią opartą na AI lub z nią związaną; +35. +podkreśla, że dobre efekty uczenia się wynikające z wykorzystywania AI w edukacji będą zależeć nie tylko od samej AI, ale od tego, w jaki sposób nauczyciele będą ją wykorzystywać w cyfrowym środowisku edukacyjnym, aby zaspokajać potrzeby uczniów, studentów i swoje własne; zwraca w związku z tym uwagę na fakt, że programiści specjalizujący się w dziedzinie AI powinni w miarę możliwości angażować społeczności nauczycieli w rozwój, wprowadzanie i stosowanie technologii AI, aby stworzyć środowisko powiązań pozwalające na nawiązanie kontaktów i współpracy między programistami AI, projektantami oprogramowania, przedsiębiorstwami, szkołami, nauczycielami i innymi zainteresowa­ nymi podmiotami sektora publicznego i prywatnego w celu opracowania technologii AI, które sprawdziłyby się w praktyce edukacyjnej, były dostosowane do wieku i potrzeb rozwojowych każdego ucznia oraz spełniały najwyższe standardy etyczne; podkreśla, że instytucje edukacyjne powinny wykorzystywać wyłącznie godne zaufania, etyczne i ukierunkowane na człowieka technologie, które mogą być skontrolowane na każdym etapie ich cyklu życia przez organy publiczne i społeczeństwo obywatelskie; w tym kontekście podkreśla zalety wolnych i otwartych rozwiązań; wzywa do wsparcia szkół i innych placówek edukacyjnych pod względem finansowym i logistycznym, a także pod względem niezbędnej wiedzy specjalistycznej, tak aby mogły wprowadzać rozwiązania na rzecz edukacji przyszłości; +36. ponadto podkreśla potrzebę ciągłego szkolenia nauczycieli, aby mogli przystosować się do realiów edukacji wspieranej sztuczną inteligencją, nabyć wiedzę i umiejętności niezbędne do korzystania z technologii AI w sposób pedagogiczny i konstruktywny, w pełni wykorzystać możliwości oferowane przez AI i zrozumieć jej ograniczenia; apeluje, aby nauczanie cyfrowe było w przyszłości obowiązkowym elementem każdego programu kształcenia nauczycieli i osób zajmujących się kształceniem i szkoleniem, aby kadra nauczycielska mogła przez całe życie dokształcać się w obszarze cyfrowego nauczania; wzywa zatem do opracowania programów szkoleniowych w dziedzinie AI dla nauczycieli wszystkich specjalności w całej Europie; ponadto podkreśla potrzebę reformy programów kształcenia dla nowych pokoleń nauczycieli, które umożliwią im przystosowanie się do realiów edukacji wspieranej sztuczną inteligencją, a także znaczenie opracowania i aktualizacji podręczników i wytycznych dotyczących AI dla nauczycieli, +37. wyraża zaniepokojenie brakiem programów szkolnictwa wyższego w zakresie sztucznej inteligencji oraz brakiem środków publicznych na sztuczną inteligencję we wszystkich państwach członkowskich; uważa, że zagraża to przyszłym ambicjom cyfrowym Europy; +38. wyraża zaniepokojenie niewielką liczbą akademickich pracowników naukowych specjalizujących się w dziedzinie sztucznej inteligencji, spowodowaną tym, że przedsiębiorstwa z branży technologicznej oferują lepsze wynagrodzenia, a prowadzenie dla nich badań wymaga mniejszej biurokracji; uważa, że problem można byłoby rozwiązać, między innymi przeznaczając większe środki publiczne na badania związane ze sztuczną inteligencją na uczelniach; +39. +podkreśla, jak ważna jest nauka ogólnych umiejętności cyfrowych od samego dzieciństwa dla zlikwidowania luki w kwalifikacjach oraz lepszej integracji określonych grup społecznych na cyfrowym rynku pracy i w społeczeństwie cyfrowym; zwraca uwagę na coraz większe znaczenie wyszkolenia wykwalifikowanych profesjonalistów ze wszystkich dziedzin w zakresie sztucznej inteligencji, zapewnienia wzajemnego uznawania takich kwalifikacji w Unii oraz podnoszenia kwalifikacji obecnych i przyszłych pracowników, tak aby byli w stanie sprostać przyszłym realiom rynku pracy; zachęca zatem państwa członkowskie, aby oceniły swoją ofertę edukacyjną i w razie potrzeby wzbogaciły ją o umiejętności związane ze sztuczną inteligencją oraz wprowadziły specjalne programy nauczania dla programistów AI, a także włączyły AI do tradycyjnych programów nauczania; podkreśla, że należy zapewnić wzajemne uznawanie kwalifikacji zawodowych w dziedzinie sztucznej inteligencji w całej Unii, ponieważ niektóre państwa członkowskie wzbogacają swoją ofertę edukacyjną o umiejętności związane z AI i wprowadzają specjalne programy nauczania programistów AI; z zadowoleniem przyjmuje starania Komisji o włączenie umiejętności cyfrowych do kwalifikacji wymaganych w niektórych zawodach ujednoliconych na szczeblu Unii na mocy dyrektywy w sprawie uznawania kwalifikacji zawodowych (11); podkreśla, że muszą one być zgodne z listą kontrolną wytycznych w zakresie etyki dotyczących godnej zaufania sztucznej inteligencji, i z zadowoleniem przyjmuje wniosek Komisji w sprawie przekształcenia tej listy w orientacyjny program nauczania dla programistów AI; przypomina o szczególnych potrzebach kształcenia i szkolenia zawodowego (VET) w odniesieniu do AI i wzywa do zastosowania w całej Europie opartego na współpracy podejścia mającego na celu zwiększenie potencjału AI +(11) +Dyrektywa 2005/36/WE Parlamentu Europejskiego i Rady z dnia 7 września 2005 r. w sprawie uznawania kwalifikacji zawodowych (Dz.U. +L 255 z 30.9.2005, s. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..28692a42870814472df42bdd9cbcd8cd8ba636c1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +12.1.2022 +Środa, 19 maja 2021 r. +54. +podkreśla, że należy określić dobre praktyki wykorzystywania AI na potrzeby ochrony i dostępu do dziedzictwa kulturowego, w szczególności dla osób z niepełnosprawnościami, i rozpowszechniać je między sieciami kultury w całej Unii, a zarazem wspierać badania nad różnymi zastosowaniami AI w celu promowania wartości, ochrony i dostępności dziedzictwa kulturowego; apeluje do Komisji i państw członkowskich o propagowanie możliwości, jakie stwarza stosowanie AI w sektorze kultury i sektorze kreatywnym oraz związanych z nimi branżach; 55. podkreśla, że technologie AI można także wykorzystywać do monitorowania nielegalnego handlu dobrami kultury i przypadków ich niszczenia, a także do gromadzenia danych na potrzeby działań związanych z przywracaniem i odbudową zarówno materialnego, jak i niematerialnego dziedzictwa kulturowego; zwraca w szczególności uwagę, że rozwijanie, wprowadzanie i stosowanie AI w procedurach kontroli celnej może pomóc w przeciwdziałaniu nielegalnemu handlowi dziedzictwem kulturowym, zwłaszcza przez uzupełnienie systemów pozwalających organom celnym na ukierunkowanie działań i zasobów na obiekty, z którymi wiąże się największe ryzyko; 56. zauważa, że AI może przynieść korzyści sektorowi badań, w szczególności dzięki wkładowi, jaki analiza predykcyjna może wnieść w poprawę analizy danych, na przykład w odniesieniu do nabywania i obiegu dóbr kultury; podkreśla, że Unia powinna zwiększyć inwestycje i promować partnerstwa między przemysłem a środowiskiem akademickim w celu wzmocnienia doskonałości w zakresie badań na szczeblu europejskim; 57. przypomina, że AI może stanowić rewolucyjne narzędzie promowania turystyki kulturalnej, i podkreśla jej znaczny potencjał w prognozowaniu ruchu turystycznego, co może być pomocne dla miast odwiedzanych przez zbyt dużą liczbę turystów; Sektor kultury i sektor kreatywny oraz związane z nimi branże 58. z żalem stwierdza, że kultura nie znajduje się wśród priorytetów określonych w wariantach strategicznych i zaleceniach dotyczących AI na szczeblu Unii, w szczególności w białej księdze Komisji z 19 lutego 2020 r. w sprawie sztucznej inteligencji; wzywa do przeglądu tych zaleceń i do uznania kultury za jeden z priorytetów polityki w dziedzinie AI na szczeblu Unii; wzywa Komisję oraz państwa członkowskie do zajęcia się kwestią potencjalnego wpływu rozwijania, wprowadzania i stosowania technologii AI na sektor kultury i sektor kreatywny oraz związane z nimi branże, a także do wykorzystania w jak największym stopniu Europejskiego Instrumentu na rzecz Odbudowy do cyfryzacji tego sektora, aby dopasować się do nowych form konsumpcji w XXI wieku; 59. zwraca uwagę na fakt, że AI dotarła również do sektora kultury i sektora kreatywnego oraz związanych z nimi branż, gdzie przybiera na przykład formę zautomatyzowanego tworzenia tekstów, filmów wideo lub utworów muzycznych; podkreśla, że również osoby pracujące w sektorze kreatywnym i twórcy kultury muszą posiadać niezbędne umiejętności i zdolności cyfrowe, aby móc korzystać z AI i innych technologii cyfrowych; wzywa Komisję i państwa członkowskie, aby propagowały możliwości stosowania AI w sektorze kultury i sektorze kreatywnym, udostępniając większe środki przeznaczone na naukę i badania oraz aby stworzyły centra cyfrowej kreatywności, w których osoby pracujące w sektorze kreatywnym i twórcy kultury będą mogli opracowywać zastosowania AI, uczyć się ich obsługi oraz obsługi innych technologii, oraz je testować; 60. zauważa, że technologie związane z AI mogą potencjalnie zwiększyć liczbę miejsc pracy w sektorze kultury i sektorze kreatywnym oraz związanych z nimi branżach, czemu sprzyja lepszy dostęp do tych technologii; podkreśla zatem znaczenie podniesienia poziomu umiejętności cyfrowych w sektorze kultury i sektorze kreatywnym oraz związanych z nimi branżach, tak by technologie te były w tych sektorach bardziej inkluzywne i interaktywne oraz łatwiejsze do stosowania i opanowania, 61. podkreśla, że interakcja między AI a sektorem kultury i sektorem kreatywnym oraz związanymi z nimi branżami jest złożona i wymaga dogłębnej oceny; z zadowoleniem przyjmuje sprawozdanie Komisji z listopada 2020 r. zatytułowane „Tendencje i zmiany w sztucznej inteligencji – wyzwania dla ram praw własności intelektualnej” oraz badanie pt. „Badanie dotyczące praw autorskich i nowych technologii: zarządzanie danymi dotyczącymi praw autorskich i sztuczna inteligencja”; podkreśla znaczenie zapewnienia jasności w odniesieniu do zasad wykorzystywania treści chronionych prawem autorskim jako danych wejściowych (obrazów, muzyki, filmów, baz danych itp.) oraz do produkcji dóbr kultury i materiałów audiowizualnych, niezależnie od tego, czy są tworzone przez ludzi przy pomocy AI, czy są autonomicznie generowane przez technologie AI; zwraca się do Komisji o przeanalizowanie, jaki wpływ AI będzie miała na europejski sektor kreatywny; ponownie podkreśla znaczenie europejskich danych i z zadowoleniem przyjmuje dotyczące tej kwestii oświadczenia Komisji oraz uwzględnienie AI i powiązanych z nią technologii wśród najważniejszych zagadnień; 62. podkreśla potrzebę opracowania na szczeblu unijnym spójnej wizji technologii związanych z AI w sektorze kultury i sektorze kreatywnym oraz związanych z nimi branżach; wzywa państwa członkowskie, aby zwróciły większą uwagę na kwestie związane z kulturą w krajowych strategiach dotyczących AI w celu zapewnienia wykorzystania innowacji i utrzymania konkurencyjności w sektorze kultury i sektorze kreatywnym oraz związanych z nimi branżach oraz ochrony i promocji różnorodności kulturowej na szczeblu Unii w nowym kontekście cyfrowym; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..22b2c64c145c333a76eba46ed253049044e33445 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-57.txt @@ -0,0 +1,6 @@ +12.1.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 15/51 Środa, 19 maja 2021 r. +20. wyraża zadowolenie z przyjęcia europejskiej strategii dotyczącej wodoru; podkreśla, że budowę łańcucha dostaw odnawialnego wodoru w Europie należy traktować priorytetowo, aby wspierać przewagę pioniera, konkurencyjność przemysłu i bezpieczeństwo dostaw energii; jest przekonany, że odnawialny i niskoemisyjny wodór może pomóc w zmniejszeniu trwałych emisji, takich jak emisje z procesów przemysłowych i transportu ciężkiego, w których bezpośrednia elektryfikacja może być ograniczona ze względu na niską oszczędność kosztową lub z powodów technicznych, społecznych i środowiskowych; przypomina o konieczności przyspieszenia dekarbonizacji istniejącej produkcji wodoru; popiera uruchomienie ważnych projektów stanowiących przedmiot wspólnego europejskiego zainteresowania w obszarze wodoru; wzywa Komisję, aby opracowała kompleksowe ramy klasyfikacji i certyfikacji nośników gazowych w oparciu o kryteria ograniczenia emisji gazów cieplarnianych w całym cyklu życia oraz kryteria zrównoważonego rozwoju, zgodnie z podejściem określonym w dyrektywie dyrektywa w sprawie odnawialnych źródeł energii; podkreśla, że taka klasyfikacja ma ogromne znaczenie dla uczestników rynku, władz i konsumentów; podkreśla potrzebę opracowania solidnych ram i odpowiedniego poziomu bazowego, aby zapewnić wykorzystanie wystarczających dodatkowych zdolności wytwarzania energii ze źródeł odnawialnych proporcjonalnie do zapotrzebowania na odnawialny wodór; wzywa Komisję do uwzględnienia tej różnorodności potrzeb w planowanych wnioskach ustawodawczych; wzywa Komisję, aby zagwarantowała uczciwą i faktyczną konkurencję między wodorem importowanym od partnerów międzynarodowych i wodorem produkowanym w UE; 21. podkreśla rolę, jaką bezpieczne dla środowiska wychwytywanie, składowanie i utylizacja dwutlenku węgla (CCUS) mogą odegrać w osiągnięciu celów Europejskiego Zielonego Ładu; popiera zintegrowany kontekst polityki mający stymulować upowszechnianie bezpiecznych dla środowiska zastosowań CCUS, które zapewniają redukcję netto emisji gazów cieplarnianych, tak aby przemysł ciężki stał się neutralny dla klimatu, w przypadku gdy brakuje innych metod bezpośredniej redukcji emisji; odnotowuje wniosek Komisji w sprawie zwoływania corocznego europejskiego forum ds. CCUS w ramach Przemysłowego Forum Czystej Energii, aby dodatkowo analizować opcje wspierania takich projektów; przypomina o potrzebie priorytetowego traktowania bezpośrednich redukcji emisji oraz działań służących utrzymaniu i wzmocnieniu naturalnych pochłaniaczy i rezerwuarów w UE, na przykład w drodze zrównoważonej gospodarki leśnej; 22. podkreśla, że transport może być istotnym czynnikiem ułatwiającym upowszechnianie energii ze źródeł odnawialnych; wzywa Komisję i państwa członkowskie, aby zaproponowały korzystne ramy polityczne i ambitne cele oparte na zasadzie neutralności technologicznej wśród technologii niezbędnych do osiągnięcia neutralności klimatycznej, co będzie sprzyjać sprawiedliwej, przystępnej cenowo i wyważonej transformacji w kierunku dekarbonizacji wszystkich rodzajów transportu pasażerskiego i towarowego, w tym publicznych flot i sieci, transportu drogowego, morskiego, śródlądowego, kolejowego i lotniczego, przede wszystkim w drodze elektryfikacji, a tam, gdzie nie jest to możliwe, poprzez stosowanie paliw produkowanych w sposób zrównoważony; z zadowoleniem przyjmuje zapowiedź Komisji dotyczącą rozmieszczenia miliona stacji ładowania pojazdów elektrycznych w związku z przeglądem dyrektywy 2014/94/UE; wzywa Komisję, aby zachęcała producentów samochodów do tworzenia możliwości ładowania pojazd-sieć; podkreśla konieczność dostosowania sieci elektryfikacji i infrastruktury paliw alternatywnych do potrzeb europejskiej floty pojazdów, a także wsparcia innych gotowych do zastosowania rozwiązań, zwłaszcza w węzłach transportowych; podkreśla potencjał współpracy wewnętrznej w obszarze dekarbonizacji transportu transgranicznego; podkreśla w związku z tym newralgiczną rolę Wspólnoty Transportowej i Komisji w tworzeniu synergii z państwami sąsiednimi oraz przyspieszaniu transferu norm UE dotyczących emisji z transportu; podkreśla znaczenie transportu publicznego, jeśli chodzi o ograniczanie zapotrzebowania na energię, oraz potrzebę rozwoju i rozszerzenia zasięgu niskoemisyjnego transportu publicznego na obszarach zarówno miejskich, jak i wiejskich; 23. podkreśla, że istnieją sektory, w których zwiększa się zużycie energii, takie jak sektor transportowy, sektor turystyki i sektor ICT; wspiera Komisję w analizie synergii między sieciami ciepłowniczymi i chłodniczymi a źródłami niemożliwego do uniknięcia ciepła odpadowego; z zadowoleniem przyjmuje zobowiązanie do zapewnienia neutralności klimatycznej centrów danych do 2030 r. zawarte w strategii cyfrowej UE; wzywa Komisję, aby zaproponowała plan działania na rzecz udziału sektora turystyki w procesie integracji systemu energetycznego, zwracając uwagę m.in. na propagowanie turystyki kolejowej, „miękkiej” mobilności i elektromobilności oraz tworzenie społeczności energetycznych działających w obiegu zamkniętym w sektorze zrównoważonej turystyki; +Bilansowanie systemów energetycznych 24. zauważa, że utrzymanie równowagi sieci elektroenergetycznych oraz zarządzanie szczytami zapotrzebowania i produkcji będzie bardziej złożone z powodu coraz bardziej zdecentralizowanego i odnawialnego koszyka wytwarzania energii, i podkreśla w związku z tym rolę reakcji popytu, magazynowania oraz inteligentnego zarządzania energią; podkreśla, że przejście na zdecentralizowaną produkcję energii przynosi wiele korzyści: może sprzyjać korzystaniu z lokalnych źródeł energii, prowadząc do zwiększenia lokalnego bezpieczeństwa dostaw energii, rozwoju społeczności i spójności dzięki zapewnieniu nowych źródeł dochodów i tworzeniu nowych miejsc pracy; przypomina, że państwa członkowskie zachowują swobodę określania swojego koszyka energetycznego, którego dywersyfikacja ma zasadnicze znaczenie dla zapewnienia bezpieczeństwa dostaw; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..af563e56d2e9a42e5ce7c71f7e5e0990bf7666f1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-59.txt @@ -0,0 +1,17 @@ +12.1.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 15/53 Środa, 19 maja 2021 r. +zapotrzebowaniu odgrywają opcje elastyczności, umożliwiając aktywnym konsumentom reagowanie na zapotrzebowanie za pomocą rozwiązań cyfrowych w pełni zgodnych z ogólnym rozporządzeniem o ochronie danych (25); wzywa Komisję i państwa członkowskie, aby zbadały, w jaki sposób można dalej pobudzać rozwój europejskiego rynku elastyczności po stronie popytu za pomocą m.in. wspólnych norm dotyczących elastyczności zastosowań końcowych, oceny potencjalnych korzyści i wpływu na koszty systemu energetycznego; z zadowoleniem przyjmuje elastyczne zintegrowane systemy energetyczne, których celem jest optymalizacja sektora sieci ciepłowniczych/chłodniczych, a także stosowanie wydajnej i elastycznej, wysokosprawnej kogeneracji przyczyniającej się do zbilansowania sieci energetycznej, racjonalnego pod względem kosztów wykorzystania odnawialnych źródeł energii i włączenia ciepła resztkowego na szczeblu lokalnym/regionalnym; apeluje o szybkie wdrożenie dyrektywy (UE) 2019/944 oraz jej przepisów dotyczących odpowiedzi odbioru; +34. podkreśla rolę, jaką może odgrywać elektromobilność jako forma inteligentnej integracji sektora energetyki i sektora transportowego dzięki odblokowaniu zdolności w zakresie elastyczności; podkreśla, że elektryfikacja sektora trans­ portowego, ograniczając zapotrzebowanie na importowane paliwa kopalne, może zwiększyć strategiczną autonomię energetyczną Unii; podkreśla potencjał magazynowania i elastyczności wynikający z zastosowania technologii „pojazd-sieć” oraz zauważa, że będzie to wymagać interoperacyjności systemów energetycznych i pojazdów elektrycznych; +35. przypomina, że aby zapewnić odporność systemu energii elektrycznej, należy uwzględniać zagrożenia dla cyberbezpieczeństwa w sektorze energetycznym; podkreśla, że coraz większa liczba skomunikowanych produktów, takich jak urządzenia grzewcze, pojazdy elektryczne i inteligentne liczniki, może zwiększać narażenie systemu energii elektrycznej na cyberataki; wzywa Komisję, aby szybko zajęła się zagrożeniami dla cyberbezpieczeństwa i ustaliła w kodeksie cyberbezpieczeństwa sieci energetycznej wysoki poziom ochrony cyberbezpieczeństwa produktów skomunikowanych; +36. +podkreśla, że oparty w większej mierze na odnawialnych źródłach energii, bardziej zdecentralizowany i lepiej zintegrowany system energetyczny wymaga lepszego prognozowania zapotrzebowania na energię oraz dostosowywania w czasie rzeczywistym dostaw i magazynowania energii z różnych nośników energii; w związku z tym podkreśla kluczową rolę cyfryzacji przetwarzania danych statystycznych i meteorologicznych; wzywa Komisję i państwa członkowskie, aby rozwijały wewnętrzny rynek cyfrowych technologii energetycznych, chroniąc jednocześnie prywatność i dane osobowe konsumentów; zachęca państwa członkowskie, aby w celu wykorzystania potencjału elastyczności popytu na poziomie budynków przyjęły wskaźnik gotowości budynków do obsługi inteligentnych sieci opracowany na podstawie dyrektywy 2010/31/UE w sprawie charakterystyki energetycznej budynków (26); podkreśla, że będzie to wymagać większej liczby wspólnych norm dotyczących wymiany danych; wyraża zadowolenie, że Komisja zamierza przyjąć plan działania w sprawie cyfryzacji energetyki, aby promować czołową pozycję UE w dziedzinie technologii oraz umożliwić stworzenie bardziej zintegrowanego systemu energetycznego wyposażonego w inteligentne rozwiązania w określonych sektorach (takie jak inteligentne sieci, wydajniejszy i bezpieczniejszy transport oraz oszczędność energii w budynkach) i zwiększenie finansowania w latach 2021–2027; +37. przypomina o kluczowej roli Agencji ds. Współpracy Organów Regulacji Energetyki w integracji systemów energetycznych oraz wdrażaniu unijnych przepisów dotyczących energii; wzywa Komisję i państwa członkowskie, by upewniły się, że agencja ta posiada wystarczające środki do realizacji zadań; +Zapewnienie wszystkim obywatelom i przedsiębiorstwom dostępności i przystępności cenowej energii +38. przypomina, że podstawowym celem działań UE w dziedzinie energii jest zapewnienie właściwego funkcjonowania rynku z uwzględnieniem potrzeby zachowania i poprawy stanu środowiska; wzywa Komisję, aby podjęła niezbędne środki, które zapewnią właściwe funkcjonowanie rynków energii, zagwarantują pełne wdrożenie dorobku prawnego w dziedzinie wewnętrznego rynku energii, w tym pakietu „czysta energia”, ujednolicą prawa konsumentów w sektorach gazu i ogrzewania z prawami konsumentów energii elektrycznej, a także pomogą im we wnoszeniu wkładu w dekarbonizację gospodarki; podkreśla znaczenie ukierunkowania klientów na najbardziej energooszczędne i opłacalne warianty dekarbonizacji za pomocą cen, które właściwie odzwierciedlają wszystkie koszty zastosowanego nośnika energii; z zadowoleniem przyjmuje inicjatywę przeglądu dyrektywy 2003/96/WE i i przekształcenia jej w instrument dostosowujący politykę podatkową do celów dotyczących energii i klimatu na 2030 r. i 2050 r.; wzywa Komisję i państwa +(25) (26) +Rozporządzenie Parlamentu Europejskiego i Rady (UE) 2016/679 z dnia 27 kwietnia 2016 r. w sprawie ochrony osób fizycznych w związku z przetwarzaniem danych osobowych i w sprawie swobodnego przepływu takich danych oraz uchylenia dyrektywy 95/46/WE (Dz.U. +L 119 z 4.5.2016, s. 1). +Dyrektywa Parlamentu Europejskiego i Rady 2010/31/UE z dnia 19 maja 2010 r. w sprawie charakterystyki energetycznej budynków (Dz.U. +L 153 z 18.6.2010, s. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c4a31140435357076429e0cdf986972971d9cc6a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-61.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +12.1.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 15/55 Środa, 19 maja 2021 r. +pracowników w sektorach, które są zagrożone likwidacją w wyniku transformacji ekologicznej; podkreśla wartość ugruntowanej europejskiej wiedzy eksperckiej w obszarze integracji systemów energetycznych oraz wzywa państwa członkowskie, aby doceniały tę wiedzę ekspercką i wspierały jej transfer z sektora energetycznego opartego na paliwach kopalnych do zintegrowanego systemu energetycznego sektorów neutralnych dla klimatu; 48. +zwraca uwagę na następujące przełomowe innowacje procesowe i technologie, które należy dalej udoskonalać z perspektywy gospodarki o obiegu zamkniętym i skutecznej strategii integracji sektorowej: a) wysoce wydajna, oparta na wodorze odnawialnym produkcja stali, łącząca recykling stali z produkcją trwałych odlewów żelaznych, b) system ciepłowniczy z zastosowaniem podziemnego przesyłu nadmiaru ciepła, c) inteligentne ładowanie i przesunięcie międzygałęziowe w sektorze transportowym, d) zrównoważone zastępowanie produktów petrochemicznych i chemikaliów rolniczych oraz powiązanych z nimi procesów, e) nowa generacja produkcji i recyklingu baterii i akumulatorów, f) oraz technologie zanurzeniowe dla centrów danych istotnie redukujące potrzeby energetyczne i nadmiar ciepła; 49. z zadowoleniem przyjmuje inicjatywy podjęte na rzecz strategicznych łańcuchów wartości; apeluje o uznanie technologii energii ze źródeł odnawialnych za strategiczny łańcuch wartości oraz o ustanowienie sojuszu wspierającego działania służące rozwojowi tych technologii, a także inicjatywy na rzecz poprawy procesów i efektywności energetycznej; wzywa Komisję, aby zapewniła przejrzyste zarządzanie wszystkimi sojuszami, w tym z udziałem MŚP, społeczeństwa obywatelskiego, organizacji pozarządowych i niezależnych ekspertów, i jednocześnie zagwarantowała różnorodność geograficzną; o o 50. +o +zobowiązuje swojego przewodniczącego do przekazania niniejszej rezolucji Radzie i Komisji. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a66d04e60c4c6e889f8faafd73e5242e35968cdc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-67.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +12.1.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 15/61 Środa, 19 maja 2021 r. +8. +uważa, że klasyfikacja różnych form wodoru powinna być przeprowadzona na podstawie niezależnej, opartej na podstawach naukowych oceny, przy odejściu od powszechnie stosowanego podejścia kolorystycznego; jest zdania, że klasyfikacja ta powinna opierać się na emisjach gazów cieplarnianych w całym cyklu życia paliw w całym procesie produkcji i transportu wodoru, ale powinna również uwzględniać przejrzyste i solidne kryteria zrównoważonego rozwoju zgodnie z zasadami gospodarki o obiegu zamkniętym oraz opierać się na średnich i standardowych wartościach dla każdej kategorii, takich jak cele zrównoważonego wykorzystania i ochrony zasobów, postępowanie z odpadami i zwiększone wykorzystanie surowców i materiałów wtórnych, zapobieganie zanieczyszczeniom i ich kontrola, a także ochrona i przywrócenie różnorodności biologicznej i ekosystemów; +9. +uważa, że istnieje rozbieżność między różnymi definicjami czystego wodoru stosowanymi przez różne podmioty, takie jak Komisja i europejski sojusz na rzecz czystego wodoru, co jest dezorientujące, dlatego należy unikać stosowania wielu definicji; podkreśla w związku z tym, że rozróżnienie między wodorem odnawialnym i niskoemisyjnym musi być absolutnie jasne (17); zauważa ponadto, że unikanie stosowania dwóch nazw w odniesieniu do tej samej kategorii wodoru, a mianowicie „odnawialny” i „czysty”, zgodnie z propozycją Komisji, dodatkowo zwiększyłoby jasność definicji, i podkreśla w związku z tym, że termin „wodór odnawialny” jest najbardziej obiektywną i opartą na badaniach naukowych opcją dla tej kategorii wodoru; +10. +podkreśla pilną potrzebę opracowania unijnych i międzynarodowych norm i certyfikacji; zauważa ponadto, że należy rozważyć dostosowanie gwarancji pochodzenia do rejestrów krajowych, aby zapewnić terminowe zwiększenie udziału w rynku wodoru odnawialnego oraz aby konsumenci mogli świadomie wybierać zrównoważone rozwiązania i minimalizować ryzyko inwestycji osieroconych; +11. +uważa, że system normalizacji musi opierać się na podejściu całościowym i musi mieć zastosowanie do importowanego wodoru; wzywa Komisję, aby wprowadziła ramy regulacyjne zawierające solidne i przejrzyste kryteria zrównoważonego rozwoju w odniesieniu do certyfikacji i śledzenia wodoru w UE, z uwzględnieniem jego śladu węglowego w całym łańcuchu wartości, w tym w transporcie, również w celu pobudzenia inwestycji w wystarczające dodatkowe wytwarzanie energii elektrycznej ze źródeł odnawialnych; wzywa również Komisję, aby jak najwcześniej w 2021 r. wprowadziła ramy regulacyjne dotyczące wodoru, które zapewnią normalizację, certyfikację, gwarancje pochodzenia, etykietowanie i zbywalność we wszystkich państwach członkowskich, a także by wykorzystała zbliżający się przegląd unijnego systemu handlu uprawnieniami do emisji (ETS) do zbadania, jakie zmiany są potrzebne do uwolnienia pełnego potencjału wodoru w kontekście realizacji celów klimatycznych UE, z uwzględnieniem ryzyka ucieczki emisji; +12. +podkreśla, że klasyfikacja różnych rodzajów wodoru służyłaby m.in. dostarczaniu konsumentom informacji oraz że jej celem nie jest ogólne hamowanie produkcji wodoru; zauważa, że obecny system gwarancji pochodzenia energii elektrycznej ze źródeł odnawialnych nie skutkował dotychczas odpowiednimi inwestycjami w dodatkowe zdolności; podkreśla w związku z tym, jak ważne jest dalsze opracowywanie wytycznych dotyczących warunków i kryteriów, aby uniknąć podwójnego liczenia zdolności w zakresie energii ze źródeł odnawialnych; +13. jest głęboko przekonany, że akceptacja przez ogół społeczeństwa jest kluczem do udanego stworzenia gospodarki wodorowej; w związku z tym podkreśla, jak ważne jest zaangażowanie opinii publicznej i zainteresowanych stron, a także podkreśla znaczenie unijnych standardów bezpieczeństwa i norm technicznych dotyczących wodoru oraz wysokiej jakości rozwiązań wodorowych spełniających wymogi tych standardów i norm; ponadto podkreśla konieczność stałej aktualizacji protokołów bezpieczeństwa w odniesieniu do wykorzystywania wodoru w sektorach popytu; domaga się w związku z tym propagowania przykładów najlepszych praktyk i kultury bezpieczeństwa wodoru w całej UE; +Zwiększenie produkcji wodoru +14. +podkreśla, że w celu zapewnienia sprawnego i przewidywalnego funkcjonowania wewnętrznego rynku wodoru należy znieść bariery regulacyjne oraz szybko zaproponować spójne, zintegrowane i kompleksowe ramy regulacyjne dla rynku wodoru, które powinny być spójne z innymi odnośnymi przepisami i w pełni przestrzegać zasad proporcjonalności, +(17) +Według Komisji „wodór niskoemisyjny” obejmuje wodór z paliw kopalnych z wychwytywaniem dwutlenku węgla oraz wodór elektrolityczny, który cechuje się znacznie niższymi emisjami gazów cieplarnianych w całym cyklu życia paliw w porównaniu do wodoru wytwarzanego z wykorzystaniem istniejących metod. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..915bb4d09712abe85b2704cd163099bc46ef6ea2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pl.p-68.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +C 15/62 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +12.1.2022 +Środa, 19 maja 2021 r. +pomocniczości i lepszego stanowienia prawa, łącznie z testem MŚP; podkreśla w tym kontekście potrzebę stworzenia elastycznego rynku wodoru, aby ułatwić innowacyjnym pionierom wykorzystanie w pełni możliwości płynących z produkcji wodoru i obniżyć jej koszty przy uwzględnieniu faktu, że rynek wodoru nie jest jeszcze dojrzały i musi wzrosnąć; +15. uważa, że struktura unijnego rynku gazu i pakiet „Czysta energia dla Europy” mogłyby posłużyć za podstawę i przykład uregulowania rynku wodoru; podkreśla, że szybki i przewidywalny rozwój sprawnej produkcji wodoru wymaga również publicznego planowania na demokratycznych zasadach, zaangażowania producentów, pracowników i związków zawodowych, naukowców i organizacji pozarządowych; zachęca także Komisję i państwa członkowskie do opracowania konkretnych rozwiązań na rzecz zwiększenia produkcji wodoru w regionach słabiej połączonych lub odizolowanych, takich jak wyspy, przy jednoczesnym zapewnieniu rozwoju powiązanej infrastruktury, w tym poprzez zmianę jej przeznaczenia; +16. +wzywa Komisję do uwzględnienia i oceny wymogów prawnych, które są niezbędne zrównoważonej gospodarce wodorowej UE, w ocenach skutków dotyczących zmiany odnośnych przepisów, aby osiągnąć ambitniejsze cele UE w dziedzinie klimatu i uczynić wodór odnawialny bardziej atrakcyjnym pod względem ekonomicznym; wzywa Komisję do rozważenia szczególnie przeglądu dyrektywy w sprawie odnawialnych źródeł energii, dyrektywy w sprawie opodatkowania energii (18) i dyrektywy w sprawie ETS, by zapewnić równe warunki działania i przyszłościowe ramy regulacyjne dla wodoru; +17. z zadowoleniem przyjmuje ambitne cele Komisji dotyczące zwiększenia mocy elektrolizerów oraz zwiększenia produkcji wodoru odnawialnego; apeluje do Komisji o opracowanie planu działania na rzecz wdrożenia i upowszechnienia elektrolizerów oraz zawiązania partnerstw na szczeblu UE w celu zapewnienia ich opłacalności; wzywa Komisję i państwa członkowskie, by zniosły istniejące obciążenia administracyjne oraz zachęcały do rozszerzania łańcucha wartości i absorpcji rynkowej wodoru odnawialnego, by stał się on dojrzały pod względem technologicznym i konkurencyjny, za pomocą bodźców finansowych i specjalnych systemów finansowania, w tym innowacyjnych rozwiązań, takich jak premie za zasilanie sieci wodorowej wodorem odnawialnym, dzięki zmianie zasad pomocy państwa oraz poprzez generalny przegląd systemów ustalania cen energii i opodatkowania w celu internalizacji kosztów zewnętrznych; podkreśla, że wodór odnawialny może stać się konkurencyjny przed 2030 r. pod warunkiem, że podjęte zostaną niezbędne inwestycje i powstaną odpowiednie ramy regulacyjne, a energia ze źródeł odnawialnych będzie atrakcyjna cenowo; +18. uważa, że zrównoważona gospodarka wodorowa powinna umożliwić zwiększenie mocy na zintegrowanym unijnym rynku energii; zdaje sobie sprawę, że na rynku pojawią się różne rodzaje wodoru, takie jak wodór odnawialny i wodór niskoemisyjny, oraz podkreśla potrzebę inwestycji na rzecz zwiększenia produkcji energii ze źródeł odnawialnych wystarczająco szybko, by osiągnąć cele UE w zakresie klimatu i cele środowiskowe na lata 2030 i 2050, a jednocześnie uznaje niskoemisyjny wodór za technologię pomostową w perspektywie krótko- i średnioterminowej; wzywa Komisję do szacunkowej oceny, ile niskoemisyjnego wodoru będzie potrzeba do celów dekarbonizacji do czasu, aż wodór odnawialny będzie mógł pełnić tę rolę samodzielnie, do jakich zastosowań i przez jaki okres; wzywa Komisję i państwa członkowskie do zredukowania przeszkód regulacyjnych i gospodarczych, by pobudzić szybką absorpcję rynkową wodoru; zauważa ponadto potrzebę unikania niezrównoważonej eksploatacji zasobów, ciągłych emisji metanu, uzależnienia od węgla i osieroconych aktywów; podkreśla, że stosowanie wodoru powinno przyczynić się do osiągnięcia celów klimatycznych UE oraz do szybkiego rozwoju i upowszechnienia wodoru odnawialnego; +19. +podkreśla znaczenie jak najszybszego wycofania wodoru uzyskiwanego z paliw kopalnych i skoncentrowania się na najczystszych technologiach, biorąc pod uwagę ich zrównoważoność i emisje gazów cieplarnianych; wzywa Komisję i państwa członkowskie do natychmiastowego rozpoczęcia ostrożnego planowania tej transformacji, tak aby produkcja wodoru z paliw kopalnych zaczęła szybko, w sposób przewidywalny i nieodwracalny spadać oraz aby uniknąć wydłużenia okresu eksploatacji instalacji produkcyjnych opartych na paliwach kopalnych; zauważa, że szereg zakładów produkcji wodoru z paliw kopalnych znajduje się na terytoriach objętych sprawiedliwą transformacją i podkreśla, że skuteczne środki wsparcia powinny być ukierunkowane na dekarbonizację obecnej produkcji wodoru z paliw kopalnych; apeluje, aby środki +(18) +Dyrektywa Rady 2003/96/WE z dnia 27 października 2003 r. w sprawie restrukturyzacji wspólnotowych przepisów ramowych dotyczących opodatkowania produktów energetycznych i energii elektrycznej (Dz.U. +L 283 z 31.10.2003, s. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d3e4d46eab29ae5cc5f0b87eb7922bb6b215eedb --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Jornal Oficial +C 15 +da União Europeia +Comunicações e Informações +Edição em língua portuguesa +65.o ano 12 de janeiro de 2022 +Índice +PARLAMENTO EUROPEU SESSÃO 2021-2022 Sessões de 17 a 21 de maio de 2021 TEXTOS APROVADOS +I +Resoluções, recomendações e pareceres RESOLUÇÕES Parlamento Europeu Terça-feira, 18 de maio de 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Resolução do Parlamento Europeu, de 18 de maio de 2021, sobre a revisão do Fundo de Solidariedade da União Europeia (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Resolução do Parlamento Europeu, de 18 de maio de 2021, sobre garantir os objetivos da obrigação de desembarcar, nos termos do artigo 15.o da Política Comum das Pescas (2019/2177(INI)) . . . . . . . . +9 +Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +PT +Resolução do Parlamento Europeu, de 19 de maio de 2021, que contém recomendações à Comissão sobre os desafios enfrentados pelos organizadores de eventos desportivos no ambiente digital (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Resolução do Parlamento Europeu, de 19 de maio de 2021, sobre a inteligência artificial na educação, na cultura e no sector audiovisual (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Resolução do Parlamento Europeu, de 19 de maio de 2021, sobre uma estratégia europeia de integração dos sistemas energéticos (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Resolução do Parlamento Europeu, de 19 de maio de 2021, sobre uma Estratégia Europeia para o Hidrogénio (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Resolução do Parlamento Europeu, de 19 de maio de 2021, sobre a proteção dos direitos humanos e a política externa da UE em matéria de migração (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d67e86cddbc69bff96773d1b6c1ce7da60cc6bcf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-42.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +C 15/36 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +12.1.2022 +Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +27. +Solicita que sejam regularmente realizadas auditorias independentes para verificar se as aplicações de IA utilizadas e os controlos associados cumprem os critérios estabelecidos, e que as referidas auditorias sejam objeto de supervisão por parte de autoridades independentes dotadas de poderes de controlo suficientes; solicita a realização de testes de esforço específicos que facilitem e assegurem o respeito das normas aplicáveis; +28. +Assinala os benefícios e os riscos decorrentes da IA em termos de cibersegurança e o seu potencial para combater a cibercriminalidade, e realça a necessidade de toda e qualquer solução de IA ser resiliente aos ciberataques e respeitar os direitos fundamentais da União, designadamente a proteção dos dados pessoais e da vida privada; salienta a importância de acompanhar a utilização segura da IA e a necessidade de uma estreita colaboração entre os sectores público e privado para fazer face às vulnerabilidades dos utilizadores e aos perigos daí decorrentes; apela à Comissão para que avalie a necessidade de melhorar a prevenção em termos de cibersegurança e de tomar medidas de atenuação a este respeito; +29. +Salienta que a crise pandémica da COVID-19 pode ser considerada um período experimental em matéria de desenvolvimento e utilização de tecnologias digitais e de tecnologias relacionadas com a IA na educação e na cultura, como exemplificado pelas múltiplas plataformas de ensino e ferramentas em linha para a promoção cultural utilizadas em todos os Estados-Membros; insta, por conseguinte, a Comissão a fazer o balanço destes exemplos aquando da ponderação de uma abordagem comum da União relativa a uma utilização acrescida de tais soluções tecnológicas; +Educação +30. +Recorda a importância de reforçar as competências digitais e de alcançar um grau elevado de literacia mediática, digital e informacional a nível da União enquanto pré-requisito para a utilização da IA no domínio da educação; sublinha, neste contexto, a necessidade de assegurar a literacia digital e a literacia em IA à escala da UE, mormente através da criação de oportunidades de formação para os professores; insiste em que a utilização de tecnologias de IA nas escolas deve favorecer a redução do fosso digital a nível social e regional; saúda a atualização do Plano de Ação para a Educação Digital da Comissão, que se debruça sobre a utilização da IA na educação; insta, neste contexto, a Comissão a fazer das capacidades digitais, da literacia mediática, da formação e das competências relacionadas com a IA as prioridades deste plano, sensibilizando simultaneamente para as potenciais utilizações abusivas e as falhas da IA; solicita à Comissão que, neste contexto, preste especial atenção às crianças e aos jovens em situações precárias, uma vez que necessitam de apoio especial em matéria de educação digital; insta a Comissão a ter devidamente em conta as iniciativas no domínio da IA e da robótica na educação nas próximas propostas legislativas que apresentar em matéria de IA; exorta os Estados-Membros a investirem no equipamento digital nas escolas, utilizando os fundos da União para este efeito; +31. +Salienta que a utilização da IA nos sistemas educativos proporciona um vasto leque de possibilidades, oportunidades e ferramentas para tornar estes sistemas mais inovadores, inclusivos, eficientes e cada vez mais eficazes, graças à introdução de novos métodos de aprendizagem rápida, personalizada e centrada no aluno; sublinha, no entanto, que dado o impacto que um tal recurso à IA terá na educação e na inclusão social, é fundamental assegurar que essas ferramentas estejam disponíveis para todos os grupos sociais, promovendo um acesso equitativo à educação e à formação, sem deixar ninguém para trás, nomeadamente as pessoas com deficiência; +32. +Sublinha que é necessário que os cidadãos disponham de, pelo menos, conhecimentos básicos em matéria de IA para poderem interagir de forma crítica e eficaz com esta tecnologia; insta os Estados-Membros a integrarem campanhas de sensibilização sobre a IA nas suas ações no domínio da literacia digital; exorta a Comissão e os Estados-Membros a promoverem planos para a literacia digital e fóruns de discussão para que cidadãos, pais e alunos possam participar num diálogo democrático com as autoridades públicas e as partes interessadas a respeito do desenvolvimento, da implantação e da utilização das tecnologias de IA nos sistemas educativos; realça a importância de facultar aos educadores, formadores e outros as ferramentas e os conhecimentos necessários em matéria de IA e tecnologias conexas em termos do que são, da forma como são utilizadas e de como as utilizar corretamente e em conformidade com a lei, a fim de evitar infrações aos DPI; salienta, em particular, a importância da literacia digital para as pessoas que trabalham nos sectores da educação e da formação, bem como de uma melhoria da formação digital para as pessoas de idade avançada, tendo em conta que as gerações mais jovens já têm uma noção básica destas tecnologias, uma vez que cresceram com elas; +33. +Salienta que o verdadeiro objetivo da IA nos nossos sistemas de ensino deve ser fazer com que a educação seja o mais individualizada possível, proporcione aos alunos percursos académicos personalizados, em consonância com os seus pontos fortes e fracos, mediante a disponibilização dos materiais didáticos adaptados às suas características, mantendo a qualidade educacional e o princípio integrador dos nossos sistemas de ensino; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a11f864fed7ddfa65913b8f9698e29beebe0cd6e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-43.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +12.1.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 15/37 Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +34. +Recorda o papel fundamental e multifacetado que os professores desempenham no ensino e quando se trata de o tornar inclusivo, mormente na primeira infância, onde são adquiridas competências que permitirão aos alunos progredir ao longo das suas vidas, nomeadamente no domínio das relações pessoais, das competências de estudo, da empatia e do trabalho em cooperação; salienta, por conseguinte, que as tecnologias de IA não podem ser utilizadas em detrimento ou prejuízo do ensino presencial, uma vez que os professores não devem ser substituídos pela IA ou por quaisquer tecnologias relacionadas com a IA; 35. +Salienta que os benefícios em matéria de aprendizagem decorrentes da utilização da IA na educação dependerão não apenas da própria IA, mas da forma como os professores utilizam a IA no ambiente digital de aprendizagem para ir ao encontro das necessidades tanto dos alunos e estudantes como dos professores; salienta, por conseguinte, a necessidade de os programadores de IA envolverem, sempre que possível, as comunidades de ensino no desenvolvimento, na implantação e na utilização de tecnologias de IA, instaurando um ambiente de conexão para criar vínculos e permitir a cooperação entre programadores de IA, criadores, empresas, escolas, professores e outras partes interessadas, públicas e privadas, de molde a desenvolver tecnologias de IA adequadas aos ambientes educativos reais que reflitam a idade e a maturidade de cada aluno e respeitem os mais elevados padrões éticos; realça que as instituições de ensino devem apenas implementar tecnologias fiáveis, éticas, centradas no ser humano e auditáveis pelas autoridades públicas e pela sociedade civil em todas as fases do seu ciclo de vida; salienta as vantagens que as soluções livres e de fonte aberta apresentam neste contexto; solicita que as escolas e outras instituições de ensino beneficiem de apoio financeiro e logístico, bem como dos conhecimentos especializados necessários para poderem implantar soluções em prol da aprendizagem do futuro; 36. +Realça, além disso, a necessidade de uma formação contínua dos professores, para que possam adaptar-se às realidades da educação assente na IA e adquirir as competências necessárias tendo em vista a utilização de tecnologias de IA de forma pedagógica e significativa, permitindo-lhes assim tirar pleno partido das possibilidades oferecidas pela IA e compreender as limitações associadas a esta; solicita que, no futuro, o ensino digital faça parte da formação de todos os professores e que os professores e as pessoas que trabalham no ensino e na formação tenham a oportunidade de prosseguir a sua educação no domínio do ensino digital ao longo da vida; insta, por conseguinte, ao desenvolvimento de programas de formação em IA para os professores de todas as áreas e em toda a União; salienta, além disso, a importância de reformar os programas de ensino em prol das novas gerações de professores, para que possam adaptar-se às realidades da educação baseada na IA, bem como a importância de elaborar e atualizar manuais e orientações em matéria de IA para os professores; 37. +Manifesta preocupação com a falta de programas específicos de ensino superior para a IA e com a falta de financiamento público a favor da IA em todos os Estados-Membros; considera que esta situação está a colocar em risco as futuras ambições digitais da Europa; 38. +Manifesta-se preocupado quanto ao facto de poucos investigadores no domínio da IA seguirem carreiras académicas, uma vez que as empresas tecnológicas podem oferecer salários superiores, com encargos administrativos inferiores para a investigação; considera que parte da solução consistiria em canalizar mais fundos públicos para a investigação em IA nas universidades; 39. +Realça, além disso, a necessidade de dotar as pessoas desde a mais tenra idade de competências gerais no domínio digital, de molde a colmatar o fosso existente em matéria de qualificações e a integrar melhor certos estratos da população no mercado de trabalho digital e na sociedade digital; salienta que será cada vez mais importante formar profissionais altamente qualificados de todos os quadrantes no domínio da IA, assegurar o reconhecimento mútuo dessas qualificações em toda a União e melhorar as competências da atual e futura mão de obra, permitindo-lhe assim fazer face às futuras realidades do mercado de trabalho; incentiva, por conseguinte, os Estados-Membros a avaliarem a sua oferta educativa e, sempre que necessário, a atualizá-la com competências relacionadas com a IA, bem como a estabelecerem programas curriculares específicos para os criadores de IA, incluindo, ao mesmo tempo, a IA nos currículos tradicionais; salienta a necessidade de garantir o reconhecimento mútuo das qualificações profissionais em competências de IA em toda a União, uma vez que vários Estados-Membros estão a melhorar a sua oferta educativa com competências relacionadas com a IA e a criar programas específicos para os criadores de IA; congratula-se com os esforços da Comissão no sentido de integrar as competências digitais nos requisitos em matéria de qualificações para determinadas profissões harmonizadas a nível da UE ao abrigo da Diretiva «Qualificações Profissionais» (11); realça a necessidade de garantir que estes planos estejam em consonância com a lista de avaliação das orientações éticas para uma IA fiável e congratula-se com a proposta da Comissão de transformar esta lista num programa curricular indicativo para os criadores de IA; recorda as necessidades especiais do ensino e da formação profissionais (EFP) no que diz respeito à IA e apela a uma abordagem colaborativa em toda a Europa para aumentar o potencial da IA no EFP; sublinha a importância de formar profissionais altamente qualificados neste +(11) +Diretiva 2005/36/CE do Parlamento Europeu e do Conselho, de 7 de setembro de 2005, relativa ao reconhecimento das qualificações profissionais (JO L 255 de 30.9.2005, p. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d2e356d31f4af90327294ad8d270fc1f46c6f5a2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-46.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +C 15/40 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +12.1.2022 +Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +54. +Salienta que as boas práticas no domínio das tecnologias de IA tendo em vista a proteção e a acessibilidade do património cultural, em particular para as pessoas com deficiência, devem ser identificadas e partilhadas entre redes culturais em toda a União, incentivando, simultaneamente, a pesquisa sobre as diferentes utilizações da IA para promover o valor, a acessibilidade e a preservação do património cultural; insta a Comissão e os Estados-Membros a fomentarem as oportunidades oferecidas pela utilização da IA nas ISCC; 55. +Salienta que as tecnologias de IA também podem ser utilizadas para controlar o tráfico ilícito de bens culturais e a destruição de bens culturais e, ao mesmo tempo, contribuir para recolher dados, com vista a proceder à recuperação e reconstrução do património cultural material e imaterial; observa, em particular, que o desenvolvimento, a implantação e a utilização da IA em procedimentos de inspeção aduaneira podem apoiar os esforços destinados a prevenir o tráfico ilícito de património cultural, nomeadamente para complementar os sistemas que permitem às autoridades aduaneiras centrar os seus esforços e recursos nos elementos que coloquem o risco mais elevado; 56. +Assinala que a IA pode trazer benefícios ao sector da investigação, nomeadamente através do contributo que a analítica preditiva pode prestar em matéria de aperfeiçoamento da análise dos dados, nomeadamente sobre a aquisição e a circulação de bens culturais; salienta que a União deve reforçar o investimento e promover parcerias entre a indústria e o meio académico, a fim de reforçar a excelência da investigação a nível europeu; 57. +Recorda que a IA pode constituir uma ferramenta revolucionária para promover o turismo cultural e salienta forte potencial que encerra no que diz respeito à previsão dos fluxos turísticos, suscetível de ser útil para as cidades que se veem a braços com o turismo excessivo; +Indústrias e sectores culturais e criativos (ISCC) 58. +Lamenta que a cultura não faça parte das prioridades definidas nas opções e recomendações políticas em matéria de IA a nível da União, nomeadamente no Livro Branco da Comissão sobre IA, de 19 de fevereiro de 2020; solicita que estas recomendações sejam revistas, para que a cultura se torne uma prioridade política em matéria de IA a nível da União; insta a Comissão e os Estados-Membros a abordarem o potencial impacto do desenvolvimento, da implantação e da utilização de tecnologias de IA nas ISCC e a tirarem o máximo partido do Instrumento de Recuperação Europeu (Next Generation EU) para digitalizar estes sectores, a fim de responder às novas formas de consumo no século XXI; 59. +Salienta que a IA chegou agora à ISCC, tal como exemplificado pela produção automática de textos, vídeos e peças musicais; salienta que os artistas criativos e os trabalhadores do sector cultural devem possuir as competências e formação digitais necessárias para utilizar a IA e outras tecnologias digitais; insta a Comissão e os Estados-Membros a promoverem as oportunidades oferecidas pela utilização da IA no ISCC, disponibilizando mais fundos provenientes dos orçamentos científicos e de investigação, e a criarem centros de criatividade digital em que os artistas criativos e os trabalhadores culturais possam desenvolver aplicações de IA, aprender a utilizar estas e outras tecnologias e testá-las; 60. +Reconhece que as tecnologias de IA têm potencial para estimular a criação de um número crescente de postos de trabalho nas ISCC através de um maior acesso a estas tecnologias; salienta, por conseguinte, a importância de reforçar a literacia digital nas ISCC, a fim de tornar estas tecnologias mais inclusivas, mais conviviais, mais fáceis de aprender e mais interativas para estes setores; 61. +Salienta que a interação entre a IA e as ISCC é complexa e requer uma avaliação aprofundada; congratula-se com o relatório da Comissão, de novembro de 2020, intitulado «Trends and Developments in Artificial Intelligence — Challenges to the IPR Framework» [Tendências e desenvolvimentos em matéria de inteligência artificial — desafios para o quadro de DPI], e com o estudo intitulado «Study on Copyright and new technologies: copyright data management and artificial intelligence» [Estudo sobre direitos de autor e novas tecnologias: gestão de dados de direitos de autor e inteligência artificial]; sublinha a importância de proporcionar clareza quanto às condições de utilização de conteúdos protegidos por direitos de autor, como os dados de entrada (imagens, música, filmes, bases de dados, entre outros), e no âmbito da produção de produtos culturais e audiovisuais, sejam estes criados por seres humanos com a ajuda de IA ou gerados de forma autónoma por tecnologias de IA; convida a Comissão a estudar o impacto da IA nas indústrias criativas europeias; reitera a importância dos dados europeus e congratula-se com as declarações da Comissão a este respeito, bem como com a inscrição da inteligência artificial e das tecnologias conexas na ordem de trabalhos; 62. +Salienta que é necessário estabelecer uma visão coerente da aplicação de tecnologias de IA nas ISCC a nível da União; insta os Estados-Membros a colocarem uma tónica reforçada na cultura no âmbito das suas estratégias nacionais de IA, de molde a assegurar que as ISCC integram a inovação e permanecem competitivos, e que a diversidade cultural é salvaguardada e promovida a nível da União no novo contexto digital; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a7eed3a6822198f72f5e8015036f91626e8378f9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-57.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 15/51 Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +20. +Regozija-se com a adoção da estratégia europeia para o hidrogénio; insiste em que deve ser dada prioridade à construção de uma cadeia de abastecimento de hidrogénio renovável na Europa, a fim de promover as vantagens para os pioneiros, a competitividade industrial e a segurança do aprovisionamento energético; está convicto de que o hidrogénio renovável e hipocarbónico pode ajudar a reduzir as emissões persistentes, como as provenientes de processos industriais e de transportes pesados, em que a eletrificação direta pode ser limitada devido à baixa relação custo-eficácia ou a razões técnicas, sociais e ambientais; recorda a necessidade de acelerar a descarbonização da atual produção de hidrogénio; apoia o lançamento de projetos importantes de interesse europeu comum relacionados com o hidrogénio; insta a Comissão a desenvolver um quadro abrangente de classificação e certificação dos transportadores de gás com base na redução das emissões de GEE ao longo de todo o ciclo de vida e nos critérios de sustentabilidade, em consonância com a abordagem estabelecida na Diretiva Energia de Fontes Renováveis relativa à promoção das energias renováveis; salienta que essa classificação é da maior importância para os intervenientes no mercado, as autoridades e os consumidores; sublinha a necessidade de desenvolver um quadro sólido e uma base de referência adequada para assegurar a instalação de uma capacidade adicional suficiente de produção de energia renovável proporcional à necessidade de hidrogénio renovável; insta a Comissão a ter em conta esta diversidade de necessidades nas suas próximas propostas legislativas; exorta a Comissão a garantir uma concorrência leal e eficaz entre o hidrogénio importado de parceiros internacionais e o hidrogénio produzido na UE; 21. +Sublinha o papel que um sistema de captura, utilização e armazenamento de CO2 (CUAC) ambientalmente seguro pode desempenhar na consecução dos objetivos do Pacto Ecológico Europeu; apoia um contexto político integrado para estimular a adoção de aplicações CUAC ambientalmente seguras que proporcionem uma redução líquida das emissões de gases com efeito de estufa para tornar a indústria pesada neutra em termos de clima, caso não existam opções de redução direta das emissões; toma nota da proposta da Comissão de, no âmbito do Fórum Industrial para as Energias Limpas, organizar um fórum europeu anual sobre a captura, utilização e armazenamento de CO2 com o objetivo de examinar novas opções de incentivo a projetos nesta matéria; recorda a necessidade de dar prioridade à redução direta das emissões e às ações de conservação e reforço dos sumidouros e reservatórios naturais da UE, por exemplo através de uma gestão sustentável das florestas; 22. +Destaca que os transportes podem ser um elemento facilitador significativo da implantação das energias renováveis; insta a Comissão e os Estados-Membros a proporem um quadro político favorável e objetivos ambiciosos com base no princípio da neutralidade tecnológica entre as tecnologias necessárias para alcançar a neutralidade climática, para uma transição justa, a preços acessíveis e equilibrada para a descarbonização de todos os modos de transporte de passageiros e de mercadorias, incluindo frotas e redes públicas, transportes rodoviários, marítimos, fluviais, ferroviários e aéreos, principalmente através da eletrificação, e, quando tal não seja possível, de combustíveis produzidos de forma sustentável; congratula-se com o anúncio da Comissão relativo à implantação de um milhão de pontos de carregamento para veículos elétricos no âmbito da revisão da Diretiva 2014/94/UE; insta a Comissão a incentivar os fabricantes de automóveis a possibilitarem o carregamento bidirecional («veículo para a rede»); salienta a necessidade de adaptar as redes de eletrificação e as infraestruturas para combustíveis alternativos à frota automóvel da Europa, bem como de apoiar outras soluções facilmente implantáveis, nomeadamente nas plataformas de transporte; sublinha o potencial de uma cooperação interna em matéria de descarbonização dos transportes transfronteiras; salienta, a este respeito, o papel fundamental da Comunidade dos Transportes e da Comissão na criação de sinergias com os países vizinhos e na aceleração da transferência das normas da UE em matéria de emissões dos transportes; realça a importância dos transportes públicos para a redução da procura de energia e a necessidade de desenvolver e expandir os transportes públicos descarbonizados, tanto nas zonas urbanas como nas zonas rurais; 23. +Salienta que alguns setores estão a aumentar o seu consumo de energia, designadamente o setor dos transportes, o setor do turismo e o setor das TIC; apoia a Comissão na análise das sinergias entre as redes de aquecimento e arrefecimento urbano e as fontes de calor residual inevitável; congratula-se com o compromisso incluído na Estratégia Digital da UE de tornar os centros de dados neutros em termos de clima até 2030; exorta a Comissão a propor um plano de ação que tenha em vista a participação do sector do turismo no processo de integração do sistema energético, tendo nomeadamente em vista a promoção do turismo ferroviário, a mobilidade não motorizada e a eletromobilidade, bem como a criação de comunidades de energia circular no turismo sustentável; +Assegurar o equilíbrio dos sistemas energéticos 24. +Observa que a manutenção do equilíbrio das redes elétricas e a gestão dos picos de procura e de produção serão mais complexas, com um cabaz de produção cada vez mais descentralizado e renovável; a este respeito, sublinha o papel da resposta do lado da procura, do armazenamento e da gestão inteligente da energia; salienta que a transição para uma produção descentralizada de energia traz muitos benefícios: pode promover a utilização de fontes de energia locais, conduzindo a uma maior segurança do aprovisionamento energético a nível local, ao desenvolvimento das comunidades e à coesão, proporcionando novas fontes de rendimento e criando novos postos de trabalho; recorda que os Estados-Membros continuam a poder determinar livremente o seu cabaz energético, cuja diversidade é fundamental para garantir a segurança do aprovisionamento; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e4295bb1c58ed3c0e74a8dcdc3f8e58e921ab713 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 15/53 Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +energético orientado para a procura, permitindo aos consumidores ativos responder à procura através de soluções digitais, em plena conformidade com o Regulamento Geral sobre a Proteção de Dados (25); insta a Comissão e os Estados-Membros a explorarem formas de incentivar ainda mais o desenvolvimento de um mercado europeu da flexibilidade do lado da procura, nomeadamente através de normas comuns em matéria de flexibilidade na utilização final e de uma avaliação dos potenciais benefícios e impactos nos custos do sistema energético; acolhe com agrado os sistemas energéticos integrados flexíveis que visam otimizar o setor do aquecimento/arrefecimento urbano e a utilização eficaz e flexível da cogeração de elevada eficiência, contribuindo para o equilíbrio da rede elétrica, a utilização rentável de fontes de energia renováveis e a integração do calor residual a nível local/regional; apela à rápida aplicação da Diretiva (UE) 2019/944 e das suas disposições em matéria de resposta do lado da procura; 34. +Salienta o papel que a mobilidade elétrica pode desempenhar como forma de integração inteligente dos setores da energia e dos transportes, através do desbloqueio das capacidades de flexibilidade; frisa que a eletrificação do setor dos transportes pode reforçar a autonomia estratégica da União em termos energéticos mediante a redução da necessidade de combustíveis fósseis importados; sublinha o potencial de armazenamento e flexibilidade proporcionado pela implantação de tecnologias de carregamento «veículo para a rede» e observa que tal exigirá a interoperabilidade dos sistemas energéticos e dos veículos elétricos; 35. +Recorda a importância de abordar os riscos de cibersegurança no setor da energia para assegurar a resiliência dos sistemas energéticos; sublinha que o número crescente de produtos conectados, como os aparelhos de aquecimento, os veículos elétricos e os contadores inteligentes, pode aumentar o risco de ataques à cibersegurança do sistema elétrico; solicita à Comissão que trate rapidamente da questão dos riscos para a cibersegurança, estabelecendo um elevado nível de proteção da cibersegurança para os produtos conectados no contexto do código de cibersegurança para a rede de eletricidade; 36. +Salienta que um sistema energético mais renovável, descentralizado e mais bem integrado exige uma melhor previsão da procura de energia e uma melhor correspondência em tempo real com a oferta e o armazenamento de diferentes vetores de energia; destaca, a este respeito, o papel fundamental da digitalização para o tratamento dos dados estatísticos e meteorológicos; insta a Comissão e os Estados-Membros a desenvolverem um mercado interno para as tecnologias digitais no domínio da energia, protegendo simultaneamente a privacidade e os dados pessoais dos consumidores; incentiva os Estados-Membros a adotarem o indicador de aptidão para tecnologias inteligentes desenvolvido no âmbito da Diretiva 2010/31/UE relativa ao desempenho energético dos edifícios (26), a fim de explorar o potencial de flexibilidade do lado da procura a nível dos edifícios; realça que tal exigirá mais normas comuns para o intercâmbio de dados; congratula-se com a intenção da Comissão de adotar um plano de ação para a digitalização da energia, a fim de promover a liderança tecnológica da UE e permitir um sistema energético mais integrado com soluções inteligentes em setores específicos (como as redes inteligentes, transportes mais eficientes e seguros e poupanças de energia nos edifícios), com um financiamento acrescido para o período de 2021-2027; 37. +Reitera o papel crucial da Agência de Cooperação dos Reguladores da Energia na integração do sistema energético e na aplicação da legislação da UE no domínio da energia; insta a Comissão e os Estados-Membros a assegurarem que a agência disponha de meios suficientes para levar a cabo as suas missões; +Garantir a acessibilidade e preços comportáveis da energia para todos os cidadãos e empresas 38. +Recorda que o principal objetivo da ação da UE no domínio da energia consiste em assegurar o bom funcionamento do mercado, tendo em conta a necessidade de preservar e melhorar o ambiente; insta a Comissão a tomar as medidas necessárias para salvaguardar o bom funcionamento dos mercados da energia, a assegurar a plena aplicação do acervo relativo ao mercado interno da energia, incluindo o pacote Energias Limpas, a alinhar os direitos dos consumidores nos setores do gás e do aquecimento urbano com os dos consumidores de eletricidade, e a ajudá-los a contribuir para a descarbonização da economia; sublinha a importância de orientar os clientes para a opção de descarbonização mais eficiente do ponto de vista energético e eficaz em termos de custos, com base em preços que reflitam adequadamente todos os custos do vetor de energia utilizado; congratula-se com a iniciativa de rever a Diretiva 2003/96/CE e de a transformar num instrumento que alinhe as políticas fiscais com os objetivos em matéria de energia e clima para 2030 e 2050; insta a Comissão e os Estados-Membros a integrarem os objetivos climáticos nesta diretiva; salienta a necessidade de rever o seu +(25) (26) +Regulamento (UE) 2016/679 do Parlamento Europeu e do Conselho, de 27 de abril de 2016, relativo à proteção das pessoas singulares no que diz respeito ao tratamento de dados pessoais e à livre circulação desses dados e que revoga a Diretiva 95/46/CE (JO L 119 de 4.5.2016, p. 1). +Diretiva 2010/31/UE do Parlamento Europeu e do Conselho, de 19 de maio de 2010, relativa ao desempenho energético dos edifícios (JO L 153 de 18.6.2010, p. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c36c2dda89d3ca586b3421af3864f5d0a8a741b8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-61.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +12.1.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 15/55 Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +trás; observa, a este respeito, que é da maior importância requalificar os trabalhadores em setores que correm o risco de desaparecer através da transição ecológica; destaca o valor dos conhecimentos especializados europeus bem estabelecidos em matéria de integração do sistema energético e insta os Estados-Membros a valorizarem essas competências e a promoverem a sua transferência do setor das energias fósseis para um sistema energético integrado e com impacto neutro no clima; 48. +Destaca as seguintes inovações e tecnologias revolucionárias que devem ser reforçadas numa perspetiva de economia circular e de acordo com uma estratégia eficaz de integração setorial: a) produção de aço de elevada eficiência e a partir de hidrogénio renovável, combinando a reciclagem do aço com a produção de moldes em ferro permanentes, b) aquecimento urbano através do transporte subterrâneo de excesso de calor, c) carregamento inteligente e transferência modal no setor dos transportes, d) substituição sustentável de produtos petroquímicos e agroquímicos e respetivos processos, e) nova geração de produção e reciclagem de baterias; f) e tecnologias de imersão em líquido para os centros de dados, a fim de reduzir substancialmente as necessidades de energia e o excesso de calor; 49. +Saúda as iniciativas tomadas para as cadeias de valor estratégicas; apela ao reconhecimento das tecnologias de energias renováveis como uma cadeia de valor estratégica e à criação de uma aliança para apoiar os esforços de desenvolvimento dessas tecnologias, bem como de uma iniciativa sobre a melhoria dos processos e da eficiência energética; insta a Comissão a assegurar uma governação transparente de todas as alianças, incluindo a participação de PME, da sociedade civil, de organizações não governamentais e de peritos independentes, garantindo simultaneamente a diversidade geográfica; o o 50. +o +Encarrega o seu Presidente de transmitir a presente resolução ao Conselho e à Comissão. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a4a7a588164ad88e4eae2ff467ce125f5b41d830 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-67.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +12.1.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 15/61 Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +8. +Considera que a classificação dos diferentes tipos de hidrogénio deve ser determinada de acordo com uma avaliação independente de base científica, afastando-se da abordagem baseada em cores comummente utilizada; entende que esta classificação deve basear-se nas emissões de gases com efeito de estufa ao longo de todo o processo de produção e transporte de hidrogénio, mas deve também ter em conta critérios de sustentabilidade transparentes e sólidos, em conformidade com os princípios da economia circular, e basear-se em médias e valores normalizados por categoria, tais como os objetivos de utilização sustentável e a proteção dos recursos, o tratamento de resíduos e o aumento da utilização de matérias-primas e materiais secundários, a prevenção e o controlo da poluição e, por último, a proteção e restauração da biodiversidade e dos ecossistemas; +9. +Observa que existe uma discrepância entre as diferentes definições de hidrogénio limpo utilizadas por diferentes intervenientes, como a Comissão e a Aliança Europeia para o Hidrogénio Limpo, o que gera confusão e deve ser evitado; salienta, a este respeito, que a distinção entre hidrogénio renovável e hidrogénio hipocarbónico deve ser inequívoca (17); observa, além disso, que evitar a utilização de dois nomes para a mesma categoria de hidrogénio, a saber, «renovável» e «limpo», tal como proposto pela Comissão, proporcionaria uma maior clarificação, e sublinha, a este respeito, que o termo «hidrogénio renovável» é a opção mais objetiva e cientificamente fundamentada para essa categoria de hidrogénio; +10. +Sublinha a necessidade urgente de normas e certificação internacionais e da UE; observa ainda que deve ser considerada a previsão de garantias de origem alinhadas com os registos nacionais, a fim de assegurar que a produção de hidrogénio renovável possa ser incrementada em tempo útil e que os consumidores possam escolher conscientemente soluções sustentáveis e minimizar o risco de investimentos irrecuperáveis; +11. +Salienta que o sistema de normalização deve basear-se numa abordagem holística e ser aplicável ao hidrogénio importado; insta a Comissão a introduzir um quadro regulamentar com critérios de sustentabilidade sólidos e transparentes para a certificação e a rastreabilidade do hidrogénio na UE, tendo em conta a sua pegada de gases com efeito de estufa ao longo de toda a cadeia de valor, incluindo os transportes, e também para estimular o investimento na produção adicional suficiente de eletricidade proveniente de fontes renováveis; insta igualmente a Comissão a prever, logo que possível em 2021, um quadro regulamentar para o hidrogénio que contemple a normalização, a certificação, as garantias de origem, a rotulagem e a comerciabilidade em todos os Estados-Membros, bem como a utilizar também a próxima revisão do Sistema de Comércio de Licenças de Emissão da União Europeia (RCLE) para analisar as alterações necessárias para libertar todo o potencial do hidrogénio a fim de contribuir para os objetivos climáticos da UE, tendo em conta os riscos de fuga de carbono; +12. +Sublinha que a classificação dos diferentes tipos de hidrogénio serviria, nomeadamente, o objetivo de informar os consumidores e não se destina a impedir a expansão do hidrogénio em geral; observa que, até à data, o atual sistema de garantias de origem da eletricidade proveniente de fontes renováveis não suscitou um investimento adequado na capacidade adicional; frisa, por conseguinte, a importância de continuar a desenvolver orientações sobre condições e critérios, a fim de evitar a dupla contagem das capacidades em matéria de energias renováveis; +13. +Está firmemente convicto de que a aceitação pública é fundamental para a criação bem-sucedida de uma economia do hidrogénio; salienta, por conseguinte, a importância da participação do público e das partes interessadas e de normas técnicas e de segurança da UE para o hidrogénio, bem como de soluções de hidrogénio de elevada qualidade que respeitem essas normas; realça, além do mais, que, no que se refere à utilização do hidrogénio, é necessário atualizar em permanência os protocolos de segurança dos setores da procura; solicita, por conseguinte, que se promovam exemplos das melhores práticas e uma cultura de segurança hidrogénica em toda a UE; +Aumento da produção de hidrogénio +14. +Salienta que, a fim de garantir o bom funcionamento e a previsibilidade do mercado interno do hidrogénio, é necessário ultrapassar os obstáculos regulamentares e a Comissão deve propor rapidamente um quadro regulamentar coerente, integrado e abrangente para um mercado do hidrogénio, que deve ser alinhado com outra legislação pertinente +(17) +Segundo a Comissão, o «hidrogénio hipocarbónico» inclui o hidrogénio fóssil com captura de carbono e o hidrogénio eletrolítico, com uma redução significativa das emissões de gases com efeito de estufa ao longo de todo o ciclo de vida, em comparação com o hidrogénio produzido através dos métodos existentes. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9d1ed7c766d510286d9fa106bd44b1f44af78c73 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.pt.p-68.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 15/62 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +12.1.2022 +Quarta-feira, 19 de maio de 2021 +e respeitar plenamente os princípios da proporcionalidade, da subsidiariedade e de legislar melhor, incluindo o teste das PME; assinala, a este respeito, que é necessário um mercado do hidrogénio flexível para permitir que os pioneiros inovadores tirem pleno partido dos benefícios e reduzam os custos da produção de hidrogénio, tendo em conta que o mercado do hidrogénio não atingiu ainda um grau de maturidade suficiente e necessita de ser desenvolvido; +15. +Considera que a configuração do mercado do gás da UE e o pacote Energias Limpas podem servir de base e de exemplo para a regulamentação do mercado do hidrogénio; realça que o desenvolvimento rápido e previsível da produção de hidrogénio em boas condições de funcionamento exige igualmente um planeamento público democrático que envolva os produtores, os trabalhadores e os respetivos sindicatos, os cientistas e as organizações não governamentais (ONG); incentiva também a Comissão e os Estados-Membros a conceberem soluções específicas com vista a incrementar a produção de hidrogénio em regiões isoladas ou menos interligadas, como as ilhas, garantindo simultaneamente o desenvolvimento das infraestruturas conexas, nomeadamente através da sua reorientação para outros fins; +16. +Insta a Comissão a incluir e a avaliar os requisitos jurídicos necessários para uma economia sustentável da UE em matéria de hidrogénio nas suas avaliações de impacto relativas à revisão da legislação pertinente, a fim de concretizar a ambição acrescida da UE em matéria de clima e tornar o hidrogénio renovável mais atrativo do ponto de vista económico; exorta a Comissão a considerar, em particular, a possibilidade de rever a Diretiva Energia de Fontes Renováveis, a Diretiva Tributação da Energia (18) e a Diretiva RCLE, a fim de garantir condições de concorrência equitativas e um quadro regulamentar orientado para o futuro aplicável ao hidrogénio; +17. +Congratula-se com os ambiciosos objetivos da Comissão de aumentar a capacidade dos eletrolisadores e a produção de hidrogénio renovável; insta a Comissão a desenvolver um roteiro para a implantação e a expansão dos eletrolisadores e a criar parcerias a nível da UE para garantir a sua eficiência em termos de custos; insta a Comissão e os Estados-Membros a eliminarem os atuais encargos administrativos e a incentivarem a expansão da cadeia de valor e a aceitação pelo mercado do hidrogénio renovável, a fim de que este atinja a maturidade tecnológica e seja competitivo, proporcionando estímulos financeiros e regimes de financiamento específicos, incluindo soluções inovadoras, como prémios de aquisição para o hidrogénio renovável injetado na rede de hidrogénio, através da revisão das regras em matéria de auxílios estatais e da realização de uma revisão abrangente dos preços da energia e dos sistemas de tributação, com vista à internalização dos custos externos; salienta que o hidrogénio renovável pode tornar-se competitivo antes de 2030, desde que sejam feitos os investimentos necessários e esteja em vigor um quadro regulamentar adequado e que as energias renováveis sejam competitivas; +18. +Observa que uma economia sustentável do hidrogénio deve permitir o reforço das capacidades num mercado da energia integrado da UE; reconhece que estarão disponíveis no mercado diferentes tipos de hidrogénio, como o hidrogénio renovável e o hidrogénio hipocarbónico, e sublinha a necessidade de investimento para aumentar a produção de energias renováveis de forma suficientemente rápida para alcançar as metas climáticas e ambientais da UE para 2030 e 2050, reconhecendo simultaneamente o hidrogénio hipocarbónico como uma tecnologia de transição a curto e médio prazo; insta a Comissão a estimar a quantidade aproximada de hidrogénio hipocarbónico que será necessária para fins de descarbonização enquanto não for possível utilizar exclusivamente o hidrogénio renovável para este fim, bem como a estudar em que circunstâncias e durante quanto tempo; solicita à Comissão e aos Estados-Membros que reduzam os obstáculos regulamentares e económicos, a fim de promover uma rápida aceitação do hidrogénio pelo mercado; observa ainda a necessidade de evitar a exploração insustentável dos recursos, as emissões contínuas de metano, a dependência do carbono e os ativos irrecuperáveis; sublinha que a utilização do hidrogénio deve contribuir para a consecução das metas climáticas da UE e para o rápido desenvolvimento e implantação do hidrogénio renovável; +19. +Frisa a importância da eliminação progressiva do hidrogénio fóssil o mais rapidamente possível, dedicando atenção às tecnologias mais limpas em termos de sustentabilidade e de emissões de gases com efeito de estufa; exorta a Comissão e os Estados-Membros a começarem a planear de imediato e de forma cuidadosa essa transição, para que a produção de hidrogénio fóssil comece a diminuir de modo rápido, previsível e irreversível e para evitar o prolongamento da vida útil das instalações de produção a partir de combustíveis fósseis; observa que várias instalações de produção de hidrogénio de origem fóssil se situam nos territórios de transição justa e realça que devem ser orientadas medidas de apoio eficazes para a descarbonização da atual produção de hidrogénio de origem fóssil; insta a que as medidas destinadas ao desenvolvimento +(18) +Diretiva 2003/96/CE do Conselho, de 27 de outubro de 2003, que reestrutura o quadro comunitário de tributação dos produtos energéticos e da eletricidade (JO L 283 de 31.10.2003, p. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2bbac57b560c5065160e00d904121c5b9fd1cdce --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-1.txt @@ -0,0 +1,29 @@ +Jurnalul Oficial +C 15 +al Uniunii Europene +Ediţia în limba română +Comunicări și informări +Anul 65 12 ianuarie 2022 +Cuprins +PARLAMENTUL EUROPEAN SESIUNEA 2021-2022 Ședințele dintre 17 și 21 mai 2021 TEXTE ADOPTATE +I +Rezoluții, recomandări și avize REZOLUŢII Parlamentul European Marți, 18 mai 2021 +2022/C 15/01 2022/C 15/02 +Rezoluția Parlamentului European din 18 mai 2021 referitoare la revizuirea Fondului de solidaritate al Uniunii Europene (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Rezoluția Parlamentului European din 18 mai 2021 referitoare la realizarea obiectivelor în materie de obligații de debarcare în temeiul articolului 15 din Regulamentul privind politica comună în domeniul pescuitului (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +Miercuri, 19 mai 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 2022/C 15/05 2022/C 15/06 2022/C 15/07 +RO +Rezoluția Parlamentului European din 19 mai 2021 conținând recomandări adresate Comisiei privind provocările cu care se confruntă organizatorii de evenimente sportive în mediul digital (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Rezoluția Parlamentului European din 19 mai 2021 referitoare la inteligența artificială în educație, cultură și sectorul audiovizual (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Rezoluția Parlamentului European din 19 mai 2021 referitoare la o strategie europeană de integrare a sistemelor energetice (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Rezoluția Parlamentului European din 19 mai 2021 referitoare la o strategie europeană pentru hidrogen (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Rezoluția Parlamentului European din 19 mai 2021 referitoare la protecția drepturilor omului și politica externă a UE în domeniul migrației (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..203d86d2679df8a3b9d45284877158036b4c5ed4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-42.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/36 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +12.1.2022 +Miercuri, 19 mai 2021 +27. solicită să se efectueze audituri independente pentru a examina în mod regulat dacă aplicațiile IA utilizate și controalele și bilanțurile aferente respectă criterii specificate, iar auditurile respective să fie supervizate de autorități independente cu suficiente competențe de supraveghere; solicită efectuarea unor teste de rezistență specifice, care să sprijine și să asigure respectarea normelor; +28. +ia act de beneficiile și riscurile legate de IA în domeniul securității cibernetice, precum și potențialul IA de a combate criminalitatea informatică și subliniază necesitatea ca orice soluție de IA să fie rezilientă în fața atacurilor cibernetice, respectând totodată drepturile fundamentale ale Uniunii, în special protecția datelor cu caracter personal și a vieții private; evidențiază că folosirea în siguranță a AI trebuie controlată și că trebuie să existe o strânsă colaborare între sectorul public și cel privat pentru a combate vulnerabilitățile și riscurile legate de utilizarea AI; invită Comisia să evalueze necesitatea unei prevenții mai bune în domeniul securității cibernetice și măsurile de atenuare aferente; +29. +atrage atenția asupra faptului că pandemia de COVID-19 poate fi considerată ca o perioadă de probă pentru dezvoltarea, implementarea și utilizarea tehnologiilor digitale și legate de IA în educație și cultură, fapt exemplificat de numeroasele platforme de școlarizare online și instrumente online pentru promovarea culturii, utilizate în toate statele membre; invită, așadar, Comisia să țină seama de aceste exemple atunci când analizează posibilitatea unei abordări comune la nivelul Uniunii față de utilizarea mai largă a acestui tip de soluții tehnologice; +Educație +30. reamintește importanța de a îmbunătăți competențele digitale și de a atinge un nivel înalt de cunoștințe în domeniul media, digital și informatic la nivelul Uniunii, ca o condiție prealabilă pentru utilizarea IA în educație; subliniază că este nevoie, în acest sens, de o cultură digitală și în materie de IA pe întreg teritoriul Uniunii, îndeosebi prin crearea de oportunități de formare pentru cadrele didactice; insistă ca utilizarea tehnologiilor de IA în școli să contribuie la reducerea decalajului digital la nivel social și între regiuni; salută Planul de acțiune actualizat al Comisiei pentru educația digitală, care abordează utilizarea IA în educație; invită Comisia, în acest sens, să facă din abilitățile digitale, educația și formarea în domeniul mass-mediei și competențele legate de IA prioritățile acestui plan, sensibilizând în același timp cu privire la potențialele abuzuri și disfuncționalități ale IA; invită, în acest sens, Comisia să acorde o atenție deosebită copiilor și tinerilor care se găsesc într-o situație precară și care necesită sprijin deosebit în domeniul educației digitale; îndeamnă Comisia să abordeze în mod cuvenit inițiativele privind IA și robotica în educație în cadrul viitoarelor sale propuneri legislative; îndeamnă statele membre să investească în echipamentele digitale ale școlilor, utilizând fondurile Uniunii în acest scop; +31. subliniază că utilizarea IA în sistemele de educație oferă o gamă largă de posibilități, oportunități și instrumente pentru ca educația să devină mai inovatoare, mai favorabilă incluziunii, mai eficientă și tot mai eficace prin introducerea unor noi modalități de învățare de înaltă calitate, care sunt rapide, personalizate și centrate pe elev; subliniază totuși că, deoarece aceasta va afecta educația și incluziunea socială, trebuie să se asigure disponibilitatea acestor instrumente pentru toate grupurile sociale prin stabilirea accesului egal la educație și învățare, fără a lăsa pe nimeni în urmă, în special persoanele cu dizabilități; +32. subliniază că, pentru a utiliza IA atât în mod critic, cât și efectiv, cetățenii trebuie să aibă cel puțin o înțelegere de bază a acestei tehnologii; invită statele membre să integreze campanii de sensibilizare despre IA în acțiunile lor legate de competențele digitale; invită Comisia și statele membre să promoveze planuri de competențe digitale și forumuri de discuție pentru a implica cetățenii, părinții și elevii într-un dialog democratic cu autoritățile publice și părțile interesate cu privire la dezvoltarea, implementarea și utilizarea tehnologiilor IA în sistemele de educație; evidențiază cât este de important să li se ofere profesorilor, formatorilor etc. instrumentele și cunoștințele necesare în materie de IA și tehnologii aferente, astfel încât să înțeleagă ce sunt, cum se folosesc și cum să le aplice bine și în conformitate cu legea, pentru a evita încălcarea DPI; subliniază, în special, importanța deprinderilor digitale în cazul persoanelor care lucrează în învățământ, precum și cât de important este să li se ofere persoanelor în vârstă cursuri de formare mai bune despre lumea digitală, având în vedere că generațiile mai tinere au deja cunoștințe de bază despre aceste tehnologii, deoarece au crescut cu ele; +33. subliniază că adevăratul obiectiv al utilizării inteligenței artificiale în sistemele de educație ar trebui să fie realizarea unui proces didactic cât mai individualizat, propunând elevilor parcursuri de învățare personalizate în funcție de punctele lor tari și de punctele lor slabe și oferindu-le materiale didactice adaptate caracteristicilor lor, menținând în același timp calitatea educației și principiul integrator în sistemele noastre de educație; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..64d77d7e7f897a392917b002fd4705f8a7f52ecc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-43.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +12.1.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 15/37 Miercuri, 19 mai 2021 +34. reamintește rolul fundamental și multidimensional pe care îl joacă cadrele didactice în educație și în asigurarea incluziunii acesteia, în special în primii ani ai copilăriei, când se dobândesc competențe care le vor permite elevilor să progreseze pe tot parcursul vieții, de exemplu în domeniul relațiilor personale, al competențelor de studiu, al empatiei și al muncii în cooperare; subliniază, prin urmare, că tehnologiile IA nu pot fi utilizate în detrimentul educației în persoană, deoarece profesorii nu trebuie înlocuiți de IA și de nicio tehnologie legată de IA; +35. subliniază că beneficiile în domeniul învățării obținute prin utilizarea IA în educație vor depinde nu numai de IA în sine, ci și de modul în care cadrele didactice utilizează IA în mediul de educație digital pentru a răspunde nevoilor elevilor, studenților și cadrelor didactice; subliniază, prin urmare, că este necesar ca programatorii IA să implice comunitățile didactice în dezvoltarea, implementarea și utilizarea tehnologiilor IA, atunci când este posibil, creând un mediu propice pentru a crea conexiuni și cooperare între programatorii și dezvoltatorii de IA, întreprinderi, școli, profesori și alte părți interesate din sectorul public și privat, pentru a elabora tehnologii de IA adecvate pentru mediile educaționale din viața reală, pentru a reflecta vârsta și maturitatea fiecărui cursant și pentru a respecta cele mai înalte standarde etice; subliniază că instituțiile de învățământ ar trebui să implementeze numai tehnologii de încredere, etice și centrate pe factorul uman, care sunt verificabile în fiecare etapă a ciclului lor de viață de către autoritățile publice și societatea civilă; subliniază, în acest sens, avantajele soluțiilor gratuite și cu sursă deschisă; solicită ca școlile și celelalte instituții de învățământ să beneficieze de sprijin financiar și logistic, precum și de expertiza necesară pentru a adopta forme de învățare ale viitorului; +36. subliniază, în plus, necesitatea de a instrui cadrele didactice în permanență, astfel încât acestea să se poată adapta la realitățile educației bazate pe IA și să dobândească cunoștințele și competențele necesare pentru a utiliza tehnologiile IA în mod pedagogic și relevant, permițându-le să exploateze pe deplin posibilitățile oferite de IA, dar și să-i înțeleagă limitele; solicită ca predarea digitală să devină pe viitor parte integrantă a programelor de formare a cadrelor didactice, iar personalul didactic și persoanele care lucrează în educație și formare să aibă posibilitatea de a se perfecționa pe tot parcursul vieții în domeniul învățării digitale; solicită așadar dezvoltarea unor programe de formare în IA pentru profesorii în toate domeniile și din întreaga Europă; subliniază, de asemenea, importanța de a reforma programele de predare pentru noile generații de profesori, permițându-le să se adapteze la realitățile educației bazate pe IA, precum și importanța de a elabora și actualiza manualele și orientările privind IA pentru profesori; +37. este preocupat de lipsa unor programe de învățământ superior specifice în domeniul IA și de lipsa finanțării publice pentru IA în toate statele membre; consideră că acest lucru pune în pericol viitoarele ambiții digitale ale Europei; +38. este îngrijorat de faptul că puțini cercetători din domeniul IA continuă o carieră academică în condițiile în care firmele din domeniul tehnologiei pot oferi remunerații mai bune și mai puțină birocrație pentru cercetare; consideră că soluția constă, în parte, în direcționarea mai multor bani publici către cercetarea în domeniul IA în cadrul universităților; +39. subliniază că este important ca aptitudinile și competențele digitale generale să fie dobândite de la o vârstă fragedă, pentru a se reduce astfel lacunele în materie de competențe și pentru o mai bună integrare a anumitor categorii ale populației pe piața digitală a muncii și în societatea digitală; subliniază că este din ce în ce mai important să se formeze profesioniști cu o înaltă calificare din toate sectoarele în domeniul IA, să se asigure recunoașterea reciprocă a calificărilor respective în întreaga Uniune și să se ridice nivelul de competențe al forței de muncă actuale și viitoare pentru a-i permite să facă față viitoarelor realități ale pieței muncii; încurajează, prin urmare, statele membre să își evalueze ofertele educaționale și, atunci când este necesar, să le actualizeze prin includerea unor competențe legate de IA, și să instituie programe de învățământ specifice pentru dezvoltatorii de IA, integrând în același timp IA în programele de învățământ tradiționale; subliniază necesitatea de a asigura recunoașterea reciprocă a calificărilor profesionale în domeniul IA în întreaga Uniune, în condițiile în care câteva state membre își diversifică deja oferta educațională prin includerea competențelor IA și adoptă programe de învățământ specifice pentru dezvoltatorii de IA; salută eforturile Comisiei de a include competențele digitale printre cerințele de calificare pentru anumite profesii armonizate la nivelul Uniunii în temeiul Directivei privind calificările profesionale (11); subliniază că este nevoie ca acestea să fie aliniate la lista de evaluare din Orientările etice pentru o IA fiabilă și salută propunerea Comisiei de a transforma această listă într-o programă de învățământ orientativă pentru dezvoltatorii de IA; reamintește nevoile speciale ale educației și formării profesionale (EFP) cu privire la IA și solicită o abordare bazată pe colaborare în întreaga Europă pentru a mări potențialul oferit de IA în EFP; subliniază importanța de a forma cadre cu un +(11) +Directiva 2005/36/CE a Parlamentului European și a Consiliului din 7 septembrie 2005 privind recunoașterea calificărilor profesionale (JO L 255, 30.9.2005, p. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f5d51aa02eb960d4e9faaf436434279aa269a16d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-46.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +C 15/40 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +12.1.2022 +Miercuri, 19 mai 2021 +54. accentuează că bunele practici legate de tehnologiile de IA pentru protejarea și accesibilitatea patrimoniului cultural, în special pentru persoanele cu dizabilități, ar trebui identificate și difuzate în rândul rețelelor culturale din întreaga Uniune, încurajându-se totodată cercetarea privind diferitele utilizări ale IA pentru a promova valoarea, accesibilitatea și conservarea patrimoniului cultural; invită Comisia și statele membre să promoveze oportunitățile oferite de utilizarea IA în sectoarele și industriile culturale și creative; 55. evidențiază că tehnologiile de IA pot fi folosite și pentru a monitoriza traficul ilicit de bunuri culturale și distrugerea proprietăților culturale, sprijinind în același timp colectarea de date pentru eforturile de restaurare și reconstrucție a patrimoniului cultural atât material, cât și imaterial; observă îndeosebi că dezvoltarea, implementarea și folosirea IA în procedurile de control vamal ar putea contribui la eforturile de prevenire a traficului ilicit cu obiecte din patrimoniul cultural, îndeosebi pentru a completa sistemele care le permit autorităților vamale să-și axeze eforturile și resursele pe obiectele care prezintă cel mai mare risc; 56. +observă că IA ar putea fi benefică pentru sectorul cercetării, de exemplu datorită rolului pe care analiza predictivă îl poate juca în ajustarea analizei datelor privind, de exemplu, achiziționarea și circulația bunurilor culturale; subliniază că Uniunea trebuie să investească mai mult și să promoveze parteneriatele dintre industrie și mediul academic, pentru a crește excelența în cercetare la nivel european; 57. reamintește că IA poate fi un instrument revoluționar pentru promovarea turismului cultural și scoate în evidență potențialul său semnificativ de a anticipa fluxurile turistice, ceea ce ar putea ajuta orașele afectate de turismul excesiv; +Sectoarele și industriile culturale și creative (SICC) 58. +regretă că cultura nu se numără printre prioritățile subliniate în opțiunile și în recomandările de politică privind IA la nivelul Uniunii, în special în Cartea albă a Comisiei din 19 februarie 2020 privind IA; solicită ca aceste recomandări să fie revizuite astfel încât cultura să devină o prioritate a politicii privind IA; invită Comisia și statele membre să aibă în vedere impactul potențial al dezvoltării, implementării și folosirii tehnologiilor de IA asupra sectoarelor și industriilor culturale și creative și să valorifice la maximum planul de redresare Next Generation EU pentru a digitaliza aceste sectoare astfel încât să răspundă noilor forme de consum din secolul al XXI-lea; 59. subliniază că IA a pătruns și în sectoarele culturale și creative și se manifestă, de exemplu, prin crearea automată de texte, videoclipuri sau piese muzicale; accentuează că și lucrătorii din sectoarele culturale și creative trebuie să dispună de abilitățile și competențele digitale necesare pentru a putea utiliza IA și alte tehnologii digitale; invită Comisia și statele membre să promoveze oportunitățile pe care le oferă folosirea IA în sectoarele și industriile culturale și creative, punând la dispoziție mai multe fonduri din bugetul pentru știință și cercetare, și să creeze centre de creativitate digitală în care artiștii creatori și lucrătorii din sectoarele culturale să dezvolte aplicații de IA, să învețe să folosească aceste tehnologii și alte tehnologii și să le testeze; 60. recunoaște că tehnologiile de IA au potențialul de a stimula crearea unui număr tot mai mare de locuri de muncă în sectoarele și industriile culturale și creative, facilitate de un acces mai bun la aceste tehnologii; accentuează așadar că este important să se îmbunătățească competențele digitale în sectoarele și industriile culturale și creative pentru a face aceste tehnologii mai incluzive, mai ușor de utilizat și de învățat și interactive pentru aceste sectoare; 61. subliniază că interacțiunea dintre IA și sectoarele și industriile culturale și creative este complexă și necesită o evaluare aprofundată; consideră binevenit raportul Comisiei din noiembrie 2020 intitulat „Trends and Developments in Artificial Intelligence – Challenges to the IPRS Framework” (Tendințe și evoluții în domeniul inteligenței artificiale – Provocări pentru cadrul DPI) și studiul privind drepturile de autor și noile tehnologii: gestionarea datelor protejate de drepturi de autor și inteligența artificială; subliniază că este important să se clarifice condițiile de utilizare a conținutului protejat prin drepturi de autor ca date introduse (imagini, muzică, filme, baze de date etc.) și în realizarea producțiilor culturale și audiovizuale, fie ele create oameni cu asistența IA, fie generate autonom de tehnologiile de IA; invită Comisia să studieze impactul IA asupra industriilor creative din UE; reafirmă importanța datelor europene și salută declarațiile Comisiei în acest sens și faptul că inteligența artificială și tehnologiile conexe ocupă un loc important pe agenda Comisiei; 62. subliniază că este necesar să se adopte o viziune coerentă a tehnologiilor de IA în sectoarele și industriile culturale și creative la nivelul Uniunii; invită statele membre să se concentreze mai mult pe cultură în strategiile lor naționale privind IA pentru a se asigura că sectoarele și industriile culturale și creative adoptă inovarea și rămân competitive și că diversitatea culturală este protejată și promovată la nivelul Uniunii în noul context digital; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cd206ff881ec0bbee95ff033e6495f237c1c7e0e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-57.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 15/51 Miercuri, 19 mai 2021 +20. consideră binevenită adoptarea strategiei europene privind hidrogenul; subliniază că ar trebui să se dea prioritate constituirii unui lanț de aprovizionare cu hidrogen regenerabil în Europa, pentru a profita de avantajul celor aflați în avangarda tehnologiei și a întări competitivitatea industrială și securitatea aprovizionării cu energie; este convins că hidrogenul din surse regenerabile și cu emisii scăzute de dioxid de carbon poate contribui la reducerea emisiilor persistente, ca cele din procese industriale și transportul greu în cazurile în care electrificarea directă ar putea fi limitată din motive de rentabilitate scăzută sau din motive tehnice, sociale și de mediu; reamintește necesitatea de a accelera decarbonizarea producției de hidrogen existentă; sprijină lansarea de proiecte importante de interes european comun în domeniul hidrogenului; invită Comisia să redacteze un cadru cuprinzător de clasificare și certificare a vectorilor gazoși pe baza criteriilor de reducere a emisiilor de GES pe durata întregului ciclu de viață și a criteriilor de sustenabilitate, în acord cu abordarea din Directiva privind promovarea energiei din surse regenerabile; subliniază că o astfel de clasificare este extrem de importantă pentru operatorii economici, autorități și consumatori; subliniază necesitatea de a dezvolta un cadru solid și o bază de referință adecvată pentru a putea instala o capacitate suplimentară suficientă de generare a energiei din surse regenerabile, proporțională cu necesarul de hidrogen din surse regenerabile; invită Comisia să aibă în vedere această diversitate a nevoilor în cadrul viitoarelor sale propuneri legislative; invită Comisia să garanteze o concurență loială și eficientă între hidrogenul importat de la partenerii internaționali și hidrogenul produs în UE; +21. subliniază rolul pe care îl pot juca tehnologiile sigure pentru mediu de captare, stocare și utilizare a dioxidului de carbon (CCS/U) în îndeplinirea obiectivelor Pactului verde european; pledează pentru integrarea politicilor pentru a încuraja recurgerea la aplicații CCS/U sigure pentru mediu, care asigură o reducere netă a emisiilor de gaze cu efect de seră, pentru ca industria grea să aibă un impact neutru asupra climei acolo unde nu există opțiuni de reducere directă a emisiilor; reține propunerea Comisiei de a convoca un forum european anual privind CCS/U, ca parte a Forumului industrial pentru energie curată, pentru a studia mai bine opțiunile de promovare a unor astfel de proiecte; reamintește că trebuie să se dea prioritate reducerii directe a emisiilor și acțiunilor de menținere și consolidare a absorbanților și rezervoarelor naturale ale UE, de exemplu prin gestionarea durabilă a pădurilor; +22. subliniază că transporturile pot fi un catalizator important al utilizării energiei din surse regenerabile; invită Comisia și statele membre să propună un cadru de politică favorabil și obiective ambițioase bazate pe principiul neutralității tehnologice între tehnologiile necesare pentru a atinge neutralitatea climatică, pentru o tranziție justă, necostisitoare și echilibrată către decarbonizarea tuturor modurilor de transport de pasageri și de mărfuri, inclusiv a parcurilor și rețelelor publice, a transportului rutier, maritim, pe căi navigabile interioare, feroviar și aerian, în primul rând prin electrificare și, unde nu se poate, prin combustibili produși în mod sustenabil; salută anunțul Comisiei de a instala un milion de puncte de încărcare pentru vehiculele electrice, în cadrul revizuirii Directivei 2014/94/UE; invită Comisia să le dea producătorilor de automobile stimulente pentru a permite încărcarea vehiculelor la rețea; subliniază că trebuie adaptate rețelele de electrificare și infrastructura pentru combustibili alternativi la parcul auto european și sprijinite și alte soluții ușor de implementat, mai ales în nodurile de transport; subliniază că cooperarea internă poate contribui la decarbonizarea transporturilor la nivel transfrontalier; subliniază că în această privință Comunitatea transporturilor și Comisia au un rol esențial în crearea de sinergii cu țările învecinate și în accelerarea transferului de standarde ale UE pentru emisiile din transporturi; subliniază importanța transportului public pentru reducerea cererii de energie și necesitatea de a dezvolta și a extinde transportul public decarbonizat, atât în zonele urbane, cât și în cele rurale; +23. subliniază că există sectoare unde crește consumul de energie, cum ar fi transporturile, turismul și sectorul TIC; sprijină Comisia în efortul de a analiza sinergiile dintre sectorul termoficării și răcirii centralizate și sursele de căldură reziduală inevitabilă; apreciază angajamentul, inclus în Strategia digitală a UE, de a atinge neutralitatea climatică a centrelor de date până în 2030; invită Comisia să propună un plan de acțiune pentru participarea sectorului turismului la procesul de integrare a sistemului energetic, încercând printre altele să promoveze turismul feroviar, mobilitatea virtuală și e-mobilitatea și crearea unor comunități energetice circulare în turismul sustenabil. +Asigurarea echilibrului sistemelor energetice +24. +reține că menținerea echilibrului între rețelele de energie electrică și gestionarea perioadelor de cerere și de producție maxime va fi mai complexă, cu un mix din ce în ce mai descentralizat și mai regenerabil de producție, și în această privință subliniază că reactivitatea pe partea de cerere, stocarea și gestionarea inteligentă a energiei au rol de jucat; subliniază că trecerea la o producție descentralizată de energie aduce multe beneficii: poate promova utilizarea surselor locale de energie, ducând la creșterea securității aprovizionării cu energie la nivel local, dezvoltarea comunităților și coeziune prin crearea de noi surse de venit și noi locuri de muncă; reamintește că statele membre au în continuare libertatea de a-și stabili mixul energetic, a cărui diversitate este fundamentală pentru a asigura securitatea aprovizionării; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5d36c9fda73db228175e7517483f7de205e303ea --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-59.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 15/53 Miercuri, 19 mai 2021 +activ la formarea cererii prin soluții digitale în deplină conformitate cu Regulamentul general privind protecția datelor (25); invită Comisia și statele membre să exploreze modalități de a încuraja și mai mult dezvoltarea unei piețe europene pentru flexibilitatea cererii, de exemplu prin standarde comune pentru flexibilitatea utilizării finale, evaluând potențialele beneficii și impacturi asupra costurilor sistemului energetic; apreciază sistemele energetice integrate flexibile care urmăresc să optimizeze sectorul termoficării/răcirii centralizate, precum și cogenerarea flexibilă de mare eficiență, contribuind la echilibrarea rețelei de energie electrică, la valorificarea rentabilă a surselor regenerabile de energie și la integrarea căldurii reziduale la nivel local/regional; solicită punerea rapidă în aplicare a Directivei (UE) 2019/944 și a dispozițiilor acesteia privind reacția din partea cererii; +34. subliniază rolul pe care îl joacă electromobilitatea ca formă de integrare inteligentă a sectoarelor energiei și transporturilor prin descătușarea capacităților de flexibilitate; subliniază că electrificarea sectorului transporturilor are potențialul de a mări autonomia energetică strategică a Uniunii prin reducerea necesarului de combustibili fosili importați; subliniază potențialul de stocare și flexibilitate al implementării tehnologiilor V2G și observă că, pentru aceasta, va fi necesară interoperabilitatea sistemelor energetice și a vehiculelor electrice; +35. reamintește că este important să se combată riscurile cibernetice în sectorul energetic pentru a asigura reziliența sistemului electroenergetic; subliniază că numărul tot mai mare de produse conectate, cum ar fi instalațiile de încălzire, vehiculele electrice și contoarele inteligente, poate să mărească riscul de atacuri cibernetice asupra sistemului energetic; îndeamnă Comisia să se ocupe rapid de riscurile cibernetice, stabilind un nivel înalt de protecție cibernetică pentru produsele conectate, în contextul codului de securitate cibernetică pentru rețelele electrice; +36. +afirmă că un sistem energetic mai bazat pe surse regenerabile, mai descentralizat și mai integrat presupune o estimare mai bună a cererii de energie și corelarea între aprovizionarea și stocarea de diferiți vectori energetici; subliniază, în acest sens, rolul esențial al digitalizării pentru prelucrarea datelor statistice și meteorologice; îndeamnă Comisia și statele membre să dezvolte o piață internă pentru tehnologiile energetice digitale, asigurând totodată protecția vieții private și a datelor personale ale consumatorilor; încurajează statele membre să adopte indicatorul capacității de a adopta tehnologii inteligente, elaborat odată cu Directiva 2010/31/UE privind performanța energetică a clădirilor (26), cu scopul de a valorifica potențialul de flexibilitate a cererii la nivelul clădirilor; subliniază că în acest scop vor fi necesare mai multe standarde comune pentru schimbul de date; felicită Comisia pentru intenția de a adopta un plan de acțiune pentru digitalizarea energiei cu scopul de a crea un teren propice pentru supremația tehnologică a UE și un sistem energetic mai integrat, cu soluții inteligente în anumite sectoare (rețele inteligente, transport mai eficient și sigur, economii de energie în clădiri), cu mai multe fonduri pentru perioada 2021-2027; +37. reamintește rolul esențial al Agenției pentru Cooperarea Autorităților de Reglementare din Domeniul Energiei (ACER) în integrarea sistemului energetic și în punerea în aplicare a legislației UE în domeniul energiei; invită Comisia și statele membre să asigure mijloace suficiente pentru ca agenția să-și poată realiza misiunile; +Asigurarea accesibilității și a unor prețuri abordabile ale energiei pentru toți cetățenii și toate firmele +38. reamintește că obiectivul principal al acțiunii Uniunii în domeniul energiei este „să garanteze buna funcționare a pieței din perspectiva necesității de a conserva și îmbunătăți mediul”; invită Comisia să adopte măsurile necesare pentru a garanta buna funcționare a piețelor energiei și să asigure punerea completă în aplicare a acquis-ului pentru piața internă a energiei, inclusiv a pachetului „Energie curată pentru toți europenii”, să alinieze drepturile consumatorilor din sectorul gazelor și termoficării cu cele ale consumatorilor de electricitate și să îi ajute să contribuie la decarbonizarea economiei; subliniază că este important ca clienții să fie sfătuiți să adopte opțiunea de decarbonizare cea mai eficientă energetic și cea mai ieftină, pe baza unor prețuri care să reflecte fidel toate costurile vectorului energetic utilizat; consideră binevenită inițiativa de a revizui Directiva 2003/96/CE și de a o transforma într-un instrument de aliniere a politicilor fiscale la obiectivele privind clima și energia pentru 2030 și 2050; invită Comisia și statele membre să integreze obiectivele climatice +(25) (26) +Regulamentul (UE) 2016/679 al Parlamentului European și al Consiliului din 27 aprilie 2016 privind protecția persoanelor fizice în ceea ce privește prelucrarea datelor cu caracter personal și privind libera circulație a acestor date și de abrogare a Directivei 95/46/CE, JO L 119, 4.5.2016, p. 1. +Directiva 2010/31/UE a Parlamentului European și a Consiliului din 19 mai 2010 privind performanța energetică a clădirilor (JO L 153, 18.6.2010, p. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..97280b9730b1e79ae7dc0fb19a3cc73804656684 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 15/55 Miercuri, 19 mai 2021 +această privință, că este extrem de importantă transformarea competențelor angajaților din sectoarele care se confruntă cu riscul de a dispărea prin tranziția verde; subliniază expertiza europeană de lungă tradiție în integrarea sistemului energetic și invită statele membre să aprecieze această expertiză și să contribuie la transferarea ei din sectorul energiei fosile în sectorul energiei din surse regenerabile și cu emisii scăzute de dioxid de carbon; 48. subliniază următoarele inovații de procese și tehnologii revoluționare care trebuie să fie perfecționate în continuare din perspectiva economiei circulare și în cadrul unei strategii eficace de integrare sectorială: (a) producția siderurgică de înaltă eficiență și pe bază de hidrogen din surse regenerabile, care combină reciclarea oțelului cu producția permanentă de matrițe de fier, (b) încălzirea centralizată prin transportul subteran al surplusului de căldură, (c) încărcarea inteligentă și transferul modal în sectorul transporturilor, (d) înlocuirea sustenabilă a produselor petrochimice și agrochimice și a proceselor asociate lor, (e) producția și reciclarea unei noi generații de baterii, (f) și tehnologiile de imersiune lichidă pentru centrele de date care reduc masiv necesarul de energie și excesul de căldură; 49. salută inițiativele întreprinse pentru lanțurile valorice strategice; cere să se recunoască tehnologiile bazate pe energia din surse regenerabile ca un lanț valoric strategic și să se formeze o alianță care să sprijine eforturile de expansiune a acestor tehnologii, precum și o inițiativă de îmbunătățire a procesului și a eficienței energetice; roagă Comisia să asigure o guvernanță transparentă a tuturor alianțelor, inclusiv participarea IMM-urilor, a societății civile, a organizațiilor neguvernamentale și a experților independenți, garantând în același timp diversitatea geografică; o o 50. +o +încredințează Președintelui sarcina de a transmite prezenta rezoluție Consiliului și Comisiei. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a8157b93a21c3191f71a9ff2892ec185ecb23654 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-67.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 15/61 Miercuri, 19 mai 2021 +8. consideră că clasificarea diferitelor forme de hidrogen ar trebui să fie determinată pe baza unei evaluări independente, fundamentate științific, care să depășească abordarea des folosită bazată pe culori; consideră că această clasificare ar trebui să se bazeze pe emisiile de gaze cu efect de seră generate de-a lungul întregului ciclu de viață al hidrogenului, anume pe parcursul întregului proces de producție și transport, și ar trebui să țină seama și de criterii de durabilitate transparente și solide, în conformitate cu principiile economiei circulare, având la bază valori medii și valori standard pentru fiecare categorie, cum ar fi obiectivele privind utilizarea durabilă și protecția resurselor, manipularea deșeurilor și o utilizare a sporită a materiilor prime și secundare, prevenirea și controlul poluării și, în cele din urmă, protejarea și refacerea biodiversității și a ecosistemelor; +9. +constată că există o discrepanță între diferitele definiții ale hidrogenului curat utilizate de diferiți actori, cum ar fi Comisia și Alianța europeană pentru hidrogen curat, care creează confuzii nedorite; subliniază, în acest sens, că distincția dintre hidrogenul din surse regenerabile și hidrogenul din surse cu emisii scăzute de dioxid de carbon trebuie să fie clară (17); constată, în plus, că evitarea utilizării a două denumiri pentru aceeași categorie de hidrogen, și anume „hidrogen (obținut) din surse regenerabile” și „hidrogen curat”, astfel cum a propus Comisia, nu ar mai crea confuzii și subliniază aici că termenul „hidrogen din surse regenerabile” este sintagma cea mai obiectivă științific pentru această categorie de hidrogen; +10. subliniază nevoia urgentă de standarde și certificare la nivelul UE și la nivel internațional; constată și că ar trebui avute în vedere garanțiile de origine aliniate la registrele naționale pentru a se asigura că se produce suficient hidrogen din surse regenerabile în timp util și că consumatorii pot alege soluții durabile în cunoștință de cauză, reducându-se la minimum riscul de investiții irecuperabile; +11. subliniază că sistemul de standardizare trebuie să se bazeze pe o abordare holistică și să fie aplicabil hidrogenului importat; invită Comisia să introducă un cadru de reglementare cu criterii solide și transparente de sustenabilitate pentru certificarea și urmărirea hidrogenului în UE, ținând seama de amprenta sa de gaze cu efect de seră de-a lungul întregului lanț valoric, inclusiv în sectorul transporturilor, pentru a stimula și investiții într-o producție suplimentară suficientă de energie electrică din surse regenerabile; invită Comisia să asigure, cât mai curând posibil în 2021, un cadru de reglementare pentru hidrogen care să asigure standardizarea, certificarea, garanțiile de origine, etichetarea și comercializarea în toate statele membre și, de asemenea, să profite de viitoarea revizuire a schemei UE de comercializare a certificatelor de emisii (ETS) pentru a examina modificările necesare pentru a fructifica întregul potențial al hidrogenului de a contribui la obiectivele climatice ale UE, ținând seama de riscurile relocării emisiilor de dioxid de carbon; +12. subliniază că clasificarea diferitelor tipuri de hidrogen ar servi, printre altele, scopului de a oferi informații consumatorilor și nu este menită să oprească dezvoltarea acestei tehnologii în general; constată că actualul sistem de garanții de origine pentru energia electrică din surse regenerabile nu a atras încă investiții adecvate în capacitatea suplimentară; subliniază, prin urmare, importanța elaborării în continuare a unor orientări privind condițiile și criteriile, pentru a evita dubla contabilizare a capacităților de energie din surse regenerabile; +13. este ferm convins că familiarizarea cetățenilor cu această tehnologie este esențială pentru crearea cu succes a unei economii bazate pe hidrogen; subliniază, prin urmare, că este important ca publicul și părțile interesate să fie implicate și să existe standarde europene tehnice și de siguranță pentru hidrogen, precum și soluții de înaltă calitate pe bază de hidrogen care respectă aceste standarde; subliniază, în plus, că protocoalele de siguranță din sectoarele cererii trebuie în permanență actualizate în privința utilizării hidrogenului; solicită, prin urmare, ca exemplele de bune practici și o cultură a siguranței hidrogenului să fie promovate în întreaga Uniune; +Creșterea producției de hidrogen +14. subliniază că, pentru a asigura buna funcționare a pieței interne a hidrogenului, trebuie depășite barierele de reglementare, iar Comisia ar trebui să propună rapid un cadru legislativ coerent, integrat și cuprinzător pentru o piață a hidrogenului, care să fie aliniat la alte acte legislative aplicabile și să respecte pe deplin principiile proporționalității, +(17) +Potrivit Comisiei, „hidrogenul din surse cu emisii scăzute de dioxid de carbon” include hidrogenul pe bază de combustibili fosili cu captare de carbon și hidrogenul pe bază de energie electrică, cu o reducere semnificativă a emisiilor de gaze cu efect de seră de-a lungul întregului ciclu de viață în raport cu producția de hidrogen existentă. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..28fc1816237d8f06d7957277cc4e86ba408346a1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.ro.p-68.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +C 15/62 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +12.1.2022 +Miercuri, 19 mai 2021 +subsidiarității și unei mai bune reglementări, inclusiv testul IMM; subliniază, în acest sens, necesitatea unei piețe flexibile a hidrogenului pentru a facilita utilizarea pe deplin a beneficiilor și reducerea costurilor producției de hidrogen pentru primele întreprinderi inovatoare intrate pe piață, ținând cont că piața hidrogenului nu este încă matură și trebuie dezvoltată; +15. consideră că structura pieței gazelor din UE și Pachetul privind energia curată ar putea servi drept bază și exemplu pentru reglementarea pieței hidrogenului; subliniază că dezvoltarea rapidă și previzibilă a producției și distribuției de hidrogen necesită o planificare publică democratică, care să reunească producătorii, lucrătorii și sindicatele acestora, oamenii de știință și organizațiile neguvernamentale; încurajează Comisia și statele membre să conceapă soluții specifice pentru a crește producția de hidrogen în regiunile mai puțin conectate sau izolate, cum ar fi insulele, asigurând în același timp dezvoltarea infrastructurii aferente, de exemplu prin reafectarea acesteia; +16. +invită Comisia să includă și să evalueze cerințele juridice necesare pentru o economie durabilă a UE pe bază de hidrogen în evaluările sale de impact referitoare la revizuirea legislației relevante, pentru a îndeplini obiectivele mai ambițioase ale UE în materie de climă și pentru a face hidrogenul din surse regenerabile mai atractiv din punct de vedere economic; îndeamnă Comisia să analizeze, în special, revizuirea Directivei privind energia din surse regenerabile, a Directivei privind impozitarea energiei (18) și a Directivei EU ETS, pentru a asigura condiții echitabile de concurență și un cadru de reglementare pentru hidrogen adaptat exigențelor viitorului; +17. +felicită Comisia pentru obiectivele sale ambițioase de a crește capacitatea electrolizoarelor de hidrogen și producția de hidrogen din surse regenerabile; invită Comisia să elaboreze o foaie de parcurs pentru introducerea și redimensionarea electrolizoarelor și să creeze parteneriate la nivelul UE pentru a asigura rentabilitatea acestora; îndeamnă Comisia și statele membre să reducă birocrația actuală și să stimuleze extinderea lanțului valoric și introducerea pe piață a hidrogenului din surse regenerabile pentru ca acesta să devină matur tehnologic și competitiv, oferind stimulente financiare și scheme de finanțare specifice, inclusiv soluții inovatoare, cum ar fi prime pentru introducerea în rețea de hidrogen din surse regenerabile, prin revizuirea normelor privind ajutoarele de stat și prin efectuarea unei revizuiri cuprinzătoare a sistemelor de tarifare și de impozitare a energiei în vederea internalizării costurilor; subliniază că hidrogenul din surse regenerabile ar putea deveni competitiv înainte de 2030, cu condiția să existe investițiile necesare și un cadru de reglementare adecvat, iar energia din surse regenerabile să fie competitivă; +18. +ia act de faptul că o economie durabilă pe bază de hidrogen ar trebui să permită extinderea capacităților în cadrul unei piețe energetice integrate a UE; admite că vor exista diferite forme de hidrogen pe piață, cum ar fi hidrogenul din surse regenerabile și hidrogenul din surse cu emisii scăzute de dioxid de carbon, și subliniază necesitatea investițiilor pentru a crește producția de energie din surse regenerabile suficient de rapid pentru a atinge obiectivele climatice și de mediu ale UE pentru 2030 și 2050, recunoscând, în același timp, hidrogenul din surse cu emisii scăzute de dioxid de carbon ca tehnologie de tranziție pe termen scurt și mediu; invită Comisia să evalueze aproximativ cât de mult hidrogen din surse cu emisii scăzute de dioxid de carbon va fi necesar pentru tranziția către decarbonizare până când hidrogenul din surse regenerabile va putea prelua acest rol, în ce cazuri și pentru cât timp; invită Comisia și statele membre să reducă obstacolele economice și de reglementare pentru a promova o introducere rapidă pe piață a hidrogenului; constată și necesitatea de a evita exploatarea nesustenabilă a resurselor, continuarea emisiilor de metan, dependența de carbon și activele irecuperabile; subliniază că utilizarea hidrogenului ar trebui să contribuie la realizarea obiectivelor climatice ale UE și la dezvoltarea și implementarea rapidă a hidrogenului din surse regenerabile; +19. subliniază importanța eliminării treptate a hidrogenului pe bază de combustibili fosili cât mai curând posibil, punând accentul pe tehnologiile cele mai curate ca durabilitate și emisii de gaze cu efect de seră; îndeamnă Comisia și statele membre să înceapă imediat planificarea cu atenție a tranziției, astfel încât producția de hidrogen pe bază de combustibili fosili să înceapă să scadă rapid, previzibil și ireversibil și astfel încât să se evite prelungirea duratei de viață a instalațiilor de producție bazate pe combustibili fosili; ia act de faptul că o serie de unități de producție de hidrogen pe bază de combustibili fosili sunt situate în teritoriile de tranziție justă și subliniază că măsurile de sprijin eficace ar trebui să vizeze decarbonizarea producției existente de hidrogen pe bază de combustibili fosili; îndeamnă să se acționeze astfel încât măsurile destinate +(18) +Directiva 2003/96/CE a Consiliului din 27 octombrie 2003 privind restructurarea cadrului comunitar de impozitare a produselor energetice și a electricității (JO L 283, 31.10.2003, p. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..41e087fe161bb777016cacaef74426476fd552a0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Úradný vestník +C 15 +Európskej únie +Informácie a oznámenia +Slovenské vydanie +Ročník 65 12. januára 2022 +Obsah +EURÓPSKY PARLAMENT ZASADANIE 2021 – 2022 Schôdza 17. až 21. mája 2021 PRIJATÉ TEXTY +I +Uznesenia, odporúčania a stanoviská UZNESENIA Európsky parlament Utorok 18. mája 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Uznesenie Európskeho parlamentu z 18. mája 2021 o preskúmaní Fondu solidarity Európskej únie (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Uznesenie Európskeho parlamentu z 18. mája 2021 o zabezpečení plnenia cieľov týkajúcich sa povinnosti vylodiť úlovky podľa článku 15 spoločnej rybárskej politiky (2019/2177(INI)) . . . . . . . +9 +Streda 19. mája 2021 +2022/C 15/03 +Uznesenie Európskeho parlamentu z 19. mája 2021 s odporúčaniami pre Komisiu o problémoch organizátorov športových podujatí v digitálnom prostredí (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Uznesenie Európskeho parlamentu z 19. mája 2021 o umelej inteligencii vo vzdelávaní, v kultúre a audiovizuálnom sektore (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Uznesenie Európskeho parlamentu z 19. mája 2021 o európskej stratégii pre integráciu energetických systémov (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +2022/C 15/06 +Uznesenie Európskeho parlamentu z 19. mája 2021 o európskej stratégii pre vodík (2020/2242(INI)) +56 +2022/C 15/07 +Uznesenie Európskeho parlamentu z 19. mája 2021 o ochrane ľudských práv a vonkajšej migračnej politike EÚ (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +SK diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..265a4796b91612672d2c29d361ce59f3b90daa1b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-42.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 15/36 +SK +Úradný vestník Európskej únie +12.1.2022 +Streda 19. mája 2021 +27. +žiada, aby sa pravidelne vykonávali nezávislé audity s cieľom preskúmať, či sú aplikácie umelej inteligencie a súvisiaci systém bŕzd a protiváh v súlade s vytýčenými kritériami, a aby tieto audity prebiehali pod dohľadom nezávislých a kompetentných orgánov dohľadu; požaduje osobitné záťažové testy na podporu dodržiavania predpisov a ich presadzovanie; +28. berie na vedomie prínosy a riziká umelej inteligencie z hľadiska kybernetickej bezpečnosti a jej potenciál v boji proti počítačovej kriminalite a zdôrazňuje, že je potrebné, aby riešenia v oblasti umelej inteligencie boli odolné voči kybernetickým útokom a zároveň rešpektovali základné práva Únie, najmä ochranu osobných údajov a súkromia; zdôrazňuje, že je dôležité monitorovať bezpečné používanie umelej inteligencie a že je potrebná úzka spolupráca medzi verejným a súkromným sektorom s cieľom bojovať proti zraniteľným miestam používateľov a nebezpečenstvu, ktoré v tejto súvislosti vzniká; vyzýva Komisiu, aby posúdila potrebu lepšej prevencie v oblasti kybernetickej bezpečnosti a opatrenia na zmiernenie súvisiacich rizík; +29. zdôrazňuje, že krízu spôsobenú ochorením COVID-19 možno považovať za skúšobnú lehotu na vývoj, zavádzanie a používanie digitálnych technológií a technológií súvisiacich s umelou inteligenciou v oblasti vzdelávania a kultúry, čoho príkladom sú mnohé online vzdelávacie platformy a online nástroje na podporu kultúry používané vo všetkých členských štátoch; vyzýva preto Komisiu, aby tieto príklady zohľadnila pri zvažovaní spoločného prístupu Únie k intenzívnejšiemu využívaniu takýchto technologických riešení; +Vzdelávanie +30. pripomína význam posilnenia digitálnych zručností a dosiahnutia vysokej úrovne mediálnej, digitálnej a informačnej gramotnosti na úrovni Únie ako predpokladu na využívanie umelej inteligencie vo vzdelávaní; v tejto súvislosti zdôrazňuje, že je potrebné v celej Únii zabezpečiť digitálnu gramotnosť a gramotnosť v oblasti umelej inteligencie, a to najmä rozvojom možností odbornej prípravy pre učiteľov; trvá na tom, že používanie technológií umelej inteligencie v školách by malo prispievať k zmenšovaniu sociálnej a regionálnej digitálnej priepasti; víta aktualizovaný akčný plán digitálneho vzdelávania Komisie, ktorý sa zaoberá využívaním umelej inteligencie vo vzdelávaní; v tejto súvislosti vyzýva Komisiu, aby zaradila digitálne spôsobilosti, mediálnu gramotnosť a odbornú prípravu a zručnosti súvisiace s umelou inteligenciou medzi priority tohto plánu a zároveň zvyšovala informovanosť o možnom zneužívaní a nesprávnom fungovaní umelej inteligencie; vyzýva v tejto súvislosti Komisiu, aby venovala zvláštnu pozornosť deťom a mladým ľuďom v zložitých situáciách, ktorí potrebujú osobitnú podporu v oblasti digitálneho vzdelávania; naliehavo vyzýva Komisiu, aby sa vo svojich pripravovaných legislatívnych návrhoch týkajúcich sa umelej inteligencie náležite zaoberala iniciatívami zameranými na umelú inteligenciu a robotiku v oblasti vzdelávania; naliehavo žiada členské štáty, aby investovali do digitálneho vybavenia škôl a aby na tento účel využívali finančné prostriedky Únie; +31. zdôrazňuje, že využívanie umelej inteligencie vo vzdelávacích systémoch prináša širokú škálu možností, príležitostí a nástrojov na zabezpečenie toho, aby boli inovatívnejšie, inkluzívnejšie, efektívnejšie a čoraz účinnejšie, a to zavádzaním nových metód vysokokvalitného vzdelávania, ktoré sú rýchle, personalizované a zamerané na študentov; zdôrazňuje však, že keďže to bude mať vplyv na vzdelávanie a sociálne začlenenie, musí sa zabezpečiť dostupnosť týchto nástrojov pre všetky sociálne skupiny zavedením rovnakého prístupu k vzdelávaniu a učeniu, pričom sa nesmie zabudnúť na nikoho, najmä nie na osoby so zdravotným postihnutím; +32. zdôrazňuje, že na to, aby občania mohli pracovať s umelou inteligenciou kriticky aj efektívne, potrebujú aspoň základné znalosti o tejto technológii; vyzýva členské štáty, aby do svojich opatrení v oblasti digitálnej gramotnosti začlenili kampane na zvyšovanie informovanosti o umelej inteligencii; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby podporovali plány pre digitálnu gramotnosť a diskusné fóra s cieľom zapojiť občanov, rodičov a študentov do demokratického dialógu s verejnými orgánmi a zainteresovanými stranami o vývoji, zavádzaní a využívaní technológií umelej inteligencie vo vzdelávacích systémoch; kladie dôraz na to, že je dôležité poskytnúť pedagógom, školiteľom a ďalším osobám správne nástroje a know-how v oblasti umelej inteligencie a súvisiacich technológií, ktoré im umožnia pochopiť, aká je ich podstata, ako sa používajú a ako ich využívať riadne a v súlade so zákonom, aby sa zabránilo porušovaniu práv duševného vlastníctva; zdôrazňuje najmä význam digitálnej gramotnosti pre ľudí pracujúcich v oblasti vzdelávania a odbornej prípravy, ako aj význam zlepšovania digitálnej odbornej prípravy pre starších ľudí vzhľadom na to, že mladšie generácie s týmito technológiami vyrástli, a teda ich už v zásade poznajú; +33. +podčiarkuje, že skutočným cieľom umelej inteligencie vo vzdelávacích systémoch by malo byť dosiahnutie čo najindividualizovanejšieho vzdelávania, ktoré študentom ponúka personalizované študijné možnosti podľa ich silných a slabých stránok a didaktické materiály prispôsobené ich charakteristikám, pričom sa zachová kvalita vzdelávania a integračný princíp našich vzdelávacích systémov; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5b294d7cb85a4731733a65e61e61aaa9e084fbb0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-43.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +12.1.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 15/37 Streda 19. mája 2021 +34. opätovne pripomína zásadnú a mnohostrannú úlohu, ktorú učitelia zohrávajú vo vzdelávaní a pri zabezpečovaní jeho inkluzívnosti, najmä v ranom detstve, kde sa získavajú zručnosti, ktoré študentom umožnia napredovať počas celého ich života, napríklad v oblasti osobných vzťahov, študijných zručností, empatie a spolupráce; zdôrazňuje preto, že technológie umelej inteligencie nemožno využívať na škodu alebo na úkor osobného vzdelávania, pretože učitelia nesmú byť nahradení žiadnou umelou inteligenciou alebo súvisiacimi technológiami; +35. kladie dôraz na to, že študijné prínosy využívania umelej inteligencie vo vzdelávaní nebudú závisieť iba od samotnej umelej inteligencie, ale aj od toho, ako budú učitelia používať umelú inteligenciu v prostredí digitálneho vzdelávania na uspokojenie potrieb žiakov, študentov a vyučujúcich; zdôrazňuje preto, že je potrebné, aby programátori umelej inteligencie podľa možnosti zapájali učiteľské komunity do vývoja, zavádzania a využívania technológií umelej inteligencie a vytvorili tak prepojené prostredie na nadviazanie spojení a spolupráce medzi programátormi umelej inteligencie, vývojármi, spoločnosťami, školami, učiteľmi a inými verejnými a súkromnými zainteresovanými stranami s cieľom vytvoriť technológie umelej inteligencie, ktoré budú vhodné pre skutočné vzdelávacie prostredie, budú odrážať vek a vývojovú pripravenosť každého učiaceho sa a budú spĺňať najvyššie etické normy; zdôrazňuje, že vzdelávacie inštitúcie by mali zavádzať iba dôveryhodné, etické a na človeka zamerané technológie, ktoré sú v každej fáze ich životného cyklu kontrolovateľné verejnými orgánmi a občianskou spoločnosťou; v tejto súvislosti zdôrazňuje výhody bezplatných riešení a riešení s otvoreným zdrojovým kódom; požaduje, aby sa školám a ďalším vzdelávacím inštitúciám poskytla finančná a logistická podpora, ako aj odborné znalosti potrebné na zavádzanie riešení pre vzdelávanie budúcnosti; +36. okrem toho zdôrazňuje potrebu nepretržitého školenia učiteľov, aby boli schopní prispôsobiť sa realite vzdelávania založeného na umelej inteligencii a získať vedomosti a zručnosti potrebné na využívanie technológií umelej inteligencie pedagogickým a zmysluplným spôsobom, čo im umožní plne využívať možnosti, ktoré ponúka umelá inteligencia, a pochopiť jej obmedzenia; žiada, aby digitálna výučba bola v budúcnosti súčasťou odbornej prípravy každého učiteľa a aby učitelia a pracovníci v oblasti vzdelávania a odbornej prípravy mali možnosť pokračovať vo svojom vzdelávaní, čo sa týka digitálnej výučby, počas celého svojho života; požaduje preto vypracovanie programov odbornej prípravy v oblasti umelej inteligencie pre učiteľov vo všetkých oblastiach a v celej Európe; okrem toho zdôrazňuje dôležitosť reformy vzdelávacích programov pre nové generácie učiteľov, čo im umožní prispôsobiť sa realite vzdelávania založeného na umelej inteligencii, ako aj význam vypracovania a aktualizácie príručiek a usmernení pre učiteľov v oblasti umelej inteligencie; +37. vyjadruje znepokojenie nad nedostatkom špecifických programov vysokoškolského vzdelávania v oblasti umelej inteligencie a nad absenciou verejného financovania umelej inteligencie v členských štátoch; domnieva sa, že to ohrozuje budúce digitálne ambície Európy; +38. je znepokojený skutočnosťou, že len málo výskumných pracovníkov v oblasti umelej inteligencie si vyberá akademickú kariéru, pretože technologické spoločnosti môžu ponúknuť lepšie mzdy a menšiu byrokraciu vo výskume; domnieva sa, že súčasťou riešenia by bolo nasmerovanie väčšieho objemu verejných finančných prostriedkov do výskumu umelej inteligencie na univerzitách; +39. zdôrazňuje, že je dôležité zabezpečiť, aby ľudia získavali všeobecné digitálne zručnosti od detstva, s cieľom odstrániť medzery v kvalifikáciách a lepšie integrovať určité skupiny obyvateľstva do digitálneho trhu práce a digitálnej spoločnosti; poukazuje na to, že bude čoraz dôležitejšie školiť vysokokvalifikovaných odborníkov zo všetkých prostredí v oblasti umelej inteligencie, zabezpečiť vzájomné uznávanie týchto kvalifikácií v celej Únii a zvyšovať úroveň zručností súčasnej a budúcej pracovnej sily, aby sa mohla vyrovnať s budúcou realitou na trhu práce; nabáda preto členské štáty, aby posúdili svoju ponuku vzdelávania a v prípade potreby ju rozšírili o zručnosti súvisiace s umelou inteligenciou a aby zaviedli osobitné učebné osnovy pre vývojárov umelej inteligencie a zároveň zahrnuli umelú inteligenciu do tradičných učebných osnov; zdôrazňuje potrebu zabezpečiť vzájomné uznávanie odborných kvalifikácií zameraných na zručnosti súvisiace s umelou inteligenciou v celej Únii, pretože viaceré členské štáty rozširujú svoju ponuku vzdelávania o zručnosti súvisiace s umelou inteligenciou a zavádzajú osobitné učebné osnovy pre vývojárov umelej inteligencie; víta úsilie Komisie zahrnúť digitálne zručnosti medzi kvalifikačné požiadavky pre určité povolania, ktoré sú harmonizované na úrovni Únie podľa smernice o uznávaní odborných kvalifikácií (11); kladie dôraz na to, že je potrebné, aby boli v súlade s hodnotiacim zoznamom etických usmernení pre dôveryhodnú umelú inteligenciu, a víta návrh Komisie transformovať tento zoznam na orientačný učebný plán pre vývojárov umelej inteligencie; pripomína osobitné potreby odborného vzdelávania a prípravy (ďalej len „OVP“), pokiaľ ide o umelú inteligenciu, a požaduje prístup založený na spolupráci v celej Európe s cieľom posilniť potenciál umelej inteligencie v oblasti OVP; zdôrazňuje význam odbornej prípravy vysokokvalifikovaných odborníkov +(11) +Smernica Európskeho parlamentu a Rady 2005/36/ES zo 7. septembra 2005 o uznávaní odborných kvalifikácií (Ú. v. +EÚ L 255, 30.9.2005, s. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5317b854addb7f8cad53ebad6761dc6109cbaf56 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +SK +Úradný vestník Európskej únie +12.1.2022 +Streda 19. mája 2021 +54. zdôrazňuje, že by sa mali identifikovať osvedčené postupy v oblasti technológií umelej inteligencie zamerané na ochranu a dostupnosť kultúrneho dedičstva, najmä pre osoby so zdravotným postihnutím, a mali by sa zdieľať s kultúrnymi sieťami v celej Únii, pričom by sa mal podporovať výskum rôznych spôsobov využitia umelej inteligencie na podporu zhodnotenia, dostupnosti a zachovania kultúrneho dedičstva; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby podporovali príležitosti, ktoré ponúka využívanie umelej inteligencie v kultúrnych a kreatívnych odvetviach a priemysle; 55. kladie dôraz na to, že technológie umelej inteligencie možno využívať aj na monitorovanie nezákonného obchodovania s predmetmi kultúrnej hodnoty a ničenia kultúrneho majetku pri súčasnej podpore zberu údajov na účely obnovy a rekonštrukcie hmotného aj nehmotného kultúrneho dedičstva; poznamenáva najmä, že rozvoj, zavádzanie a využívanie umelej inteligencie v rámci postupov colného preverovania môže podporiť úsilie o predchádzanie nedovolenému obchodovaniu s kultúrnym dedičstvom, predovšetkým pokiaľ ide o dopĺňanie systémov, ktoré colným orgánom umožňujú zamerať ich úsilie a zdroje na tie položky, ktoré predstavujú najväčšie riziko; 56. konštatuje, že umelá inteligencia by mohla byť prínosom pre oblasť výskumu, napríklad vďaka úlohe, ktorú môže prediktívna analytika zohrávať pri dolaďovaní analýzy údajov, a to aj v súvislosti so získavaním a premiestňovaním predmetov kultúrnej hodnoty; zdôrazňuje, že Únia musí zvýšiť investície a podporovať partnerstvá medzi priemyslom a akademickou obcou s cieľom zdokonaliť výskumnú excelentnosť na európskej úrovni; 57. pripomína, že umelá inteligencia môže byť revolučným nástrojom na podporu kultúrneho cestovného ruchu, a zdôrazňuje jej značný potenciál, pokiaľ ide o predvídanie tokov cestovného ruchu, ktorý by mohol pomôcť mestám zápasiacim s nadmerným cestovným ruchom; +Kultúrne a kreatívne odvetvia a priemysel 58. vyjadruje poľutovanie nad skutočnosťou, že kultúra nepatrí medzi priority uvedené v politických možnostiach a odporúčaniach týkajúcich sa umelej inteligencie na úrovni Únie, najmä v bielej knihe Komisie z 19. februára 2020 o umelej inteligencii; požaduje revíziu týchto odporúčaní s cieľom začleniť kultúru medzi priority politiky v oblasti umelej inteligencie na úrovni Únie; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby sa zaoberali potenciálnym vplyvom rozvoja, zavádzania a využívania technológií umelej inteligencie na kultúrne a kreatívne odvetvia a priemysel a aby čo najlepšie využili plán obnovy Next Generation EU na digitalizáciu týchto odvetví s cieľom reagovať na nové formy spotreby v 21. storočí; 59. poukazuje na to, že umelá inteligencia prenikla aj do kultúrnych a kreatívnych odvetví a priemyslu, o čom svedčí automatizovaná tvorba textov, videí a hudobných diel; zdôrazňuje, že tvoriví umelci a kultúrni pracovníci musia mať potrebné digitálne zručnosti a odbornú prípravu, aby mohli používať umelú inteligenciu a ďalšie digitálne technológie; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby podporovali možnosti využívania umelej inteligencie v kultúrnych a kreatívnych odvetviach a priemysle tým, že sprístupnia viac finančných prostriedkov z rozpočtov na vedu a výskum, a aby vytvorili centrá digitálnej tvorivosti, v ktorých budú tvoriví umelci a kultúrni pracovníci vyvíjať aplikácie umelej inteligencie, učiť sa používať tieto a iné technológie a testovať ich; 60. uznáva, že technológie umelej inteligencie majú potenciál posilniť nárast pracovných miest v kultúrnych a kreatívnych odvetviach a priemysle vďaka lepšiemu prístupu k týmto technológiám; zdôrazňuje preto, že je dôležité zvýšiť digitálnu gramotnosť v rámci kultúrnych a kreatívnych odvetví a priemyslu, aby sa tieto technológie stali pre uvedené sektory inkluzívnejšími, použiteľnejšími a interaktívnejšími a aby sa dalo ľahšie naučiť s nimi pracovať; 61. zdôrazňuje, že interakcia medzi umelou inteligenciou a kultúrnymi a kreatívnymi odvetviami a priemyslom je komplexná a vyžaduje si dôkladné posúdenie; víta správu Komisie z novembra 2020 s názvom Trendy a vývoj v oblasti umelej inteligencie – výzvy pre rámec práv duševného vlastníctva a štúdiu o autorských právach a nových technológiách: správa údajov o autorských právach a umelá inteligencia; zdôrazňuje, že je dôležité objasniť podmienky používania obsahu chráneného autorským právom ako vstupných údajov (obrázky, hudba, filmy, databázy atď.) a pri tvorbe kultúrnych a audiovizuálnych výstupov, bez ohľadu na to, či ich vytvorili ľudia s pomocou umelej inteligencie alebo ich autonómne vygenerovali technológie umelej inteligencie; vyzýva Komisiu, aby preskúmala vplyv umelej inteligencie na európsky kreatívny priemysel; opätovne zdôrazňuje význam európskych údajov a víta vyhlásenia Komisie v tejto súvislosti, ako aj zaradenie umelej inteligencie a súvisiacich technológií medzi priority; 62. zdôrazňuje potrebu vytvoriť ucelenú víziu technológií umelej inteligencie v rámci kultúrnych a kreatívnych odvetví a priemyslu na úrovni Únie; vyzýva členské štáty, aby sa vo svojich národných stratégiách v oblasti umelej inteligencie viac zamerali na kultúru s cieľom zabezpečiť, že kultúrne a kreatívne odvetvia a priemysel budú zahŕňať inovácie a zostanú konkurencieschopné a zaistí sa ochrana a podpora kultúrnej rozmanitosti na úrovni Únie v novom digitálnom kontexte; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9f138470cf214c3b6cfb6f6d5d148dc773fc18de --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-57.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +12.1.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 15/51 Streda 19. mája 2021 +20. +víta prijatie európskej vodíkovej stratégie; zdôrazňuje, že prioritou by malo byť budovanie dodávateľského reťazca obnoviteľného vodíka v Európe s cieľom podporiť výhody prvého hráča, priemyselnú konkurencieschopnosť a bezpečnosť dodávok energie; je presvedčený, že nízkouhlíkový vodík z obnoviteľných zdrojov môže pomôcť znížiť pretrvávajúce emisie z odvetví, ako sú priemyselné procesy a ťažká doprava, kde by priama elektrifikácia mohla byť obmedzená z dôvodu nízkej nákladovej efektívnosti alebo z technických, sociálnych a environmentálnych dôvodov; pripomína potrebu urýchliť dekarbonizáciu súčasnej výroby vodíka; podporuje začatie dôležitých projektov spoločného európskeho záujmu týkajúcich sa vodíka; vyzýva Komisiu, aby vypracovala komplexný rámec klasifikácie a certifikácie plynových dopravcov na základe úspor emisií skleníkových plynov počas celého životného cyklu a kritérií udržateľnosti v súlade s prístupom stanoveným v smernici o obnoviteľných zdrojoch energie; zdôrazňuje, že takáto klasifikácia je mimoriadne dôležitá pre účastníkov trhu, orgány a spotrebiteľov; zdôrazňuje, že je potrebné vypracovať pevný rámec a primeraný základ, aby sa zabezpečilo, že sa zavedie dostatočná dodatočná kapacita výroby energie z obnoviteľných zdrojov úmerne k potrebe vodíka z obnoviteľných zdrojov; vyzýva Komisiu, aby vo svojich pripravovaných legislatívnych návrhoch zohľadnila túto rozmanitosť potrieb; vyzýva Komisiu, aby zaručila spravodlivú a efektívnu hospodársku súťaž medzi vodíkom, ktorý sa dováža od medzinárodných partnerov, a vodíkom, ktorý sa vyrába v EÚ; +21. zdôrazňuje úlohu, ktorú by mohlo environmentálne bezpečné zachytávanie a využívanie oxidu uhličitého (CCS/U) pri dosahovaní cieľov Európskej zelenej dohody; podporuje integrovaný politický kontext s cieľom stimulovať zavádzanie ekologicky bezpečných aplikácií CCS/U, ktoré zabezpečia čisté zníženie emisií skleníkových plynov, aby sa ťažký priemysel stal klimaticky neutrálnym, ak nie sú k dispozícii žiadne možnosti priameho zníženia emisií; víta návrh Komisie zvolať výročné európske fórum CCUS ako súčasť priemyselného fóra pre čistú energiu s cieľom ďalej skúmať možnosti na podporu takýchto projektov; pripomína, že je potrebné uprednostniť priame znižovanie emisií a opatrenia na zachovanie a posilnenie prírodných záchytov a rezervoárov EÚ, napríklad prostredníctvom udržateľného obhospodaro­ vania lesov; +22. zdôrazňuje, že doprava môže významne uľahčiť využívanie energie z obnoviteľných zdrojov; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby navrhli priaznivý politický rámec a ambiciózne ciele založené na zásade technologickej neutrality medzi technológiami potrebnými na dosiahnutie klimatickej neutrality, na spravodlivý, cenovo dostupný a vyvážený prechod na dekarbonizáciu všetkých druhov osobnej a nákladnej dopravy vrátane verejných vozových parkov a sietí, cestnej, námornej, vnútrozemskej vodnej, železničnej a leteckej dopravy, a ak to nie je možné, udržateľne vyrábaných palív; víta oznámenie Komisie o rozmiestnení milióna nabíjacích staníc pre elektrické vozidlá v revízii smernice 2014/94/EÚ; vyzýva Komisiu, aby výrobcom automobilov poskytla stimuly, aby umožnili nabíjanie prostredníctvom energetického prepojenia vozidla a siete; zdôrazňuje potrebu prispôsobiť elektrifikačné siete a infraštruktúru pre alternatívne palivá európskemu vozovému parku, ako aj podporiť iné riešenia, ktoré možno ľahko zaviesť, najmä v dopravných uzloch; zdôrazňuje potenciál vnútornej spolupráce v oblasti cezhraničnej dekarbonizácie dopravy; v tejto súvislosti zdôrazňuje rozhodujúcu úlohu Dopravného spoločenstva a Komisie pri vytváraní synergií so susednými krajinami a urýchľovaní prenosu noriem EÚ pre emisie z dopravy; zdôrazňuje význam verejnej dopravy pri znižovaní dopytu po energii a potrebu rozvíjať a rozširovať dekarbonizovanú verejnú dopravu v mestských aj vo vidieckych oblastiach; +23. zdôrazňuje, že existujú odvetvia, ktoré zvyšujú svoju spotrebu energie, ako je odvetvie dopravy, odvetvie cestovného ruchu a odvetvie IKT; podporuje Komisiu, aby preskúmala súčinnosť medzi odvetviami diaľkového vykurovania a chladenia a zdrojmi nevyhnutného odpadového tepla; víta záväzok obsiahnutý v digitálnej stratégii EÚ dosiahnuť do roku 2030 klimatickú neutralitu dátových centier; vyzýva Komisiu, aby navrhla akčný plán na zapojenie odvetvia cestovného ruchu do procesu integrácie energetického systému a zamerala sa okrem iného na podporu železničného cestovného ruchu, bezmotorovej a elektrickej mobility a vytváranie obehových energetických spoločenstiev v udržateľnom cestovnom ruchu; +Zabezpečiť vyváženosť energetických systémov +24. pripomína, že bude náročnejšie vyvažovať elektrické siete a riadiť dopyt a výrobu v čase špičky pri výrobe energie s čoraz viac decentralizovaným mixom a z obnoviteľných zdrojov, a v tejto súvislosti zdôrazňuje úlohu reakcie zo strany dopytu, ukladania a inteligentného hospodárenia s energiou; zdôrazňuje, že prechod na decentralizovanú výrobu energie má mnoho výhod: môže podporiť využívanie miestnych zdrojov energie, čo povedie k zvýšeniu miestnej bezpečnosti dodávok energie, rozvoju komunít a súdržnosti tým, že poskytne nové zdroje príjmov a vytvorí nové pracovné miesta; pripomína, že členské štáty majú naďalej voľnosť pri určovaní svojho energetického mixu, ktorého rôznorodosť má pre zaistenie bezpečnosti dodávok zásadný význam; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..da6e67bce1db2f67b91ebf1aa882282858b33077 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-59.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +12.1.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 15/53 Streda 19. mája 2021 +spotrebiteľom reagovať na dopyt prostredníctvom digitálnych riešení plne v súlade so všeobecným nariadením o ochrane údajov (25); vyzýva Komisiu a členské štáty, aby preskúmali spôsoby, ako ďalej stimulovať rozvoj európskeho trhu pre flexibilitu na strane dopytu, okrem iného prostredníctvom spoločných noriem pre flexibilitu konečného využitia, posúdenia potenciálnych prínosov a vplyvov na náklady energetického systému; víta pružné integrované energetické systémy, ktorých cieľom je optimalizovať odvetvie diaľkového vykurovania/chladenia, ako aj využívanie efektívnej a flexibilnej vysokoefektívnej kogenerácie, ktoré prispievajú k vyváženiu elektrickej siete, nákladovo efektívnemu využívaniu obnoviteľných zdrojov energie a integrácii odpadového tepla na miestnej/regionálnej úrovni; vyzýva na urýchlené vykonávanie smernice (EÚ) 2019/944 a jej ustanovení o reakcii na strane dopytu; +34. zdôrazňuje úlohu, ktorú zohráva elektrická mobilita ako forma inteligentnej integrácie odvetvia energetiky a dopravy tým, že otvára kapacity flexibility; zdôrazňuje, že elektrifikácia odvetvia dopravy má potenciál zvýšiť energetickú strategickú autonómiu Únie znížením potreby dovážaných fosílnych palív; zdôrazňuje potenciál uskladňovania a flexibility zavádzania technológií energetického prepojenia vozidla a siete a konštatuje, že si to bude vyžadovať interoperabilitu energetických systémov a elektrických vozidiel; +35. pripomína, že je dôležité riešiť riziká kybernetickej bezpečnosti v odvetví energetiky s cieľom zabezpečiť odolnosť energetických systémov; zdôrazňuje, že rastúci počet prepojených výrobkov, ako sú vykurovacie zariadenia, elektrické vozidlá a inteligentné merače, môže zvýšiť riziko kybernetických útokov na elektrizačnú sústavu; naliehavo vyzýva Komisiu, aby urýchlene riešila riziká kybernetickej bezpečnosti stanovením vysokej úrovne ochrany kybernetickej bezpečnosti v prípade prepojených produktov v súvislosti so sieťovým predpisom pre kybernetickú bezpečnosť v sektore elektrickej energie; +36. trvá na tom, že decentralizovanejší a integrovanejší energetický systém založený na väčšom podiele obnoviteľných zdrojov energie si vyžaduje lepšie predvídanie dopytu po energii a časovo reálnejšie zosúladenie s dodávkami a uskladňovaním zo strany rôznych energetických nosičov; v tejto súvislosti zdôrazňuje kľúčovú úlohu digitalizácie pre spracovanie štatistických a meteorologických údajov; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby vytvorili vnútorný trh pre digitálne energetické technológie a súčasne chránili súkromie spotrebiteľov a ich osobné údaje; nabáda členské štáty, aby prijali indikátor inteligentnej pripravenosti, ktorý sa vyvinul ako súčasť smernice 2010/31/EÚ o energetickej hospodárnosti budov (26), s cieľom využiť potenciál flexibility na strane dopytu na úrovni budov; zdôrazňuje, že to si bude vyžadovať viac spoločných noriem pre výmenu údajov; víta zámer Komisie prijať akčný plán digitalizácie energie s cieľom podporiť vedúce postavenie EÚ v oblasti technológií a umožniť integrovanejší energetický systém s inteligentnými riešeniami v konkrétnych odvetviach (napríklad inteligentné siete, efektívnejšia a bezpečnejšia doprava, úspory energie v budovách), so zlepšením financovania na obdobie rokov 2021 – 2027; +37. pripomína kľúčovú úlohu Agentúry pre spoluprácu regulačných orgánov v oblasti energetiky pri integrácii energetického systému a vykonávaní právnych predpisov EÚ v oblasti energetiky; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby zabezpečili, že sa agentúre poskytnú dostatočné prostriedky na vykonávanie jej úloh; +Zabezpečiť energetickú dostupnosť a cenovú dostupnosť pre všetkých občanov a podniky +38. pripomína, že hlavným cieľom činnosti EÚ v oblasti energetiky je zabezpečiť riadne fungovanie trhu so zreteľom na potrebu zachovávať a zlepšovať životné prostredie; vyzýva Komisiu, aby prijala potrebné opatrenia na zabezpečenie riadneho fungovania trhov s energiou na zabezpečenie úplného vykonávania acquis pre vnútorný trh s energiou vrátane balíka opatrení v oblasti čistej energie, aby sa zladili práva spotrebiteľov v odvetviach plynárenstva a diaľkového vykurovania s právami spotrebiteľov elektrickej energie a aby sa im pomohlo prispieť k dekarbonizácii hospodárstva; zdôrazňuje, že je dôležité nasmerovať zákazníkov k energeticky najefektívnejšej a nákladovo najefektívnejšej možnosti dekarbonizácie na základe cien, ktoré náležite odrážajú všetky náklady použitého energetického nosiča; víta iniciatívu na revíziu smernice 2003/96/ES a na jej transformáciu na nástroj, ktorý zosúlaďuje daňové politiky s cieľmi v oblasti energetiky a klímy do roku 2030 a do roku 2050; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby začlenili ciele v oblasti klímy do tejto +(25) (26) +Nariadenie Európskeho parlamentu a Rady (EÚ) 2016/679 z 27. apríla 2016 o ochrane fyzických osôb pri spracúvaní osobných údajov a o voľnom pohybe takýchto údajov, ktorým sa zrušuje smernica 95/46/ES (Ú. v. +EÚ L 119, 4.5.2016, s. 1). +Smernica Európskeho parlamentu a Rady 2010/31/EÚ z 19. mája 2010 o energetickej hospodárnosti budov (Ú. v. +EÚ L 153, 18.6.2010, s. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fe380d26411823a7cc20955d3159962d3d4a5f74 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 15/55 Streda 19. mája 2021 +konštatuje, že je nanajvýš dôležité transformovať zručnosti zamestnancov v odvetviach, ktoré čelia riziku zániku, prostredníctvom zelenej transformácie; zdôrazňuje hodnotu dobre rozvinutých európskych odborných znalostí o integrácii energetického systému a vyzýva členské štáty, aby ocenili tieto odborné znalosti a pomohli pri ich prenose z odvetvia energie vyrábanej z fosílnych palív do klimaticky neutrálneho odvetvia integrovaného energetického systému; 48. zdôrazňuje tieto prelomové inovácie a technológie v oblasti procesov, ktoré treba ďalej posilňovať z hľadiska obehového hospodárstva a účinnej stratégie integrácie odvetví: a) vysokoefektívna výroba ocele založená na vodíku z obnoviteľných zdrojov, pri ktorej sa kombinuje recyklácia ocele a výroba permanentných železných foriem, b) diaľkové vykurovanie prostredníctvom podzemnej prepravy prebytočného tepla, c) inteligentné nabíjanie a presun na iné druhy dopravy v odvetví dopravy, d) udržateľné nahrádzanie petrochemických a agrochemických výrobkov a ich súvisiacich procesov; e) nová generácia výroby a recyklácie batérií, f) a technológie ponorenia pre dátové centrá, ktoré podstatne znižujú energetické potreby a nadmerné teplo; 49. víta iniciatívy zamerané na strategické hodnotové reťazce; vyzýva na uznanie technológií v oblasti energie z obnoviteľných zdrojov ako strategického hodnotového reťazca a na vytvorenie aliancie na podporu úsilia o rozšírenie týchto technológií, ako aj iniciatívy na zlepšenie procesu a energetickej účinnosti; vyzýva Komisiu, aby zabezpečila transparentné riadenie všetkých aliancií vrátane účasti MSP, občianskej spoločnosti, mimovládnych organizácií a nezávislých odborníkov a zároveň zaručila geografickú rozmanitosť; o o 50. +o +poveruje svojho predsedu, aby postúpil toto uznesenie Rade a Komisii. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..00841d5f2887c3ea9db251eff0d1ccf391f7a2fe --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-67.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 15/61 Streda 19. mája 2021 +8. domnieva sa, že klasifikácia rôznych foriem vodíka by sa mala určiť na základe nezávislého vedeckého posúdenia, ktoré by sa malo odchyľovať od bežne používaného prístupu založeného na farbách; zastáva názor, že táto klasifikácia by mala vychádzať z emisií skleníkových plynov počas celého životného cyklu počas celého výrobného a prepravného procesu vodíka, ale mala by zohľadňovať aj transparentné a spoľahlivé kritériá udržateľnosti v súlade so zásadami obehového hospodárstva a mala by vychádzať z priemerných a štandardných hodnôt podľa kategórie, ako sú ciele udržateľného využívania a ochrany zdrojov, nakladanie s odpadom a zvýšené využívanie surovín a druhotných surovín, prevencia a kontrola znečisťovania a napokon ochrana a obnova biodiverzity a ekosystémov; +9. poznamenáva, že existuje nesúlad medzi rôznymi vymedzeniami čistého vodíka, ktoré používajú rôzne subjekty, ako napríklad Komisia a Európska aliancia pre čistý vodík, čo spôsobuje zmätok a malo by sa mu predchádzať; v tejto súvislosti zdôrazňuje, že musí byť úplne jasné rozlíšenie medzi vodíkom z obnoviteľných zdrojov a nízkouhlíkovým vodíkom (17); okrem toho poznamenáva, že vyhýbanie sa používaniu dvoch názvov pre tú istú kategóriu vodíka, a to „obnoviteľný“ a „čistý“, ako to navrhuje Komisia, by poskytlo ďalšie objasnenie, a v tejto súvislosti zdôrazňuje, že pojem „vodík z obnoviteľných zdrojov“ je pre túto kategóriu vodíka najobjektívnejšou a najvedeckejšou možnosťou; +10. zdôrazňuje naliehavú potrebu noriem a certifikácie EÚ a medzinárodných noriem a certifikácie; ďalej konštatuje, že záruky pôvodu v súlade s vnútroštátnymi registrami by sa mali zvážiť s cieľom zabezpečiť, aby sa vodík z obnoviteľných zdrojov mohol včas zvýšiť a aby si spotrebitelia mohli vedome vybrať udržateľné riešenia a minimalizovať riziko uviaznutých investícií; +11. zdôrazňuje, že je potrebné, aby systém normalizácie bol založený na holistickom prístupe a že sa musí uplatňovať na dovážaný vodík; vyzýva Komisiu, aby zaviedla regulačný rámec so spoľahlivými a transparentnými kritériami udržateľnosti pre certifikáciu a sledovanie vodíka v EÚ, pričom zohľadní jeho stopu skleníkových plynov v celom hodnotovom reťazci vrátane dopravy, s cieľom podnietiť aj investície do dostatočnej dodatočnej výroby elektrickej energie z obnoviteľných zdrojov; vyzýva tiež Komisiu, aby čo najskôr v roku 2021 vytvorila regulačný rámec pre vodík, ktorým sa zabezpečí štandardizácia, certifikácia, záruky pôvodu, označovanie a obchodovateľnosť vo všetkých členských štátoch, a aby nadchádzajúcu revíziu systému EÚ na obchodovanie s emisiami (ďalej len „ETS“) využila aj s cieľom preskúmať, aké zmeny sú potrebné na uvoľnenie plného potenciálu vodíka prispieť k dosiahnutiu cieľov EÚ v oblasti klímy, pričom sa zohľadnia riziká úniku uhlíka; +12. zdôrazňuje, že klasifikácia rôznych druhov vodíka by okrem iného slúžila na účely poskytovania informácií spotrebiteľom a nie je určená na zastavenie rozširovania vodíka vo všeobecnosti; konštatuje, že systém potvrdení o pôvode elektriny vyrobenej z obnoviteľných zdrojov zatiaľ neviedol k primeraným investíciám do dodatočných kapacít; zdôrazňuje preto, že je dôležité ďalej rozvíjať usmernenia o podmienkach a kritériách s cieľom zabrániť dvojitému započítaniu obnoviteľných kapacít; +13. je pevne presvedčený, že kľúčom k úspešnému vytvoreniu vodíkového hospodárstva je to, aby ho akceptovala verejnosť; zdôrazňuje preto význam zapojenia verejnosti a zainteresovaných strán, európskych bezpečnostných a technických noriem pre vodík a vysokokvalitných vodíkových riešení, ktoré sú v súlade s týmito normami; okrem toho zdôrazňuje, že pokiaľ ide o používanie vodíka je potrebné neprestajne aktualizovať bezpečnostné protokoly v odvetviach dopytu; žiada preto podporu príkladov odporúčaných postupov a kultúru bezpečného vodíka v celej EÚ; +Rozšírenie výroby vodíka +14. zdôrazňuje, že na to, aby vnútorný trh s vodíkom fungoval dobre a predvídateľne, je potrebné prekonať regulačné prekážky a Komisia by mala urýchlene navrhnúť súdržný, integrovaný a komplexný regulačný rámec pre trh s vodíkom, ktorý by mal byť v súlade s ostatnými príslušnými právnymi predpismi a mal by plne rešpektovať zásady proporcionality, +(17) +Podľa Komisie „nízkouhlíkový vodík“ zahŕňa vodík z fosílnych palív so zachytávaním uhlíka a vodík vyrábaný pomocou elektriny s výrazne zníženými emisiami skleníkových plynov počas celého životného cyklu v porovnaní s existujúcimi metódami výroby vodíka. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..56a60548d4ffba2b2696907cbf1dde762fa1ebda --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sk.p-68.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +SK +C 15/62 +Úradný vestník Európskej únie +12.1.2022 +Streda 19. mája 2021 +subsidiarity a lepšej právnej regulácie vrátane testu MSP; v tejto súvislosti zdôrazňuje potrebu pružného trhu s vodíkom s cieľom umožniť inovátorom, aby v plnej miere využili výhody a znížili náklady na výrobu vodíka, pričom treba zohľadniť skutočnosť, že trh s vodíkom ešte nie je vyspelý a potrebuje sa rozvíjať; +15. domnieva sa, že koncepcia trhu EÚ s plynom a balík opatrení v oblasti čistej energie by mohli slúžiť ako základ a príklad regulácie trhu s vodíkom; zdôrazňuje, že rýchly a predvídateľný rozvoj fungujúcej výroby vodíka si tiež vyžaduje demokratické verejné plánovanie, ktoré spája výrobcov, pracovníkov a ich odbory, vedcov a mimovládne organizácie (MVO); nabáda tiež Komisiu a členské štáty, aby posúdili konkrétne riešenia s cieľom zvýšiť výrobu vodíka v menej prepojených alebo izolovaných regiónoch, ako sú ostrovy, a zároveň zabezpečiť rozvoj súvisiacej infraštruktúry, a to aj vrátane zmeny jej účelu; +16. vyzýva Komisiu, aby do svojich posúdení vplyvu týkajúcich sa revízie príslušných právnych predpisov zahrnula a posúdila právne požiadavky, ktoré sú potrebné pre udržateľné vodíkové hospodárstvo EÚ, s cieľom naplniť zvýšené ambície EÚ v oblasti klímy a zabezpečiť, aby bol vodík z obnoviteľných zdrojov hospodársky atraktívnejší; naliehavo vyzýva Komisiu, aby preskúmala najmä revíziu smernice o obnoviteľných zdrojoch energie, smernice o zdaňovaní energie (18) a smernice o ETS s cieľom zabezpečiť rovnaké podmienky a nadčasový regulačný rámec pre vodík; +17. +víta ambiciózne ciele Komisie zvýšiť kapacitu elektrolyzérov a výroby vodíka z obnoviteľných zdrojov; vyzýva Komisiu, aby vypracovala plán zavedenia a rozširovania elektrolyzérov a nadviazala partnerstvá na úrovni EÚ na zabezpečenie ich nákladovej efektívnosti; naliehavo vyzýva Komisiu a členské štáty, aby odstránili existujúcu administratívnu záťaž a stimulovali rozširovanie hodnotového reťazca a zavádzanie vodíka z obnoviteľných zdrojov na trh s cieľom dosiahnuť jeho technologickú vyspelosť a konkurencieschopnosť poskytnutím finančných stimulov a špecializovaných systémov financovania vrátane inovačných riešení, ako sú výkupné príplatky za vodíka z obnoviteľných zdrojov dodávaný do vodíkovej siete, revíziou pravidiel štátnej pomoci a vykonaním komplexnej revízie systémov stanovovania cien energie a zdaňovania s cieľom internalizovať externé náklady; zdôrazňuje, že vodík z obnoviteľných zdrojov by sa mohol stať konkurencieschopným pred rokom 2030 za predpokladu, že budú vynaložené potrebné investície a vytvorený primeraný regulačný rámec a energia z obnoviteľných zdrojov bude konkurencieschopná; +18. poznamenáva, že udržateľné vodíkové hospodárstvo by malo umožniť zvýšenie kapacít v rámci integrovaného trhu EÚ s energiou; uznáva, že na trhu budú existovať rôzne formy vodíka, ako je obnoviteľný a nízkouhlíkový vodík, a zdôrazňuje, že je potrebné investovať do dostatočne rýchleho zvýšenia výroby energie z obnoviteľných zdrojov, aby sa dosiahli ciele EÚ v oblasti klímy a environmentálne ciele na roky 2030 a 2050, pričom uznáva, že nízkouhlíkový vodík je preklenovacou technológiu v krátkodobom a strednodobom horizonte; vyzýva Komisiu, aby posúdila približné množstvo nízkouhlíkového vodíka potrebného na účely dekarbonizácie, kým vodík z obnoviteľných zdrojov nebude môcť zohrávať túto úlohu samostatne, v akých prípadoch a ako dlho; vyzýva Komisiu a členské štáty, aby obmedzili regulačné a hospodárske prekážky s cieľom podporiť rýchle zavádzanie vodíka na trh; ďalej konštatuje, že je potrebné zabrániť neudržateľnému využívaniu zdrojov, pretrvávajúcim emisiám metánu, viazaniu uhlíka a uviaznutým aktívam; zdôrazňuje, že využívanie vodíka by malo prispieť k dosiahnutiu cieľov EÚ v oblasti klímy a k rýchlemu rozvoju a zavádzaniu vodíka z obnoviteľných zdrojov; +19. zdôrazňuje, že je dôležité čo najskôr postupne ukončovať vodík založený na fosílnych palivách a zamerať sa na najčistejšie technológie z hľadiska emisií skleníkových plynov; naliehavo vyzýva Komisiu a členské štáty, aby bezodkladne začali pozorne plánovať tento prechod, aby sa výroba vodíka na báze fosílnych palív začala rýchlo, predvídateľne a nezvratne znižovať a aby sa zabránilo predĺženiu životnosti výrobných zariadení založených na fosílnych palivách; konštatuje, že niekoľko miest na výrobu vodíka na báze fosílnych palív sa nachádza na územiach zapojených do spravodlivej transformácie a zdôrazňuje, že účinné podporné opatrenia by sa mali zamerať na dekarbonizáciu súčasnej výroby vodíka na báze fosílnych palív; naliehavo žiada, aby opatrenia zamerané na rozvoj európskeho vodíkového +(18) +Smernica Rady 2003/96/ES z 27. októbra 2003 o reštrukturalizácii právneho rámca Spoločenstva pre zdaňovanie energetických výrobkov a elektriny (Ú. v. +EÚ L 283, 31.10.2003, s. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8326523c246f485a1b8e6453b17e1aa3ff0eb8d6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-1.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +Uradni list +C 15 +Evropske unije +Informacije in objave +Slovenska izdaja +Letnik 65 12. januar 2022 +Vsebina +EVROPSKI PARLAMENT ZASEDANJE 2021–2022 Seje: 17.–21. maja 2021 SPREJETA BESEDILA +I +Resolucije, priporočila in mnenja RESOLUCIJE Evropski parlament torek, 18. maj 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 18. maja 2021 o pregledu Solidarnostnega sklada Evropske unije (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 18. maja 2021 o uresničitvi ciljev v zvezi z obveznostjo iztovarjanja v skladu s členom 15 skupne ribiške politike (2019/2177(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . +9 +sreda, 19. maj 2021 +2022/C 15/03 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +2022/C 15/06 +2022/C 15/07 +SL +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 19. maja 2021 s priporočili Komisiji o izzivih v digitalnem okolju za organizatorje športnih dogodkov (2020/2073(INL)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +18 +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 19. maja 2021 o umetni inteligenci v izobraževanju, kulturi in avdiovizualnem sektorju (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 19. maja 2021 o evropski strategiji za povezovanje energetskih sistemov (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 19. maja 2021 o evropski strategiji za vodik (2020/2242(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +56 +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 19. maja 2021 o varstvu človekovih pravic in zunanji migracijski politiki EU (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4156f0a138b6d86c418ddb673e93a2f756ea3c62 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-42.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 15/36 +SL +Uradni list Evropske unije +12.1.2022 +sreda, 19. maj 2021 +27. poziva k rednemu izvajanju neodvisnih revizij, da bi preučili, ali so načini uporabe umetne inteligence ter z njimi povezani sistemi nadzora in ravnotežja v skladu z določenimi merili, in k temu, da revizije nadzira ustrezen neodvisni organ, ki ima zadostne nadzorne pristojnosti; poziva k posebnim stresnim testom in zagotavljanju spoštovanja pravil; +28. je seznanjen s prednostmi in tveganji umetne inteligence na področju kibernetske varnosti ter z njenim potencialom za boj proti kibernetskemu kriminalu in poudarja, da morajo biti vse rešitve umetne inteligence odporne na kibernetske napade, obenem pa spoštovati temeljne pravice Unije, zlasti varstvo osebnih podatkov in zasebnosti; poudarja, da je treba nadzorovati varno uporabo umetne inteligence in da je potrebno tesno sodelovanje med javnim in zasebnim sektorjem pri odpravljanju šibkih točk, kar zadeva uporabnike, in s tem povezanih tveganj; poziva Komisijo, naj oceni, ali je treba bolje preprečevati tveganja na področju kibernetske varnosti in sprejeti ukrepe za njihovo zmanjšanje; +29. poudarja, da bi lahko pandemijo covida-19 videli kot poskusno obdobje za razvoj, uvajanje in uporabo digitalnih tehnologij in tehnologij, povezanih z umetno inteligenco, v izobraževanju in kulturi, kot ponazarjajo številne spletne šolske platforme in spletna orodja za spodbujanje kulture, ki se uporabljajo v državah članicah; zato poziva Komisijo, naj te primere upošteva pri pripravi skupnega pristopa Unije k širši uporabi takšnih tehnoloških rešitev; +Izobraževanje +30. opozarja na pomen krepitve digitalnih znanj in spretnosti in doseganja visokega standarda medijske, digitalne in informacijske pismenosti na ravni Unije kot osnovni pogoj za uporabo umetne inteligence v izobraževanju; s tem v zvezi poudarja, da je treba zagotoviti digitalno pismenost in pismenost na področju umetne inteligence po vsej Uniji, zlasti z razvojem možnosti za usposabljanje učiteljev; vztraja, da bi morala uporaba tehnologij umetne inteligence v šolah prispevati k zmanjšanju socialne in regionalne digitalne vrzeli; pozdravlja posodobljen akcijski načrt Komisije za digitalno izobraževanje, ki obravnava uporabo umetne inteligence v izobraževanju; v zvezi s tem poziva Komisijo, naj digitalne zmogljivosti, medijsko pismenost in izobraževanje ter znanja in spretnosti, povezane z umetno inteligenco, določi za prednostne naloge tega načrta, obenem pa ozavešča o možnih zlorabah in nepravilnem delovanju umetne inteligence; v zvezi s tem poziva Komisijo, naj pozornost nameni zlasti otrokom in mladim v negotovem položaju, ki na področju digitalnega izobraževanja potrebujejo posebno podporo; poziva Komisijo, naj v svojih prihodnjih zakonodajnih predlogih na področju umetne inteligence ustrezno obravnava pobude o umetni inteligenci in robotiki v izobraževanju; poziva države članice, naj vlagajo v digitalno opremo šol in naj v ta namen uporabijo sredstva Unije; +31. poudarja, da uporaba umetne inteligence v izobraževalnih sistemih prinaša najrazličnejše možnosti, priložnosti in orodja za to, da bi izobraževanje postalo bolj inovativno, vključujoče, uspešno in vse bolj učinkovito z uvajanjem novih kakovostnih načinov učenja, ki so hitri, prilagojeni učencu in osredotočeni nanj; vendar poudarja, da bo to vplivalo na izobraževanje in socialno vključenost ter da je zato treba zagotoviti razpoložljivost teh orodij vsem družbenim skupinam z vzpostavitvijo enakega dostopa do izobraževanja in učenja, da nihče ne bo zapostavljen, še zlasti ne invalidi; +32. poudarja, da bi morali državljani imeti vsaj osnovno razumevanje umetne inteligence, da bi to tehnologijo lahko uporabljali kritično in učinkovito; poziva države članice, naj v svoje ukrepe na področju digitalne pismenosti vključijo kampanje ozaveščanja o umetni inteligenci; poziva Komisijo in države članice, naj spodbujajo načrte za digitalno pismenost in forume za razpravo, da bi državljane, starše in učence vključili v demokratični dialog z javnimi organi in deležniki o razvoju, uvajanju in uporabi tehnologij umetne inteligence v izobraževalnih sistemih; poudarja, da je treba učiteljem, mentorjem in drugim zagotoviti ustrezna orodja in strokovno znanje o tem, kaj so umetna inteligenca in sorodne tehnologije, kako se jih uporablja in kako jih uporabljati pravilno in v skladu z zakonodajo, da bi preprečili kršitve pravic intelektualne lastnine; poudarja zlasti pomen digitalne pismenosti za pedagoške delavce v sektorju izobraževanja in usposabljanja in izboljšanja digitalnega usposabljanja za starejše, saj mlajše generacije že imajo osnovno razumevanje teh tehnologij, saj so odraščale z njimi; +33. poudarja, da mora biti resnični cilj umetne inteligence v izobraževalnih sistemih doseganje čim bolj posamezniku prilagojenega izobraževanja tako, da bi učencem ponudili učne programe, prilagojene njihovim močnim in šibkim točkam, ter didaktično gradivo, prilagojeno njihovim značilnostim, obenem pa ohranili kakovost izobraževanja in načelo, da morajo biti naši izobraževalni sistemi vključujoči; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f506d7e7ed1ea56348701ddfe9d38665205a7635 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-43.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +12.1.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 15/37 sreda, 19. maj 2021 +34. opozarja na temeljno in večstransko vlogo pedagoških delavcev v izobraževanju in pri tem, kako vključujoče je to izobraževanje, zlasti v predšolski vzgoji, ko poteka pridobivanje spretnosti, ki bodo učencem omogočile vseživljenjski napredek, kot so osebni odnosi, učne tehnike, empatija in sodelovanje; zato poudarja, da se tehnologij umetne inteligence ne sme uporabljati v škodo ali na račun osebnega izobraževanja, saj umetna inteligenca ali sorodne tehnologije ne smejo nadomestiti učiteljev; +35. poudarja, da učne koristi uporabe umetne inteligence v izobraževanju ne bodo odvisne le od same umetne inteligence, ampak od tega, kako učitelji uporabljajo umetno inteligenco v digitalnem učnem okolju za zadovoljitev potreb učencev, študentov in učiteljev; zato poudarja, da morajo programerji umetne inteligence izobraževalno skupnost vključiti v razvoj, uvajanje in uporabo tehnologij umetne inteligence, kjer je to le mogoče, in tako vzpostaviti povezovalno okolje za povezovanje in sodelovanje programerjev umetne inteligence, razvijalcev, podjetij, šol, učiteljev ter drugih javnih in zasebnih deležnikov, da bi ustvarili tehnologije umetne inteligence, ki so primerne za uporabo v dejanskih izobraževalnih okoljih, ki upoštevajo starost in razvojno pripravljenost posameznih učencev in izpolnjujejo najvišje etične standarde; poudarja, da bi morale izobraževalne ustanove uporabljati samo zaupanja vredne, etične in na človeka osredotočene tehnologije, ki jih javni organi in civilna družba lahko revidirajo na vseh stopnjah njihovega življenjskega cikla; v zvezi s tem poudarja prednosti brezplačnih in odprtokodnih rešitev; poziva, da je treba šole in druge izobraževalne ustanove podpreti finančno, logistično in s potrebnim strokovnim znanjem, da bodo uvedle rešitve za učenje prihodnosti; +36. poudarja tudi, da je treba učitelje stalno usposabljati, da se bodo lahko prilagodili dejanskim razmeram v izobraževanju, ki temelji na umetni inteligenci, ter pridobili potrebna znanja in spretnosti, da bodo lahko tehnologije umetne inteligence smiselno uporabljali v pedagoške namene, s tem pa v celoti sprejeti možnosti, ki jih ponuja umetna inteligenca, ter poznati njene omejitve; poziva, naj se digitalno poučevanje v prihodnje vključi v vsako usposabljanje učiteljev, vsem pedagoškim delavcem pa naj se omogoči vseživljenjsko dodatno izobraževanje in izpopolnjevanje na področju digitalnega poučevanja; zato poziva, naj se razvijejo programi usposabljanja na področju umetne inteligence za učitelje na vseh področjih in po vsej Evropi; poudarja tudi pomen reforme učnih programov za nove generacije učiteljev, da se bodo lahko prilagodili realnosti izobraževanja, ki temelji na umetni inteligenci, ter pomen priprave in posodabljanja priročnikov in smernic o umetni inteligenci za učitelje; +37. je zaskrbljen, ker obstaja le malo posebnih visokošolskih programov za področje umetne inteligence ter javnih sredstev za umetno inteligenco v državah članicah; meni, da to ogroža prihodnje evropske digitalne ambicije; +38. je zaskrbljen, ker si le malo raziskovalcev umetne inteligence prizadeva za akademsko kariero, saj lahko tehnološka podjetja ponudijo boljše plačilo in manj birokracije pri raziskovanju; meni, da se to lahko delno reši z usmeritvijo več javnih sredstev v raziskovanje umetne inteligence na univerzah; +39. poudarja, kako pomembno je širjenje splošnih digitalnega znanja in spretnosti od otroških let naprej za odpravo vrzeli v kvalifikacijah ter boljšo vključenost posameznih skupin prebivalstva v digitalni trg dela in digitalno družbo; opozarja, da bo vse bolj pomembno usposabljati visoko usposobljene strokovnjake z različnimi izkušnjami na področju umetne inteligence, zagotavljati vzajemno priznavanje takih kvalifikacij po vsej Uniji ter izpopolnjevati sedanjo in prihodnjo delovno silo, da se bo lahko spoprijela s prihodnjo resničnostjo trga dela; zato spodbuja države članice, naj ocenijo svojo ponudbo izobraževanj ter jo po potrebi nadgradijo z znanjem in spretnostmi, povezanimi z umetno inteligenco, in pripravijo posebne učne načrte za razvijalce umetne inteligence, hkrati pa naj umetno inteligenco vključijo tudi v tradicionalne učne načrte; poudarja, da je treba zagotoviti vzajemno priznavanje poklicnih kvalifikacij za kompetence na področju umetne inteligence v Uniji, saj številne države članice svojo izobraževalno ponudbo posodabljajo s kompetencami, povezanimi z umetno inteligenco, ter uvajajo posebne učne načrte za razvijalce umetne inteligence; pozdravlja prizadevanja Komisije, da bi digitalne kompetence vključila v zahteve glede kvalifikacij za nekatere poklice, usklajene na ravni Unije v skladu z direktivo o poklicnih kvalifikacijah (11); poudarja, da morajo biti ti načrti v skladu s seznamom za ocenjevanje iz etičnih smernic za zaupanja vredno umetno inteligenco, in pozdravlja predlog Komisije, da se ta seznam preoblikuje v okvirni učni načrt za razvijalce umetne inteligence; opozarja, da v poklicnem izobraževanju in usposabljanju vladajo posebne potrebe, kar zadeva umetno inteligenco, in poziva, naj se po vsej Evropi uporabi sodelovalni pristop, da bi povečali potencial, ki ga ima umetna inteligenca v poklicnem izobraževanju in usposabljanju; poudarja, kako +(11) +Direktiva 2005/36/ES Evropskega parlamenta in Sveta z dne 7. septembra 2005 o priznavanju poklicnih kvalifikacij (UL L 255, 30.9.2005, str. +22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3327b3879271e3c645756a62135109d033569b7d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-46.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +C 15/40 +SL +Uradni list Evropske unije +12.1.2022 +sreda, 19. maj 2021 +54. poudarja, da je treba opredeliti primere dobre prakse pri uporabi tehnologij umetne inteligence za varstvo in večjo dostopnost kulturne dediščine, zlasti za invalide, in jih deliti med kulturnimi mrežami po vsej Uniji, hkrati pa spodbujati raziskave o različnih vrstah uporabe umetne inteligence za promocijo vrednosti ter spodbujanje dostopnosti in ohranjanja kulturne dediščine; poziva Komisijo in države članice, naj promovirajo priložnosti, ki jih ponuja uporaba umetne inteligence v kulturnem in ustvarjalnem sektorju; 55. poudarja, da se lahko tehnologije umetne inteligence uporabijo tudi za spremljanje nedovoljene trgovine s kulturnimi dobrinami in uničevanja kulturne lastnine, hkrati pa podpirajo zbiranje podatkov za sanacijo in obnovo snovne in nesnovne kulturne dediščine; zlasti ugotavlja, da lahko razvoj, uvajanje in uporaba umetne inteligence v postopkih carinskih pregledov prispevajo k preprečevanju nezakonite trgovine s kulturno dediščino, zlasti kot dopolnilo sistemom, ki carinskim organom omogočajo, da prizadevanja in sredstva usmerijo v predmete, ki pomenijo največje tveganje; 56. ugotavlja, da bi lahko bila umetna inteligenca koristna za raziskovalni sektor, na primer prek vloge, ki jo lahko ima napovedna analitika pri natančnejšem uravnavanju analize podatkov, na primer za pridobivanje in pretok kulturnih dobrin; poudarja, da mora Unija povečati naložbe in spodbujati partnerstva med industrijo in akademskim svetom, da bo okrepila raziskovalno odličnost na evropski ravni; 57. želi spomniti, da je lahko umetna inteligenca revolucionarno orodje za spodbujanje kulturnega turizma, in poudarja njen velik potencial pri napovedovanju turističnih tokov, kar bi lahko pomagalo mestom, ki se spoprijemajo s čezmernim turizmom; +Kulturni in ustvarjalni sektor in panoge 58. obžaluje, da kultura ni med prednostnimi nalogami, opredeljenimi v možnostih politike in priporočilih o umetni inteligenci na ravni Unije, zlasti v beli knjigi Komisije z dne 19. februarja 2020 o umetni inteligenci; poziva k reviziji teh priporočil, da bi kulturo uvrstili med prednostne naloge politike na področju umetne inteligence na ravni Unije; poziva Komisijo in države članice, naj obravnavajo potencial tehnologij umetne inteligence v kulturnem in ustvarjalnem sektorju in panogah ter naj izkoristijo načrt za okrevanje NextGenerationEU za digitalizacijo tega sektorja, da se bo prilagodil novim oblikam potrošnje v 21. stoletju; 59. opozarja, da je umetna inteligenca dosegla tudi kulturni in ustvarjalni sektor in panoge, saj omogoča avtomatizirano ustvarjanje besedil, videoposnetkov in skladb; poudarja, da tudi ustvarjalci in kulturniki potrebujejo primerno digitalno znanje in spretnosti ter kompetence, da bi lahko uporabljali umetno inteligenco in druge digitalne tehnologije; poziva Komisijo in države članice, naj z znanstvenimi in raziskovalnimi sredstvi bolj spodbujajo možnosti uporabe umetne inteligence v kulturnem in ustvarjalnem sektorju in panogah ter ustanovijo centre digitalne ustvarjalnosti, v katerih bodo lahko ustvarjalci in kulturniki razvijali aplikacije umetne inteligence, se učili, kako jih uporabljati in kako uporabljati druge tehnologije, ter jih preizkušali; 60. priznava, da bi lahko tehnologije umetne inteligence še povečale naraščajoče število delovnih mest v kulturnem in ustvarjalnem sektorju in panogah, ki bi jih omogočil večji dostop do teh tehnologij; zato poudarja pomen spodbujanja digitalne pismenosti v teh sektorjih in panogah, da bi te tehnologije zanje postale bolj vključujoče, uporabne, sposobne učenja in interaktivne; 61. poudarja, da je interakcija med umetno inteligenco ter kulturnim in ustvarjalnim sektorjem kompleksna ter da je potrebna poglobljena ocena; pozdravlja poročilo Komisije iz novembra 2020 o trendih in razvoju umetne inteligence ter izzivih za okvir pravic intelektualne lastnine in študijo o avtorskih pravicah in novih tehnologijah ter o upravljanju podatkov o avtorskih pravicah in umetni inteligenci; poudarja, da je treba pojasniti pogoje uporabe avtorsko zaščitene vsebine (slike, glasba, filmi, podatkovne zbirke itd.) kot vhodnih podatkov ter v kulturnem ustvarjanju in avdiovizualni produkciji, ne glede na to, ali jo ustvarijo ljudje s pomočjo umetne inteligence ali jo samostojno ustvarijo tehnologije umetne inteligence; poziva Komisijo, naj preuči vpliv umetne inteligence na evropski ustvarjalni sektor; ponovno poudarja pomen evropskih podatkov in pozdravlja izjave Komisije v zvezi s tem, pa tudi to, da je umetno inteligenco in sorodne tehnologije uvrstila med svoje najpomembnejše naloge; 62. poudarja, da je treba na ravni Unije določiti skladno vizijo za tehnologije umetne inteligence na področju kulturnega in ustvarjalnega sektorja in panogah; poziva države članice, naj se v svojih nacionalnih strategijah na področju umetne inteligence bolj osredotočijo na kulturo, da bodo kulturni in ustvarjalni sektor in panoge sprejeli inovacije ter ostali konkurenčni in da se bo v novem digitalnem okviru na ravni Unije zaščitila in spodbujala kulturna raznolikost; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c581f58ab2a09364e91a00d11019da60dedf4d65 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-57.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +12.1.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 15/51 sreda, 19. maj 2021 +20. pozdravlja sprejetje evropske strategije za vodik; poudarja, da bi bilo prednost treba dati izgradnji oskrbovalne verige z vodikom iz obnovljivih virov v Evropi, da bi spodbudili prednosti prvega na trgu, konkurenčnost industrije in varnost oskrbe z energijo; je prepričan, da lahko vodik, proizveden iz obnovljivih in nizkoogljičnih virov, prispeva k zmanjšanju trajnih emisij, kot so emisije iz industrijske proizvodnje in težkega tovornega prometa, v katerih so možnosti neposredne elektrifikacije morda omejene zaradi nizke stroškovne učinkovitosti ali tehničnih, socialnih in okoljskih razlogov; želi opomniti, da je treba pospešiti razogljičenje obstoječega načina proizvodnje vodika; podpira začetek pomembnih projektov skupnega evropskega interesa za vodik; poziva Komisijo, naj razvije celovit okvir za razvrščanje in certificiranje plinastih nosilcev na podlagi prihrankov emisij toplogrednih plinov v celotnem življenjskem ciklu in trajnostnih meril v skladu s pristopom iz direktive o spodbujanju uporabe energije iz obnovljivih virov; poudarja, da je takšna razvrstitev izredno pomembna za udeležence na trgu, uradne organe in potrošnike; poudarja, da je treba razviti trden okvir in ustrezno izhodišče, da se zagotovi uporaba zadostnih dodatnih zmogljivosti za proizvodnjo energije iz obnovljivih virov sorazmerno s potrebami po obnovljivem vodiku; poziva Komisijo, naj te raznolike potrebe upošteva v svojih prihodnjih zakonodajnih predlogih; poziva Komisijo, naj zagotavlja pravično in učinkovito konkurenco med vodikom, uvoženim od mednarodnih partnerjev, in vodikom, proizvedenim v EU; +21. poudarja vlogo, ki bi jo lahko imelo zajemanje, shranjevanje ter uporaba ogljikovega dioksida (CCS/U) za doseganje ciljev evropskega zelenega dogovora; podpira celovit okvir politike in sistem spodbud za uporabo varnih naprav CCS/U, ki prispevajo k neto zmanjšanju emisij toplogrednih plinov, da bi težka industrija postala podnebno nevtralna, kjer ni možnosti za neposredno zmanjšanje emisij; pozdravlja predlog Komisije, da bi sklicali letni evropski forum o zajemanju, uporabi in shranjevanju ogljika v okviru industrijskega foruma o čisti energiji za nadaljnjo preučitev možnosti spodbujanja takih projektov; opozarja, da je treba dati prednost zmanjšanju neposrednih emisij ter ukrepom za ohranjanje in izboljšanje naravnih ponorov in zbiralnikov v EU, na primer s trajnostnim gospodarjenjem z gozdovi; +22. poudarja, da lahko promet bistveno olajša uvedbo energije iz obnovljivih virov; poziva Komisijo in države članice, naj predlagajo ugoden politični okvir in ambiciozne cilje, ki bodo temeljili na načelu tehnološke nevtralnosti med tehnologijami, potrebnimi za doseganje podnebne nevtralnosti, za pravičen, cenovno dostopen in uravnotežen prehod na razogljičenje vseh vrst potniškega in tovornega prometa, vključno z javnimi voznimi parki in omrežji, cestnim, pomorskim, kopenskim, železniškim in zračnim prometom, predvsem z elektrifikacijo, in kjer to ni mogoče, trajnostno proizvedena goriva; pozdravlja napoved Komisije v reviziji Direktive 2014/94/EU glede namestitve milijona polnilnih postaj za električna vozila; poziva Komisijo, naj proizvajalce avtomobilov spodbuja, da omogočijo polnjenje vozilo-omrežje; poudarja, da je treba prilagoditi omrežja za elektrifikacijo in infrastrukturo za alternativna goriva za evropski vozni park ter podpreti druge rešitve, ki jih je že mogoče uvesti, zlasti v prometnih vozliščih; poudarja možnosti notranjega sodelovanja v zvezi z razogljičenjem čezmejnega prometa; v zvezi s tem poudarja, da imata prometna skupnost in Komisija odločilno vlogo pri ustvarjanju sinergij s sosednjimi državami in pospeševanju prenosa standardov EU o emisijah iz prometa; poudarja, da je javni promet pomemben za zmanjšanje povpraševanja po energiji ter da je treba razviti in širiti razogljičen javni promet, tako na mestnih kot tudi podeželskih območjih; +23. poudarja, da obstajajo sektorji, ki porabljajo vedno več energije, kot so prometni sektor, turistični sektor ter sektor IKT; podpira Komisijo pri tem, da bo preučila sinergije med omrežji za daljinsko ogrevanje in hlajenje ter viri neizogibne odpadne toplote; pozdravlja zavezo v digitalni strategiji EU, da bodo podatkovna središča do leta 2030 postala podnebno nevtralna; poziva Komisijo, naj predlaga akcijski načrt za udeležbo turističnega sektorja v procesu povezovanja energetskega sistema, med drugim s spodbujanjem železniškega turizma, mehke in električne mobilnosti in oblikovanjem skupnosti s krožnim energetskim sistemom v trajnostnem turizmu; +Zagotovitev ravnovesja energetskih sistemov +24. ugotavlja, da bo ohranjanje ravnovesja elektroenergetskih omrežij ter upravljanje koničnih obremenitev in proizvodnje bolj težavno s čedalje bolj decentralizirano mešanico proizvodnje energije iz čedalje bolj obnovljivih virov, in v zvezi s tem poudarja vlogo prilagajanja odjema, shranjevanja in pametnega upravljanja energije; poudarja, da ima prehod na decentralizirano proizvodnjo energije številne koristi: spodbuja lahko uporabo lokalnih virov energije, kar vodi k večji lokalni varnosti oskrbe z energijo, razvoju skupnosti in kohezije z zagotavljanjem novih virov dohodka in ustvarjanjem novih delovnih mest; želi opomniti, da lahko države članice same določajo svojo mešanico virov energije, katere raznolikost je bistvena za zagotavljanje zanesljivosti oskrbe; diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9eeb84db4ee53f2f72cd355024c0834dfa57a1d9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-59.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +12.1.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 15/53 sreda, 19. maj 2021 +sistema, temelječega na oskrbi, na energetski sistem, temelječ na povpraševanju, saj omogočajo dejavne potrošnike za prilagajanje odjema prek digitalnih rešitev, ki so popolnoma skladne s splošno uredbo o varstvu podatkov (25); poziva Komisijo in države članice, naj preučijo različne možnosti za nadaljnje spodbujanje razvoja evropskega trga, da bo zagotovljena prožnost pri prilagajanju odjema, med drugim s skupnimi standardi za prožnost končne uporabe ter oceno morebitnih koristi in učinkov na stroške energetskega sistema; pozdravlja prožne povezane energetske sisteme, katerih cilj je optimizacija sektorja daljinskega ogrevanja/hlajenja ter uporaba visoko učinkovite in prožne soproizvodnje in ki prispevajo k zagotovitvi ravnovesja električnega omrežja, stroškovno učinkoviti uporabi obnovljivih virov energije in povezovanju odpadne toplote na lokalni/regionalni ravni; poziva k hitremu izvajanju Direktive (EU) 2019/944 in njenih določb o prilagajanju odjema; +34. poudarja vlogo, ki jo lahko ima električna mobilnost kot oblika pametnega povezovanja energetskih in prometnih sektorjev, tako da izkoristi prožnost, ki jo ta omogoča; poudarja, da ima elektrifikacija prometnega sektorja potencial za povečanje strateške energetske neodvisnosti Unije, ker se zmanjša potreba po uvozu fosilnih goriv; poudarja, da se z uvedbo tehnologij vozilo-omrežje odpirajo možnosti shranjevanja in prožnosti, ter ugotavlja, da bo zanje potrebna interoperabilnost energetskih sistemov in električnih vozil; +35. opozarja, da je treba za zagotavljanje odpornosti energetskih sistemov obravnavati tveganja v elektroenergetskem sektorju na področju kibernetske varnosti; poudarja, da se lahko zaradi vse večjega števila povezanih proizvodov, kot so grelne naprave, električna vozila in pametni števci, poveča tveganje kibernetskih napadov na elektroenergetski sistem; poziva Komisijo, naj hitro obravnava kibernetska tveganja in določi visoko raven zagotavljanja kibernetske varnosti za povezane proizvode v okviru omrežnega kodeksa za električno energijo o kibernetski varnosti; +36. ugotavlja, da bolj decentraliziran in na obnovljivih virih temelječ ter bolj povezan energetski sistem zahteva boljše predvidevanje povpraševanja po energiji ter večje usklajevanje oskrbe in shranjevanja iz različnih nosilcev energije v realnem času; pri tem pa je ključna vloga digitalizacije za obdelavo statističnih in meteoroloških podatkov; poziva Komisijo in države članice, naj razvijejo notranji trg za digitalne energetske tehnologije, hkrati pa varujejo zasebnost potrošnikov in osebne podatke; spodbuja države članice, naj sprejmejo indikator pripravljenosti na pametne sisteme, ki je bil razvit v okviru Direktive 2010/31/EU o energetski učinkovitosti stavb (26), da bi izkoristile možnost prožnosti pri prilagajanju odjema na ravni stavb; poudarja, da bo za to potrebnih več skupnih standardov za izmenjavo podatkov; pozdravlja namero Komisije, da bo sprejela akcijski načrt za digitalizacijo energetike, da bi okrepila tehnološko vodstvo EU in omogočila bolj povezan energetski sistem s pametnimi rešitvami v posameznih sektorjih (kot so pametna omrežja, učinkovitejši in varnejši promet ter prihranek energije v stavbah) in izboljšanim financiranjem za obdobje 2021–2027; +37. ponovno poudarja, da ima Agencija Evropske unije za sodelovanje energetskih regulatorjev ključno vlogo pri povezovanju energetskih sistemov in izvajanju energetske zakonodaje EU; poziva Komisijo in države članice, naj zagotovijo, da ima agencija na voljo dovolj sredstev za izvajanje svojih nalog; +Zagotavljanje dostopnosti in cenovne ugodnosti energije za vse državljane in podjetja +38. poudarja, da je glavni cilj energetske politike EU zagotoviti pravilno delovanje trga ob upoštevanju potrebe po ohranitvi in izboljšanju okolja; poziva Komisijo, naj sprejme potrebne ukrepe za zaščito dobrega delovanja energetskih trgov, zagotovi polno izvajanje pravnega reda za notranji energetski trg, vključno s svežnjem o čisti energiji, uskladi pravice potrošnikov na področju plinskega in daljinskega ogrevanja s pravicami odjemalcev električne energije ter jim pomaga prispevati k razogljičenju gospodarstva; poudarja, da je treba potrošnike usmeriti k najbolj energetsko in stroškovno učinkoviti možnosti razogljičenja na podlagi cen, ki ustrezno odražajo vse stroške uporabljenega nosilca energije; pozdravlja pobudo za ponovni pregled Direktive 2003/96/ES ter njeno preoblikovanje v instrument za uskladitev davčnih politik z energetskimi in podnebnimi cilji za leti 2030 in 2050; poziva Komisijo in države članice, naj v to direktivo +(25) (26) +Uredba (EU) 2016/679 Evropskega parlamenta in Sveta z dne 27. aprila 2016 o varstvu posameznikov pri obdelavi osebnih podatkov in o prostem pretoku takih podatkov ter o razveljavitvi Direktive 95/46/ES (UL L 119, 4.5.2016, str. 1). +Direktiva 2010/31/EU Evropskega parlamenta in Sveta z dne 19. maja 2010 o energetski učinkovitosti stavb (UL L 153, 18.6.2010, str. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0edbc5965e6d03e2f1561dc22f60b5f69d900afd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-61.txt @@ -0,0 +1,7 @@ +12.1.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 15/55 sreda, 19. maj 2021 +ugotavlja, da je bistveno, da se preoblikujejo znanja in spretnosti zaposlenih v sektorjih, ki jim grozi nevarnost, da zaradi zelenega prehoda izginejo; poudarja, kako pomembno je bogato evropsko strokovno znanje o povezovanju energetskih sistemov, in poziva države članice, naj ga cenijo in naj ga pomagajo prenesti iz energetskega sektorja, ki temelji na fosilnih gorivih, v ogljično nevtralen integriran energetski sistem; 48. poudarja naslednje prebojne inovacije na področju procesov in tehnologije, ki jih je treba dodatno izboljšati z vidika krožnega gospodarstva, in učinkovito strategijo za povezovanje sektorjev: (a) visoko učinkovita proizvodnja jekla, ki temelji na vodiku iz obnovljivih virov ter združuje recikliranje jekla in proizvodnjo s pomočjo trajnih železnih kalupov, (b) daljinsko ogrevanje s presežno toploto iz podzemnega prometa, (c) pametno polnjenje in prehod na druge oblike prevoza v prometnem sektorju, (d) trajnostno nadomeščanje petro- in agrokemičnih proizvodov ter procesov, ki so povezani z njimi, (e) nova generacija proizvodnje baterij in recikliranja, (f) tehnologije potopitve v tekočino za podatkovna središča, ki znatno zmanjšujejo potrebe po energiji in presežno toploto; 49. pozdravlja sprejete pobude za vrednostne verige, ki so strateškega pomena; poziva k priznanju tehnologij obnovljivih virov energije kot strateške vrednostne verige in k vzpostavitvi zavezništva, ki bo podpiralo prizadevanja za razširitev teh tehnologij, pa tudi k pobudi za izboljšanje postopkov in energijske učinkovitosti; poziva Komisijo, naj zagotovi pregledno upravljanje vseh zavezništev, vključno z udeležbo malih in srednjih podjetij, civilne družbe, nevladnih organizacij in neodvisnih strokovnjakov, pri čemer naj zagotovi geografsko raznolikost; o o 50. +o +naroči svojemu predsedniku, naj to resolucijo posreduje Svetu in Komisiji. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..db83d966f0b1f8d719431fc32ff376553a9b5f72 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-67.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +12.1.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 15/61 sreda, 19. maj 2021 +8. +meni, da bi bilo treba klasifikacijo različnih vrst vodika določiti na podlagi neodvisne, znanstveno utemeljene ocene, ne več na podlagi splošno uporabljene metode, ki temelji na barvi; meni, da bi morala tovrstna klasifikacija temeljiti na emisijah toplogrednih plinov v življenjskem ciklu celotnega procesa proizvodnje vodika in celotnega procesa njegovega prenosa, a hkrati bi morala upoštevati tudi pregledna in zanesljiva merila trajnostnosti v skladu z načeli krožnega gospodarstva ter temeljiti na povprečnih in standardnih vrednostih po kategorijah, kot so cilji trajnostne rabe in zaščite virov, ravnanje z odpadki in večja uporaba surovin in sekundarnih surovin, preprečevanje in nadzorovanje onesnaževanja ter nenazadnje varstvo in obnova biotske raznovrstnosti in ekosistemov; +9. ugotavlja, da med različnimi opredelitvami čistega vodika, ki jih uporabljajo različni akterji, kot sta Komisija in Evropska zveza za čisti vodik, obstajajo razlike, kar povzroča zmedo in kar bi bilo treba preprečiti; v zvezi s tem poudarja, da je treba popolnoma nedvoumno opredeliti razliko med obnovljivim in nizkoogljičnim vodikom (17); poleg tega ugotavlja, da bi to postalo še bolj jasno, če ne bi uporabljali dveh imen za isto kategorijo vodika, in sicer „obnovljivi“ in „čisti“, kot ju je predlagala Komisija, in v zvezi s tem poudarja, da je izraz „obnovljivi vodik“ za to kategorijo vodika najbolj objektivna in znanstveno utemeljena izbira; +10. poudarja, da so nujno potrebni evropski in mednarodni standardi in certificiranje; poleg tega ugotavlja, da bi bilo treba razmisliti o uvedbi potrdil o izvoru, ki bi bila usklajena z nacionalnimi registri, da bi zagotovili, da bi se lahko proizvodnja obnovljivega vodika pravočasno povečala, da bi lahko potrošniki zavestno izbrali trajnostne rešitve in da bi čim bolj zmanjšali tveganje nasedlih naložb; +11. poudarja, da mora sistem standardizacije temeljiti na celostnem pristopu in ga je treba uporabljati tudi za uvoženi vodik; poziva Komisijo, naj v sklopu revizije direktive o spodbujanju uporabe energije iz obnovljivih virov uvede regulativni okvir za certificiranje in sledenje vodiku v EU, pri čemer naj upošteva njegov odtis toplogrednih plinov vzdolž celotne vrednostne verige, tudi pri prenosu, da bi spodbudila tudi naložbe v zadostno dodatno proizvodnjo električne energije iz obnovljivih virov; prav tako poziva Komisijo, naj čim prej v letu 2021 predloži regulativni okvir za vodik, s katerim bo poskrbela za njegovo standardizacijo, certificiranje, potrdila o izvoru in označevanje ter omogočila trgovanje z njim v vseh državah članicah, ter naj izkoristi prihodnji pregled sistema EU za trgovanje z emisijami in preuči, katere spremembe so potrebne za sprostitev vsega potenciala vodika za prispevanje k podnebnim ciljem EU, pri čemer naj upošteva tveganja selitve virov CO2; +12. poudarja, da bi bila klasifikacija različnih vrst vodika med drugim namenjena obveščanju potrošnikov in da njen namen ni preprečiti širjenja uporabe vodika na splošno; ugotavlja, da obstoječi sistem potrdil o izvoru električne energije iz obnovljivih virov doslej ni privedel do ustreznih naložb v dodatne zmogljivosti; zato poudarja, kako pomembno je nadgraditi smernice o pogojih in merilih, da se zmogljivosti za proizvodnjo z obnovljivimi viri ne bodo štele dvojno; +13. je trdno prepričan, da je to, da javnost sprejme ekonomijo vodika, ključnega pomena za njeno uspešno vzpostavitev; zato poudarja, kako pomembni so sodelovanje javnosti in deležnikov ter evropski varnostni in tehnični standardi za vodik, pa tudi to, da se pri visokokakovostnih rešitvah na osnovi vodika ti standardi upoštevajo; nadalje poudarja, da je treba varnostne protokole glede uporabe vodika v sektorjih povpraševanja nenehno posodabljati; zato zahteva, da se po vsej EU promovirajo primeri dobre prakse in varnost vodika; +Povečanje proizvodnje vodika +14. poudarja, da je treba za dobro in predvidljivo delovanje notranjega trga vodika odpraviti regulativne ovire, Komisija pa bi morala hitro predložiti skladen, integriran in celovit regulativni okvir za trg vodika, ki bi moral biti usklajen z drugo ustrezno zakonodajo in povsem skladen z načeli sorazmernosti, subsidiarnosti in boljšega pravnega urejanja, vključno +(17) +Pojem „nizkoogljični vodik“ po mnenju Komisije vključuje vodik iz fosilnih goriv z zajemanjem ogljika in vodik na osnovi električne energije, pri čemer so njegove emisije toplogrednih plinov v življenjskem ciklu veliko manjše od tistih, ki nastanejo s sedanjimi metodami proizvodnje vodika. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fbbf6de717b0b3abf5e3205938894bcfaaac5d8b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sl.p-68.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +SL +C 15/62 +Uradni list Evropske unije +12.1.2022 +sreda, 19. maj 2021 +s preučitvijo vpliva na mala in srednja podjetja; v zvezi s tem poudarja, da mora biti trg vodika prožen, da bodo lahko inovativni pionirji na tem področju v celoti izkoristili prednosti in da bodo stroški proizvodnje vodika nižji, pri čemer je treba upoštevati, da trg vodika še ni zrel in ga je treba povečati; +15. +meni, da bi lahko bila oblikovanje trga EU s plinom in sveženj o čisti energiji podlaga in zgled za zakonsko ureditev trga vodika; poudarja, da je za hiter in predvidljiv razvoj dobro delujoče proizvodnje vodika potrebno tudi demokratično javno načrtovanje, pri katerem bodo moči združili proizvajalci, delavci in njihovi sindikati, znanstveniki in nevladne organizacije; poleg tega spodbuja Komisijo in države članice, naj se domislijo posebnih rešitev za povečanje proizvodnje vodika v slabše povezanih ali izoliranih regijah, kot so otoki, hkrati pa poskrbijo za razvoj s tem povezane infrastrukture, med drugim tako da spremenijo njeno namembnost; +16. poziva Komisijo, naj v svoje ocene učinka v zvezi z revizijo ustrezne zakonodaje vključi in preuči pravne zahteve, ki so potrebne, če naj bo ekonomija vodika EU trajnostna, da bi dosegli ambicioznejše podnebne cilje EU in povečali gospodarsko privlačnost obnovljivega vodika; poziva Komisijo, naj razmisli zlasti o pregledu direktive o spodbujanju uporabe energije iz obnovljivih virov, direktive o obdavčitvi energije (18) in direktive o trgovanju z emisijami, da bi zagotovili enake konkurenčne pogoje in regulativni okvir za vodik, ki bo primeren za prihodnost; +17. pozdravlja ambiciozna cilja Komisije v zvezi s povečanjem zmogljivosti elektrolizatorjev in proizvodnje obnovljivega vodika; poziva Komisijo, naj pripravi časovni načrt za uvedbo in povečanje uporabe elektrolizatorjev ter na ravni EU sklene partnerstva, da bi zagotovili njihovo stroškovno učinkovitost; poziva Komisijo in države članice, naj odpravijo obstoječa upravna bremena ter spodbujajo širitev vrednostne verige obnovljivega vodika in njegovo uvedbo na trg, da bo postal tehnološko dozorel in konkurenčen, in sicer s finančnimi spodbudami in namenskimi shemami financiranja, vključno z inovativnimi rešitvami, kot so odkupne premije za obnovljivi vodik, ki se dovaja v vodikovo omrežje, s pregledom pravil o državni pomoči in celovitim pregledom oblikovanja cen energije in sistemov obdavčitve, da bi se zunanji stroški internalizirali; poudarja, da bi lahko obnovljivi vodik še pred letom 2030 postal konkurenčen, če bodo na voljo potrebne naložbe in ustrezen regulativni okvir ter bo energija iz obnovljivih virov konkurenčna; +18. opozarja, da bi morala trajnostna ekonomija vodika omogočati krepitev zmogljivosti na povezanem energetskem trgu EU; priznava, da bodo na trgu obstajale različne vrste vodika, kot sta obnovljivi in nizkoogljični vodik, ter poudarja, da so potrebne naložbe, da bo mogoče proizvodnjo energije iz obnovljivih virov povečati dovolj hitro, da bodo lahko izpolnjeni podnebni in okoljski cilji EU za leti 2030 in 2050, pri čemer mora nizkoogljični vodik veljati kot prehodna tehnologija, ki se bo uporabljala kratko- in srednjeročno; poziva Komisijo, naj približno oceni, koliko nizkoogljičnega vodika bo v katerih primerih in kako dolgo potrebnega za namene razogljičenja, preden se bo lahko za to namesto njega uporabljal izključno obnovljivi vodik; poziva Komisijo in države članice, naj zmanjšajo regulativne in gospodarske ovire in tako spodbudijo hitro uvajanje vodika na trg; poleg tega ugotavlja, da je treba preprečiti, da bi se naravni viri netrajnostno izkoriščali, da bi še naprej nastajale emisije metana, pa tudi odvisnost od ogljika in nasedle naložbe; poudarja, da bi morala uporaba vodika prispevati k doseganju podnebnih ciljev EU ter k hitremu razvoju in uporabi obnovljivega vodika; +19. poudarja, kako pomembno je vodik iz fosilnih goriv čim prej postopno odpraviti, pri čemer mora biti poudarek na najčistejših tehnologijah v smislu trajnostnosti in emisij toplogrednih plinov; poziva Komisijo in države članice, naj začnejo ta prehod nemudoma skrbno načrtovati, da se bo začela proizvodnja vodika iz fosilnih goriv hitro, predvidljivo in nepreklicno zmanjševati ter da življenjska doba proizvodnih obratov na osnovi fosilnih goriv ne bo podaljšana; ugotavlja, da se številni obrati za proizvodnjo vodika na osnovi fosilnih goriv nahajajo na območjih pravičnega prehoda, in poudarja, da bi morali biti učinkoviti podporni ukrepi usmerjeni v razogljičenje obstoječe proizvodnje vodika na osnovi fosilnih goriv; opozarja, da se zaradi ukrepov za razvoj evropske ekonomije vodika ti proizvodni obrati ne bi smeli zapirati, temveč +(18) +Direktiva Sveta 2003/96/ES z dne 27. oktobra 2003 o prestrukturiranju okvira Skupnosti za obdavčitev energentov in električne energije (UL L 283, 31.10.2003, str. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-1.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-1.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c58b2d82c89f0d12d1eefb60b8c2b47dbaa58c2b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-1.txt @@ -0,0 +1,32 @@ +Europeiska unionens +officiella tidning Meddelanden och upplysningar +Svensk utgåva +C 15 +sextiofemte årgången 12 januari 2022 +Innehållsförteckning +EUROPAPARLAMENTET SESSIONEN 2021–2022 Sammanträdena den 17–21 maj 2021 ANTAGNA TEXTER +I +Resolutioner, rekommendationer och yttranden RESOLUTIONER Europaparlamentet Tisdag den 18 maj 2021 +2022/C 15/01 +2022/C 15/02 +Europaparlamentets resolution av den 18 maj 2021 om översynen av Europeiska unionens solidaritetsfond (2020/2087(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +2 +Europaparlamentets resolution av den 18 maj 2021 om säkerställande av målen för landningsskyldig­ heten enligt artikel 15 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken (2019/2177(INI)) . . . . +9 +Onsdagen den 19 maj 2021 +2022/C 15/03 +Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 med rekommendationer till kommissionen om utmaningar för organisatörer av idrottsevenemang i den digitala miljön (2020/2073(INL)) . . . . . . . +18 +Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om artificiell intelligens inom utbildning, kultur och den audiovisuella sektorn (2020/2017(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +28 +Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk strategi för integrering av energisystem (2020/2241(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +45 +2022/C 15/06 +Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk vätgasstrategi (2020/2242(INI)) +56 +2022/C 15/07 +Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om skydd av de mänskliga rättigheterna och EU:s externa migrationspolitik (2020/2116(INI)) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +70 +2022/C 15/04 +2022/C 15/05 +SV diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-42.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-42.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..63bcdfdf25948fc4444f3842f8cc124e4badc362 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-42.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 15/36 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +12.1.2022 +Onsdagen den 19 maj 2021 +27. +Europaparlamentet efterlyser regelbundna, oberoende granskningar för att undersöka om de AI-tillämpningar som används och tillhörande kontrollmekanismer överensstämmer med angivna kriterier, och vill att dessa granskningar ska övervakas av oberoende och tillräckliga tillsynsmyndigheter. +Parlamentet efterlyser särskilda stresstester för att bistå och verkställa efterlevnaden. +28. +Europaparlamentet noterar fördelarna och riskerna med AI när det gäller it-säkerhet, och AI:s potential att bekämpa it-brottslighet, och understryker att alla AI-lösningar måste kunna motstå it-angrepp samtidigt som de respekterar unionens grundläggande rättigheter, särskilt skyddet av personuppgifter och privatliv. +Parlamentet betonar vikten av att övervaka att AI används på ett säkert sätt, och att den offentliga och den privata sektorn måste samarbeta nära för att bekämpa sårbarheter och risker i samband med användningen. +Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av bättre förebyggande åtgärder när det gäller it-säkerhet och åtgärder för att begränsa riskerna på detta område. +29. +Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin kan betraktas som en prövotid för utveckling, införande och användning av digital och AI-relaterad teknik inom utbildning och kultur, vilket exemplifieras av det stora antal onlineutbildningsplattformar och onlineverktyg för kulturfrämjande som används i medlemsstaterna. +Därför uppmanar parlamentet kommissionen att utvärdera dessa exempel när den överväger en gemensam unionsstrategi för ökad användning av sådana tekniska lösningar. +Utbildning +30. +Europaparlamentet påminner om vikten av att stärka digitala färdigheter och uppnå en hög nivå av mediekompetens, digital kompetens och informationskunnighet på unionsnivå som en förutsättning för användning av AI inom utbildningen. +I detta avseende understryker parlamentet behovet av att säkerställa unionsomfattande digital kompetens och AI-kompetens, särskilt genom att utveckla utbildningsmöjligheter för lärare. +Parlamentet insisterar på att användningen av AI-teknik i skolorna bör bidra till att minska den sociala och regionala digitala klyftan. +Parlamentet välkomnar kommissionens uppdaterade handlingsplan för digital utbildning, som tar upp användningen av AI i utbildningen. +Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att göra digital kapacitet, mediekompetens och medieutbildning samt AI-relaterade färdigheter till prioriteringarna i denna plan, samtidigt som man ökar medvetenheten om eventuellt missbruk av och funktionsstörningar i AI. +Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att särskilt uppmärksamma barn och ungdomar i utsatta situationer som på området för digital utbildning behöver särskilt stöd. +Parlamentet uppmanar kommissionen att på vederbörligt sätt ta upp AI- och robotteknikinitiativ inom utbildningssektorn i sina kommande lagförslag om AI. +Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att investera i digital utrustning på skolor och använda unionsmedel för detta. +31. +Europaparlamentet understryker att användningen av AI i utbildningssystem medför omfattande möjligheter och verktyg att göra den mer innovativ, inkluderande och effektiv genom att införa nya metoder för snabb och personanpassad studentcentrerad inlärning av hög kvalitet. +Eftersom det kommer att påverka utbildning och social delaktighet betonar parlamentet dock att alla socialgrupper måste garanteras åtkomst till sådana verktyg genom att de får lika tillgång till utbildning och inlärning där ingen lämnas utanför, i synnerhet inte personer med funktionsnedsättningar. +32. +Europaparlamentet understryker att medborgarna för att kunna använda AI både kritiskt och effektivt åtminstone måste ha grundläggande insikter i denna teknik. +Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera medvetandehöjande kampanjer om AI i sina insatser för digital kompetens. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja planer och diskussionsforum som avser digital kompetens, så att de även inkluderar medborgare, föräldrar och studenter i en demokratisk dialog med offentliga myndigheter och berörda aktörer om utveckling, införande och användning av AI-teknik i utbildningssystemen. +Parlamentet betonar hur viktigt det är att tillhandahålla pedagoger, utbildare och andra aktörer rätta verktyg och kunskaper om AI och tillhörande teknik för att man ska förstå vad dessa är, hur de används och hur de kan utnyttjas korrekt och i enlighet med lagstiftningen, så att intrång i immateriella rättigheter kan undvikas. +Parlamentet betonar i synnerhet vikten av digital kompetens för personal som arbetar inom utbildningssektorn, liksom av att förbättra den digitala utbildningen för äldre, med tanke på att de yngre generationerna redan har en grundläggande uppfattning om denna teknik eftersom de vuxit upp med den. +33. +Europaparlamentet betonar att det verkliga målet med AI i våra utbildningssystem bör vara att göra utbildningen så individualiserad som möjligt, så att den erbjuder studerande personaliserade utbildningsvägar som är anpassade efter deras starka och svaga sidor och undervisningsmaterial som är skräddarsytt enligt deras egenskaper, med bibehållen utbildningskvalitet och hänsyn till våra utbildningssystems princip om integrering. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-43.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-43.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fbcf1e7c3276e13404b7735cc090b7bac8053891 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-43.txt @@ -0,0 +1,35 @@ +12.1.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 15/37 Onsdagen den 19 maj 2021 +34. +Europaparlamentet påminner om den grundläggande och mångfasetterade roll som lärare spelar i utbildningen och för att göra den inkluderande, särskilt i den tidiga barndomen, då färdigheter förvärvas som kommer att göra det möjligt för studenterna att utvecklas under hela livet, t.ex. i personliga relationer, studieresultat, empati och samarbete. +Parlamentet betonar därför att AI-teknik inte kan användas till förfång för eller på bekostnad av personlig utbildning, eftersom lärare inte får ersättas av AI eller AI-relaterad teknik. +35. +Europaparlamentet betonar att fördelarna med att använda AI inom utbildning inte bara kommer att bero på AI i sig, utan på hur lärare använder AI för att tillgodose elevers, studenters och lärares behov. +Parlamentet påpekar därför att AI-programmerare måste involvera lärarkåren i utvecklingen, införandet och användningen av AI-teknik där så är möjligt, skapa en nexusmiljö för att skapa kopplingar och samarbete mellan AI-programmerare, utvecklare, företag, skolor, lärare och andra offentliga och privata intressenter i syfte att skapa AI-teknik som är lämplig för verkliga utbildningsmiljöer, återspeglar varje elevs ålder och utvecklingsberedskap och uppfyller högsta etiska standarder. +Parlamentet betonar att utbildningsinstitutioner endast bör införa tillförlitlig, etisk och människocentrerad teknik som offentliga myndigheter och civilsamhället kan granska i varje steg av livscykeln. +Parlamentet betonar fördelarna med kostnadsfria lösningar med öppen källkod i detta avseende. +Parlamentet vill att skolor och andra utbildningsinstitutioner ska stödjas finansiellt, logistiskt och med nödvändiga sakkunskaper om införande av lösningar för framtidens lärande. +36. +Dessutom betonar Europaparlamentet att lärare fortsatt bör utbildas så att de kan anpassa sig till verkligheten inom den AI-baserade undervisningen och skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att använda AI-teknik på ett pedagogiskt och meningsfullt sätt och därmed till fullo kunna utnyttja AI:s möjligheter och förstå dess begränsningar. +Parlamentet vill att digital undervisning i framtiden ska ingå i alla lärarutbildningar och att lärare och personal som arbetar inom utbildningssektorn får möjlighet att genom hela livet vidareutbilda sig inom området digital undervisning. +Därför efterlyser parlamentet utveckling av utbildningsprogram i AI för lärare inom alla fält och i hela Europa. +Parlamentet betonar dessutom vikten av att uppdatera undervisningsprogrammen för nya generationer lärare så att de kan anpassa sig till den verklighet som den AI-drivna utbildningen innebär, samt vikten av att utarbeta och uppdatera handböcker och riktlinjer om AI för lärare. +37. +Europaparlamentet är bekymrat över bristen på specifika AI-program inom högre utbildning samt bristen på offentliga medel för AI i medlemsstaterna. +Parlamentet anser att detta utgör ett hot mot Europas framtida digitala ambitioner. +38. +Europaparlamentet är oroat över att så få AI-forskare fortsätter med en akademisk karriär på grund av att teknikföretagen kan erbjuda bättre lön och mindre byråkrati i samband med forskning. +Parlamentet anser att en del av lösningen vore att anslå mer offentliga medel för AI-forskning på universiteten. +39. +Europaparlamentet understryker vikten av att förse människor med allmänna digitala färdigheter redan från tidig ålder för att täppa till kompetensgapet och integrera vissa befolkningsgrupper bättre på den digitala arbetsmarknaden och i det digitala samhället. +Parlamentet påpekar att det blir allt viktigare att utbilda högkvalificerade yrkesutövare med all slags bakgrund på AI-området, säkerställa ömsesidigt erkännande av sådana kvalifikationer i hela unionen och att höja den framtida personalstyrkans kompetens så att den kan hantera verkligheten på framtidens arbetsmarknad. +Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att bedöma sitt utbildningsutbud och uppgradera det med AI-relaterade färdigheter där det är nödvändigt samt att inrätta särskilda kursplaner för AI-utvecklare, men också att integrera AI i traditionella läroplaner. +Parlamentet understryker behovet av att säkerställa ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer på AI-området i hela unionen, eftersom flera medlemsstater uppgraderar sitt utbildningsutbud med AI-relaterade färdigheter och inrättar särskilda läroplaner för AI-utvecklare. +Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att inkludera digitala färdigheter som en del av kvalifikationskraven för vissa yrken som harmoniserats på unionsnivå inom ramen för direktivet om yrkeskvalifikationer (11). +Parlamentet betonar att dessa måste vara i linje med bedömningslistan i de etiska riktlinjerna för tillförlitlig AI, och välkomnar kommissionens förslag om att omvandla förteckningen till en vägledande läroplan för AI-utvecklare. +Parlamentet påminner om de speciella behoven inom yrkesutbildningen när det gäller AI och efterlyser ett samverkansinriktat arbetssätt i hela Europa för att utöka AI:s potential inom yrkesutbildningen. +Parlamentet understryker +(11) +Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-46.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-46.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..11f9049b1021cb1144eb264a86e5b154408ad01e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-46.txt @@ -0,0 +1,29 @@ +C 15/40 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +12.1.2022 +Onsdagen den 19 maj 2021 +54. +Europaparlamentet betonar att beprövade metoder om AI-teknik när det gäller skydd av och tillgång till kulturarvet, särskilt för personer med funktionsnedsättning, bör fastställas och delas mellan kulturnätverk i hela unionen, samtidigt som man uppmuntrar forskning om olika sätt att använda AI för att främja kulturarvets tillvaratagande, tillgänglighet och bevarande. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja möjligheterna med användning av AI inom kulturella och kreativa sektorer och näringar. 55. +Europaparlamentet betonar att AI-teknik även kan användas för att övervaka olaglig handel med kulturföremål och förstörelse av kulturegendom, samtidigt som man stöder datainsamling för återhämtnings- och återuppbyggnadsinsatser för både det materiella och det immateriella kulturarvet. +Parlamentet konstaterar framför allt att utveckling, införande och användning av AI inom tullkontroller kan vara ett stöd för insatser för att förhindra olaglig handel med kulturarv, och i synnerhet kan komplettera system som gör det möjligt för tullmyndigheter att rikta sina insatser och resurser på de föremål som utgör den största risken. 56. +Europaparlamentet noterar att AI skulle kunna gynna forskningssektorn, exempelvis genom den roll som prediktiv analys kan spela vid finjustering av dataanalyser, till exempel om förvärv och förflyttning av kulturföremål. +Parlamentet betonar att unionen måste öka investeringarna och främja partnerskap mellan näringslivet och den akademiska världen för att öka forskningens spetskompetens på europeisk nivå. 57. +Europaparlamentet påminner om att AI kan vara ett revolutionerande verktyg för att främja kulturturism och betonar dess betydande potential att förutsäga turismflöden, vilket kan hjälpa städer som har problem med massturism. +Kulturella och kreativa sektorer och näringar 58. +Europaparlamentet beklagar att kultur inte finns med bland de prioriteringar som anges i politiska valmöjligheter och rekommendationer om AI på unionsnivå, särskilt i kommissionens vitbok av den 19 februari 2020 om artificiell intelligens. +Parlamentet efterlyser en översyn av dessa rekommendationer för att göra kultur till en politisk prioritet i samband med AI på unionsnivå. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med de potentiella effekterna av utveckling, införande och användning av AI-teknik inom kulturella och kreativa sektorer och näringar och att på bästa sätt utnyttja återhämtningsinstrumentet Next Generation EU i syfte att digitalisera dessa sektorer för att reagera på nya konsumtionsformer under 2000-talet. 59. +Europaparlamentet påpekar att AI även har nått de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, vilket till exempel visar sig i automatisk produktion av texter, videor och musikstycken. +Parlamentet betonar att även skapande artister och kulturarbetare måste ha de digitala kunskaper och färdigheter som behövs för att använda AI och annan digital teknik. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja de möjligheter som användning av AI erbjuder inom kulturella och kreativa sektorer och näringar, genom att göra ytterligare medel tillgängliga från vetenskapsoch forskningsbudgetar och skapa centrum för digital kreativitet där kreatörer och kulturarbetare utvecklar AI-tillämp­ ningar, lär sig hantera dessa och annan teknik och kan utprova dem. 60. +Europaparlamentet konstaterar att AI-teknik har potential att öka antalet arbetstillfällen inom kulturella och kreativa sektorer och näringar, vilket underlättas av den ökade tillgången till denna teknik. +Parlamentet betonar därför vikten av att sprida digital kompetens inom kulturella och kreativa sektorer och näringar för att göra tekniken mer inkluderande, användbar, inlärningsbar och interaktiv för dessa sektorer. 61. +Europaparlamentet betonar att samspelet mellan AI och kulturella och kreativa sektorer och näringar är komplicerat och kräver en ingående bedömning. +Parlamentet välkomnar kommissionens rapport från november 2020 Trends and Developments in Artificial Intelligence – Challenges to the IPR Framework (Tendenser och utveckling inom artificiell intelligens – utmaningar för ramen för immateriella rättigheter) och undersökningen Study on Copyright and New Technologies: copyright data management and Artificial Intelligence (Undersökning om immateriella rättigheter och ny teknik: hantering av upphovsrättslig data och artificiell intelligens). +Parlamentet understryker vikten av att klargöra villkoren för användningen av upphovsrättsligt skyddat innehåll som inmatning av data (bilder, musik, filmer, databaser osv.) och i produktionen av kulturella och audiovisuella verk, oavsett om de är skapade med hjälp av AI eller autonomt genererade med AI-teknik. +Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka AI:s inverkan på de europeiska kreativa näringarna. +Parlamentet upprepar vikten av europeiska data och välkomnar kommissionens uttalanden i detta avseende, liksom att AI och tillhörande teknik står högt på dagordningen. 62. +Europaparlamentet betonar behovet av att skapa en enhetlig syn på AI-teknik inom kulturella och kreativa sektorer och näringar på unionsnivå. +Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka inriktningen på kultur i sina nationella AI-strategier för att säkerställa att kulturella och kreativa sektorer och näringar utnyttjar innovationerna, förblir konkurrenskraftiga och att den kulturella mångfalden skyddas och främjas på unionsnivå i det nya digitala sammanhanget. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-57.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-57.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..556eccb2fc040b0fe05b5439ddc1467b5cb36581 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-57.txt @@ -0,0 +1,38 @@ +12.1.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 15/51 Onsdagen den 19 maj 2021 +20. +Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s vätgasstrategi. +Parlamentet framhåller att prioritet bör ges åt att bygga upp en försörjningskedja för förnybar vätgas i Europa för att främja pionjärfördelar, industriell konkurrenskraft och en trygg energiförsörjning. +Parlamentet är övertygat om att förnybar och koldioxidsnål vätgas kan hjälpa till att minska kvarvarande utsläpp, t.ex. från industriprocesser och tunga transporter, där den direkta elektrifieringen kan vara begränsad på grund av låg kostnadseffektivitet eller av tekniska, sociala och miljömässiga skäl. +Parlamentet påminner om nödvändigheten av att påskynda utfasningen av fossila bränslen från den befintliga vätgasproduktionen, och stöder lanseringen av viktiga vätgasprojekt av gemensamt europeiskt intresse. +Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en övergripande klassificerings- och certifieringsram för gasformiga bärare på grundval av växthusgasutsläppsminskningar under hela livscykeln och hållbarhetskriterier i överensstämmelse med tillvägagångssättet i direktivet om förnybar energi om främjande av förnybar energi. +Parlamentet framhåller att en sådan klassificering är av yttersta vikt för marknadsaktörer, myndigheter och konsumenter. +Parlamentet framhåller behovet av att ta fram en robust ram och ett lämpligt referensvärde för att se till att tillräcklig ytterligare produktionskapacitet för förnybar energi sätts in i förhållande till behovet av förnybar vätgas. +Parlamentet uppmanar kommissionen att ta denna mångfald av behov i beaktande i sina framtida lagstiftnings­ förslag. +Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en rättvis och effektiv konkurrens mellan vätgas som importeras från internationella partner och vätgas som produceras i EU. +21. +Europaparlamentet understryker den roll som miljösäker avskiljning, lagring och användning av koldioxid kan spela för att nå målen för den europeiska gröna given. +Parlamentet stöder en integrerad policykontext som stimulerar användningen av miljösäkra tillämpningar för avskiljning, lagring och användning av koldioxid som åstadkommer en nettominskning av växthusgasutsläppen för att göra den tunga industrin klimatneutral när inga direkta utsläppsmins­ kningsalternativ finns tillgängliga. +Parlamentet noterar kommissionens förslag att sammankalla ett årligt europeiskt forum för avskiljning, lagring och användning av koldioxid som en del av industriforumet för ren energi i syfte att ytterligare studera alternativ för att främja sådana projekt. +Parlamentet påminner om behovet av att prioritera direkta utsläppsminskningar och åtgärder som bibehåller och förbättrar EU:s naturliga sänkor och reservoarer, exempelvis genom hållbar skogsförvaltning. +22. +Europaparlamentet framhåller att transportväsendet kan vara en viktig faktor som underlättar utbyggnaden av förnybar energi. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå en gynnsam policyram och ambitiösa mål, på grundval av principen om teknikneutralitet bland sådan teknik som är nödvändig för att uppnå klimatneutralitet, till förmån för en rättvis, ekonomiskt överkomlig och väl avvägd omställning med utfasning av fossila bränslen inom alla passagerar- och godstransportslag, däribland offentliga fordonsparker och nät, vägtransport, sjöfart, inre vattenvägar, järnväg och luftfart, huvudsakligen genom elektrifiering och, där det inte är möjligt, genom hållbart producerade bränslen. +Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om utplacering av en miljon laddstationer för elfordon i översynen av direktiv 2014/94/EU. +Parlamentet uppmanar kommissionen att ge biltillverkarna incitament att möjliggöra V2G-laddning (från fordon till elnät). +Parlamentet framhåller behovet av att anpassa elektrifieringsnäten och alternativbränsleinfrastrukturen för Europas bilpark samt att stödja andra lösningar som lätt kan sättas in, särskilt i transportnav. +Parlamentet framhåller potentialen för internt samarbete kring utfasningen av fossila bränslen inom gränsöverskridande transporter. +Parlamentet framhåller i detta avseende transportgemenskapens och kommissionens avgörande roll för att skapa synergier med grannländer och påskynda överföringen av EU-standarder för transportutsläpp. +Parlamentet framhåller kollektivtrafikens betydelse för att minska energiefterfrågan, liksom behovet av att utveckla och bygga ut fossilfri kollektivtrafik både i städer och på landsbygden. +23. +Europaparlamentet framhåller att det finns sektorer där energiförbrukningen är på väg upp, som transport, turism och IKT. +Parlamentet stöder kommissionen när det gäller att titta på synergierna mellan fjärrvärme- och fjärrkylnät och källor till oundviklig spillvärme. +Parlamentet välkomnar åtagandet i EU:s digitala strategi att göra datacentraler klimatneutrala senast 2030. +Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en handlingsplan för turismsektorns deltagande i integreringen av energisystemen och bland annat titta på främjande av tågturism, mjuk mobilitet och e-mobilitet samt inrättande av cirkulärenergisamhällen inom hållbar turism. +Säkerställa balansen i energisystemen +24. +Europaparlamentet noterar att uppgiften att upprätthålla balansen i elnäten och hantera efterfråge- och produktionstoppar kommer att bli mer komplex med en alltmer decentraliserad och förnybar produktionsmix, och understryker i detta sammanhang betydelsen av efterfrågeflexibilitet, lagring och smart energihushållning. +Parlamentet poängterar att en utveckling i riktning mot decentraliserad energiproduktion har många fördelar: den kan främja användningen av lokala energikällor, ge tryggare lokal energiförsörjning och bidra till utvecklingen och sammanhållningen i närsamhället genom nya inkomstkällor och arbetstillfällen. +Parlamentet påminner om att medlemsstaterna fortsatt är fria att besluta om sin egen energimix, vars diversifiering är grundläggande för att trygga försörjningen. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-59.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-59.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..99d78d1abd8eab7a773bf2d92f9b75df57b00a52 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-59.txt @@ -0,0 +1,37 @@ +12.1.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 15/53 Onsdagen den 19 maj 2021 +aktiva konsumenter via digitala lösningar i full överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen (25). +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforska olika sätt att ytterligare stimulera utvecklingen av en europeisk marknad för efterfrågeflexibilitet genom bland annat gemensamma standarder för slutanvändarflexibilitet och en bedömning av de potentiella vinsterna och konsekvenserna för energisystemkostnaderna. +Parlamentet välkomnar flexibla integrerade energisystem som syftar till att optimera sektorn för fjärrvärme/fjärrkyla samt användningen av verkningsfull och flexibel högeffektiv kraftvärme som bidrar till balanseringen av elnätet, kostnadseffektiv användning av förnybara energikällor och integrering av spillvärme på lokal/regional nivå. +Parlamentet uppmanar till ett snabbt genomförande av direktiv (EU) 2019/944 och dess bestämmelser om efterfrågeflexibilitet. +34. +Europaparlamentet framhåller vilken roll elektrisk mobilitet kan spela som en form av smart integrering av energioch transportsektorerna genom att frigöra flexibilitetskapacitet. +Parlamentet framhåller att elektrifieringen av trans­ portsektorn har potential att stärka unionens strategiska oberoende på energiområdet genom att minska behovet av importerade fossila bränslen. +Parlamentet framhåller lagrings- och flexibilitetspotentialen i utbyggnaden av V2G-teknik och konstaterar att detta kräver att energisystemen och elfordonen är kompatibla. +35. +Europaparlamentet påminner om vikten av att ta itu med cybersäkerhetsrisker i energisektorn för att säkerställa energisystemens motståndskraft. +Parlamentet framhåller att det ökande antalet uppkopplade produkter, såsom värmeapparater, elfordon och smarta mätare, kan öka risken för cybersäkerhetsattacker mot elsystemet. +Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att skyndsamt åtgärda cybersäkerhetsrisker genom att sätta en hög cybersäkerhets­ skyddsnivå för uppkopplade produkter i samband med elnätsföreskrifterna för cybersäkerhet. +36. +Europaparlamentet framhåller att ett mer förnybart, decentraliserat och bättre integrerat energisystem kräver bättre prognostisering av energiefterfrågan och mer realtidsmatchning mot tillgång och lagring via olika energibärare. +Parlamentet understryker i detta sammanhang den avgörande betydelsen av digitalisering för behandling av statistiska och meteorologiska data. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en inre marknad för digital energiteknik och att samtidigt skydda konsumenternas integritet och personuppgifter. +Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anta den indikator för smart beredskap som utvecklats som en del av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (26) för att utnyttja potentialen i fråga om efterfrågeflexibilitet på byggnadsnivå. +Parlamentet betonar att detta kommer att kräva mer gemensamma standarder för datautbyte. +Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att anta en handlingsplan för digitalisering av energi för att främja EU:s tekniska ledarskap och möjliggöra ett mer integrerat energisystem med intelligenta lösningar i specifika sektorer (såsom smarta nät, effektivare och säkrare transporter och energibesparingar i byggnader) och med förstärkt finansiering för perioden 2021–2027. +37. +Europaparlamentet upprepar att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter har en avgörande roll i integreringen av energisystemen och i genomförandet av EU:s energilagstiftning. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att byrån ges tillräckliga medel för att utföra sina uppdrag. +Säkerställa tillgänglig och prismässigt överkomlig energi för alla medborgare och företag +38. +Europaparlamentet påminner om att det primära målet för unionens åtgärder på energiområdet är att garantera en välfungerande marknad med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön. +Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta de nödvändiga åtgärderna för att slå vakt om välfungerande energimarknader, se till att regelverket för den inre energimarknaden genomförs fullt ut, inklusive paketet för ren energi, jämka samman konsumenträttigheterna i gas- och fjärrvärmesektorerna med elkonsumenternas rättigheter och hjälpa dem att bidra till utfasningen av fossila bränslen i ekonomin. +Parlamentet betonar vikten av att vägleda kunderna till det mest energi- och kostnadseffektiva fossilutfasningsalternativet på grundval av priser som korrekt speglar alla kostnader för den energibärare som används. +Parlamentet välkomnar initiativet att se över direktiv 2003/96/EG och omvandla det till ett instrument för anpassning av skattepolitiken till energi- och klimatmålen för 2030 och 2050. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta in klimatmålen i detta direktiv. +Parlamentet framhåller behovet av att revidera dess +(25) (26) +Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). +Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13). diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-61.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-61.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fb69c66605b797fa3a88d013534426e42d8d18b4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-61.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +12.1.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 15/55 Onsdagen den 19 maj 2021 +Parlamentet noterar i detta avseende att det är av yttersta vikt att de anställda i sektorer som riskerar att försvinna genom den gröna omställningen kan omvandla sina färdigheter. +Parlamentet framhåller värdet av Europas väletablerade expertis inom integrering av energisystem och uppmanar medlemsstaterna att sätta värde på denna expertis och hjälpa till att överföra den från fossilenergisektorn till det integrerade energisystemet i en klimatneutral sektor. 48. +Europaparlamentet framhåller följande banbrytande processinnovationer och tekniker som behöver förbättras ytterligare ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv och i en effektiv strategi för sektorsintegrering: a) Högeffektiv och förnybar stålproduktion baserad på förnybar vätgas, som kombinerar återvinning av stål och produktion med permanenta järnformar. +b) Fjärrvärme genom underjordisk transport av överskottsvärme. +c) Smart laddning och trafikomställning inom transportsektorn. +d) Hållbar ersättning av petrokemiska och agrokemiska produkter och deras närliggande processer. +e) Nya generationens batteriproduktion och batteriåtervinning. +f) Teknik för vätskenedsänkning för datacentraler, som betydligt minskar energibehovet och överskottsvärmen. 49. +Europaparlamentet välkomnar initiativen för strategiska värdekedjor. +Parlamentet vill att teknik för förnybar energi ska erkännas som en strategisk värdekedja och vill se en allians till stöd för insatserna att skala upp sådan teknik samt ett initiativ för att förbättra process- och energieffektiviteten. +Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en transparent styrning av alla allianser, bland annat med deltagande av små och medelstora företag, det civila samhället, icke-statliga organisationer och oberoende experter, och att samtidigt garantera geografisk spridning. +o o 50. +o +Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-67.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-67.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..308e428605d9eadddf45096117e167df6013a2af --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-67.txt @@ -0,0 +1,32 @@ +12.1.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 15/61 Onsdagen den 19 maj 2021 +8. +Europaparlamentet anser att klassificeringen av de olika formerna av vätgas bör fastställas enligt en oberoende, vetenskapligt baserad bedömning som avviker från den allmänt använda färgbaserade metoden. +Parlamentet anser att denna klassificering bör baseras på växthusgasutsläppen under hela livscykeln genom hela processen för produktion och transport av vätgas, men även ta hänsyn till transparenta och stabila hållbarhetskriterier i linje med principerna för den cirkulära ekonomin och baseras på genomsnitt och standardvärden per kategori, såsom målen om hållbar användning och skydd av resurser, hantering av avfall och ökad användning av råvaror och sekundära material, förebyggande och kontroll av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. +9. +Europaparlamentet konstaterar att det finns skillnader mellan olika definitioner av ren vätgas som används av olika aktörer, såsom kommissionen och den europeiska alliansen för ren vätgas, vilket skapar förvirring och bör undvikas. +Parlamentet betonar i detta sammanhang att åtskillnaden mellan förnybar och koldioxidsnål vätgas måste göras fullständigt tydlig (17). +Parlamentet konstaterar dessutom att det skulle vara ännu tydligare att undvika två namn för samma vätgaskategori, nämligen ”förnybar” och ”ren”, såsom föreslagits av kommissionen, och understryker i detta avseende att termen ”förnybar vätgas” är det mest objektiva och vetenskapligt baserade alternativet för denna vätgaskategori. +10. +Europaparlamentet understryker det akuta behovet av EU-standarder och internationella standarder och certifiering. +Parlamentet konstaterar vidare att ursprungsgarantier som är anpassade till nationella register bör övervägas för att säkerställa att produktionen av förnybar vätgas kan ökas i tid och att konsumenterna medvetet kan välja hållbara lösningar och minimera risken för strandade investeringar. +11. +Europaparlamentet betonar att standardiseringssystemet måste bygga på ett helhetsperspektiv och vara tillämpligt på importerad vätgas. +Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett regelverk med stabila och insynsvänliga hållbarhetskriterier för certifiering och spårning av vätgas i EU, med beaktande av dess växthusgasavtryck genom hela värdekedjan, inbegripet transporter, för att även frigöra investeringar i tillräcklig, kompletterande produktion av el från förnybara energikällor. +Parlamentet uppmanar också kommissionen att så tidigt som möjligt under 2021 tillhandahålla ett regelverk för vätgas som säkerställer standardisering, certifiering, ursprungsgarantier, märkning och handel i alla medlemsstater, och att även använda den kommande översynen av EU:s utsläppshandelssystem för att undersöka vilka förändringar som behövs för att frigöra vätgasens fulla potential att bidra till EU:s klimatmål, med beaktande av riskerna för koldioxidläckage. +12. +Europaparlamentet understryker att klassificeringen av olika typer av vätgas bland annat skulle tjäna syftet att ge konsumenterna information och inte syfta till att hindra utvidgningen av vätgaskonsumtionen i allmänhet. +Parlamentet konstaterar att det nuvarande systemet med ursprungsgarantier för el från förnybara energikällor ännu inte har lett till tillräckliga investeringar i ytterligare kapacitet. +Därför betonar parlamentet vikten av att ytterligare utveckla riktlinjer för villkor och kriterier för att undvika dubbelräkning av förnybar kapacitet. +13. +Europaparlamentet är fast övertygat om att allmänhetens acceptans är nyckeln till framgångsrikt inrättande av en vätgasekonomi. +Parlamentet betonar därför vikten av att allmänheten och berörda parter deltar samt av EU:s säkerhetsstandarder och tekniska standarder för vätgas samt högkvalitativa vätgaslösningar som uppfyller dessa standarder. +Parlamentet betonar också att säkerhetsprotokollen inom efterfrågesektorerna måste uppdateras kontinuerligt när det gäller användning av vätgas. +Parlamentet yrkar därför på främjande av bästa praxis och av en vätgasrelaterad säkerhetskultur överallt i unionen. +Öka vätgasproduktionen +14. +Europaparlamentet betonar att för att säkerställa att den inre marknaden för vätgas fungerar väl och förutsägbart måste lagstiftningshinder övervinnas och ett enhetligt, integrerat och heltäckande regelverk för en vätgasmarknad snabbt föreslås av kommissionen, och detta regelverk bör anpassas till annan relevant lagstiftning och fullt ut respektera +(17) +Enligt kommissionen omfattar ”koldioxidsnål vätgas” fossilbaserad vätgas med avskiljning av koldioxid och elbaserad vätgas, med livscykelutsläpp av växthusgaser som är betydligt lägre om man jämför med de befintliga metoderna för produktion av vätgas. diff --git a/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f4d1c0ed7f610023ef6c530b233364f3eb41ed52 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:015/sbd/OJ:C:2022:015:FULL.sv.p-68.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +C 15/62 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +12.1.2022 +Onsdagen den 19 maj 2021 +principerna om proportionalitet, subsidiaritet och bättre lagstiftning, inbegripet testet för små och medelstora företag. +Parlamentet betonar i detta avseende att det behövs en flexibel vätgasmarknad för att göra det möjligt för nyskapande initiativtagare att till fullo utnyttja fördelarna med och sänka kostnaderna för vätgasproduktionen samtidigt som man tar hänsyn till att vätgasmarknaden ännu inte är mogen och behöver byggas ut. +15. +Europaparlamentet anser att utformningen av EU:s gasmarknad och paketet för ren energi skulle kunna tjäna som grund och exempel för regleringen av vätgasmarknaden. +Parlamentet betonar att en snabb och förutsägbar utveckling av en välfungerande vätgasproduktion också kräver demokratisk offentlig planering som involverar producenter, arbetstagare och deras fackföreningar, forskare och icke-statliga organisationer. +Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att ta fram specifika lösningar för att utöka vätgasproduktionen i regioner som är isolerade eller har mindre välutvecklade förbindelser, såsom öar, samtidigt som man säkerställer utveckling av relaterad infrastruktur, bland annat genom att ändra dess användningsområde. +16. +Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera och bedöma de rättsliga krav som är nödvändiga för en hållbar EU-vätgasekonomi i sin konsekvensbedömning i fråga om översynen av relevant lagstiftning, för att uppnå målet om att öka unionens klimatambition och göra ren vätgas ekonomiskt sett mer attraktiv. +Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att särskilt undersöka översynen av direktivet om förnybar energi, energiskattedirektivet (18) och utsläppshandelsdirektivet, för att säkerställa lika villkor och ett framtidssäkert regelverk för vätgas. +17. +Europaparlamentet välkomnar kommissionens ambitiösa mål att utöka kapaciteten hos elektrolysörer för samt produktionen av förnybar vätgas. +Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för spridning och ökning av elektrolysörer och bygga upp partnerskap på EU-nivå för att säkerställa deras kostnadseffektivitet. +Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att undanröja befintliga administrativa bördor och att uppmuntra en utvidgning av värdekedjan och marknadsspridningen av förnybar vätgas för att göra den tekniskt mogen och konkurrenskraftig genom att tillhandahålla finansiella stimulansåtgärder och särskilda finansieringssystem, inbegripet innovativa lösningar såsom inmatningspremier för förnybar vätgas som matas in i vätgasnätet, genom att se över reglerna för statligt stöd och genom att utföra en omfattande översyn av energiprissättnings- och energiskattesystemen i syfte att internalisera externa kostnader. +Parlamentet betonar att förnybar vätgas skulle kunna bli konkurrenskraftig före 2030, förutsatt att det finns nödvändiga investeringar och ett adekvat regelverk och att förnybar energi är konkurrenskraftig. +18. +Europaparlamentet konstaterar att en hållbar vätgasekonomi bör göra det möjligt att öka kapaciteten på en integrerad energimarknad i EU. +Parlamentet inser att det kommer att finnas olika former av vätgas på marknaden, såsom förnybar och koldioxidsnål vätgas, och understryker behovet av investeringar för att öka produktionen av förnybar vätgas tillräckligt snabbt för att nå EU:s klimatmål och miljömål för 2030 och 2050, samtidigt som man erkänner att koldioxidsnål vätgas är en överbryggningsteknik på kort och medellång sikt. +Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur mycket koldioxidsnål vätgas som kommer att behövas för utfasningen av fossila bränslen tills förnybar vätgas kan spela denna roll ensam, i vilka fall och hur länge. +Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att minska de rättsliga och ekonomiska hindren för att främja en snabb marknadslansering av vätgas. +Parlamentet noterar vidare behovet av att undvika ohållbar resursexploatering, fortsatta metanutsläpp, koldioxidinlåsning och strandade tillgångar. +Parlamentet understryker att användningen av vätgas bör bidra till att uppnå EU:s klimatmål och till en snabb utveckling och utbyggnad av förnybar vätgas. +19. +Europaparlamentet betonar vikten av att så snabbt som möjligt fasa ut fossilbaserad vätgas och fokusera på den renaste tekniken när det gäller hållbarhet och växthusgasutsläpp. +Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart börja planera denna omställning noggrant, så att produktionen av fossilbaserad vätgas börjar minska snabbt, förutsägbart och oåterkalleligt och så att en förlängning av livslängden för fossilbaserade produktionsanläggningar undviks. +Parlamentet konstaterar att ett antal anläggningar för fossilbaserad vätgasproduktion är belägna i regioner som får stöd för en rättvis omställning och framhåller att effektiva stödåtgärder bör inriktas på utfasning av fossila bränslen i befintlig fossilbaserad vätgasproduktion. +Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att åtgärder +(18) +Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51). diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3864e0258e464afd90885fd8ee49d7f91d416c95 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6027e5a2ff4b5ac22f22e9de619680eb55c428b86852db121ad8f8c1d8292574 +size 823239 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..10135b84cdae50dcd0a46b1ee3e6734df31a0dbc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.bg.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b83e812b6d3031cf229bc46bd4a00cd916928473eb0c0230219da0f94fbd8d35 +size 827741 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..06b1a838af1bac3b84d56262b63c35ffa37a0904 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:816c2e6e0ec0eff50c9ed46a9b5139ef3ebe7d167bdbe299a2d8116e98f1317d +size 823353 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..596cabb9b12f74d2b5fa2358fc7d0a62d6af02f0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.cs.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:17d47394b4537bd1568b5ff64ae9c38e5ff14dee3c1f9f151ba6c0d401d1f27a +size 827824 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6f424e402b903725e0e96ee19b9be72430c0fda3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e4baff7b8c57753f4e0f6991eacbb8e9bb894cf12263aa0103663f97c8ce0a00 +size 822864 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dbc7f72aac7ddb720a12b6cd0a9d4266d17716ce --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.da.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:1d19c5a676574aefb7345fa8f52cb13978e94f01c363cd38865a37bfd6c52fe5 +size 827218 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1b461f581a08cd132260b58089fa6241e85ca748 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6610608cd4d86305f30caa03b7d14e820b4dadf146bf3c866fa41edcaf651285 +size 822988 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..efaa4b127775a31a97ad6ab6671f77f756d6b71c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.de.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:a36c4dadcdda3e5dcdd6bdb14510d1ca0c424a2a2ed599b3caee301b7f5ddc09 +size 827454 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3e845936f43c0e0b8c8a35bcc72b2b778d4e5b7a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:23879e08b3786b400066e8bf556cd2171d4b6b0149215209db1c8408db8e4106 +size 823632 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..06748b92e8372b261d7dbea5007670f85eb11691 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.el.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:eb39610c41d6d4e3c1284284432cca6e4a01c5b57630191e7aefe23c4ff38fb8 +size 828330 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f5ede877016359a6519e835d7b282a168f1b27a8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d21933538edeb173ad8e0fb5c26ea008a25355ae594c1ba26de47f103c6e09ea +size 822598 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..61c1fbab3e10fa007847e7989239071d253e83cd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.en.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:a3adf068412cae345981d66cbf073e03e4fd121e2c6330a4a8f567996c25793e +size 827027 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..eec5ffed72f1733305aaee7d49e86894d43b2489 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8b68472772e1afb214a70ecc9b7a424ea14f0aa77e175d27b59e7455cefd5697 +size 823105 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f62adc9deb9ee0cc1ea0bba7ca305ff2ab03f52a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:cec586091cb15511dd9fe47044176aa875d6e4aaacead9598cde78f5f12186b0 +size 827644 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..812fcc9a3f5057cf7e913df14cbb9af5275c96dc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.es.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b8d7b028e0815b50aa2972d5a379c128e177b7eb3b557d14fc332342c1d1c5ca +size 821292 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..db93f5f91fb33852ae7e5849f2dc0565bf50b5b4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9ef4ed6a0e1419a689d93df9360dbc2936c97086381e533448e49da118562fbc +size 936748 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..20da03c1f2daf3a7df68aa7a52f7673c1b5fde42 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:0f305526223e0f8d9e86eafaa33a2a4454e9d17c61c2bdd5cac3b3ae7d48a145 +size 941333 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..66783cd98ec6654e04aeeb868862378dd07e4f57 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.et.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:108648c257a7a4ce9e8eca7ee10d5370e84f26fd23e60c9a6546fbd6c4e06c4c +size 935080 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ff9db8e67653d6c40bf3079f448b11447ce3bb8f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b95adf38a029cbeef9c5e455c72163d634a75e6c9d2570d332ec3fe1df2bd094 +size 822228 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..15caad96a2d8783c90befad6fc47b7ba7c265d3f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d000d21889a98252e0604f30bae67aeeb38c204726adb36a3e8194ce6deef299 +size 826891 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..57957961ab3818eb6f4661edd689983ae490a7de --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fi.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:2570a2d11f103cd281ea8537afa1fafdc41ec687a01ef0ad24547dc5ad7e2d59 +size 820500 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..bd86c3730ba491d7221a156feb983a14dd7ff7c2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d7b3f88581af5eb7835d0f4fbeafb3b6c80f610f1606d2a44b39c8ac49b6ad81 +size 823021 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7df2afef1d3c654086e4eddea68e822b95362c0c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:3c3d986aea3ecefdca83116b8474a187af7be745349b058c039e839c33c4c11f +size 827296 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b70769f9b33ee7da01444bf32b6d27a2006451b2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.fr.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6e87f9e8d8543768b6a25b6bce8970683453627a9df8fef58581f53db7df4b82 +size 821329 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..81e00c441a7368c1e7c20676ffd5ea5290b10f32 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8e608ece3aa553eaa389bd0d485017ec2ea9ebedb8ce58e416bc44dbfcc67dce +size 822690 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..77e7094ad76c1f517db144e2d9ba67f5b939633a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:ee78b34ebb0ce1bb758acfe31bdfe2f94c4efb18c3adc6d35e931594d4836bf9 +size 827387 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c89cfc37b85b7e89d99095c9f3f443794f4386cc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hr.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b45d1fdf5f931236e0606a42d0d909b2e6c68341c4a2db012b2cceee7b7f8583 +size 820974 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c2ba35490f5b752a48e82cc4c6709e8417da2f9e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:cdb2a381dbe009cab142f4eb7e1915d2757a29ebc2d6b975db2838a5f0be66b9 +size 822941 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b63ae8697cebe8a2021f6872ed020992932663e6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:89c652151f28875a8fc46226458f4b7b1e9a7c2cd5b7420ae31af7fee06bc9c0 +size 827478 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7bb45b1935c51167f96ebdf5b4f02743af0fd096 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.hu.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:587ceac96ce082e7c1cb4fa973c4218b4a5df5bb0b8f75b728c6a1c8c4a91d32 +size 821181 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f28009d31271fe231a250fd2d54bdb21f6f28ccd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:cb0082138808822d01ac9683f2a12cb2f92c90fefe8bfccd4a7280672da994da +size 822682 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8d3451f14b3db6d9c3a597b3bfcc3358206596cd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f54abe2ea5133b7d3367d51df9d5c73ce46800058ba597b53dd5fd87ccb9e3dd +size 827348 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d13aef40a307545fc7e4d922946044e129ebd762 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.it.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:285b3ab3935407494d6d2c95ad99cc33336ec0e6aa3937ed66e8575084d610e5 +size 821023 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-54.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-54.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..11ca7d89beaa835a4c7f24a37b208bbd96cc25af --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-54.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:59da1ea45a21c306522c7610855564a401da8873d595cb82a499789348f2e7b9 +size 937743 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..15449212a384f3c9ef032c6f906f0c5511a28df8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b053420fdad2abab416484b07833f4198ce53d7b786d9674fbed2cddf73f3f70 +size 942067 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..02bb893748253404bf7a9431e3f281dead8c4a4d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lt.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:0d4cd005dff2ed99f01b18a55b9075e5d3155015a95673b044cf0acafa178dca +size 936128 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3a8218a79eabcf3306e646d42400a10e1d9b926d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f870510151da7051e2b023ff2c4a8cdf069edd2d117b88ebc3ccd23516cff10e +size 942178 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a3625df1776e6881d6c9968893d4acd4ba095387 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.lv.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:2b576def26993214869663b2d2851ea82de4914418f7202caf794f70102f0481 +size 936081 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..77e8b2526132a45954522b1d01fc73fab3917069 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:92e87247a38897c6697d06d130299e3b142713a0c810d63a1827a738336148f0 +size 827370 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..907f089591a36870d3eebb355a9eb21b93fa4437 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.mt.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:175d478a96fe0ca53e41cd3c069c4d8a622202e1d1ba8b45311f2d8e84cd96fc +size 821300 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8ee5196e9394689f29fcbc79d5233e0924aacee1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:2399fa8cc10fddff36923106c6f80beeab752c97e11eebb1e1aaf9118a6ad80f +size 827295 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..63991b4bbd6b7e7f279452b3ec17204f9c51d415 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.nl.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:491978b98ba19038c93dc4fc59b30aa0dc9d01d709423caf5463f0898b2c69b0 +size 820781 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cec9c2dadcc73cb21fce1ed6f59f31738a5b11a9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:06d47a3e0a088a49f116913eee35127008c92b8e505bd212d36c62237838cea1 +size 827538 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b80585a44c10905bf2a6ca5c253bbf3445a2ade8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pl.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6e9199a0ecb764664d0a42cd50eb1865adc69e59e512ab24c729b95efc80aefc +size 821191 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ff287d31eb7b00c19009e5921bf22deb4bf824fc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:7055214a50a5ee3357034392972826c778828390cf80bb0bdfd2a230d21c6342 +size 827689 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cae93915f17eb56bdecaa353ebddd1504826d217 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.pt.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:68c2cdd8d2074a1fac69edd7c6f72f3da9d964a6fd7291ae86319624da018702 +size 821364 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3ca1cd5da7f3141c05144918ac9541838027dae7 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9f98572eb46eab77a8976589759416c4438cb92619efda333c35249419196907 +size 827199 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cee62fb560578c951ad6a72728dfcdf61372e08b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.ro.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f55d444c780db00418a6eea3a62bb5a6ada093b713c640d3e7fed343f4285f93 +size 821195 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f8bfe3e101647123dc87a50f77f3e1c06d44fcb6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:fd10f4b3d0d51890c9a4a77793e8bdcd572b35a0813f1ac42ef3faeb6fa7833d +size 827861 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7802b2c5fe95ba69ee4948e676e2d5cffd8314bd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sk.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e07c9fdf05623c235dbd734a989b7da1a07bfe468c7d913f8976280b2c74db47 +size 821575 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8990f79d99edd3ca4b944b4f8180343332fa6264 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:782faca63ef4db02ab7182dd2992980dc450c193ac394305413e3c208953bdee +size 827090 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8798756e4fbaeebb5a3ecf48221683800b5c42c8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sl.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e6816ec87df7dc13a9191838cafb5681cb79cc003d63242be284ab19d0f1f879 +size 821008 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-55.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-55.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c918166a394d46714b9de7ef2d104eee9ee9aa17 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-55.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:172d91a446e46d76bd6390c5b1ef7f3c357281ca0dc5187f160963d9a79be9e9 +size 827163 diff --git a/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-56.pdf b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-56.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3b4032e25a2fb81b099dae9f99ce7fee8854f0c0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:024/pdf/OJ:C:2022:024:FULL.sv.p-56.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:fe2a47cd6c6492ea7609ec098afb3b52ca28dadcadb5b3d30a4d3d67a53909de +size 820914