titel
stringclasses 8
values | filnamn
stringclasses 8
values | platsid
stringlengths 5
5
| innehåll
stringlengths 3
1.75k
|
---|---|---|---|
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0985 | Allmänt råd Kraven avseende ventilationsflöde bör verifieras genom beräkning och mätning. Vid projektering av uteluftsflöden bör hänsyn tas till att flödet kan komma att minska på grund av smuts i ventilationskanaler, ändring av tryckfall över filter m.m. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0986 | För självdragsventilation kan Boverkets handbok Självdragsventilation, användas som vägledning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0987 | För andra byggnader än bostäder får ventilationssystemet utformas så att reducering av tilluftsflödet, i flera steg, steglöst eller som intermittent drift, är möjlig när ingen vistas i byggnaden. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0988 | Allmänt råd Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0989 | Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker. Reduktionen får inte heller ge upphov till skador på byggnaden och dess installationer orsakade av t.ex. fukt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0990 | 6:252 Luftdistribution 6:2521 Tilluft Tilluft ska i första hand tillföras rum eller avskiljbara delar av rum för daglig samvaro samt för sömn och vila. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0991 | Allmänt råd Regler om termisk komfort med avseende på drag finns i avsnitt 6:42. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0992 | 6:2522 Luftföring i rum Ventilationssystemet ska utformas så att hela vistelsezonen ventileras vid avsedda luftflöden. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0993 | Allmänt råd Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om – det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114, eller – luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047 |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0994 | 6:2523 Överluft Spridning av illaluktande eller ohälsosamma gaser eller partiklar från ett rum till ett annat ska begränsas. Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0995 | Allmänt råd Kraven på luftkvalitet är vanligen lägre i t.ex. kök och hygienrum jämfört med rum för daglig samvaro samt rum för sömn och vila. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0996 | 6:2524 Frånluft Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0997 | Allmänt råd Om olägenheter till viss del förs bort på annat sätt än genom ventilation är föreskriftens krav på god uppfångningsförmåga hos ventilationen uppfyllt om ventilationen har god förmåga att fånga upp de olägenheter som inte förs bort på annat sätt. Ett frånluftsdon med tillräcklig kapacitet bör vara placerat ovanför matlagningsplatsen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0998 | Regler om avluft finns i avsnitt 6:72. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §0999 | 6:2525 Återluft Återluft till rum ska ha så god luftkvalitet att negativa hälsoeffekter undviks och besvärande lukt inte sprids. Återföring av frånluft från kök, hygienrum eller liknande utrymmen får inte ske. Återluft i bostäder tillåts endast om installationen utformas så att luft från en bostad återförs till en och samma bostad. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1000 | Allmänt råd Återluftsflödet bör kunna stängas av vid behov. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1001 | 6:253 Vädring Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till forcerad ventilation eller vädring. Vädring ska kunna ske genom ett öppningsbart fönster eller vädringslucka. Dessa ska kunna öppnas mot det fria eller mot en enskild inglasad balkong eller uteplats, som har öppningsbart fönster eller vädringslucka mot det fria. (BFS 2016:6). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1002 | 6:254 Installationer Ventilationsinstallationer ska vara placerade och utformade så att de är åtkomliga för underhåll och rensning. Huvud- och samlingskanaler ska ha fasta mätuttag för flödesmätning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1003 | Allmänt råd För lämplig utformning av kanalsystem och rensluckor, se SS-EN 12097. Regler om utformning av driftutrymmen finns i avsnitt 3:4. Regler om utförande samt drift- och skötselinstruktioner m.m. finns i avsnitt 2:31 och 2:5. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1004 | 6:255 Täthet Tryckförhållandena mellan till- och frånluftsinstallationer ska vara anpassade till installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1005 | Allmänt råd För att föroreningar inte ska återföras genom värmeväxlare där luftvandring kan ske från frånluftssidan till tilluftssidan bör trycknivån vara högre på tilluftssidan än på frånluftssidan |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1006 | Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de enskilda rummen. Även ur fuktskadesynpunkt bör klimatskärmens täthet säkerställas. Regler om lufttätheten hos en byggnads klimatskärm finns i avsnitt 6:531. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1007 | Mätning av läckage i kanaler av plåt kan ske enligt SS-EN 12237. Ytterligare uppgifter om täthetsprovning av ventilationskanaler finns i Forskningsrådet Formas skrift Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (T9:2007) och anvisningar i AMA VVS & Kyl 09 samt SSEN 15727. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1008 | 6:3 Ljus 6:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1009 | Allmänt råd Ytterligare regler för fönster och belysning finns i avsnitten 3:1224, 3:1424, 3:22, 3:42, 5:34, 5:35, 6:253, 8:21, 8:23 och 9:52. Regler om ljusförhållanden på arbetsplatser ges ut av Arbetsmiljöverket. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1010 | Direkt dagsljus: Ljus genom fönster direkt mot det fria. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1011 | Direkt solljus: Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1012 | Indirekt dagsljus: Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1013 | 6:32 Ljusförhållanden 6:321 Belysning Belysning anpassad till den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnaders alla utrymmen. Kravet gäller byggnaden som helhet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1014 | Allmänt råd SS-EN 12464-1 kan användas vid belysningsplanering av arbetsplatser inomhus. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1015 | 6:322 Dagsljus Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1016 | I gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 räcker det dock med tillgång till indirekt dagsljus. (BFS 2016:6). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1017 | Allmänt råd För beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean. Det innebär en dagsljusfaktor på cirka 1 % om standardens förutsättningar är uppfyllda. För rum med andra förutsättningar än de som anges i standarden kan fönsterglasarean beräknas för dagsljusfaktorn 1,0 % enligt standardens bilaga. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1018 | 6:323 Solljus I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1019 | 6:33 Utblick Allmänt råd Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1020 | I bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 behöver det dock inte finnas utblick i gemensamma utrymmen för daglig samvaro, matlagning eller måltider. (BFS 2016:6). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1021 | 6:4 Termiskt klimat 6:41 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1022 | Allmänt råd Med tillfredsställande termiskt klimat avses – när termisk komfort i vistelsezonen uppnås, – när ett för byggnaden lämpligt klimat kan upprätthållas i övriga utrymmen i byggnaden med beaktande av avsedd användning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1023 | Termiskt klimat har också inverkan på byggnadens beständighet. Regler om termisk komfort ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1024 | 6:411 Tillämpningsområde Kraven på termiskt klimat gäller i hela byggnaden. Kravet på termisk komfort gäller rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1025 | Vistelsezon: Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan, ett på 0,1 meter höjd och ett annat på 2,0 meter höjd, samt vertikala plan 0,6 meter från ytterväggar eller andra yttre begränsningar, dock 1,0 meter vid fönster och dörr. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1026 | Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”nday mean air temperature” enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1027 | TOM |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1028 | Strålningsasymmetri: Skillnad i värmestrålning till omgivande ytor. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1029 | 6:42 Termisk komfort Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1030 | Allmänt råd Byggnader bör vid DVUT utformas så att – den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 ºC i bostads- och arbetsrum och 20 ºC i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt, – den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K, och – yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och kan begränsas till högst 26 ºC. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1031 | Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1032 | 6:43 Värme- och kylbehov Värmeinstallationer ska utformas så att de kan uppnå det värmeeffektbehov som krävs för att upprätthålla den termiska komforten enligt avsnitt 6:42. Eventuella kylanordningar ska utformas så att besvärande strålningsasymmetri, drag eller kallras undviks. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1033 | Allmänt råd Regler för köldmedier ges ut av Naturvårdsverket |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1034 | 6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1035 | Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1036 | Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1037 | Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1038 | Fukttillstånd: Nivå på fuktförhållanden i ett material. Fukttillståndet för material kan beskrivas som fukthalt, fuktkvot, relativ fuktighet m.m. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1039 | Kritiskt fukttillstånd: Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. För mikrobiell påverkan är fukttillståndet kritiskt då tillväxt sker. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1040 | Faktorer med betydelse för den biologiska tillväxten, t.ex. temperatur och varaktighet samt deras samverkan kan ingå i bestämningen av det kritiska fukttillståndet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1041 | Fuktsäkerhetsprojektering: Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1042 | 6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1043 | Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1044 | För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten. Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1045 | Allmänt råd Vid bestämning av kritiska fukttillstånd för ett material eller en produkt kan hänsyn behöva tas till – när tillväxt av mögel och bakterier börjar, – när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker, – när oacceptabla fuktrörelser sker, – när transportprocesser för fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen påverkas i oacceptabel omfattning, – förändringar av mekaniska egenskaper, – förändringar av termiska egenskaper, – angrepp av rötsvamp, och – angrepp av virkesförstörande insekter. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1046 | En metod för bestämning av kritiskt fukttillstånd finns i rapporten Bestämning av kritiskt fukttillstånd för påväxt av mögel på byggnadsmaterial. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1047 | 6:53 Fuktsäkerhet Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1048 | Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1049 | Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras – kvantitativ bestämning, – beprövad lösning, – kvalitativ bedömning. Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1050 | Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1051 | Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1052 | Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1053 | I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1054 | Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1055 | Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet. Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är – nederbörd, – luftfukt, utomhus och inomhus, – vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark, – byggfukt, – vatten från installationer m.m., – fukt i samband med rengöring. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1056 | Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 2.1. (BFS 2019:2). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1057 | 6:531 Lufttäthet Allmänt råd För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1058 | Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader. Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1059 | Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN ISO 9972:2015. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador. (BFS 2017:5). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1060 | 6:532 Mark och byggnadsdelar 6:5321 Markavvattning För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara vattentryck. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1061 | Allmänt råd Markytan invid byggnaden bör luta från byggnaden med en lutning om 1:20 inom 3 meters avstånd. Om en sådan lutning inte går att åstadkomma bör ett avskärande dike finnas. Regler om tillgänglighet till byggnad finns i avsnitt 3. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1062 | 6:5322 Dränering Allmänt råd För byggnader som inte är utformade för att klara vattentryck bör dränerande skikt invid och under byggnader samt kring dräneringsledningar vara så genomsläppliga att tillförda vattenmängder kan samlas upp och avledas till dräneringsledningar eller motsvarande. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1063 | Vägledning om hur dränering kan utföras finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 4.1.1.4. Beträffande installationer för dräneringsvatten, se även avsnitt 6:643. (BFS 2019:2). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1064 | 6:5323 Grundkonstruktion och bjälklag Kryputrymmen ska kunna inspekteras i sin helhet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1065 | Allmänt råd En grundkonstruktion bör utformas med ett kapillärbrytande system. Särskild uppmärksamhet bör iakttas så att högsta tillåtna fukttillstånd inte överskrids i uteluftsventilerade krypgrunder. I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1066 | Den slutliga kontrollen av att betongen torkat tillräckligt, t.ex. före golvbeläggning, bör ske med fuktmätning. Vägledning om hur fuktmätning i betong kan utföras finns i Sveriges Byggindustriers handbok Manual – Fuktmätning i betong. Regler för användning av tryckimpregnerat virke ges ut av Kemikalieinspektionen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1067 | 6:5324 Väggar, fönster, dörrar m.m. Fasadbeklädnader ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Detta gäller också för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen eller andra byggnadsdelar. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1068 | Allmänt råd Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och liknande samt skalmurar och putsade regelväggar är exempel på konstruktioner som bör utformas med kapillärbrytning och dränering mellan fasadbeklädnaden och regelkonstruktionens stomskydd, så att inträngande fukt leds ut från byggnaden. Sådana konstruktioner bör utformas så att uttorkning av inträngande fukt sker tillräckligt snabbt även vid lokal fuktpåverkan. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1069 | Väggar av material med byggfukt, och mot vilka fuktkänsliga ytskikt, väggfasta inredningar m.m. monteras, bör få möjlighet att torka ut eller så bör fuktkänsliga material och produkter skyddas. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1070 | Avståndet mellan markytan och underkant fuktkänsliga fasader bör vara minst 20 cm så att regnstänk inte gör fasaden fuktig eller smutsar ned denna. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1071 | Regler om tillgänglighet till byggnader finns i avsnitt 3:13 och regler om tillgänglighet i byggnader finns i avsnitt 3:14. (BFS 2014:3). |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1072 | 6:5325 Yttertak och vindsutrymmen Allmänt råd Vid val av material och detaljutformning för yttertak bör hänsyn tas till taklutningen. Om taktäckning sker med material som kan skadas av is så bör detta beaktas vid utformningen av taket. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1073 | Vindsutrymmen ska, om det inte är uppenbart onödigt, kunna inspekteras i sin helhet. Allmänt råd För vindsutrymmen anses kravet uppfyllt om det finns möjlighet att se in i hela utrymmet. I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1074 | Vindsutrymmen över värmeisolerade vindsbjälklag bör anordnas så att fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1075 | Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, t.ex. på yttertakets insida. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av vindsbjälklaget. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1076 | Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt, t.ex. betong eller lättbetong, som kan orsaka skada på material bör fuktavgången till vindsutrymmet minimeras. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1077 | 6:533 Utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt 6:5331 Vattentäta skikt Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1078 | Allmänt råd Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis mellan en ångspärr och ett vattentätt skikt, bör verifiering ske, t.ex. med fuktsäkerhetsprojektering, av att det högsta tillåtna fukttillståndet för materialet inte överskrids. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1079 | Ånggenomgångsmotståndet hos det vattentäta skiktet bör vara större än 1•106 s/m (1,35•1011 m2 s•Pa/kg) om man inte vid fuktsäkerhetsprojekteringen påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd kan användas. Ånggenomgångsmotståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det aktuella fallet, t.ex. mellan 75 % och 100 % RF. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1080 | En metod för kontroll av fogars vattentäthet hos färdiga tätskikt av plastmattor finns i SS 92 36 21. Standarden avser även målade väggytor. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1081 | För vattentäta skikt som utgörs av tätskiktsmassa under eller bakom keramiskt material finns det för närvarande ingen lämplig mätmetod för att kontrollera tätheten på det färdiga tätskiktet. Lämpligen utförs en okulär kontroll av tätskiktet och dess anslutningar före plattsättning och plattläggning. Kontroll av att rätt mängd tätskiktsmassa har applicerats per ytenhet bör dokumenteras. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1082 | Genomföringar och infästningar i vattentäta skikt bör undvikas på ställen som kan bli utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vattenbegjutning. Vid genomföringar för rör i golvs vattentäta skikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot det vattentäta skiktet. |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1083 | Bad- och duschrum är utrymmen där det normalt krävs vattentätt skikt på väggar och på golv. Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare samt toalettrum är utrymmen där det normalt krävs ett vattentätt skikt på golvet. Det vattentäta skiktet bör dras upp på vägg |
BBR - Boverkets Byggregler | bbr | §1084 | Regler om utbytbarhet finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31. Regler om tillgänglighet och användbarhet i hygienrum finns i avsnitt 3:14. (BFS 2014:3). |
Subsets and Splits